Det sägs och skrivs mycket negativt om utfallet av COP15. Vad var det egentligen som hände, vad blev det verkliga ”resultatet”?

COP15 nådde inte fram till något lagligt bindande avtal. Men vad är det egentligen som skapar de bästa verkliga förändringarna? Är det lagar och regler eller är det ledare som vill något och som samarbetar på ett sant sätt?

Som jag ser det är det inte brist på ord, det är brist på handling? Möjligheten att uppnå en hållbar utveckling bygger på framtidsinriktade investeringar i att skapa sundare försörjningssystem. Viljan att investera pengar, tid och engagemang för framtiden bygger på framtidstro och många olika former av ömsesidig tillit. Det är oroande att det som skrivs om konferensens resultat är så negativt och färgat av misstänksamhet. Det är ju trots allt mycket glädjande att de mäktiga och mänskliga ledarna samlades och skapade en konstruktiv avslutande dialog.

Konferensens mest omskrivna slutdokument är The Copenhagen Accord och
resultatet inkluderar ett flertal positiva uppmaningar och metodologisk vägledning. The Copenhagen Accord har 2º C som konkret mål för den maximalt acceptabla temperaturökningen och en utfästelse om att de ekonomiskt rika länderna skall bidra, med 30 000 000 000 $ för 2010 – 2012 och 100 000 000 000 $ per år 2020, till att de ekonomiskt fattiga länderna skall kunna förbättra sina befolkningars levnadsstandard på ett hållbart sätt. 

Det bästa med dokumentet är att det är inriktat på att skapa en global process för hållbar samhällsutveckling. Det finns en intressant analogi i dagens synsätt på hur man bör arbeta med utveckling av företag och andra organisationer. För att uppnå en hållbar utveckling är det inte är tillräckligt med avgränsade mål. Det är också grundläggande att man har ett kvalitetssystem som möjliggör ständiga förbättringar och lärande. Den här principen är nu också grundläggande för de seriösa miljöledningssystemen. TEM arbetar sedan 25 år med att få saker att hända. Idag arbetar vi mycket med att skapa enkla fungerande processer för att bygga utvecklingsinriktad förståelse kring hållbarhetsrelaterade aspekter och för att öka motivationen. Det finns idag många regler och mycket bra teknik. Flaskhalsen ligger i att få saker att hända. Ur det här perspektivet ser det ut som om konferensen har fört oss ett mycket viktigt steg framåt.

Det finns dock en allvarlig problematik i att det är många som försörjer sig på att först skapa rädsla och sedan sälja lösningar. Detta är uppenbart för försäkringsbranschen och alla dem som säljer någon form av skyddsutrusning. Att lyfta fram risker är ett effektivt sätt att synas, som t.ex. används av politiker och forskare, och inte minst miljöorganisationer. Media har lätt att göra säljande rubriker av problem och risker, och de fungerar därför som en megafon för dem som lyfter fram olika former av risker.   För dem som arbetar på det sättet tycks COP15 ha varit ett misslyckande

Det finns en anomali i att vi idag har det tryggaste samhället mänskligheten någonsin levt i, samtidigt som allt fler svenskar tycks vara allt mer oroliga. “We are the safest and healthiest human beings who ever lived, and yet irrational fear is growing, with deadly consequences…”    Den största risken är nog att människor ger upp hoppet. Med lite perspektiv är det uppenbart att medellivslängden och försörjningstryggheten har förbättrats mycket de senaste hundra åren. När man öppnar tidningen eller ser på TV ser det dock ut som om dagens värld är mycket riskabel att leva i.

För att kunna åstadkomma förändring är det viktigt att det finns en medvetenhet om att den existerande lösningen inte är tillfredställande. Det är också nödvändigt att det finns trovärdiga förslag på hur man kan åstadkomma relevanta förbättringar.
Lagar och regler är en viktig metod för att bygga medvetenhet och för att åstadkomma realpolitiska förbättringar. Men om förhandlarna och verkställarna i verkligheten gör vad de kan för att minimera sina insatser så händer det inte så mycket. För att få saker att hända är det viktigt att fokusera på positiva möjligheter och att skapa processer för att få så mycket som möjligt att hända.

