Kategoriarkiv: Miljö

Social Responsibility Day i Stockholm

Social Responsibility Day som Miljöaktuellt anordnade den 26 mars i Stockholm var mitt andra Miljöaktuellt-event som jag besökt under senaste 6 månaderna. Och precis som Sustainability Day i Malmö i december 2013, var dagen fylld med talare från olika verksamheter och med olika befattningar, presentationer med olika vinklar och diskussioner med olika problematiker.

SRDay

Personligen tycker jag att det är otroligt spännande att se så mycket folk på konferenser kring CSR eller Social Responsibility. Detta visar tydligt att intresset finns och ökar och att det finns behov av mer plattform för debatt kring CSR-problematiken. Jag vill gärna se ännu mer talare från olika branscher och sektorer som lyfter frågor som är aktuella för dem och ser på frågorna från sitt perspektiv.

Fler olika synvinklar på fler frågor är precis det som vi behöver idag. Det är klart att alla som deltog i konferensen visste vad dagen handlar om, det räcker inte att berätta om begreppet längre men vi vill se verktyg och praktiska exempel.

Och konferensens syfte var precis det – att ge verktyg och strategier genom att berätta om konkreta exempel från olika organisationer.

Sveriges CSR-ambassadör Bengt Johansson, Näringslivsminister Annie Lööf och Rädda Barnens Generalsekreterare Elisabeth Dahlin satte tonen för konferensen genom att ge en bra blandning av ett statligt, personligt, internationellt och svenskt perspektiv. Bengt Johansson menade att idag kan svenska konsumenter trycka på industrier och ställa högre krav på de etiska aspekterna av värdekedjor. Dessutom bidrar en bättre dialog mellan näringslivet och staten till en hållbarare utveckling. Även Näringslivsminister Annie Lööf pratade om vikten av rundabordskonferenser med regeringen och näringslivet. Enligt henne, är det dags att integrera CSR i sin verksamhet istället för att behandla CSR-frågor sidan om, som en separat dimension. Enligt Elisabeth Dahlin beror risker på den typ av verksamhet som ett företag bedriver, vilket innebär att barnarbete inte alltid är den största risken för ett företag och att fall av barnarbete borde analyseras ur olika vinklar (är det barnarbete när en 14-åring jobbar ett par timmar efter skolan?). Migration i moderna samhällen är en ny utmaning, menar Elisabeth.

20140326_101301

”Samhall återvinner människor”. Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson är övertygad att Sverige är bra på att prata mycket och göra lite när det gäller socialt ansvar. Men dagen har visat tydligt att det finns medvetenhet om vikten av CSR hos svenska företag och goda exempel av praktiskt arbete med CSR. Svenska Spel, till exempel, arbetar proaktivt inom sin påverkanssfär och hjälper spelmissbrukare. VD:en Lennart Käll vill att ”osunda intäkter från spelmissbrukare” (130 000 i Sverige!) ska bort från företaget. Lena Hök, chef för Skandias Idéer för livet, berättade om de underbara insatser som Skandia gör för att motverka potentiella problem med barn och unga som idag hamnar i riskzonen. Även Stockholmsoperan arbetar med sitt sociala ansvar och rapporterar enligt GRI G3.

Naturligtvis lyftes den otroligt komplexa frågan av socialt ansvar i leverantörskedjan under dagen. IKEA:s Saskia Dieleman-Jamin visade en väldigt intressant presentation om hur IKEA arbetar med sina leverantörer inom Iway. IKEA har ca 400 000-600 000 anställda hos 1-ledsleverantörer i 50 länder, en enorm siffra och ett enormt ansvar vilket IKEA tar på allvar. Om en leverantör ska arbeta med IKEA, måste man vara beredd på regelbundna granskningar och audits, och om man visar bra resultat kan man få ansvar för granskning av sina leverantörer – IKEA:s underleverantörer. På så sätt kan IKEA garantera bättre compliance och sprida kunskaper och medvetenhet om socialt ansvar i hela världen.

