Nytt år och nya förhoppningar om framgångar på miljöområdet när det gäller klimatfrågan och allt annat. Förhoppningsvis ska floppen i Köpenhamn bli en tankeställare. Nu krävs en analys av varför det gick så snett och en handlingsplan för att kunna ena världens länder.

I Sverige finns det en mängd personer som kan definieras som makthavare på miljöområdet, dvs. de kan sägas ha speciellt stort inflytande över vad som sätts på miljöagendan här hemma. Miljöaktuellt har även i år tagit fram en lista över de 49 miljömäktigaste 2009. Intressant läsning även om det såklart är en ganska subjektiv sammanställning.

Läs mer:

• Sveriges 49 miljömäktigaste 2009 Miljöaktuellt

/Marie Pettersson

Det sägs och skrivs mycket negativt om utfallet av COP15. Vad var det egentligen som hände, vad blev det verkliga ”resultatet”?

COP15 nådde inte fram till något lagligt bindande avtal. Men vad är det egentligen som skapar de bästa verkliga förändringarna? Är det lagar och regler eller är det ledare som vill något och som samarbetar på ett sant sätt?

Som jag ser det är det inte brist på ord, det är brist på handling? Möjligheten att uppnå en hållbar utveckling bygger på framtidsinriktade investeringar i att skapa sundare försörjningssystem. Viljan att investera pengar, tid och engagemang för framtiden bygger på framtidstro och många olika former av ömsesidig tillit. Det är oroande att det som skrivs om konferensens resultat är så negativt och färgat av misstänksamhet. Det är ju trots allt mycket glädjande att de mäktiga och mänskliga ledarna samlades och skapade en konstruktiv avslutande dialog.

Konferensens mest omskrivna slutdokument är The Copenhagen Accord och
resultatet inkluderar ett flertal positiva uppmaningar och metodologisk vägledning. The Copenhagen Accord har 2º C som konkret mål för den maximalt acceptabla temperaturökningen och en utfästelse om att de ekonomiskt rika länderna skall bidra, med 30 000 000 000 $ för 2010 – 2012 och 100 000 000 000 $ per år 2020, till att de ekonomiskt fattiga länderna skall kunna förbättra sina befolkningars levnadsstandard på ett hållbart sätt. 

Det bästa med dokumentet är att det är inriktat på att skapa en global process för hållbar samhällsutveckling. Det finns en intressant analogi i dagens synsätt på hur man bör arbeta med utveckling av företag och andra organisationer. För att uppnå en hållbar utveckling är det inte är tillräckligt med avgränsade mål. Det är också grundläggande att man har ett kvalitetssystem som möjliggör ständiga förbättringar och lärande. Den här principen är nu också grundläggande för de seriösa miljöledningssystemen. TEM arbetar sedan 25 år med att få saker att hända. Idag arbetar vi mycket med att skapa enkla fungerande processer för att bygga utvecklingsinriktad förståelse kring hållbarhetsrelaterade aspekter och för att öka motivationen. Det finns idag många regler och mycket bra teknik. Flaskhalsen ligger i att få saker att hända. Ur det här perspektivet ser det ut som om konferensen har fört oss ett mycket viktigt steg framåt.

Det finns dock en allvarlig problematik i att det är många som försörjer sig på att först skapa rädsla och sedan sälja lösningar. Detta är uppenbart för försäkringsbranschen och alla dem som säljer någon form av skyddsutrusning. Att lyfta fram risker är ett effektivt sätt att synas, som t.ex. används av politiker och forskare, och inte minst miljöorganisationer. Media har lätt att göra säljande rubriker av problem och risker, och de fungerar därför som en megafon för dem som lyfter fram olika former av risker.   För dem som arbetar på det sättet tycks COP15 ha varit ett misslyckande

Det finns en anomali i att vi idag har det tryggaste samhället mänskligheten någonsin levt i, samtidigt som allt fler svenskar tycks vara allt mer oroliga. “We are the safest and healthiest human beings who ever lived, and yet irrational fear is growing, with deadly consequences…”    Den största risken är nog att människor ger upp hoppet. Med lite perspektiv är det uppenbart att medellivslängden och försörjningstryggheten har förbättrats mycket de senaste hundra åren. När man öppnar tidningen eller ser på TV ser det dock ut som om dagens värld är mycket riskabel att leva i.