FN har nu arbetat minst 50 år med att bygga medvetenhet kring miljö och utveckling. Men vad är det mänskligheten bör göra? Att skriva avtal, lagar och regler kring vad vi inte bör göra räcker inte. Att skriva planer och visionstexter räcker inte långt, om de inte kombineras med en verklig vilja att göra det man skriver om. Texterna om miljö och hållbar utveckling har varit mycket viktiga för att bygga medvetenhet. Men de tidigare texterna ger inte så mycket positiva förslag på vad vi bör göra för att åstadkomma en bättre samhällsutveckling för de många människorna. Och de har inte klargjort hur vi bör göra för att stötta de människor som försöker åstadkomma en sådan utveckling. Ur det här perspektivet känns det som om COP 15 har öppnat upp för en ny nivå av global utvecklingsprocess.

Jag hoppas att allt fler nu kommer att stötta personer som på många sätt och på olika nivåer bygger framtidstro och ömsesidig tillit. Jag hoppas att vi i högre grad kan inrikta oss på att stötta dem som försöker få positiva saker att hända, på riktigt!

Läs mer:

• The Copenhagen Accord
• United Nations Framework Convention on Climate Change
  UN official website of COP 15
• Därför floppade vi på klimatmötet, Aftonbladet, Reinfeldt
• Chatt om klimatmötet, DN
• Christian Azar, Karin Bäckstrand och Martin Ådahl lyfter blicken mot framtiden och berättar hur de tycker att klimatförhandlingarna bör gå vidare, SR P1, Klotet
• Utmärkta nyheter från Köpenhamn, Röda Malmö
• Därför rasar priset på utsläppsrätter, Miljöaktuellt
• Obama’s COP15 Dilemma: Blame China? – David Corn

God Jul
/Reine Karlsson

Vi noterade att tidigare års inlägg om hållbara julklappar åkt upp bland de mest lästa inläggen på TEM-funderingar så vi kör helt enkelt en favorit i repris. De flesta av våra julklappstips från tidigare år fungerar i år igen och vi lägger till några nya. Vi ska dock komma ihåg att den mest miljövänliga julklappen är ju faktiskt ingen julklapp alls, eller möjligtvis en utsläppsrätt, men det blir ju kanske lite för tråkigt, så här kommer våra tips!

Vi på Stiftelsen TEM köper inte några julklappar till våra kunder eller samarbetspartners, vi bjuder inte heller dem på julbord och vi skickar inte några julkort. Detta är inte för att vi är snåla, möjligtvis är vi lite lata, men framförallt anser vi att pengarna kan göra en bättre nytta någon annanstans. Vi har i år skänkt pengar till Röda Korset, Ett klick för skogen och UNICEF. En blandning av organisationer som representerar det som vi vill stå för och stödja.

Nu är det inte så att vi skänkt speciellt mycket pengar, men hade alla företag skänkt lika mycket per anställd som vi gjort hade det faktiskt blivit en hel del pengar till välgörande ändamål.

Jag vill särskilt slå ett slag för UNICEF:S gåvoshop där du kan e-handla på traditionellt sett, men det är vaccinationer, myggnät, högenergimjölk m.m. du köper och samtidigt skänker till behövande barn runt om i världen. Man kan verkligen förstå hur vilken stor skillnad relativt små summor faktiskt kan göra. Du får sen ett gåvobevis som du kan ge bort och vem blir inte glad för 200 polivaccinationer skänkta i ens namn!

Must have gifts har samma smarta shoppingsystem som UNICEF:s gåvoshop. Här kan du bland annat köpa en lama eller en höna till en behövande familj, eller varför inte mat till 70 barn för endast £ 12. Hemsidan är tyvärr på engelska och priserna i pund.

