Det sägs och skrivs mycket negativt om utfallet av COP15. Vad var det egentligen som hände, vad blev det verkliga ”resultatet”?

COP15 nådde inte fram till något lagligt bindande avtal. Men vad är det egentligen som skapar de bästa verkliga förändringarna? Är det lagar och regler eller är det ledare som vill något och som samarbetar på ett sant sätt?

Som jag ser det är det inte brist på ord, det är brist på handling? Möjligheten att uppnå en hållbar utveckling bygger på framtidsinriktade investeringar i att skapa sundare försörjningssystem. Viljan att investera pengar, tid och engagemang för framtiden bygger på framtidstro och många olika former av ömsesidig tillit. Det är oroande att det som skrivs om konferensens resultat är så negativt och färgat av misstänksamhet. Det är ju trots allt mycket glädjande att de mäktiga och mänskliga ledarna samlades och skapade en konstruktiv avslutande dialog.

Konferensens mest omskrivna slutdokument är The Copenhagen Accord och
resultatet inkluderar ett flertal positiva uppmaningar och metodologisk vägledning. The Copenhagen Accord har 2º C som konkret mål för den maximalt acceptabla temperaturökningen och en utfästelse om att de ekonomiskt rika länderna skall bidra, med 30 000 000 000 $ för 2010 – 2012 och 100 000 000 000 $ per år 2020, till att de ekonomiskt fattiga länderna skall kunna förbättra sina befolkningars levnadsstandard på ett hållbart sätt. 

Det bästa med dokumentet är att det är inriktat på att skapa en global process för hållbar samhällsutveckling. Det finns en intressant analogi i dagens synsätt på hur man bör arbeta med utveckling av företag och andra organisationer. För att uppnå en hållbar utveckling är det inte är tillräckligt med avgränsade mål. Det är också grundläggande att man har ett kvalitetssystem som möjliggör ständiga förbättringar och lärande. Den här principen är nu också grundläggande för de seriösa miljöledningssystemen. TEM arbetar sedan 25 år med att få saker att hända. Idag arbetar vi mycket med att skapa enkla fungerande processer för att bygga utvecklingsinriktad förståelse kring hållbarhetsrelaterade aspekter och för att öka motivationen. Det finns idag många regler och mycket bra teknik. Flaskhalsen ligger i att få saker att hända. Ur det här perspektivet ser det ut som om konferensen har fört oss ett mycket viktigt steg framåt.

Det finns dock en allvarlig problematik i att det är många som försörjer sig på att först skapa rädsla och sedan sälja lösningar. Detta är uppenbart för försäkringsbranschen och alla dem som säljer någon form av skyddsutrusning. Att lyfta fram risker är ett effektivt sätt att synas, som t.ex. används av politiker och forskare, och inte minst miljöorganisationer. Media har lätt att göra säljande rubriker av problem och risker, och de fungerar därför som en megafon för dem som lyfter fram olika former av risker.   För dem som arbetar på det sättet tycks COP15 ha varit ett misslyckande

Det finns en anomali i att vi idag har det tryggaste samhället mänskligheten någonsin levt i, samtidigt som allt fler svenskar tycks vara allt mer oroliga. “We are the safest and healthiest human beings who ever lived, and yet irrational fear is growing, with deadly consequences…”    Den största risken är nog att människor ger upp hoppet. Med lite perspektiv är det uppenbart att medellivslängden och försörjningstryggheten har förbättrats mycket de senaste hundra åren. När man öppnar tidningen eller ser på TV ser det dock ut som om dagens värld är mycket riskabel att leva i.

För att kunna åstadkomma förändring är det viktigt att det finns en medvetenhet om att den existerande lösningen inte är tillfredställande. Det är också nödvändigt att det finns trovärdiga förslag på hur man kan åstadkomma relevanta förbättringar.
Lagar och regler är en viktig metod för att bygga medvetenhet och för att åstadkomma realpolitiska förbättringar. Men om förhandlarna och verkställarna i verkligheten gör vad de kan för att minimera sina insatser så händer det inte så mycket. För att få saker att hända är det viktigt att fokusera på positiva möjligheter och att skapa processer för att få så mycket som möjligt att hända.

