The program contents, filled with speakers and workshops, is now available in the CSR North Guide. Download it to get all the information you need about the Nordic conference on sustainability management and CSR.
Only 10 days left of the ‘Very early bird’ registration! REGISTER NOW
The conference host & organizer is TEM Foundation.
/Carl Höjman
Anti-korruption är en viktig komponent i CSR- eller hållbarhetsarbetet, bland annat ingår det i FN:s Global Compacts tio principer för hållbar utveckling. Korruption fungerar som ett samlingsbegrepp för en mängd beteenden. Transparency Internationals definition är att ”korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning”. Korruption förhindrar både samhällelig och ekonomisk utveckling genom att skapa dolda transaktionskostnader (t.ex. mutor) som skadar handels- och investeringsmöjligheter, förvränger konkurrens och minskar förtroende i samhället. I det långa loppet undergrävs demokrati och mänskliga rättigheter vilket skapar osäkra samhällstrukturer.
Anti-korruption handlar om att bedriva ett systematiskt arbete mot korrupta hand-lingar. I många delar av världen beräknas korruption stå för 10 procent av företagens kostnader, så det finns alltså tydliga företagsekonomiska och samhälleliga vinster med att systematiskt arbeta mot korruption. Trots detta ser många företag inte länken mellan CSR/hållbarhetsarbetet och anti-korruptionsarbetet. Viktiga delar i företags anti-korruptionsarbete är att kartlägga och motarbeta sina risker för korruption och utveckla en intern policy för korruption som också bör finnas offentligt tillgänglig för att öka transparensen och trovärdigheten hos intressenter.
Korruptionslagstiftningen ser olika ut i olika länder. Därför är ett systematiskt arbete och en universell policy två viktiga delar för att säkerställa såväl laguppfyllnad som socialt ansvarstagande.
/Elin Dalaryd
Publicerat i Affärsutveckling, csr
Märkt Anti-korruption, korruption, transparens
OBS! Flyttad till 19 september 2013 (ursprungligen 23 maj. Se övrig info nedan)
Anmäl dig och kollegor till frukostseminariet om ”REACH för varor” som hålls i TEM:s lokaler på Stortorget 17 i Malmö den 23/5. Claes Debourgh från Intersolia håller i utbildningen. Claes är toxikolog och har arbetat med frågorna på Kemikalieinspektionen och regeringskansliet. Läs om Claes i bilden nedan. Seminariet kommer handla om vad kemikalielagstiftningen innebär för nedströmsanvändare och distributörer av varor som har särskilda ämnen i sig. Vilket ansvar har din organisation och vad har ni respektive era leverantörer för krav på er? Hur tillämpas lagstiftningen i praktiken?
Vi bjuder på frukost kl 08.00 och seminarium blandat med workshops startar kl 08.30 och vi avslutar runt kl 10. Anmäl er till mig direkt via min epost: carl.hojman[at]tem.se).
Välkomna!
/Carl Höjman
Publicerat i Miljö
Märkt Claes Debourg, Frukostseminarium, Intersolia, REACH varor, TEM
När man tittar på en energikällas miljöpåverkan kan det vara bra att inte enbart räkna på koldioxid utan även ta hänsyn till primärenergifaktorn. Här reder vi ut begreppen.
Begreppet primärenergi ger en helhetsbild av energianvändningens miljöpåverkan och har ett ”från vaggan till graven”- perspektiv. Primärenergi är den energi som finns i olika typer av bränslen och andra naturresurser, som inte har genomgått någon omvandling av oss människor, t ex råolja, skogsbränslen, sol och vind. Denna primärenergi kan sedan omvandlas till t ex bensin eller elektricitet. Vid denna omvandling går det åt energi och det sker förluster. Råvaror ska transporteras, bearbetas osv. För att procudera en energienhet av nyttig energi går det åt en ännu större mängd primärenergi.
Förhållandet mellan användningen av primärenergi och hur mycket nyttig energi man får ut kallas för primärenergifaktor. Den ingående primärenergin divideras med den utgående nyttiga energin. Om en slutlig elanvändning på 100 MWh kräver 250 MWh i primärenergi blir primärenergifaktorn 2,5. Primärenergifaktorns storlek avgörs av hur stora förluster som sker och hur mycket energi som krävs vid utvinning, bearbetning, distribution osv.
