TEM-funderingar

Jag har spenderat ett par veckor i Portugal denna sommaren med att kitesurfa. Under de lugna timmar som jag inte stod på vattnet och fylldes av adrenalin hade jag tid att ta intryck av samhället och två uppenbara miljöaspekter…

Min första anmärkning av fyrverkerier var en kväll i Viana do Castelo, i form av ett färgglatt skådespel på kvällens mörka himmel. Alla byar i regionen verkade ha fått för sig att nyår var tidigarelagt till augusti. Morgonen efter vaknade jag av ljudliga knallar, och upptäckte små rökpuffar på den klarblå himlen. Ytterligare en kaskad av fyverkerier smällde av under förmiddagen, utan att man kunde skymta några färger. Bara ljudet och sotmolnen vittnade om avfyrningen. I en vecka förblev jag förbryllad av var nöjet låg i fyrverkeri på dagtid.

När vi bodde över hos ett portugisiskt par berättade de att fyverkerierna är en gammal sommartradition i regionen. Paret tyckte själva att det var dårar som höll liv i traditionen, men visst är det väl så att de flesta kulturförknippade traditioner ofta blir oklanderligt  samvetslösa? Jag frågade mig själv vilken miljöpåverkan och samhällskostnad dessa fyrverkerier orskakade under en sommar. Nu har jag läst in mig en aning och kommit fram till att dagens fyrverkerier i västvärlden är långt mer miljövänliga än för ett par år sedan. Många asiatiska tillverkare har dock fortfarande kvar höga halter av bland annat bly och andra tungmetaller i fyverkerierna. Sverige har sedan 1998 miljöanpassade pjäser, där bland annat bly ersatts av vismutoxid och halten tungmetaller i övrigt är kraftigt begränsad. Totalt sett är utsläppen av tungmetaller som punktkällor mycket små under ett år, och utgör endast någon procent av totalen i Sverige. Vad det gäller läget i just Portugal är jag fortsatt osäker.

Under nästan två veckor trodde jag också att detta outtröttliga smällande av fyrverkerier var orsaken till de skogsbränder som ofta fyllde löpsedlar och horisonten i svarta askmoln. Så var naturligtvis inte alltid fallet, men jag antar att kraftigare åtgärder från myndigheterna var nödvändiga för att minska olyckorna under den extrema brandrisk som rådde efter en ovanligt torr sommar.

Satellitbild från NASA över skogsbränder i norra Portugal, 13 augusti 2010.

Skogsbränder har tre huvudsakliga miljöpaspekter: Påverkan på den biogeokemiska cykeln för olika ämnen och grundämnen, ekologin i det brandområdet samt klimatologiska effekter. Portugal har ofta hög frekvens av skogsbränder, och den utlösande faktorn till bränderna är starkt förknippad med mänsklig närvaro och aktivitet.

Skogsbränder i Portugal under ett decennium beräknades kosta samhället 3 miljarder euro, vilket motsvarade en bronsmedalj för dyraste formen av naturkatastrofer i Europas medelhavsländer (år 2010 ej inräknad, vilket förmodligen hade gjort kalaset bra mycket dyrare). Utsläppen av växthusgaser, omräknat till CO2-ekvivalenter, utgjorde mellan åren 1990-1999 hela 9% av landets totala växthusgasutsläpp, vilket drog ner skogarnas funktion som kolsänka till noll över samma tid. Globalt sett spelar dock skogsbränder en närmast obetydlig roll för klimatförändringar. Det är istället sot från eldning av ved, jordbruksavfall och fossila bränslen som anses vara en mycket viktig klimatpåverkande faktor.

Vad blir samhällskostnaden för kommunen när två släckningsflygplan jobbar runt uret hela sommaren?

När jag åt middag med det portugisiska paret berättade de att säsongerna i regionen ser helt annorlunda ut nu jämfört med när de var unga (ca 25 år sedan). Mellanårsvariation av temperatur och nederbörd har ökat. Joaquim som var biodlare, och därmed ganska beroende av vädret, ansåg att klimatförändringarna redan var påtagliga. De vetenskapliga modellerna för klimatet förutspår att minskad nederbörd och ökad temperatur sammanfaller under sommaren i medelhavsområdet. Just runt Viana do Castelo är också vinden stark och ihållande, vilket betyder kraftig spridning av de bränder som uppstår. Det är med andra ord att vänta fler skogsbränder i framtiden för Joaquim och hans tjej Tuxa. De menade att portugisiska myndigheter försöker få civilsamhället att ta större ansvar för att motverka bränderna, bland annat genom att se till att skogsägarna bör röja undan bröte bättre från marken och att eldning måste ske mycket mer varsamt.

Det verkar som att portugiserna behöver vara mer rädda om sina nationalparker om de ska behålla delar av den viktiga turistnäringen. De heöver också bygga ut mer än de överdimensionerade motorvägarna, och tänka över sin arbetspolitik för att lyfta den stora fattigdom som faktiskt finns på EUs vackra västkust.

Som sommarpraktikant vill jag tacka alla medarbetare på TEM för en oerhört lärorik och inspirerande tid!

(Ta siffrorna i inlägget med en nypa salt och kommentera dem gärna!)

//Carl Höjman