Nytt år och nya förhoppningar om framgångar på miljöområdet när det gäller klimatfrågan och allt annat. Förhoppningsvis ska floppen i Köpenhamn bli en tankeställare. Nu krävs en analys av varför det gick så snett och en handlingsplan för att kunna ena världens länder.

I Sverige finns det en mängd personer som kan definieras som makthavare på miljöområdet, dvs. de kan sägas ha speciellt stort inflytande över vad som sätts på miljöagendan här hemma. Miljöaktuellt har även i år tagit fram en lista över de 49 miljömäktigaste 2009. Intressant läsning även om det såklart är en ganska subjektiv sammanställning.

Läs mer:

• Sveriges 49 miljömäktigaste 2009 Miljöaktuellt

/Marie Pettersson

Det sägs och skrivs mycket negativt om utfallet av COP15. Vad var det egentligen som hände, vad blev det verkliga ”resultatet”?

COP15 nådde inte fram till något lagligt bindande avtal. Men vad är det egentligen som skapar de bästa verkliga förändringarna? Är det lagar och regler eller är det ledare som vill något och som samarbetar på ett sant sätt?

Som jag ser det är det inte brist på ord, det är brist på handling? Möjligheten att uppnå en hållbar utveckling bygger på framtidsinriktade investeringar i att skapa sundare försörjningssystem. Viljan att investera pengar, tid och engagemang för framtiden bygger på framtidstro och många olika former av ömsesidig tillit. Det är oroande att det som skrivs om konferensens resultat är så negativt och färgat av misstänksamhet. Det är ju trots allt mycket glädjande att de mäktiga och mänskliga ledarna samlades och skapade en konstruktiv avslutande dialog.

Konferensens mest omskrivna slutdokument är The Copenhagen Accord och
resultatet inkluderar ett flertal positiva uppmaningar och metodologisk vägledning. The Copenhagen Accord har 2º C som konkret mål för den maximalt acceptabla temperaturökningen och en utfästelse om att de ekonomiskt rika länderna skall bidra, med 30 000 000 000 $ för 2010 – 2012 och 100 000 000 000 $ per år 2020, till att de ekonomiskt fattiga länderna skall kunna förbättra sina befolkningars levnadsstandard på ett hållbart sätt. 

Det bästa med dokumentet är att det är inriktat på att skapa en global process för hållbar samhällsutveckling. Det finns en intressant analogi i dagens synsätt på hur man bör arbeta med utveckling av företag och andra organisationer. För att uppnå en hållbar utveckling är det inte är tillräckligt med avgränsade mål. Det är också grundläggande att man har ett kvalitetssystem som möjliggör ständiga förbättringar och lärande. Den här principen är nu också grundläggande för de seriösa miljöledningssystemen. TEM arbetar sedan 25 år med att få saker att hända. Idag arbetar vi mycket med att skapa enkla fungerande processer för att bygga utvecklingsinriktad förståelse kring hållbarhetsrelaterade aspekter och för att öka motivationen. Det finns idag många regler och mycket bra teknik. Flaskhalsen ligger i att få saker att hända. Ur det här perspektivet ser det ut som om konferensen har fört oss ett mycket viktigt steg framåt.

Det finns dock en allvarlig problematik i att det är många som försörjer sig på att först skapa rädsla och sedan sälja lösningar. Detta är uppenbart för försäkringsbranschen och alla dem som säljer någon form av skyddsutrusning. Att lyfta fram risker är ett effektivt sätt att synas, som t.ex. används av politiker och forskare, och inte minst miljöorganisationer. Media har lätt att göra säljande rubriker av problem och risker, och de fungerar därför som en megafon för dem som lyfter fram olika former av risker.   För dem som arbetar på det sättet tycks COP15 ha varit ett misslyckande

Det finns en anomali i att vi idag har det tryggaste samhället mänskligheten någonsin levt i, samtidigt som allt fler svenskar tycks vara allt mer oroliga. “We are the safest and healthiest human beings who ever lived, and yet irrational fear is growing, with deadly consequences…”    Den största risken är nog att människor ger upp hoppet. Med lite perspektiv är det uppenbart att medellivslängden och försörjningstryggheten har förbättrats mycket de senaste hundra åren. När man öppnar tidningen eller ser på TV ser det dock ut som om dagens värld är mycket riskabel att leva i.