För att kunna åstadkomma förändring är det viktigt att det finns en medvetenhet om att den existerande lösningen inte är tillfredställande. Det är också nödvändigt att det finns trovärdiga förslag på hur man kan åstadkomma relevanta förbättringar.
Lagar och regler är en viktig metod för att bygga medvetenhet och för att åstadkomma realpolitiska förbättringar. Men om förhandlarna och verkställarna i verkligheten gör vad de kan för att minimera sina insatser så händer det inte så mycket. För att få saker att hända är det viktigt att fokusera på positiva möjligheter och att skapa processer för att få så mycket som möjligt att hända.

FN har nu arbetat minst 50 år med att bygga medvetenhet kring miljö och utveckling. Men vad är det mänskligheten bör göra? Att skriva avtal, lagar och regler kring vad vi inte bör göra räcker inte. Att skriva planer och visionstexter räcker inte långt, om de inte kombineras med en verklig vilja att göra det man skriver om. Texterna om miljö och hållbar utveckling har varit mycket viktiga för att bygga medvetenhet. Men de tidigare texterna ger inte så mycket positiva förslag på vad vi bör göra för att åstadkomma en bättre samhällsutveckling för de många människorna. Och de har inte klargjort hur vi bör göra för att stötta de människor som försöker åstadkomma en sådan utveckling. Ur det här perspektivet känns det som om COP 15 har öppnat upp för en ny nivå av global utvecklingsprocess.

Jag hoppas att allt fler nu kommer att stötta personer som på många sätt och på olika nivåer bygger framtidstro och ömsesidig tillit. Jag hoppas att vi i högre grad kan inrikta oss på att stötta dem som försöker få positiva saker att hända, på riktigt!

Läs mer:

• The Copenhagen Accord
• United Nations Framework Convention on Climate Change
  UN official website of COP 15
• Därför floppade vi på klimatmötet, Aftonbladet, Reinfeldt
• Chatt om klimatmötet, DN
• Christian Azar, Karin Bäckstrand och Martin Ådahl lyfter blicken mot framtiden och berättar hur de tycker att klimatförhandlingarna bör gå vidare, SR P1, Klotet
• Utmärkta nyheter från Köpenhamn, Röda Malmö
• Därför rasar priset på utsläppsrätter, Miljöaktuellt
• Obama’s COP15 Dilemma: Blame China? – David Corn

God Jul
/Reine Karlsson

Här kommer TEM:s nyhetsbrev inför julen 2009. Det bjuder på läsning om:

• God Jul och Gott Nytt År önskar vi på TEM
• CSR och kopplingen till ISO 26 000 och GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning
• TEM rekryterar och förstärker på miljökonsultsidan
• Öka din försäljning till sjukvårdssektorn, både nationellt och internationellt
• TEM på COP15
• Stort CSR-event i Skåne den 18 maj 2010
• Kommande nätverksträffar
• Veronika föräldraledig
• Missa inte vårens öppna miljö– och hållbarhetsutbildningar
• Efterfrågan på anpassade utbildningar ökar stort
• Senaste och kommande frukostmöte
• Vinsten med Eco-Design
• Nysatsning inom agroforestry

Trevlig läsning!

Läs nyhetsbrevet här (pdf) >>>>

I morgon måndag kan du börja rösta på filmerna i satsningen REClimate. I projektet kan ungdomar mellan 15 och 19 delta och den vinnande klimatfilmen kommer bla att presenteras på COP 15.

Läs mer här:

• REClimate Projektets hemsida
• REClimate My News Desk

Jag och min kollega Markus skrev i ett tidigare inlägg, som har några år på nacken vid det här laget, att det självklara sättet att distribuera film och musik är digitalt. Det finns många fördelar med digital distribution, inte minst ur ett miljö- och klimatperspektiv.  Nu finns det ytterligare undersökningar som visar på fördelarna att ladda ner musik. Undersökningen är några månader gammal, men jag har tyvärr inte sett den förrän nu.

The study, which was financed by both Microsoft and Intel and written by two academics at Carnegie Mellon University and a third affiliated with Stanford University, found that buying an album digitally reduces carbon dioxide emissions by 40 to 80 percent relative to a best-case scenario for purchasing a CD. (…) The advantage for digital comes largely because CDs must be manufactured, packaged and transported over long distances. /The New York Times

Undersökningen i fråga är beställd av Microsoft och Intel som minst sagt är partiska i frågan, men ändå så tror jag resultatet visar ungefär hur det ser ut. Det vi skrev för snart två år sedan känns fortfarande mycket aktuellt:

Man kan förstås diskutera det moraliska och legala i att människor piratkopierar, men det självklara distributionssättet för musik och film i klimatproblematikens spår är via internet. Sen är det upp till musik- och filmindustrin att hitta fungerande affärsmodeller som accepteras av konsumenterna. Ny teknik har alltid slagit ut företag, produkter och yrkeskategorier, och så måste det få vara för att utvecklingen ska gå framåt. Man kan inte låsa sig fast i ineffektiva, resursförbrukande och miljöpåverkande system för att ett fåtal tjänar på det.