FN har nu arbetat minst 50 år med att bygga medvetenhet kring miljö och utveckling. Men vad är det mänskligheten bör göra? Att skriva avtal, lagar och regler kring vad vi inte bör göra räcker inte. Att skriva planer och visionstexter räcker inte långt, om de inte kombineras med en verklig vilja att göra det man skriver om. Texterna om miljö och hållbar utveckling har varit mycket viktiga för att bygga medvetenhet. Men de tidigare texterna ger inte så mycket positiva förslag på vad vi bör göra för att åstadkomma en bättre samhällsutveckling för de många människorna. Och de har inte klargjort hur vi bör göra för att stötta de människor som försöker åstadkomma en sådan utveckling. Ur det här perspektivet känns det som om COP 15 har öppnat upp för en ny nivå av global utvecklingsprocess.

Jag hoppas att allt fler nu kommer att stötta personer som på många sätt och på olika nivåer bygger framtidstro och ömsesidig tillit. Jag hoppas att vi i högre grad kan inrikta oss på att stötta dem som försöker få positiva saker att hända, på riktigt!

Läs mer:

• The Copenhagen Accord
• United Nations Framework Convention on Climate Change
  UN official website of COP 15
• Därför floppade vi på klimatmötet, Aftonbladet, Reinfeldt
• Chatt om klimatmötet, DN
• Christian Azar, Karin Bäckstrand och Martin Ådahl lyfter blicken mot framtiden och berättar hur de tycker att klimatförhandlingarna bör gå vidare, SR P1, Klotet
• Utmärkta nyheter från Köpenhamn, Röda Malmö
• Därför rasar priset på utsläppsrätter, Miljöaktuellt
• Obama’s COP15 Dilemma: Blame China? – David Corn

God Jul
/Reine Karlsson

Här kommer TEM:s nyhetsbrev inför julen 2009. Det bjuder på läsning om:

• God Jul och Gott Nytt År önskar vi på TEM
• CSR och kopplingen till ISO 26 000 och GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning
• TEM rekryterar och förstärker på miljökonsultsidan
• Öka din försäljning till sjukvårdssektorn, både nationellt och internationellt
• TEM på COP15
• Stort CSR-event i Skåne den 18 maj 2010
• Kommande nätverksträffar
• Veronika föräldraledig
• Missa inte vårens öppna miljö– och hållbarhetsutbildningar
• Efterfrågan på anpassade utbildningar ökar stort
• Senaste och kommande frukostmöte
• Vinsten med Eco-Design
• Nysatsning inom agroforestry

Trevlig läsning!

Läs nyhetsbrevet här (pdf) >>>>

Jag och min kollega Markus skrev i ett tidigare inlägg, som har några år på nacken vid det här laget, att det självklara sättet att distribuera film och musik är digitalt. Det finns många fördelar med digital distribution, inte minst ur ett miljö- och klimatperspektiv.  Nu finns det ytterligare undersökningar som visar på fördelarna att ladda ner musik. Undersökningen är några månader gammal, men jag har tyvärr inte sett den förrän nu.

The study, which was financed by both Microsoft and Intel and written by two academics at Carnegie Mellon University and a third affiliated with Stanford University, found that buying an album digitally reduces carbon dioxide emissions by 40 to 80 percent relative to a best-case scenario for purchasing a CD. (…) The advantage for digital comes largely because CDs must be manufactured, packaged and transported over long distances. /The New York Times

Undersökningen i fråga är beställd av Microsoft och Intel som minst sagt är partiska i frågan, men ändå så tror jag resultatet visar ungefär hur det ser ut. Det vi skrev för snart två år sedan känns fortfarande mycket aktuellt:

Man kan förstås diskutera det moraliska och legala i att människor piratkopierar, men det självklara distributionssättet för musik och film i klimatproblematikens spår är via internet. Sen är det upp till musik- och filmindustrin att hitta fungerande affärsmodeller som accepteras av konsumenterna. Ny teknik har alltid slagit ut företag, produkter och yrkeskategorier, och så måste det få vara för att utvecklingen ska gå framåt. Man kan inte låsa sig fast i ineffektiva, resursförbrukande och miljöpåverkande system för att ett fåtal tjänar på det.