Vill man trots klimatalarmen och miljöhoten köpa ”riktiga” julklappar, så finns det faktiskt massor av mer eller mindre hållbara julklappar man kan ge bort. Till exempel ett teaterbesök, en cykel, en elbil, ekologisk choklad, en biobiljett, presentkort på massage, en lågenergilampa, presentkort på MP3-låtar, en Soda Streamer eller något från närmaste loppis eller antikaffär. Exempelvis Sopstationen i Malmö har många roliga begagnade prylar och möbler man kan köpa. Man kan köpa kläder i ekologisk bomull i många butiker numera. Vill man vara lite mer kreativ kan man plocka ihop en presentkorg med ekologiska produkter från sin lokala ekologiska butik, alltid lika uppskattat. I Malmö finns bland annat utmärkta butiken Astrid och Aporna där man kan hitta många roliga ekologiska produkter och i Lund finns bla Biogrönt.

Vill man göra det lite enklare för sig finns det många webb-butiker som säljer hållbara julklappar som Naturbutiken på Naturskyddsföreningens hemsida som har massor av presenter.

Du kan ge bort en prenumeration på ekologiska matprodukter från Mossagården eller Årstiderna. Du kan även leta reda på din närmaste Världsbutik och köpa rättvisa julklappar.  Ett tips vi redan skrivit om är att ge bort en prenumeration på coola miljötidningen Camino. Själv vill jag bland annat ha en bärbar solpanel från Cool Stuff då jag aldrig fick någon förra julen…

Så köp julklappar som verkligen gör skillnad, både privat och i tjänsten.

Fler hemsidor och bloggar med tips på miljövänliga presenter finns nedan:

• Must have gifts
• UNICEF:S gåvoshop
• Hållbara julklappar i sista minuten TEM-funderingar
• Ekologiska Julklappar
• Julklappar som ger livskvalitet TEM-funderingar
• En vit jul.se
• Medvetna presenter.se
• Ekoprylar.se
• Klimatsmart.se
• Köp en utsläppsrätt av Naturskyddsföreningen
• Klimatsmart julshopping – Hetast i år Aftonbladet

/Daniel Eriksson

Efter en utbildning om miljö och miljöledningssystem för en tid sedan började jag och miljöchefen prata om hur dyrt det kan vara för företag att göra rätt för sig på miljöområdet. Under utbildningen hade jag pratat om riskerna med olika kemikalier som sprids i miljön och att det är särskilt viktigt att ta hand om det farliga avfallet på rätt sätt för att hindra att otrevliga ämnen sprids i naturen till fara för människors hälsa och miljön.

Miljöchefen berättade att det var just det han hade gjort för inte så länge sedan. Eftersom de på företaget var lite osäkra på vad som egentligen var farligt avfall hade de nappat på avfallsföretagets erbjudande om att låta en konsult gå igenom deras avfall och sortera ut det farliga. Konsulten hade kommit och arbetet hade tagit någon timme. Så småningom hämtades avfallet, allt som allt ca 200 kg och allt var frid och fröjd tills fakturan dök upp. 30 000 kr kostade det att bli av med avfallet. Ingen spottstyver direkt. Ska vi komma närmare målet att uppnå en giftfri miljö så måste det nog bli billigare att göra rätt.

/Marie Pettersson

Har under de senaste  veckorna gjort ett flertal utbildningar hos olika förvaltningar i Lunds Kommun. Mycket trevligt och många goda idéer har kläckts. Vid en en workshop på VoO kläcktes en i mitt tycke genial och självklar idé. Några anställda på ett äldreboende frågade sig om det är rimligt att de gamla äter besprutade smaklösa äpplen influgna från hela världen, samtidigt som träden (och marken)  i trädgårdar runt om i Lund är fulla med äpplen som bara blir fallfrukt? De funderade på om inte man kunde dela ut lappar till villaägare där man helt enkelt skriver att:

Er gata har blivit utsedd att leverera äpplen till Äldreboendet XXX vecka XX. Ni kan lämna äpplen mellan 16.00 och 18.00. Tack på förhand. Personal och boende på Äldreboendet XXX.

De gamla kommer att få gamla sorters goda obesprutade äpplesorter som de känner till, vi slipper flyga äpplen över hela världen och de som lämnar äpplen kanske till och med stannar och pratar med någon på äldreboendet i några minuter och dessutom känner att de bidrar lite till samhället.