För att kunna åstadkomma förändring är det viktigt att det finns en medvetenhet om att den existerande lösningen inte är tillfredställande. Det är också nödvändigt att det finns trovärdiga förslag på hur man kan åstadkomma relevanta förbättringar.
Lagar och regler är en viktig metod för att bygga medvetenhet och för att åstadkomma realpolitiska förbättringar. Men om förhandlarna och verkställarna i verkligheten gör vad de kan för att minimera sina insatser så händer det inte så mycket. För att få saker att hända är det viktigt att fokusera på positiva möjligheter och att skapa processer för att få så mycket som möjligt att hända.

FN har nu arbetat minst 50 år med att bygga medvetenhet kring miljö och utveckling. Men vad är det mänskligheten bör göra? Att skriva avtal, lagar och regler kring vad vi inte bör göra räcker inte. Att skriva planer och visionstexter räcker inte långt, om de inte kombineras med en verklig vilja att göra det man skriver om. Texterna om miljö och hållbar utveckling har varit mycket viktiga för att bygga medvetenhet. Men de tidigare texterna ger inte så mycket positiva förslag på vad vi bör göra för att åstadkomma en bättre samhällsutveckling för de många människorna. Och de har inte klargjort hur vi bör göra för att stötta de människor som försöker åstadkomma en sådan utveckling. Ur det här perspektivet känns det som om COP 15 har öppnat upp för en ny nivå av global utvecklingsprocess.

Jag hoppas att allt fler nu kommer att stötta personer som på många sätt och på olika nivåer bygger framtidstro och ömsesidig tillit. Jag hoppas att vi i högre grad kan inrikta oss på att stötta dem som försöker få positiva saker att hända, på riktigt!

Läs mer:

• The Copenhagen Accord
• United Nations Framework Convention on Climate Change
  UN official website of COP 15
• Därför floppade vi på klimatmötet, Aftonbladet, Reinfeldt
• Chatt om klimatmötet, DN
• Christian Azar, Karin Bäckstrand och Martin Ådahl lyfter blicken mot framtiden och berättar hur de tycker att klimatförhandlingarna bör gå vidare, SR P1, Klotet
• Utmärkta nyheter från Köpenhamn, Röda Malmö
• Därför rasar priset på utsläppsrätter, Miljöaktuellt
• Obama’s COP15 Dilemma: Blame China? – David Corn

God Jul
/Reine Karlsson

Strax efter jul brukar nyår infinna sig. Som traditionen bjuder skall man då avge löften om hur man skall förbättra sitt liv och sitt leverne. I dessa dagar när världens ledare inte lyckas lova att de hjälper till att minska klimatutsläppen måste vi medborgare visa vägen.

Mitt förslag är alltså att man som nyårslöfte skall lova att minska sina klimatutsläpp. Nu är utsläppen personliga och högst varierande, så för att man skall kunna minska sina utsläpp måste man först veta hur stora de är och inom vilka områden man har störst påverkan.

Det finns många olika sajter på internet där man genom att svara på ett antal frågor får fram en siffra på sin klimatpåverkan. Nu har IVL kommit med en till, kallad Klimatkontot. Fast egentligen är det inte en till utan en uppdatering av deras gamla klimatkalkylator.

Även om man fortfarande inte kan få exakta personliga siffror så är detta en av de bättre koldioxid-uträknare jag prövat. Man kan även få en personlig rekommendation om vad man bör ändra för att minska sina utsläpp. En annan sak som är bra är att IVL även publicerat en rapport där man kan läsa hur Klimatkontot är framtagen och vilka underlag man använder för beräkningarna.

Fira först jul. När sedan eftertänksamheten efter julen infinner sig och det gamla året skall summeras kan man gå in på Klimatkontot.se för att se hur man kan göra bot och bättring.

God jul och gott nytt år önskar

Markus Paulsson

Sista dagen på jobbet innan jul och sista dagen av Köpenhamnsmötet. Nu kan bara ett under av bibliska mått rädda det här klimatjippot från totalfiasko. Det känns verkligen jättetrist att man inte ens kommit så långt att man kan enas om att det ska vara ett avtal istället för två. Hur långt är man inte då från att kunna enas om det viktiga, nämligen reella utsläppsminskningar?

Vad sjutton ska vi med Kyotoprotokollet till? Jag trodde kanske lite naivt att det var en lägstanivå som med självklarhet måste överträffas många gånger om för att vi ska kunna nå det där tvågradersmålet. Ska Kyotoprotokollet bli ett alibi för vissa länder som inte vill göra något?

Är det någon som på fullt allvar tror att Obama ska kunna rädda världen nu i tolfte timmen? Fast han har ju förstås ett fredspris att leva upp till…

Nu ska jag ta julledigt och ut och åka pulka med barnen. Här i Lund märks inte direkt några klimatförändringar en dag som denna med snöfall och minusgrader.