Vissa processer använder sig av restprodukter och spill, t ex fjärrvärme, som till stor del använder restprodukter från skogsbruket. I det fallet belastas inte energiproduktionen med någon primärenergi, eftersom huvudprodukten (i det här fallet virket) får bära den belastningen. Samma sak gäller när man använder spillvärme från industriprocesser. I dessa fall blir primärenergifaktorn noll eller mycket låg.
/Elin Dalaryd
ISO 50001 är en internationell standard för energiledning. Den kom 2011 och är numera gällande i både Europa och Sverige.
De tidigare standarderna som funnits för energiledning, SS EN 16001 och SS 62 77 50 ligger till grund för ISO 50001, som även går att integrera med ISO 14001. Standarden är certifierbar och det finns en tidsplan för hur verksamheter som varit certifierade mot någon av de gamla standarderna ska gå över till ISO 50001. Alla typer av organisationer kan använda sig av standarden.
Ett energiledningssystem syftar till att företaget ständigt ska effektivisera sin energianvändning och ge förutsättningar för att öka andelen förnyelsebar energi. Uppbyggnaden är densamma som för ett miljöledningssystem och innehåller faserna planering, genomförande, uppföljning och förbättring. En skillnad är att ISO 50001 kräver både en ständig förbättring av systemet i sig och av energiprestandan, medan ISO 14001 endast kräver en ständig förbättring av ledningssystemet. Det finns dock inga kvantitativa mål specificerade i standarden, utan dessa väljer varje verksamhet själv.
Fördelarna med att införa ett energiledningssystem är förutom miljöbesparingen kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar och stärkande av varumärket.
/Elin Dalaryd
Publicerat i Klimat, Organisation & Miljö, Teknik & Miljö
Märkt Energiledningssystem, ISO 50001
Fotot ‘Blue Marble’ anses vara det mest sedda genom tiderna. I år fyller fotot 40 år. För att fira detta har en spektakulär och tänkvärd kortfilm skapats där astronauter berättar sina ”life-changing” upplevelser av att se jorden från rymden – något som astronauterna menar har gett dem helt nya perspektiv på livet och vår existens. Denna upplevelse liknas närmast vid en uppenbarelse som först beskrevs av författaren Frank White 1987 och som fått benmämningen ‘The Overview Effect’.
/Carl Höjman
Nästa CSR-Skåne träff börjar närma sig. Den 7/5 kl. 13.30 – 16.00 kommer CSR-Skånes medlemmar i Kinnarps Interiors lokaler i Malmö att diskutera hur CSR-perspektivet kan genomsyra hela organisationen, vilken vision som kan engagera medarbetare och hur CSR-perspektivet kan byggas in i en organisations beslutsfattande. Bl. a. kommer vi att få lyssna på Hanna Claesson, miljöchef på Wihlborgs Fastigheter och Hanna Nilsson, Manager Environmental Labellings Kinnarps AB och efter föredragen är det dags för workshop.
Vill du vara med på denna träff för att testa om nätverket passar ditt företag hör gärna av dig till mig på iris.rehnstrom@tem.se eller 0708 927 303
Vi på TEM ser fram emot intressanta föredrag och inspirerande diskussioner
/Iris Rehnström
Publicerat i csr
Märkt ansvarstagande, Creating shared value, csr, CSR-Skåne, Hållbart företagande, socialt ansvarstagande
För andra året i rad arrangerar nätverket sustainablehealthcare.se ett exportevent på svenska ambassaden i London. Svenska CleanTech bolag med lösningar för sjukvården får en unik möjlighet att presentera sina produkter och tjänster för nyckelpersoner inom engelsk sjukvård. Den 25 juni kommer motsvarande event att genomföras i Berlin tillsammans med det fransk-tyska nätverket C2DS. I satsningen ingår planer på ett nordeuropeiskt nätverk för CleanTech för sjukvården. Projektet Sustainable Healthcare drivs av bl.a. Sustainable Business Hub och i projektet står TEM för kompetensen och kontakter inom hållbar sjukvård.
Se inbjudan >>>sustainable_healthcare_london_130529
/Daniel Eriksson
Publicerat i Affärsutveckling, Miljö, Teknik & Miljö
I olika verksamheters uppförandekoder står ofta att man kräver att leverantörerna ska efterleva ILO:s kärnkonventioner. Vad innebär då dessa konventioner?