Men varför stanna där? Nämnde förslaget för några på en fritidsgård och de tyckte att man kunde göra likadant på fritidsgårdar och dagis. Dela ut en lapp till villaägarna på en gata:

Er gata har blivit utsedd i vårt palla-äpplen-projekt. Vecka XX kommer vi till er gata och pallar äpplen. Knyt fast en plastpåse på grinden om du vill att vi ska palla äpplen i din trädgård. Tack på förhand. Fritidsgården XXX.

Självklart och genialt!

/Daniel Eriksson

Jag har en Sunnan-lampa hemma. När jag såg kampanjen så kunde jag inte låta bli att köpa en lampa eftersom för varje lampa som IKEA säljer så skänker de en lampa till någon behövande i världen. Det tyckte jag var utmärkt. Bra marknadsföring samtidigt som det gynnar fattiga människor. Nu är inte Sunnan en vanlig lampa utan det är en LED-lampa med solceller och laddningsbara batterier, alltså en energisnål lampa som inte behöver elektricitet för att fungera. Detta gör alltså att även de fattiga barnen kan göra sin läxa på kvällen med hjälp av lampan. Tyvärr fungerar den inte lika bra i Sverige i november som i juli men förhoppningsvis räcker solen till under hela året i Pakistan, dit den första sändningen gick.

Då jag har erfarenhet av avfallshanteringen i utvecklingsländer hoppas jag bara att IKEA skickar med moderna, tungmetall-fria, batterier till lamporna i Pakistan. På de batterierna som finns i min lampa står det ingenting om innehållet! Omhändertagandet av farligt avfall kan i de flesta utvecklingsländer i bästa fall beskrivas som bristfälligt och i de flesta fall som obefintlig. Förr eller senare kommer lampan att hamna i en sophög och därför är min uppmaning till IKEA att se till att lampan inte innehåller några giftiga ämnen.

Markus Paulsson

Jag och min kollega Markus skrev i ett tidigare inlägg, som har några år på nacken vid det här laget, att det självklara sättet att distribuera film och musik är digitalt. Det finns många fördelar med digital distribution, inte minst ur ett miljö- och klimatperspektiv.  Nu finns det ytterligare undersökningar som visar på fördelarna att ladda ner musik. Undersökningen är några månader gammal, men jag har tyvärr inte sett den förrän nu.

The study, which was financed by both Microsoft and Intel and written by two academics at Carnegie Mellon University and a third affiliated with Stanford University, found that buying an album digitally reduces carbon dioxide emissions by 40 to 80 percent relative to a best-case scenario for purchasing a CD. (…) The advantage for digital comes largely because CDs must be manufactured, packaged and transported over long distances. /The New York Times

Undersökningen i fråga är beställd av Microsoft och Intel som minst sagt är partiska i frågan, men ändå så tror jag resultatet visar ungefär hur det ser ut. Det vi skrev för snart två år sedan känns fortfarande mycket aktuellt:

Man kan förstås diskutera det moraliska och legala i att människor piratkopierar, men det självklara distributionssättet för musik och film i klimatproblematikens spår är via internet. Sen är det upp till musik- och filmindustrin att hitta fungerande affärsmodeller som accepteras av konsumenterna. Ny teknik har alltid slagit ut företag, produkter och yrkeskategorier, och så måste det få vara för att utvecklingen ska gå framåt. Man kan inte låsa sig fast i ineffektiva, resursförbrukande och miljöpåverkande system för att ett fåtal tjänar på det.

Läs mer:

• Ladda ner musik för klimatets skull, del 1 TEM-funderingar
• The Carbon Case For Downloading Musik The New York Times
• Want to Green Your Music Collection? Go Digital Bits
• Want to Save the Planet? Stop Buying CDs, Start Downloading Music Fast Company
• How Green Is That Download? Environment & Energy
• How Digital Music Can Fight Climate Change Gigacom

/Daniel Eriksson

Företags värde ökar med miljöengagemang menar en MISTRA-finansierad forskargrupp, enligt bla Miljö & Utveckling.