Läs mer:

• Dystert i Köpenhamn DN
• Temperaturen höjs med 3 grader DN
• Obama har landat i Köpenhamn Aftonbladet

/Marie Pettersson

Vi noterade att tidigare års inlägg om hållbara julklappar åkt upp bland de mest lästa inläggen på TEM-funderingar så vi kör helt enkelt en favorit i repris. De flesta av våra julklappstips från tidigare år fungerar i år igen och vi lägger till några nya. Vi ska dock komma ihåg att den mest miljövänliga julklappen är ju faktiskt ingen julklapp alls, eller möjligtvis en utsläppsrätt, men det blir ju kanske lite för tråkigt, så här kommer våra tips!

Vi på Stiftelsen TEM köper inte några julklappar till våra kunder eller samarbetspartners, vi bjuder inte heller dem på julbord och vi skickar inte några julkort. Detta är inte för att vi är snåla, möjligtvis är vi lite lata, men framförallt anser vi att pengarna kan göra en bättre nytta någon annanstans. Vi har i år skänkt pengar till Röda Korset, Ett klick för skogen och UNICEF. En blandning av organisationer som representerar det som vi vill stå för och stödja.

Nu är det inte så att vi skänkt speciellt mycket pengar, men hade alla företag skänkt lika mycket per anställd som vi gjort hade det faktiskt blivit en hel del pengar till välgörande ändamål.

Jag vill särskilt slå ett slag för UNICEF:S gåvoshop där du kan e-handla på traditionellt sett, men det är vaccinationer, myggnät, högenergimjölk m.m. du köper och samtidigt skänker till behövande barn runt om i världen. Man kan verkligen förstå hur vilken stor skillnad relativt små summor faktiskt kan göra. Du får sen ett gåvobevis som du kan ge bort och vem blir inte glad för 200 polivaccinationer skänkta i ens namn!

Must have gifts har samma smarta shoppingsystem som UNICEF:s gåvoshop. Här kan du bland annat köpa en lama eller en höna till en behövande familj, eller varför inte mat till 70 barn för endast £ 12. Hemsidan är tyvärr på engelska och priserna i pund.

Vill man trots klimatalarmen och miljöhoten köpa ”riktiga” julklappar, så finns det faktiskt massor av mer eller mindre hållbara julklappar man kan ge bort. Till exempel ett teaterbesök, en cykel, en elbil, ekologisk choklad, en biobiljett, presentkort på massage, en lågenergilampa, presentkort på MP3-låtar, en Soda Streamer eller något från närmaste loppis eller antikaffär. Exempelvis Sopstationen i Malmö har många roliga begagnade prylar och möbler man kan köpa. Man kan köpa kläder i ekologisk bomull i många butiker numera. Vill man vara lite mer kreativ kan man plocka ihop en presentkorg med ekologiska produkter från sin lokala ekologiska butik, alltid lika uppskattat. I Malmö finns bland annat utmärkta butiken Astrid och Aporna där man kan hitta många roliga ekologiska produkter och i Lund finns bla Biogrönt.

Vill man göra det lite enklare för sig finns det många webb-butiker som säljer hållbara julklappar som Naturbutiken på Naturskyddsföreningens hemsida som har massor av presenter.

Du kan ge bort en prenumeration på ekologiska matprodukter från Mossagården eller Årstiderna. Du kan även leta reda på din närmaste Världsbutik och köpa rättvisa julklappar.  Ett tips vi redan skrivit om är att ge bort en prenumeration på coola miljötidningen Camino. Själv vill jag bland annat ha en bärbar solpanel från Cool Stuff då jag aldrig fick någon förra julen…

Så köp julklappar som verkligen gör skillnad, både privat och i tjänsten.

Fler hemsidor och bloggar med tips på miljövänliga presenter finns nedan:

• Must have gifts
• UNICEF:S gåvoshop
• Hållbara julklappar i sista minuten TEM-funderingar
• Ekologiska Julklappar
• Julklappar som ger livskvalitet TEM-funderingar
• En vit jul.se
• Medvetna presenter.se
• Ekoprylar.se
• Klimatsmart.se
• Köp en utsläppsrätt av Naturskyddsföreningen
• Klimatsmart julshopping – Hetast i år Aftonbladet

/Daniel Eriksson

Hushållen står för en stor del av energiförbrukningen och därmed också klimatpåverkan. Men det finns förstås en hel del som kan göras för att minska förbrukningen. Nu har Energimyndigheten kommit med en ny version av webbverktyget Energikalkylen. Energikalkylen visar hur mycket hushållets utgifter, energianvändning och koldioxidutsläpp minskar av de åtgärder som väljs i kalkylen. Något för alla småhusägare att testa.