Engagemang av talarna och publiken och de goda exempel på verktyg och åtgärder, som dessutom inte är helt nya men som har funnits under en viss tid och visat bra resultat, fick mig att känna att det kanske inte är så illa som vi tror? ”Det är svårt att vara pessimist”, sa Patrik Derk från Telge Hovsjö. Diskussionen där han medverkade tillsammans med Morgan Olofsson från Röda Korset och Amanda Jackson från Swedbank inleddes med en väldigt dyster bild av den framtid som vi ska lämna åt våra barn. Men diskussionen var inte dyster utan realistisk och något utmanande. Visst finns det problem, visst ska vi oroa oss för våra barns framtid. Men allt är i våra händer. Vi ska visa våra barn med våra egna goda exempel hur man ska respektera omvärlden, människor och natur. En otroligt viktig roll i den uppfostran spelar vår konsumtion. Den ska helt enkelt bli hållbar. Presentation av Henric Barkman, forskare vid Stockholms universitet, handlade just om hållbart medborgarskap och hållbar konsumtion. Ett nytt och spännande begrepp som kom på tal var ”buycott” – makten som konsumenter har gentemot industrier, det som Bengt Johansson nämnde i sitt tal. Den vetenskapliga approachen till hållbar konsumtion var riktigt intressant. Henric berättade att vi som konsumenter tillhör fyra olika grupper beroende på vår motivation, resurser och möjligheter, och tillhörigheten till dessa grupper kan avgöra hur engagerade vi är som hållbara konsumenter.

Givetvis var CSR-kommunikation, ett av mina favoritämnen, en av frågorna som lyftes under konferensen. Johan Florén från Sjunde AP-fonden och Erik Hedén från Sustainable Brand Insight berättade om olika steg som företag och konsumenter går igenom när ett budskap levereras och dess mening integreras i verksamheten. Viveka Risberg från Swedwatch poängterade hur viktigt det är för CSR-arbete att kommunicera, vara transparent och ansvarsfull. Kommunikation ska ske på alla nivåer och i alla riktningar – inom en organisation mellan anställda och ledningen och utanför, med samhället och leverantörer. ”Man kan göra fel, eller göra för lite, men man kan ändå berätta att man gör något.”

Den givande dagen var lång och det kändes att de tåligaste som stannade kvar till minglet såg fram emot att åka hem eller hoppa in på ett tåg att bearbeta allt som de hade hört och sett i konferensens olika lokaler.

Hållbara investeringar en viktig drivkraft på CSR-området

För många verksamheter är investerare en viktig intressentgrupp då det är deras åsikter om företagets prestanda som avgör om aktien skjuter i höjden, eller störtdyker. Det har också på senare år blivit mer och mer uppenbart vilken makt finansbranschen har på CSR-området då en försäljning av ett innehav pga. bristande ansvarstagande ger en verksamhet en mycket tydlig signal om att dess ”License to operate” håller på att upphöra.

Ett exempel på detta är Stora Enso som nyligen ertappades med barnarbetare i Pakistan och kort efteråt blev uteslutna ur Swedbanks hållbarhetsfond. En tydlig markering av att det sätt Stora Enso sköter sin verksamhet på inte kan klassas som ansvarsfullt.

Det har länge varit en diskussion bland ekonomer om hållbara investeringar är lönsamma eller inte, och det finns en mängd undersökningar som pekar i olika riktningar. Det man bl.a. kommit fram till är att hållbara investeringar kan göras enligt olika strategier och att valet av strategi avgör hur lönsam investeringen blir.

Vid val av investeringsobjekt för en fond med en hållbar profil kan man välja att göra ett negativt urval, dvs välja bort företag med egenskaper man vill undvika, t.ex. inom vapen- eller porrindustrin. Det blir då en slags ”avstå-fonder”. En annan strategi är att istället välja ut de företag som ligger långt framme vad gäller hållbarhetsfrågor, dvs. göra ett positivt urval. Man tittar då på allt från risker för negativa miljöhändelser till risk för kränkning av mänskliga rättigheter och väljer ut de bästa företagen i varje bransch.

När man analyserat dessa två typer av fondstrategier har man kommit fram till att ett urval baserat ett negativt urval inte nödvändigtvis ger en högre avkastning även om riskerna minskas. Ofta ger ett negativt urval en sämre avkastning eftersom potentiellt lönsamma företag utesluts ur portföljen. Ett urval baserad på en positiv screening ger däremot som regel inte en sämre avkastning, utan i flera fall en bättre portföljavkastning än genomsnittet (Olsson, 2007, Environmental Risk and Portfolio Performance, Handelshögskolan Umeå).