Läs mer:

• Ladda ner musik för klimatets skull, del 1 TEM-funderingar
• The Carbon Case For Downloading Musik The New York Times
• Want to Green Your Music Collection? Go Digital Bits
• Want to Save the Planet? Stop Buying CDs, Start Downloading Music Fast Company
• How Green Is That Download? Environment & Energy
• How Digital Music Can Fight Climate Change Gigacom

/Daniel Eriksson

På sajten ideasforchange.tv kan du hitta artiklar och reportage, men kanske framför allt filmer om hållbarhet. Det finns filmer om Ekonomi, Ekologi och Sociala frågor.

För en månad sen släppte Svenskt Näringsliv en rapport kallad Vår miljö 1930 – 2030 – den oklippta versionen. Har tyvärr inte hunnit mer än att skumma igenom den snabbt, men planerar att fördjupa mig mer i den när tid finnes. rapporten fokuserar till stor del på de förbättringar som skett i miljön och som näringslivet till stor del bidragit till de senaste 100 åren. Många är dock kritiska, bland annat WWF.

Lasse Gustavsson påpekar att vi både producerar mycket utanför landets gränser samtidigt som vi importerar mycket. - Vad det gäller kväveutsläppen så visst, svenska bönder lyckades nå sina kvävemål. Men det gjorde man genom att flytta grisproduktionen till Danmark. De här sakerna går inte att mäta globalt, därför blir en sån här rapport missvisande, säger han. /WWF i intervju på Miljöaktuellt

Som i de flesta debatter har båda sidor sina poänger, men för att ge en rättvis bild över svenskar och svenska företags miljöpåverkan måste naturligtvis den globala påverkan granskas, synas och redovisas. Annars blir det definitivt ingen rättvis bild som målas upp.

Läs mer:

• Vår miljö Svenskt Näringsliv
• Ladda ner hela rapporten (6 Mb)
• WWF -Svenskt Näringslivs rapport missvisande Miljöaktuellt

/Daniel eriksson

Klimatmötet i Köpenhamn närmar sig med stormsteg och bloggar och hemsidor börjar ladda upp inför mötet i december. På sidan Act on Copenhagen finns intressant grafik som visar hur olika delar av världen kommer att påverkas om vi inte gör något åt klimatfrågan.

The impacts of climate change will be widespread across the globe. In order to understand more about what the human impact of high-end climate change might be, and therefore what would happen if a successful agreement can not be reached at Copenhagen, the UK’s Met Office Hadley Centre has produced a map outlining some of the impacts that may occur if the global average temperature rises by 4 °C (7 °F) above the pre-industrial climate average. The map represents the latest peer-reviewed science on the impacts.

Läs mer:

Interaktiv karta

4 livsavgörande grader SvD

Råkade i går av en ren slump slå på tv:n när vetenskapsmagasinet sände ett mycket intressant reportage. Programmet handlade bland annat om teknik för att dammsuga atmosfären från koldioxid. De artificiella plastträd som enligt planerna ska användas som koldioxidfångare är ca 1000 gånger effektivare än naturliga träd på att fånga upp koldioxid. Intressant, men dock en klassisk end-of-pipe. Det krävs även en hiskelig massa anläggningar till en mycket stor kostnad för att ge någon effekt på koldioxidhalterna i atmosfären. Om du missade vetenskapsmagasinet härom dagen så kan du titta på det på SVT Play.

Är det rimligt? Titta och avgör själv!

Läs mer:

• Artikel på SVT
• Se programmet i SVT Play

/Daniel Eriksson

Eftersom vi publicerat de första filmerna från VW:s ”reklamkampanj” rolighetsteorin, fortsätter vi med del 3 i denna underhållande filmserie, pantspelet. Jag vill också panta mina flaskor i en sådan automat!

Läs mer:

• www.rolighetsteorin.se
• Rolighetsteorin: kul kampanj från VW TEM-funderingar

/Daniel Eriksson