Läs mer:

Om Energikalkylen Energimyndigheten

/Marie Pettersson

Klimattoppmötet i Köpenhamn kommer allt närmare. Kommer det att bli ett avtal? Känns det hoppfullt?

På siten Hopenhagen kan man gå in och skriva under ett upprop till världens ledare och samtidigt berätta för dem vad man hoppas på inför mötet och framtiden. Namnlistan kommer att överlämnas till världens ledare när de träffas i Köpenhamn.

/Veronika Franzén

Ska för omväxlings skull försöka mig på att göra en matrecension här på bloggen. Har precis kommit hem från Ängavallen där jag har varit på ett ekologiskt julbord. Allt på Ängavallens julbord är ekologiskt, från julskinkan till konjaken. De är konsekventa och som exempel kan jag nämna att de inte har hittat någon god ekologisk julmust, därför har de ingen julmust. Inte heller ål serveras, då den som många vet är utrotningshotad. Det är till och med så att 20 kronor vid varje julbordsbeställning skänks till Ålfonden. Allting annat man kan önska fanns dock på julbordet som sillbord, kallskuret, varma rätter och ett härligt gottebord.

I dessa tider när svensk grisuppfödning debatteras så flitigt är det glädjamde att se att det även finns lyckliga grisar och en bra grisuppfödning. På Ängavallen föder de bland annat upp sina egna grisar som får vistas utomhus och böka naturligt. Tog en liten promenad för att se uppfödningen och grisarna såg verkligen lyckliga ut. Förutom grisar finns även bla får och nötkreatur på gården. En stor del av julbordet produceras med andra ord direkt på gården som bland annat har ett eget gårdsslakteri, vilket naturligtvis minskar transporterna betydligt.

Slutligen så kan jag sammanfatta med att allt smakade mycket gott, det går inte att peka ut någon favoriträtt, eftersom allt smakade bra. Helt klart det bästa julbord jag ätit och jag rekommenderar det varmt! Och julmusten och ålen saknade jag definitivt inte.

Läs mer: Ängavallens hemsida

/Daniel Eriksson

Som första län i Sverige har nu länsstyrelsen i Skåne län beslutat om nya klimatmål. Utsläppen av växthusgaser ska t.ex. minska med 30 % från 1990 års nivå till 2020. Kul att initiativet tagits och hoppas att fler län följer efter!

Läs mer:

• Pressmeddelande länsstyrelsen i Skåne län
• Rapport länsstyrelsen i Skåne län

/Marie Pettersson

Jag och min kollega Markus skrev i ett tidigare inlägg, som har några år på nacken vid det här laget, att det självklara sättet att distribuera film och musik är digitalt. Det finns många fördelar med digital distribution, inte minst ur ett miljö- och klimatperspektiv.  Nu finns det ytterligare undersökningar som visar på fördelarna att ladda ner musik. Undersökningen är några månader gammal, men jag har tyvärr inte sett den förrän nu.

The study, which was financed by both Microsoft and Intel and written by two academics at Carnegie Mellon University and a third affiliated with Stanford University, found that buying an album digitally reduces carbon dioxide emissions by 40 to 80 percent relative to a best-case scenario for purchasing a CD. (…) The advantage for digital comes largely because CDs must be manufactured, packaged and transported over long distances. /The New York Times

Undersökningen i fråga är beställd av Microsoft och Intel som minst sagt är partiska i frågan, men ändå så tror jag resultatet visar ungefär hur det ser ut. Det vi skrev för snart två år sedan känns fortfarande mycket aktuellt:

Man kan förstås diskutera det moraliska och legala i att människor piratkopierar, men det självklara distributionssättet för musik och film i klimatproblematikens spår är via internet. Sen är det upp till musik- och filmindustrin att hitta fungerande affärsmodeller som accepteras av konsumenterna. Ny teknik har alltid slagit ut företag, produkter och yrkeskategorier, och så måste det få vara för att utvecklingen ska gå framåt. Man kan inte låsa sig fast i ineffektiva, resursförbrukande och miljöpåverkande system för att ett fåtal tjänar på det.

Läs mer:

• Ladda ner musik för klimatets skull, del 1 TEM-funderingar
• The Carbon Case For Downloading Musik The New York Times
• Want to Green Your Music Collection? Go Digital Bits
• Want to Save the Planet? Stop Buying CDs, Start Downloading Music Fast Company
• How Green Is That Download? Environment & Energy
• How Digital Music Can Fight Climate Change Gigacom

/Daniel Eriksson