Men för att driva utvecklingen framåt bör inte hållbara investeringar begränsas till en viss typ av fonder, utan behöver förekomma generellt i mycket större utsträckning än vad de gör idag. För att stödja investerare har FN tagit fram 6 principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Ett internationellt nätverk av investerare arbetar för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Målet är att man genom att integrera hållbarhetsprinciper i beslut om investeringar och ägarpraxis ska styra mot mera ansvarsfulla investeringar och därigenom driva på CSR-arbetet i företagen.

Ett annat betydelsefullt initiativ är Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som är en familj av index som utvärderar hur hållbara de 2500 största bolagen på Dow Jones Global Total Stock Market är, vilket kan verka som en drivkraft för ökat ansvarstagande.

Detta låter ju bra, men i praktiken finns det mycket kvar att önska vad gäller ansvarstagande i finansvärlden. Läste en artikel i Miljö & Utveckling för lite sedan som beskrev att det finns en stor okunskap i branschen och att man i stor utsträckning inte tycker att man behöver ta något speciellt ansvar eftersom man” bara” är en förmedlare av kapital och att det är kunden som avgör. Men skulle alla tänka så, hade CSR knappt existerat som begrepp överhuvudtaget.

Om man tittar på ett isolerat hållbarhetsproblem nämligen klimatförändringarna finns här en stor hållbarhetsutmaning för investerare eftersom enorma tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i fossila bränslen som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Genom att flytta dessa tillgångar till hållbarare investeringsalternativ som miljöteknik kan vi dels jobba för att minska klimatförändringarna men också minska riskerna för att våra pengar går upp i rök när kolbubblan spricker. För den som vill få en bättre förståelse för denna problematik finns det en väldigt pedagogisk grafik på Carbon Tracker Initiative (CTI) hemsida.

Sammanfattningsvis har finansmarknaden alltså nyckelroll att spela vad gäller att driva fram mer ansvarstagande företag. Det finns idag en mängd verktyg och initiativ på området, men än så läge är de hållbara investeringarna bara en droppe i börshavet.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Internationella event kring miljöteknik och hållbar sjukvård 2014

Årets internationella event kring miljöteknikexport och hållbar sjukvård börjar så småningom att formaliseras:

  • Den 29 april har vi för tredje året ett event på svenska ambassaden i London. Samarbetspartners är bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot UK kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 26 juni åker vi för andra året till den samnordiska ambassaden i Berlin. Där samarbetar vi bland annat med C2DS som har verksamhet i både Frankrike och Tyskland och samordnar ca 450 sjukhus med fokus på sustainability. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Tyskland kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 2 september blir det får andra året i rad en samverkansdag i Oslo, Sustainable Healthcare by Scandinavia. Norska och Svenska intressenter samlas under en hel dag. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Norge kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Troligtvis kommer vi även att delta på en konferens i Paris i juni samt göra ett event i Köpenhamn och eventuellt även något i Polen under året. Är du intresserad av antingen Paris, Köpenhamn eller Polen, Kontakta undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se

Tidigare års event/konferenser har varit mycket lyckade och vi har tack vare talare och samarbetspartners från både svenska och internationella aktörer lyckats få beslutsfattare och viktiga aktörer att delta. Hälso- och sjukvården står för en stor del av BNP (Sverige 9 %) och runt om i Europa pågår projekt kring att minska resursförbrukningen och energikonsumtionen i hälso- och sjukvården. Sverige anses som ett av de länder som ligger längst fram i arbetet med hållbar sjukvård.

/Daniel Eriksson

En nationell innovationsagenda för Hållbar sjukvård

TEM har fått stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas för att ta fram en nationell innovationsagenda inom hållbar sjukvård under 2014. Eftersom vi arbetat med frågarna i många år är detta en naturlig fortsättning på vårt arbete. Partners i projektet blir bland annat LU, SBHub och Swecare. Vi kommer att återkomma med en agenda för projektet då det är ett flertal aktiviteter som ska genomföras under året.

Övrigt som händer inom området hållbar sjukvård under året där TEM är inblandat är bland annat:

  • 29 april så blir det Sustainable Healthcare by Sweden i London för tredje året med Sustainable Business Hub, lokala partner i UK bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford.
  • 20 maj utbildning i hållbar sjukvård i Stockholm i samarbete med Miljöaktuellt och Swecare.
  • 24 juni deltar vi i C2DS årsmöte i Paris.
  • 26 juni blir det troligtvis Sustainable Healthcare by Sweden i Berlin för andra året med SBHub och C2DS som lokal partner bland annat.
  • 2 September blir det Sustainable Healthcare by Scandinavia heldag i Oslo för andra året i rad med SBhub och Oslo Universitetssykehus som partner.