Läs mer:

• Ladda ner musik för klimatets skull, del 1 TEM-funderingar
• The Carbon Case For Downloading Musik The New York Times
• Want to Green Your Music Collection? Go Digital Bits
• Want to Save the Planet? Stop Buying CDs, Start Downloading Music Fast Company
• How Green Is That Download? Environment & Energy
• How Digital Music Can Fight Climate Change Gigacom

/Daniel Eriksson

Företags värde ökar med miljöengagemang menar en MISTRA-finansierad forskargrupp, enligt bla Miljö & Utveckling.

Hypotesen är att företagets miljö- och sociala prestanda, som kan ses som en indikator på företagsledningens kompetens, kan fånga upp immateriella värden utöver bolagets finansiella fundament och påverka marknadsvärdet, säger professor Lars G Hassel, programchef på Sustainable Investments. /Miljö & Utveckling

Välbehövlig forskning. Om man kan visa att socialt ansvar och miljöarbete ökar företags värde kommer aktieanalytiker och investerare per automatik att bli miljökämpar och rättviseivrare, det finns ju pengar att tjäna. Så vi hälsar aktieanalytikerna, investerarna och börsmäklarna välkomna till vår sida i kampen om planetens överlevnad!

Läs mer:

• Miljöengagemang påverkar marknadsvärdet Miljö & Utveckling
• Sustainable Investments Projektets hemsida
• Börsjättarna som nobbar miljöfrågorna DI

/Daniel Eriksson

Den 5:e november bjuder bland andra IT-företaget Presis in till ett seminarie i Lund. Seminariet handlar om hur IT-stöd kan hjälpa och effektivisera miljöarbetet. Seminariet riktar sig främst till företag, kommuner, landsting och andra organisationer med behov av att samla in, strukturera, organisera och kommunicera information inom miljö. Bland annat Iris Rehnström från TEM kommer att föreläsa om miljökommunikation.

Se inbjudan för mer information >>

Eftersom vi publicerat de första filmerna från VW:s ”reklamkampanj” rolighetsteorin, fortsätter vi med del 3 i denna underhållande filmserie, pantspelet. Jag vill också panta mina flaskor i en sådan automat!

Läs mer:

• www.rolighetsteorin.se
• Rolighetsteorin: kul kampanj från VW TEM-funderingar

/Daniel Eriksson

Tänkte så här på fredagseftermiddagen inför lönehelgen tipsa om en bra hemsida med mycket information om rättvis handel.

De anordnar dessutom Rättvist Handelsforum 2009 i Malmö:

Årets höjdpunkt för alla som är intresserade av Rättvis handel!
Tid: fredag 9 oktober kl. 09:00-18:00, lördag 10 oktober 09:30-17:00
Plats: Malmö högskola, Orkanen
Rättvis handelsforum är en årligt återkommande mötesplats för etisk och rättvis handel. Här samlas professionella och ideella aktörer inom området.

Läs mer:

• Nätverket Rättvis Handel
• Rättvis handelsforum 2009

/Daniel Eriksson

Frukostmöten har visat sig vara ett mycket uppskattat sätt att träffas och diskutera aktuella miljöfrågor. Vårt senaste frukostmöte i februari handlade om hållbarhetsredovisning och vårt konferensrum var knökfullt av intresserade personer. Bland annat kom det upp frågor om hur man motiverar sin ekonomiavdelning att bli delaktiga i hållbarhetsredovisningen, om nackdelar och fördelar med att det bara finns en uppsättning riktlinjer (GRI:s) som är allmänt vedertagna, om det verkligen finns marknadsmässiga vinster med att redovisa sitt hållbarhetsarbete och mycket mer.

Vårt nästa frukostmöte på TEM handlar om att sätta interna mål för klimatarbetet, en viktig och aktuell fråga. Inte minst COP 15 i höst kommer att sätta allt mer fokus på klimatarbete i alla slags organisationer. Att göra rätt prioriteringar i klimatarbetet är viktigt för att nå resultat. Genom att arbeta med väl genomtänkta mål kan ni minska er klimatpåverkan på bästa sätt.Men vad menas egentligen med konkreta och mätbara mål? Och hur prioriterar man när klimatmålen krockar med andra miljömål som man ställt upp och som också är viktiga? Bland annat kommer vi att få höra hur en kommun, ett fastighetsbolag och ett energibolag resonerar i frågan.

