Ingen har väl missat senaste veckans nyheter om Telia, muthärvan i Uzbekistan och styrelsens bristande ansvarstagande. Nu ska styrelsen bytas ut och man har insett att en person med kompetens på hållbarhetsområdet är en nödvändighet i denna församling. Bra, inget ont utan att det har något gott med sig, som man brukar säga. Synd bara att det måste krävas en sådan skandal för att inse att hållbarhet har en självklar plats i styrelserummet.
Fler och fler företag inser, utan att gå igenom en härdsmälta a la Telia, att hållbarhet är en nödvändighet för att bedriva en affärsverksamhet nu och i framtiden. Från att CSR-avdelningen varit ett slags appendix till verksamheten, ofta skött av kommunikationsfolk, ser man mer och mer att frågan, till vissa delar, lyfts upp till ekonomichefsnivå, åtminstone i större företag. Hållbarhetstänket integreras i strategi och innovationsverksamhet.
I en studie genomförd av Global Compact och Accenture, med ett par år på nacken, menar 93% av vd:arna att hållbarhet kommer att vara kritiskt för verksamhetens framtida lönsamhet. Från att lite diffust ha handlat om att ”investera i framtida generationer” handlar det nu mera om att placera hållbarhet i verksamhetens grundläggande affärsstrategi på ett konkret sätt.
Man har länge tvistat om hur lönsamt det egentligen är att jobba med hållbarhetsfrågor. Nu finns det dock undersökningar som just kan visa på detta. I en studie genomförd av Harvard Business School som inkluderade 180 företag kunde man se ett klart samband mellan integrering av hållbarhet i verksamheten och långsiktigt positiva finansiella resultat.
Vad är då problemet, vad hindrar då att alla verksamheter jobbar med dessa frågor? I samma studie som ovan av Global Compact och Accenture ansåg 49% av vd:arna att det är den stora komplexiteten med att integrera hållbarhet i alla företagsfunktioner som sätter käppar i hjulet. Hållbarhet kan vara så många olika saker och det är svårt att ta ett samlat grepp över hela området.
Detta kan jag förstå, och därför kan det i många fall vara nödvändigt att ta in utomstående expertis för att göra en värdering av vad verksamheten i första hand bör jobba med på hållbarhetsområdet. Man kan här t.ex. ta ett avstamp i huvudområdena i ISO 26 000, standarden för socialt ansvarstagande, och göra en inventering av vilka av de sju hållbarhetsområdena man främst berörs av som ex. miljö, mänskliga rättigheter, konsumentfrågor och därefter göra en riskanalys för att värdera vad man bör prioritera i sina mål och strategier.
För att få genomslag när man jobbar med dessa frågor på ledningsnivå är det viktigt att göra kopplingar till ekonomi och specifik företagskultur snarare än att trycka på mjukare värden, speciellt i kristider som dessa. För en icke-expert på området är det annars lätt att hållbarhetsfrågorna uppfattas som luddiga och icke lönsamma.
Att sedan öppet redovisa vad man står i olika frågor, att visa på både starka och svagare områden, är en framgångsfaktor för att öka sin trovärdighet gentemot sina intressenter. Man vill verkligen inte hamna i läget att en stor utredning krävs, som sedan visar på pinsamma oegentligheter som i fallet Telia, då kan man som styrelse kasta in handduken…
Läs mer:
/Marie Pettersson
Nu kan du läsa vårt senaste nyhetsbrev. I marsnumret skriver vi bla annat om CSR North, våra utbildningar, kurs i lagledning m.m.