Dessutom har vi ytterligare projekt på gång i olika utvecklingsstadier med partners runt om i Europa och här hemma i Sverige.

/Daniel Eriksson

Due Diligence som nygammal trend

Due Diligence har ingen riktigt bra översättning på svenska men skälig aktsamhet, försiktighetsbesiktning eller företagsbesiktning brukar användas när man på svenska pratar om Due Diligence. Begreppet Due Diligence förknippas oftast med den juridiska besiktning en köpare, och ibland säljaren, genomför vid företagsförvärv. Undersökningen görs ur ett riskperspektiv för att kunna bestämma ett rimligt pris som tar hänsyn till eventuella risker som kan komma att minska företagets värde framöver. Due Diligence anses vara en relativt ny trend inom arbete med miljö och CSR för att skapa värde och minimera risker vid företags anskaffning av något, men är konceptet Due Diligence verkligen något nytt?

Faktum är att Due Diligence går många år tillbaka. Redan för några tusen år sedan funderade de romerska juristerna kring hur de som ingick köpeavtal kunde ges en juridisk säkerhet. Grundtanken var att man med tydliga regler kan ingå avtal och ju fler som ingår avtal desto bättre för ekonomin. De största funderingarna låg i vem som bar ansvaret om något blev fel på det man hade köpt eller hur man kunde säkerställa att prestationerna var någorlunda rimliga för bägge parter. Ett användbart förfarande på denna tid var att inkorporera lokala seder som ett alternativt regelverk när lagen inte riktigt räckte till. Ett än mer användbart sätt att säkra att man köpte en bra sak var att undersöka denna sak innan man tog emot den och därmed blev ägare till saken (de kallade detta diligentia). Detta förfarande kan man idag se som en slags light Due Diligence.

Om saken man undersökte och vidare köpte var relativt liten och okomplicerad fungerade detta utmärkt men var hände om man till exempel köpte 20 stycken tävlingshästar och köparen senare påstod att hästarna var av dålig kvalitet med dolda fel och därför ville betala mindre eller kanske inte alls. Man behövde då en domare som beslutade i fallet. För att domaren skulle kunna ta ett beslut ställde han sig frågan ”vad skulle en förnuftig människa göra under liknande omständigheter?” Detta blev till konceptet Due Diligence. Vad skulle hända om tävlingshästarna blev sjuka och dog strax efter att de togs emot av köparen? Borde köparen ha vetat om detta? Visste säljaren om sjukdomen men sa inget? Gjorde köparen vad en förnuftig människa skulle ha gjort? Vad stod i kontraktet? Det var alltså domaren som beslutade om köparen, eller säljaren, agerade med skälig aktsamhet och baserat på detta beslutade han vem som bar ansvaret för felaktigheterna i köpeobjektet.

Efter romerska rikets fall började man först i England och senare i USA använda begreppet Due Diligence inom common law, och de senaste åren har även EU börjat använda detta gamla koncept på nytt. Vi hör nu ofta talas om Due Diligence som en ny trend men i grund och botten är detta alltså ett av de grundläggande begreppen inom avtalsrätt för att bestämma om vem som bär ansvaret om något blir fel.

Inom timmerlagstiftning både i USA, Australien och EU finns nu Due Diligence som krav och man har även börjat implementera likadana regler inom handel med vissa mineraler i USA, och EU planerar att göra samma sak. Krav på due diligence finns i många kommande branschspecifika standard för inköp av råvaror som aluminum, olja, palm olja etc. Konceptet finns inte minst i den svenska köplagen, dock inte bokstavligen som Due Diligence, där undersökningsplikt i enlighet med god affärssed gäller.

Det lönar sig att agera med skälig aktsamhet inom näringslivet. Det är inte bara pengar som står på spel utan även organisationernas prestige. Att ha koll på sin värdekedja eller undersöka risker är i vissa fall ett juridiskt måste, iallafall när det handlar om Due Diligence, medan det i vissa fall snarare är ett måste ur imageperspektiv för företaget, även om CSR fortfarande på det stora hela är ett frivilligt initiativ.