Mötet är kostnadsfritt och vi bjuder på frukost.

Plats: Stiftelsen TEM, Klostergatan 12 i Lund
Datum: Tisdagen den 26 maj
Tid: 08.00-09.30
Anmälan: Anmäler sig gör man till daniel.eriksson@tem.lu.se eller 046-16 58 50 och det är först till kvarn som gäller.

Läs mer:

• Inbjudan frukostmöte TEM 26 maj 2009

/Daniel Eriksson

Det talas mycket om gröna jobb. Obama talar om Green Job Growth och the American Recovery and Reinvestment Act inkluderar investeringar på 113 miljarder $ och man talar om att det ekonomiska stimulanspaketet skall ge 500 000 nya jobb i USA.

Men vad handlar det här egentligen om. Vet man egentligen om det de ekonomiska satsningarna åstadkommer någon ny meningsfull sysselsättning? Är det en form av fördold protektionism?

Jag tror att det här handlar om en ännu vikigare fråga – etik.
FN kopplar klimatfrågan till mänskliga rättigheter och tänker ta upp sådana frågor vid klimatmötet i Köpenhamn.

Världsbankens direktör sade i ett tal i London den 31 mars: “We have seen over the last six decades how markets can lift hundreds of millions of people out of poverty while expanding freedom.  But we have also seen how unfettered greed and recklessness can squander those very gains” 

Finanskrisen har synliggjort att det är allt för många som har roffat åt sig allt för mycket. Det tycks orättvist att de har lyckats roffa åt sig så mycket pengar. Men det är nog ännu mycket värre att så många inflytelserika personer har lagt så mycket av sin energi på något så primitivt som att roffa åt sig pengar. Det finns stor risk att de har ägnat allt för lite intresse åt att sköta de viktiga verksamhetsområden som de har haft ansvaret för.

Vi behöver företag och företagare som hjälper kunderna och samhället att bli ”rikare” och som arbetar på ett sådan sätt att de verkar för att förbättra de resurssystem som de får sina råvaror från. Det är sådana aktörer som kan skapa de gröna jobb som vi behöver.

Läs mer:

• American Recovery and Reinvestment Act of 2009
• Van Jones goes to Washington, Sustainable Industries, 2009-03-12
• Humanizing Climate Change Discourse, Global Warming is Real, 2009-04-21
• OHCHR analytical study on climate change and human rights is now available, Office of the High Commissoner for Human Rights, United Nations
• Seizing Opportunity from Crisis: Making Multilateralism Work, WBCSD, 2009-03-31
• Nya gröna jobb, TEM-funderingar 2009-01-31

/Reine Karlssson

Spam, alltså oönskad e-post, skräpmail eller vad du nu kallar det är inte bara ett irritationsmoment som stjäl dyrbar arbetstid och/eller värdefull fritid. Det är även en orsak till klimatpåverkan enligt en rapport från McAfee.

Totalt handlar det om 33 terawattimmar som går åt till ingen nytta. Det motsvarar hälften av vad de tio svenska kärnreaktorerna producerar på ett år.

Och är enligt McAfee också lika mycket som 2,4 miljoner amerikanska hem gör av med under ett år.

Och lika mycket växthusgaser som 3,1 miljoner personbilar spottar ut när de använder över 7,5 miljarder liter bensin. /SVT

Nu ska man ju kanske vara lite försiktigt med att dra alltför stora slutsatser av rapporten, McAfee vill naturligtvis först och främst sälja sin spamfilter-lösning, men ändå, tänk vad vilken stor miljöpåverkan som går åt till allt ”onödigt”. Och det är väl där vi ska börja spara, på allt onödigt? Annat onödigt som bara tar energi i onödan och som vi kan lägga på listan är kanske direktreklam, stand-by, telefonförsäljare, telefonkataloger, IPRED, CD/DVD-skivor och onödiga förpackningar.

Läs mer:

• Spam e-mails killing the environment, McAfee report says McAfee IDG
• The Carbon Footprint of Email Spam Report
• Spam slukar energi SVT
• Skräpposten ett hot mot miljön PC för alla
• Ladda ner musik för klimatets skull TEM-funderignar
• Skräppost förstör miljön IDG

/Daniel Eriksson