ILO står för International Labour Organisation, Internationella arbetsorganisationen, och organisationen tar fram internationella konventioner som berör arbetsmarknaden och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Sedan organisationen bildades har ca 200 konventioner antagits. Stater som ratificerar konventionerna är skyldiga att anpassa sin lagstiftning så att konventionen efterlevs.
Bland konventionerna har ILO pekat ut åtta stycken så kallade kärnkonventioner som reglerar några basala rättigheter i arbetslivet. De åtta kärnkonventionerna behandlar tvångs- eller obligatoriskt arbete, föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, den kollektiva förhandlingsrätten, lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, minimiålder för tillträde till arbete och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete.
ILO har inte möjlighet att utdela någon sanktion till ett land som inte följer en ratificerad konvention. Däremot ska varje land som har ratificerat en konvention lämna en rapport till ILO om hur konventionen efterlevs. För vanliga konventioner ska detta göras var femte år och för kärnkonventioner vartannat år. I samband med detta har även arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer möjlighet att ge sin bild av hur konventionerna efterlevs. De inlämnade rapporterna granskas sedan av en expertpanel och presenteras på den årliga internationella arbetskonferensen.
/Elin Dalaryd
Publicerat i Uncategorized
Enligt miljöbalken har den som bedriver en verksamhet skyldighet att känna till hur verksamheten påverkar miljön. Man ska också själv kontrollera att verksamheten följer miljöbalken och det är detta som kallas för egenkontroll.
En verksamhetsutövare ska också kunna visa att verksamheten arbetar för att minska miljöpåverkan och att man har tillräcklig kunskap för att leva upp till kraven i miljöbalken. Kravet på egenkontroll återfinns i miljöbalken 26 kap. 19 §.
Eftersom verksamheten själv har den bästa kännedomen om sin miljöpåverkan kan egenkontrollen vara det effektivaste sättet att se till så att lagar efterlevs och miljöpåverkan minimeras, förutsatt att egenkontrollen fungerar som den ska.
Egenkontrollen innebär alltså att regelbundet kontrollera verksamhetens miljöpåverkan genom t ex mätningar, undersökningar och utredningar. Det kan också innebära att rutiner införs för att olika arbetsmoment ska utföras med så liten miljöpåverkan som möjligt. Egenkontrollen följer den klassiska PDCA-snurran, med planering, genomförande, uppföljning och förbättring.
För tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter finns ytterligare krav. Dessa verksamheter omfattas också av Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och NFS (2000:15k) om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter. Dessa författningar ställer krav på att verksamheten ska göra en riskvärdering och göra en förteckning över ansvarsfördelningen när det gäller miljöfrågor i verksamheten. Man ska också ha rutiner för kontroll och underhåll för de delar av verksamheten som kan påverka miljön. Hanterar man kemikalier ska dessutom en kemikalieförteckning tas fram.
/Elin Dalaryd
Principen om att förorenaren betalar, eller Polluter Pays Principle (PPP) är central i miljöbalken och finns med bland de allmänna hänsynsreglerna i kap 2.
Principen innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala de samhällsekonomiska kostnader som uppstår. Principen finns också med bland de 27 principer som antogs i Riodeklarationen vid FN:s konferens i Rio 1992. Principen har starkt stöd i EU:s miljöpolitik och även i de flesta OECD-länder.
Ofta kommer PPP upp i samband med olika miljörelaterade olyckor, som t ex utsläpp till mark eller vatten. Det kan dock också handla om att tillämpa principen i form av olika miljöskatter, som t ex koldioxidskatt och skatt på handelsgödsel. Producentansvaret är också en form av användning av PPP, där producenten ansvarar för vissa produkter när de blir avfall. I Sverige har ansvaret flyttats över från samhället eller individen till producenten, som tar betalt för sitt ansvar genom högre pris på produkten. PPP ligger också bakom bestämmelserna i Miljöbalken som anger att det är verksamhetsutövaren som ska betala för kostnader som har att göra med tillståndsprövning och tillsyn.
/Elin Dalaryd
TEM är en verksamhetsdrivande stiftelse som bedriver konsultverksamhet, leder forsknings- och utvecklingsprojekt, driver nätverk och håller näringslivsanpassade utbildningar, allt med fokus på hållbarhetsfrågor.
Läs mer >>
Nyheter från www.tem.se
 | Jojje on Veckans begrepp: habitat … |
| Sanne skriver… on Veckans begrepp: nudging | |
 | Nuffe on Hur man får folk att byta koll… |
 | Daniel on Hur man får folk att byta koll… |