En Due Diligence, eller företagsbesiktning, inom miljö och hållbarhet kan ge ett företag bättre förutsättningar för att uppfylla sina intressenters önskemål och krav eller leda till att man upptäcker både risker och möjligheter! Vid en besiktningsprocess analyseras, utvärderas och förslag på åtgärder ges inom ett flertal områden, bland annat företagets miljöarbete, arbete med leverantörer, myndighetsbeslut och säkerställandet av arbetsmiljölagar.

Vill ni veta mer om Due Diligence och besiktningsprocesser får ni gärna höra av er till oss

//Francisco Ballas

Hos Vossloh – TEM:s miljönätverksträff

I måndags hade TEM sin senaste miljönätverksträff och denna gång besökte vi Vossloh i Ystad. Vi hade många engagerade och bra diskussioner kring dagens ämne ”från miljörapport till hållbarhetsredovisning – grundläggande kring GRI:s riktlinjer” som Anna och Marie presenterade. Det visade sig att våra medlemmar jobbar en hel del med CSR frågor men samtidigt blir det ständigt aktuellt med nya utmaningar och ny kunskap och det är svårt att få ett helhetsgrepp. En av de stora utmaningarna för de som jobbar med miljö och CSR är att hitta det som är väsentligt, både för sin egen organisation och för intressenter. Vi var alla överens om att det inte finns några oviktiga frågor bland de utmaningar som organisationens intressenter lyfter fram. Allt är viktigt men bara de viktigaste frågorna kan prioriteras.

bild 3Det visade sig att det finns det en hel del bra exempel och inspiration som man kan hämta från olika organisationer som redan jobbar med sina intressenter och detta rapporteras många gånger med hjälp av GRI:s riktlinjer. Det var också intressant att konstatera att det finns fler och fler intressenter som läser hållbarhetsredovisningar. Samtidigt är det inte längre bara studenter och NGOs som lägger stor vikt vid CSR frågor utan även arbetssökande, investerare och en hel del konsumenter. Stora företag har många gånger egna avdelningar som mappar och analyserar hållbarhetstrender bland sina kunder, leverantörer och konkurrenter för att nämna några. Allt detta för att försöka anpassa sina produkter och tjänster till det marknaden efterfrågar och vara konkurrenskraftiga även i framtiden.
Under träffen lärde vi oss även mycket om spårväxlar, spårteknik och hur man har lyckats med Lean-tänkande och metodik för att utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt. Att vara resurseffektiv är ju också en mycket viktig del av miljö och CSR arbetet och detta gäller särskilt när marginalerna krymper i en allt mer konkurrenskraftig affärsmiljö.

 
/Francisco Ballas

Fler CSR-utbildningar i samarbete med Miljöaktuellt, 13-14 maj 2014

I början på året hade vi vår CSR-utbildning för första gången i samarbete med Miljöaktuellt och det gick så pass bra att vi kommer att köra den tillsammans fler gånger, nästa gång blir 13-14 maj 2014.

csr kurs

Passa på att förkovra dig i i två dagar på en bevisligen bra CSR-utbildning med kompetenta föreläsare. Snittbetyget på förra utbildningen låg på 4,44 av 5,0 och några av kommentarerna från Miljöaktuellts utvärdering finns nedan:

RÖSTER FRÅN TIDIGARE DELTAGARE

”Det var en fantastiskt bra utbildning med stort engagemang från kursledare. Riktigt bra! Uppskattat att den är praktiskt inriktad som ger tips och verktyg”.

Lisa Almgren, jurist, Södra Skogsägarna

”Mycket kompetenta och trevliga lärare.
Bra exempel och kopplingar till verkligheten.”

Conny Klang, kvalitetschef, Skånska Byggvaror

”Bra kursledning som kunde svara på följdfrågor.”

Raymond Wide, koordinator, Skogsstyrelsen

Missa inte heller våra andra utbildningar som du kan hitta här i vårt kompletta utbildningsprogram för 2014!

/Daniel Eriksson

Ändringar i miljölagstiftningen

Nu är vi klara med uppdateringarna av vårt lagbevakningssystem för denna gång och nedan följer några utvalda ändringar inom miljölagstiftningen.