Hypotesen är att företagets miljö- och sociala prestanda, som kan ses som en indikator på företagsledningens kompetens, kan fånga upp immateriella värden utöver bolagets finansiella fundament och påverka marknadsvärdet, säger professor Lars G Hassel, programchef på Sustainable Investments. /Miljö & Utveckling

Välbehövlig forskning. Om man kan visa att socialt ansvar och miljöarbete ökar företags värde kommer aktieanalytiker och investerare per automatik att bli miljökämpar och rättviseivrare, det finns ju pengar att tjäna. Så vi hälsar aktieanalytikerna, investerarna och börsmäklarna välkomna till vår sida i kampen om planetens överlevnad!

Läs mer:

• Miljöengagemang påverkar marknadsvärdet Miljö & Utveckling
• Sustainable Investments Projektets hemsida
• Börsjättarna som nobbar miljöfrågorna DI

/Daniel Eriksson

På sajten ideasforchange.tv kan du hitta artiklar och reportage, men kanske framför allt filmer om hållbarhet. Det finns filmer om Ekonomi, Ekologi och Sociala frågor.

För en månad sen släppte Svenskt Näringsliv en rapport kallad Vår miljö 1930 – 2030 – den oklippta versionen. Har tyvärr inte hunnit mer än att skumma igenom den snabbt, men planerar att fördjupa mig mer i den när tid finnes. rapporten fokuserar till stor del på de förbättringar som skett i miljön och som näringslivet till stor del bidragit till de senaste 100 åren. Många är dock kritiska, bland annat WWF.

Lasse Gustavsson påpekar att vi både producerar mycket utanför landets gränser samtidigt som vi importerar mycket. - Vad det gäller kväveutsläppen så visst, svenska bönder lyckades nå sina kvävemål. Men det gjorde man genom att flytta grisproduktionen till Danmark. De här sakerna går inte att mäta globalt, därför blir en sån här rapport missvisande, säger han. /WWF i intervju på Miljöaktuellt

Som i de flesta debatter har båda sidor sina poänger, men för att ge en rättvis bild över svenskar och svenska företags miljöpåverkan måste naturligtvis den globala påverkan granskas, synas och redovisas. Annars blir det definitivt ingen rättvis bild som målas upp.

Läs mer:

• Vår miljö Svenskt Näringsliv
• Ladda ner hela rapporten (6 Mb)
• WWF -Svenskt Näringslivs rapport missvisande Miljöaktuellt

/Daniel eriksson

Det är inte ofta vi lägger ut ”reklam” och andra kampanjer på TEM-funderingar, men ibland kan man inte låta bli. VW:s kampanj rolighetsteorin har en hel del poänger. Det måste vara lätt, kul och inspirerande att göra rätt miljöval! Filmerna nedan visar ”världens djupaste soptunna” och pianotrappan.

- Volkswagens bärande idé har alltid varit att demokratisera innovationer, att göra dem tillgängliga för så många som möjligt. Det som andra bilföretag erbjuder i sina mest exklusiva modeller kan man få som standard eller tillval hos Volkswagen. I det perspektivet är det naturligt att vända på resonemanget och ta medborgarnas idéer och hjälpa till att sprida dem till fler. Särskilt om det är idéer som gör gott.
Tävlingen som startar den 1 oktober har hemsidan www.rolighetsteorin.se som nav. Där deltagarna kan lägga upp sina bidrag men också söka inspiration från andra tävlande. Första pris är 25 000 SEK i prispengar. Om projektet faller väl ut kommer de vinnande bidragen också att sammanfattas i en utställning som kommer att visas runt om i landet.

Tävlingen pågår till den 15:e november och lagom till Nobelfesten hoppas juryn kunnat utse en vinnare.

I juryn för rolighetsteorin sitter, utöver Stefan Dahlin, komikern Petra Mede, författaren och miljöförkämpen Johan Tell och grundaren av Volontärbyrån, Amelie Silfverstolpe.

Läs mer:

www.rolighetsteorin.se

/Daniel