En ny föreskrift (MSBFS 2013:3) för krav på tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. I föreskriften finns en del undantag från tillståndsplikten och några av dessa är: Brandfarliga gaser och vätskor i fordons bränslesystem. Brandfarliga gaser eller vätskor som används som köldmedium i ett eller flera sammankopplade enhetsaggregat, om köldmediets totala vikt är mindre än 30 kg. Brandfarliga vätskor som används som köldbärare i värmepumpanläggningar med kollektorer i berg, mark eller sjö, för en- eller tvåbostadshus. Den nya föreskriften innebär att (SÄIFS 1995:3) upphävs.

På miljörapporteringsfront det har hänt en hel del genom (NFS 2006:9): Ändringen innebär två nya bilagor samt flera förändringar kring innehåll i grunddel, textdel och emissionsdeklarationsdel (3-5 §§). Paragraf 4a och bilagorna 2a och 4 är nya. Paragraf 4a beskriver nya underpunkter som skall uppfyllas vad gäller BAT- slutsatser.
Stora förbränningsanläggningar som omfattas av (SFS 2013:252) ska ange värden för parametrarna i bilaga 2 del I och II samt bilaga 2a till dessa föreskrifter. De som skall redovisa kontinuerligt enligt 21 § ska redovisa resultaten från årliga kontroller av de automatiska mätsystem genom parallella mätningar med referensmätmetoder som anges i 27 §.

En ändring har skett i Plan- och bygglagen (SFS 2013:867) där det förtydligas att hänsyn till både allmänna och enskilda intressen ska tas vid prövningen av frågor enligt PBL. Vid planläggning ska hänsyn tas till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter och mellankommunala samt regionala förhållanden för att främja bl.a. en ändamålsenlig struktur en god livsmiljö, en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden och bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet

Sist men inte minst har (SFS 2006:985) om energideklarationer ändrats och som en följd av detta har det även skett förändringar i förordning om energideklaration för byggnader (SFS 2006:1592). Detta innebär införande av nya krav för personer som ska upprätta energideklarationer. Dessa ska vara oberoende och behöriga experter. Personen som anlitas ska t.ex. inte ha eget intresse i byggnaden eller vara närstående till den som har anlitat honom eller henne. Det är Boverket som beslutar om behörigheten uppfylls.

/Francisco Ballas

Att leva som man lär…

…är inte alltid det lättaste. Minns en händelse i en vanlig ICA-affär efter jag hållit en tredagars miljöutbildning. En av kursdeltagarna kom springande och visade stolt upp sin kundvagn och beskrev hur inspirerad hon var, vilka ekologiska varor hon hade köpt,vilka varor hon köpt som var fair trade, vilka kemikalier hon undvikit osv. Själv gömde jag min kundkorg bakom ryggen. Den var inte så ekologisk och fair trade just då, vilket naturligtvis var lite genant. Nu har jag alltid i bakhuvudet att man kan stöta på en gammal kursdeltagare när man handlar vilket höjt mitt handlanda till nya ekologiska höjder.

Annars så gör jag mycket rätt, bor i ett lågenergihus i Västra Hamnen med ett mycket litet CO2-avtryck från el och uppvärmning. Mitt avfall sorteras enligt konstens alla regler och mitt organiska avfall går i en avfallskvarn till biogasproduktion. Jag har en bil, dock en miljöbil, men framförallt använder jag den väldigt lite. Till vardags blir det cykel eller buss. I arbetet åker vi så långt det går kollektivt, om inte har alla tillgång till miljöbilar vid behov. Alla kemikalier och rengöringsprodukter jag har är miljömärkta. Maten är ofta ekologisk. I alla fall sånt som kaffe, bananer, äpplen, mjölk, popcorn, vin, smör, juice etc som går att hitta enkelt. Om jag hittar och det är tillräckligt snyggt köper jag helst ekologiska kläder. Även på arbetet har vi ekologiska matvaror, köper vattenkraftverksel och alla kemikalier och kontorsvaror är så långt det går miljömärkta. Jag är medlem i ett par organisationer som jobbar med miljö- och rättvisefrågor och vi har ett fadderbarn i Swaziland.

Men ändå räcker inte det här. Till och med min fyraårige son har ett ekologiskt fotavtryck som vida överstiger vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv, för att inte tala om mig själv. Mitt ekologiska avtryck är fortfarande gigantiskt trots mina ansträngningar. Jag flyger alldeles för mycket, min konsumtion av elektronik och annat onödigt är alldeles för stor. Mina kläder slängs när de är trasiga och lagas inte. Jag följer modet (försöker i alla fall) både på inredning och kläder vilket genererar avfall. Jag älskar kött och äter det alldeles för ofta.

Som enskild kan man göra mycket, men det räcker inte, stora samhällsreformer måste till. Det klimatsmarta och miljövänliga måste vara normen. Allt annat måste kosta mer.  Att felsöka (inte laga) en DVD spelare kostar 3 gånger så mycket som att köpa en ny. Det hjälper verkligen inte mig att fatta rätt beslut i vardagen.

/Daniel Eriksson

Tema Latinamerika och Östeuropa

Värderingar är alltid med oss, brukade en professor i ekologisk ekonomi, Peter Söderbaum, säga till oss elever när vi diskuterade varför vi agerar på ett sätt som inte alltid maximerar vinsten eller som skadar mer än var det gör nytta. När vi pratar om CSR och miljö tolkar vi alltså informationen baserat på våra egna värderingar och erfarenheter, och visst spelar även kulturella och språkliga skillnader en stor roll när man diskuterar dessa frågor.

Min kollega Anna Yelistratova kommer från Minsk, Vitryssland och jag, Francisco Ballas, kommer från Santiago, Chile. Under våren kommer vi att publicera en del blogginlägg under temat Latinamerika och Östeuropa. Eftersom vi båda fortfarande har mycket kontakt med våra länder är det både roligt och spännande för oss att berätta för er om vad som händer i dessa regioner, hur vi ser på det och om det finns stora skillnader från ett svenskt/nordiskt perspektiv. Framförallt kommer vi att inrikta oss på miljö, lagstiftning och CSR som är de områden som engagerar oss mest.

Vi kommer givetvis också att skriva om andra grejer och mycket av detta kommer att handla om det som händer med TEM men om ni undrar någonting om Latinamerika eller Östeuropa kom gärna med kommentarer eller frågor till oss.

/Francisco Ballas
/Anna Yelistratova

Vad gör vi på Stiftelsen TEM under våren 2014?

Vi på Stiftelsen TEM har en komplex verksamhet. Vi arbetar med många olika saker inom det svårdefinierade hållbarhetsområdet. Vi arbetar som projektledare, utbildare, konsulter, experter, revisorer eller processtöd. Men vad är det det vi konkret gör? Det är alltid lika svårt att svara på när man får frågan, men jag gör ett försök. Under våren kommer vi bland annat:

  • hjälpa ett flertal större välkända företag med hållbarhetsredovisning enligt GRI, men även andra organisationer som sjukvårdssektorn.
  • att göra lagefterlevnadskontroller i ett stort antal organisationer för att säkerställa att de följer miljölagstiftning och/eller arbetsmiljölagstiftning.
  • att göra revisioner mot exempelvis ISO 14 001 och OHSAS.
  • göra GAP-analyser åt kunder, både mpt GRI och ISO 26 000.
  • genomföra ett stort antal utbildningar i våra egna lokaler, vissa själva, vissa i samarbete med andra aktörer. Se våra utbildningar.
  • genomföra ett stort antal utbildningar och föreläsningar för regioner, kommuner, företag och andra organisationer i allt från CSR, miljöledning, hållbar sjukvård och andra ämnen inom våra kompetensområden.
  • ta fram ett globalt utbildningskoncept för ett medicinteknikbolag.
  • bistå vid miljöcertifiering av vattenkraftverksamhet åt energibolag.
  • samverka med Lunds Universitet genom att vi föreläser på ett flertal olika utbildningar.
  • arbeta med miljöteknikexport tillsammans med Sustainable Business Hub. Event i bland annat Oslo, Gdansk, London, Berlin och Köpenhamn.
  • arbeta fram ett nordiskt center för hållbar sjukvård med ett flertal skånska aktörer och bland andra Oslo Universitetssjukhus och Region Huvedstaden.
  • genomföra ett antal frukostmöten. (Tips på ämnen mottages tacksamt.)
  • att ha två nätverksträffar med CSR Skåne, två med miljönätverket och ett gemensamt studiebesök i juni.
  • sitta på plats som miljösamordnare eller stöd i redovisningsprocessen hos ett par större företag.
  • att utbilda politiker och ledande befattningshavare i södra Sverige.
  • fira att vi fyller 30 år som stiftelse.
  • implementera vår egen interna SCRUM tavla.
  • m.m. m.m.

/Daniel Eriksson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson