Category Archives: Miljö

TEM:s utflykt i vackra Öresund

Igår körde TEM höstens första nätverksaktivitet – ett studiebesök med forskningsfartyget Sabella som var lika lärorik som båtresan i juni. Det vackra hösthavet bjöd på vind och även lite regn, men stämningen var härlig och djuren som marinbiologen Kristina tog upp från vattnet var spännande att se – att ett så varierat och rikt djurliv finns så nära oss är fascinerande!

20140909_13134820140909_13333120140909_134348

Härlig stämning under den lärorika båtresan

20140909_14211420140909_13463520140909_142158

Rika bottenprover med varierande djurarter: i mitten – islandsmussla, jordens äldsta djur som kan bli 400 år gammalt; till höger – hästmusslor med sjöstjärnor och koralldjur

20140909_14270120140909_14245320140909_133552

Öresunds olika sjöstjärnor och det vackra hösthavet

 

 

 

   

Så dränker LEGO sitt varumärke i olja

Under min semester i sommar har jag försökt koppla bort så mycket jobbrelaterat som möjligt men vissa hållbarhetsnyheter har ändå letat sig fram till hängmattan. Har två små pojkar som älskar att leka med LEGO och som har rätt mycket av den varan, så när Greenpeace körde igång sin kampanj inriktad på att få LEGO att avsluta sitt samarbete med oljejätten Shell, kunde jag inte låta bli att kolla upp det hela.

Har haft LEGO som lite föredöme när det gäller att åtminstone kommunicera sitt hållbarhetsarbete via sin hållbarhetsredovisning. I leksaksbranschen ligger de jämförelsevis långt fram här. Det var därför en stor besvikelse att läsa om deras fortsatta samarbete med Shell. Shell är ett av oljebolagen i blåsväder just nu pga. av deras planer på att exploatera oljetillgångar i Arktis något som innebär stor skaderisk för de mycket känsliga ekosystemen där. Blir riktigt förbannad när jag tänker på att de först profiterat på ett fossilt bränsle som bidragit till växthuseffekten så att isen där uppe smält, och nu tänker dra nytta av detta för att borra efter mer olja som gör skadan ännu större.

Men hur tänker LEGO? Samarbeten mellan företag och organisationer kan vara en viktig del i CSR- arbetet och verka varumärkesstärkande. Men då gäller det förstås att hitta rätt partner. Samarbetet med Shell är gammalt och tog ny fart 2011. Undrar dock hur gynnsamt det egentligen är för LEGO. Har hållbarhetsavdelningen haft något att säga till om i frågan?

Någon måste i begynnelsen sett möjligheterna med exponeringen av LEGOs produkter på ett stort antal bensinstationer i utbyte mot att sätta Shells varumärke på LEGO, men nu ger det istället en hel massa badwill. Och jag som trott att LEGO på något sätt ville ”gottgöra” eller ”tona ner” att deras produkt är gjord av fossilt material, men icke. Förstår att Shell ser en möjlighet att bättra på sin image, det är klart. Men inser inte LEGO att de dränker sitt varumärke i oljan?

Vill man då att ens barn ska leka med produkter från ett företag med så taskiga värderingar? Var rätt trött på alla små bitar som ligger och skräpar i vråna hemma redan tidigare och det här kan nog vara droppen, i alla fall tills LEGO brutit samarbetet med Shell.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Favorit i repris: båttur med Sabella den 9 september

Utflykten den 11 juni var riktig bra, informativ och rolig. Eftersom det var flera som ville följa med men inte kunde tänkte vi anordna en till utflykt med Sabella den 9 september!

Vi bjuder alla medlemmar på en båttur med IMG_5265fartyget Sabella som avgår från Helsingborg kl 13:00 den 9 september.

2Forskningsfartyget Sabella kommer att ta oss ut i sundet mellan Ven och Helsingborg, där vi kommer att ta prov från botten med havets olika invånare. En marinbiolog ska berätta om de djur som vi får upp och om Öresund. Provtagningen sker på 25-30 meters djup.

Båten avgår kl 13:00 från Helsingborgs hamn. Turen tar ungefär 2,5 timmar, så räkna med att komma iland runt 15:30. Anmäl dig till anna.yelistratova@tem.se innan fredag den 5 september! Först till kvarn gäller.

Vi ses den 9 september!

Ladda ner inbjudan som PDF

Ansvarstagande i leverantörskedjan en utmaning för många verksamheter

Idag anses det långt ifrån tillräckligt att bara ha kontroll över sin egen verksamhet. Vi är numera väl medvetna om att alla företag är förbundna med ett nät av leverantörer och entreprenörer. Detta som vi idag kallar leverantörskedjan, men kanske istället borde kalla leverantörsnätet, är en del av verksamhetens inflytandesfär och som namnet antyder något som verksamheten bör försöka påverka i en positiv riktning.

De förväntningar som ställs på en verksamhets leverantörsarbete hänger till stor del ihop med dess möjlighet att påverka sina leverantörer. Som en liten spelare med inköp som endast motsvarar en bråkdel av leverantörens produktion kan det vara svårt att ställa miljö- eller arbetsmiljökrav som får någon egentlig verkan. Är man däremot ett storbolag som står för större delen av en leverantörs inkomst ser möjligheterna annorlunda ut.

Men även de som vi identifierar som riktigt stora företag kan ha svårigheter att styra och följa upp hållbarhetsprestandan hos ett ansenligt antal leverantörer och underleverantörer. Därför ser vi idag fler och fler branschorganisationer som tar ett helhetsgrepp och som genom att samla en stor del av branschen bakom sig får tyngd och därmed lättare gehör för sina krav. Exempel på en sådan branschorganisation är ICTI (International Council of Toy Industries) som samlar leksaksföretag från 20 länder och som bl.a. verkar för bättre villkor i de fabriker i framförallt Kina där tillverkningen sker. Som verktyg används en gemensam uppförandekod som följs upp genom revisioner på plats av organisationen. Better Cotton Initiative (BCI) fokuserar på att göra bomullsindustrin bättre för miljön samt de som arbetar i denna och ett stort antal textilföretag är medlemmar, bl.a. svenska Kapp Ahl och H&M.

Det finns också diverse databaser man kan använda sig av för att få hjälp med att utvärdera om ens leverantörer följer internationella normer, eller inte. Har man hundratals leverantörer blir det snudd på omöjligt att skicka ut och följa upp uppförandekoder. Idag finns det verktyg för att samla in information och att identifiera var riskerna i leverantörskedjan kan finnas för att kunna göra riktade satsningar där. Sedex är en databas där leverantörer kan rapportera in information om uppfyllnad av krav vid genomförda revisioner. På så sätt kan flera kunder ta del av resultaten utan att göra egna revisioner. Andra exempel på liknande initiativ är Business Social Compliance Initiative (BSCI) eller Supply Chain Information Management (SIM).

Kraven på transparens vad gäller arbetet med leverantörer har också ökat. I de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning (GRI G4) som kom förra året är en beskrivning av leverantörskedjan med som en del av rapporteringen, samt även olika indikatorer kopplade till hur leverantörerna lever upp till krav på alltifrån miljö till mänskliga rättigheter. När nu EU:s nya lagstiftning om obligatorisk hållbarhetsredovisning för de största företagen går igenom kommer fler att bli tvungna att exponera sitt leverantörsarbete.

Det har här funnits en debatt om att ökade krav skulle kunna leda till att man väljer bort små leverantörer med ”tvivelaktigt” hållbarhetsarbete för att istället välja större aktörer som är lättare att kontrollera och följa upp, istället för att ha en dialog med och försöka hjälpa de mindre leverantörerna. Detta skulle då kunna leda till arbetslöshet och social utslagning hos småleverantörer i utvecklingsländer.

Även om det säkert finns de som väljer den ”enklaste vägen” tror jag att rapportering och transparens är rätta vägen att gå. Man kan vända på resonemanget. Hur troligt är det att den typ av företag som väljer bort småleverantörer vid krav på öppnare leverantörsarbete skulle göra någon större insats för de mindre leverantörerna i skymundan? Och brott mot mänskliga rättigheter, dålig arbetsmiljö och miljöproblem är väl inte något vi kan rättfärdiga med att man annars skulle förlägga produktionen någon annan stans, eller?

Det finns såklart stora utmaningar i detta arbete. Många verksamheter mäktar idag inte med att gräva djupare i leverantörsleden än ett steg ner. Underleverantörerna och deras leverantörer blir på så sätt en grå massa som vi vet rätt lite om. Samtidigt är mycket arbete på gång och förhoppningsvis kommer vi i framtiden i större utsträckning att kunna ta ett tydligare ansvar för hela värdekedjan.

/Marie Pettersson

Social Responsibility Day i Stockholm

Social Responsibility Day som Miljöaktuellt anordnade den 26 mars i Stockholm var mitt andra Miljöaktuellt-event som jag besökt under senaste 6 månaderna. Och precis som Sustainability Day i Malmö i december 2013, var dagen fylld med talare från olika verksamheter och med olika befattningar, presentationer med olika vinklar och diskussioner med olika problematiker.

SRDay

Personligen tycker jag att det är otroligt spännande att se så mycket folk på konferenser kring CSR eller Social Responsibility. Detta visar tydligt att intresset finns och ökar och att det finns behov av mer plattform för debatt kring CSR-problematiken. Jag vill gärna se ännu mer talare från olika branscher och sektorer som lyfter frågor som är aktuella för dem och ser på frågorna från sitt perspektiv.

Fler olika synvinklar på fler frågor är precis det som vi behöver idag. Det är klart att alla som deltog i konferensen visste vad dagen handlar om, det räcker inte att berätta om begreppet längre men vi vill se verktyg och praktiska exempel.

Och konferensens syfte var precis det – att ge verktyg och strategier genom att berätta om konkreta exempel från olika organisationer.

Sveriges CSR-ambassadör Bengt Johansson, Näringslivsminister Annie Lööf och Rädda Barnens Generalsekreterare Elisabeth Dahlin satte tonen för konferensen genom att ge en bra blandning av ett statligt, personligt, internationellt och svenskt perspektiv. Bengt Johansson menade att idag kan svenska konsumenter trycka på industrier och ställa högre krav på de etiska aspekterna av värdekedjor. Dessutom bidrar en bättre dialog mellan näringslivet och staten till en hållbarare utveckling. Även Näringslivsminister Annie Lööf pratade om vikten av rundabordskonferenser med regeringen och näringslivet. Enligt henne, är det dags att integrera CSR i sin verksamhet istället för att behandla CSR-frågor sidan om, som en separat dimension. Enligt Elisabeth Dahlin beror risker på den typ av verksamhet som ett företag bedriver, vilket innebär att barnarbete inte alltid är den största risken för ett företag och att fall av barnarbete borde analyseras ur olika vinklar (är det barnarbete när en 14-åring jobbar ett par timmar efter skolan?). Migration i moderna samhällen är en ny utmaning, menar Elisabeth.

20140326_101301

”Samhall återvinner människor”. Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson är övertygad att Sverige är bra på att prata mycket och göra lite när det gäller socialt ansvar. Men dagen har visat tydligt att det finns medvetenhet om vikten av CSR hos svenska företag och goda exempel av praktiskt arbete med CSR. Svenska Spel, till exempel, arbetar proaktivt inom sin påverkanssfär och hjälper spelmissbrukare. VD:en Lennart Käll vill att ”osunda intäkter från spelmissbrukare” (130 000 i Sverige!) ska bort från företaget. Lena Hök, chef för Skandias Idéer för livet, berättade om de underbara insatser som Skandia gör för att motverka potentiella problem med barn och unga som idag hamnar i riskzonen. Även Stockholmsoperan arbetar med sitt sociala ansvar och rapporterar enligt GRI G3.

Naturligtvis lyftes den otroligt komplexa frågan av socialt ansvar i leverantörskedjan under dagen. IKEA:s Saskia Dieleman-Jamin visade en väldigt intressant presentation om hur IKEA arbetar med sina leverantörer inom Iway. IKEA har ca 400 000-600 000 anställda hos 1-ledsleverantörer i 50 länder, en enorm siffra och ett enormt ansvar vilket IKEA tar på allvar. Om en leverantör ska arbeta med IKEA, måste man vara beredd på regelbundna granskningar och audits, och om man visar bra resultat kan man få ansvar för granskning av sina leverantörer – IKEA:s underleverantörer. På så sätt kan IKEA garantera bättre compliance och sprida kunskaper och medvetenhet om socialt ansvar i hela världen.

Engagemang av talarna och publiken och de goda exempel på verktyg och åtgärder, som dessutom inte är helt nya men som har funnits under en viss tid och visat bra resultat, fick mig att känna att det kanske inte är så illa som vi tror? ”Det är svårt att vara pessimist”, sa Patrik Derk från Telge Hovsjö. Diskussionen där han medverkade tillsammans med Morgan Olofsson från Röda Korset och Amanda Jackson från Swedbank inleddes med en väldigt dyster bild av den framtid som vi ska lämna åt våra barn. Men diskussionen var inte dyster utan realistisk och något utmanande. Visst finns det problem, visst ska vi oroa oss för våra barns framtid. Men allt är i våra händer. Vi ska visa våra barn med våra egna goda exempel hur man ska respektera omvärlden, människor och natur. En otroligt viktig roll i den uppfostran spelar vår konsumtion. Den ska helt enkelt bli hållbar. Presentation av Henric Barkman, forskare vid Stockholms universitet, handlade just om hållbart medborgarskap och hållbar konsumtion. Ett nytt och spännande begrepp som kom på tal var ”buycott” – makten som konsumenter har gentemot industrier, det som Bengt Johansson nämnde i sitt tal. Den vetenskapliga approachen till hållbar konsumtion var riktigt intressant. Henric berättade att vi som konsumenter tillhör fyra olika grupper beroende på vår motivation, resurser och möjligheter, och tillhörigheten till dessa grupper kan avgöra hur engagerade vi är som hållbara konsumenter.

Givetvis var CSR-kommunikation, ett av mina favoritämnen, en av frågorna som lyftes under konferensen. Johan Florén från Sjunde AP-fonden och Erik Hedén från Sustainable Brand Insight berättade om olika steg som företag och konsumenter går igenom när ett budskap levereras och dess mening integreras i verksamheten. Viveka Risberg från Swedwatch poängterade hur viktigt det är för CSR-arbete att kommunicera, vara transparent och ansvarsfull. Kommunikation ska ske på alla nivåer och i alla riktningar – inom en organisation mellan anställda och ledningen och utanför, med samhället och leverantörer. ”Man kan göra fel, eller göra för lite, men man kan ändå berätta att man gör något.”

Den givande dagen var lång och det kändes att de tåligaste som stannade kvar till minglet såg fram emot att åka hem eller hoppa in på ett tåg att bearbeta allt som de hade hört och sett i konferensens olika lokaler.

Hållbara investeringar en viktig drivkraft på CSR-området

För många verksamheter är investerare en viktig intressentgrupp då det är deras åsikter om företagets prestanda som avgör om aktien skjuter i höjden, eller störtdyker. Det har också på senare år blivit mer och mer uppenbart vilken makt finansbranschen har på CSR-området då en försäljning av ett innehav pga. bristande ansvarstagande ger en verksamhet en mycket tydlig signal om att dess ”License to operate” håller på att upphöra.

Ett exempel på detta är Stora Enso som nyligen ertappades med barnarbetare i Pakistan och kort efteråt blev uteslutna ur Swedbanks hållbarhetsfond. En tydlig markering av att det sätt Stora Enso sköter sin verksamhet på inte kan klassas som ansvarsfullt.

Det har länge varit en diskussion bland ekonomer om hållbara investeringar är lönsamma eller inte, och det finns en mängd undersökningar som pekar i olika riktningar. Det man bl.a. kommit fram till är att hållbara investeringar kan göras enligt olika strategier och att valet av strategi avgör hur lönsam investeringen blir.

Vid val av investeringsobjekt för en fond med en hållbar profil kan man välja att göra ett negativt urval, dvs välja bort företag med egenskaper man vill undvika, t.ex. inom vapen- eller porrindustrin. Det blir då en slags ”avstå-fonder”. En annan strategi är att istället välja ut de företag som ligger långt framme vad gäller hållbarhetsfrågor, dvs. göra ett positivt urval. Man tittar då på allt från risker för negativa miljöhändelser till risk för kränkning av mänskliga rättigheter och väljer ut de bästa företagen i varje bransch.

När man analyserat dessa två typer av fondstrategier har man kommit fram till att ett urval baserat ett negativt urval inte nödvändigtvis ger en högre avkastning även om riskerna minskas. Ofta ger ett negativt urval en sämre avkastning eftersom potentiellt lönsamma företag utesluts ur portföljen. Ett urval baserad på en positiv screening ger däremot som regel inte en sämre avkastning, utan i flera fall en bättre portföljavkastning än genomsnittet (Olsson, 2007, Environmental Risk and Portfolio Performance, Handelshögskolan Umeå).

Men för att driva utvecklingen framåt bör inte hållbara investeringar begränsas till en viss typ av fonder, utan behöver förekomma generellt i mycket större utsträckning än vad de gör idag. För att stödja investerare har FN tagit fram 6 principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Ett internationellt nätverk av investerare arbetar för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Målet är att man genom att integrera hållbarhetsprinciper i beslut om investeringar och ägarpraxis ska styra mot mera ansvarsfulla investeringar och därigenom driva på CSR-arbetet i företagen.

Ett annat betydelsefullt initiativ är Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som är en familj av index som utvärderar hur hållbara de 2500 största bolagen på Dow Jones Global Total Stock Market är, vilket kan verka som en drivkraft för ökat ansvarstagande.

Detta låter ju bra, men i praktiken finns det mycket kvar att önska vad gäller ansvarstagande i finansvärlden. Läste en artikel i Miljö & Utveckling för lite sedan som beskrev att det finns en stor okunskap i branschen och att man i stor utsträckning inte tycker att man behöver ta något speciellt ansvar eftersom man” bara” är en förmedlare av kapital och att det är kunden som avgör. Men skulle alla tänka så, hade CSR knappt existerat som begrepp överhuvudtaget.

Om man tittar på ett isolerat hållbarhetsproblem nämligen klimatförändringarna finns här en stor hållbarhetsutmaning för investerare eftersom enorma tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i fossila bränslen som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Genom att flytta dessa tillgångar till hållbarare investeringsalternativ som miljöteknik kan vi dels jobba för att minska klimatförändringarna men också minska riskerna för att våra pengar går upp i rök när kolbubblan spricker. För den som vill få en bättre förståelse för denna problematik finns det en väldigt pedagogisk grafik på Carbon Tracker Initiative (CTI) hemsida.

Sammanfattningsvis har finansmarknaden alltså nyckelroll att spela vad gäller att driva fram mer ansvarstagande företag. Det finns idag en mängd verktyg och initiativ på området, men än så läge är de hållbara investeringarna bara en droppe i börshavet.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Internationella event kring miljöteknik och hållbar sjukvård 2014

Årets internationella event kring miljöteknikexport och hållbar sjukvård börjar så småningom att formaliseras:

  • Den 29 april har vi för tredje året ett event på svenska ambassaden i London. Samarbetspartners är bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot UK kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 26 juni åker vi för andra året till den samnordiska ambassaden i Berlin. Där samarbetar vi bland annat med C2DS som har verksamhet i både Frankrike och Tyskland och samordnar ca 450 sjukhus med fokus på sustainability. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Tyskland kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 2 september blir det får andra året i rad en samverkansdag i Oslo, Sustainable Healthcare by Scandinavia. Norska och Svenska intressenter samlas under en hel dag. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Norge kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Troligtvis kommer vi även att delta på en konferens i Paris i juni samt göra ett event i Köpenhamn och eventuellt även något i Polen under året. Är du intresserad av antingen Paris, Köpenhamn eller Polen, Kontakta undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se

Tidigare års event/konferenser har varit mycket lyckade och vi har tack vare talare och samarbetspartners från både svenska och internationella aktörer lyckats få beslutsfattare och viktiga aktörer att delta. Hälso- och sjukvården står för en stor del av BNP (Sverige 9 %) och runt om i Europa pågår projekt kring att minska resursförbrukningen och energikonsumtionen i hälso- och sjukvården. Sverige anses som ett av de länder som ligger längst fram i arbetet med hållbar sjukvård.

/Daniel Eriksson

En nationell innovationsagenda för Hållbar sjukvård

TEM har fått stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas för att ta fram en nationell innovationsagenda inom hållbar sjukvård under 2014. Eftersom vi arbetat med frågarna i många år är detta en naturlig fortsättning på vårt arbete. Partners i projektet blir bland annat LU, SBHub och Swecare. Vi kommer att återkomma med en agenda för projektet då det är ett flertal aktiviteter som ska genomföras under året.

Övrigt som händer inom området hållbar sjukvård under året där TEM är inblandat är bland annat:

  • 29 april så blir det Sustainable Healthcare by Sweden i London för tredje året med Sustainable Business Hub, lokala partner i UK bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford.
  • 20 maj utbildning i hållbar sjukvård i Stockholm i samarbete med Miljöaktuellt och Swecare.
  • 24 juni deltar vi i C2DS årsmöte i Paris.
  • 26 juni blir det troligtvis Sustainable Healthcare by Sweden i Berlin för andra året med SBHub och C2DS som lokal partner bland annat.
  • 2 September blir det Sustainable Healthcare by Scandinavia heldag i Oslo för andra året i rad med SBhub och Oslo Universitetssykehus som partner.

Dessutom har vi ytterligare projekt på gång i olika utvecklingsstadier med partners runt om i Europa och här hemma i Sverige.

/Daniel Eriksson

Due Diligence som nygammal trend

Due Diligence har ingen riktigt bra översättning på svenska men skälig aktsamhet, försiktighetsbesiktning eller företagsbesiktning brukar användas när man på svenska pratar om Due Diligence. Begreppet Due Diligence förknippas oftast med den juridiska besiktning en köpare, och ibland säljaren, genomför vid företagsförvärv. Undersökningen görs ur ett riskperspektiv för att kunna bestämma ett rimligt pris som tar hänsyn till eventuella risker som kan komma att minska företagets värde framöver. Due Diligence anses vara en relativt ny trend inom arbete med miljö och CSR för att skapa värde och minimera risker vid företags anskaffning av något, men är konceptet Due Diligence verkligen något nytt?

Faktum är att Due Diligence går många år tillbaka. Redan för några tusen år sedan funderade de romerska juristerna kring hur de som ingick köpeavtal kunde ges en juridisk säkerhet. Grundtanken var att man med tydliga regler kan ingå avtal och ju fler som ingår avtal desto bättre för ekonomin. De största funderingarna låg i vem som bar ansvaret om något blev fel på det man hade köpt eller hur man kunde säkerställa att prestationerna var någorlunda rimliga för bägge parter. Ett användbart förfarande på denna tid var att inkorporera lokala seder som ett alternativt regelverk när lagen inte riktigt räckte till. Ett än mer användbart sätt att säkra att man köpte en bra sak var att undersöka denna sak innan man tog emot den och därmed blev ägare till saken (de kallade detta diligentia). Detta förfarande kan man idag se som en slags light Due Diligence.

Om saken man undersökte och vidare köpte var relativt liten och okomplicerad fungerade detta utmärkt men var hände om man till exempel köpte 20 stycken tävlingshästar och köparen senare påstod att hästarna var av dålig kvalitet med dolda fel och därför ville betala mindre eller kanske inte alls. Man behövde då en domare som beslutade i fallet. För att domaren skulle kunna ta ett beslut ställde han sig frågan ”vad skulle en förnuftig människa göra under liknande omständigheter?” Detta blev till konceptet Due Diligence. Vad skulle hända om tävlingshästarna blev sjuka och dog strax efter att de togs emot av köparen? Borde köparen ha vetat om detta? Visste säljaren om sjukdomen men sa inget? Gjorde köparen vad en förnuftig människa skulle ha gjort? Vad stod i kontraktet? Det var alltså domaren som beslutade om köparen, eller säljaren, agerade med skälig aktsamhet och baserat på detta beslutade han vem som bar ansvaret för felaktigheterna i köpeobjektet.

Efter romerska rikets fall började man först i England och senare i USA använda begreppet Due Diligence inom common law, och de senaste åren har även EU börjat använda detta gamla koncept på nytt. Vi hör nu ofta talas om Due Diligence som en ny trend men i grund och botten är detta alltså ett av de grundläggande begreppen inom avtalsrätt för att bestämma om vem som bär ansvaret om något blir fel.

Inom timmerlagstiftning både i USA, Australien och EU finns nu Due Diligence som krav och man har även börjat implementera likadana regler inom handel med vissa mineraler i USA, och EU planerar att göra samma sak. Krav på due diligence finns i många kommande branschspecifika standard för inköp av råvaror som aluminum, olja, palm olja etc. Konceptet finns inte minst i den svenska köplagen, dock inte bokstavligen som Due Diligence, där undersökningsplikt i enlighet med god affärssed gäller.

Det lönar sig att agera med skälig aktsamhet inom näringslivet. Det är inte bara pengar som står på spel utan även organisationernas prestige. Att ha koll på sin värdekedja eller undersöka risker är i vissa fall ett juridiskt måste, iallafall när det handlar om Due Diligence, medan det i vissa fall snarare är ett måste ur imageperspektiv för företaget, även om CSR fortfarande på det stora hela är ett frivilligt initiativ.

En Due Diligence, eller företagsbesiktning, inom miljö och hållbarhet kan ge ett företag bättre förutsättningar för att uppfylla sina intressenters önskemål och krav eller leda till att man upptäcker både risker och möjligheter! Vid en besiktningsprocess analyseras, utvärderas och förslag på åtgärder ges inom ett flertal områden, bland annat företagets miljöarbete, arbete med leverantörer, myndighetsbeslut och säkerställandet av arbetsmiljölagar.

Vill ni veta mer om Due Diligence och besiktningsprocesser får ni gärna höra av er till oss

//Francisco Ballas

Hos Vossloh – TEM:s miljönätverksträff

I måndags hade TEM sin senaste miljönätverksträff och denna gång besökte vi Vossloh i Ystad. Vi hade många engagerade och bra diskussioner kring dagens ämne ”från miljörapport till hållbarhetsredovisning – grundläggande kring GRI:s riktlinjer” som Anna och Marie presenterade. Det visade sig att våra medlemmar jobbar en hel del med CSR frågor men samtidigt blir det ständigt aktuellt med nya utmaningar och ny kunskap och det är svårt att få ett helhetsgrepp. En av de stora utmaningarna för de som jobbar med miljö och CSR är att hitta det som är väsentligt, både för sin egen organisation och för intressenter. Vi var alla överens om att det inte finns några oviktiga frågor bland de utmaningar som organisationens intressenter lyfter fram. Allt är viktigt men bara de viktigaste frågorna kan prioriteras.

bild 3Det visade sig att det finns det en hel del bra exempel och inspiration som man kan hämta från olika organisationer som redan jobbar med sina intressenter och detta rapporteras många gånger med hjälp av GRI:s riktlinjer. Det var också intressant att konstatera att det finns fler och fler intressenter som läser hållbarhetsredovisningar. Samtidigt är det inte längre bara studenter och NGOs som lägger stor vikt vid CSR frågor utan även arbetssökande, investerare och en hel del konsumenter. Stora företag har många gånger egna avdelningar som mappar och analyserar hållbarhetstrender bland sina kunder, leverantörer och konkurrenter för att nämna några. Allt detta för att försöka anpassa sina produkter och tjänster till det marknaden efterfrågar och vara konkurrenskraftiga även i framtiden.
Under träffen lärde vi oss även mycket om spårväxlar, spårteknik och hur man har lyckats med Lean-tänkande och metodik för att utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt. Att vara resurseffektiv är ju också en mycket viktig del av miljö och CSR arbetet och detta gäller särskilt när marginalerna krymper i en allt mer konkurrenskraftig affärsmiljö.

 
/Francisco Ballas

Fler CSR-utbildningar i samarbete med Miljöaktuellt, 13-14 maj 2014

I början på året hade vi vår CSR-utbildning för första gången i samarbete med Miljöaktuellt och det gick så pass bra att vi kommer att köra den tillsammans fler gånger, nästa gång blir 13-14 maj 2014.

csr kurs

Passa på att förkovra dig i i två dagar på en bevisligen bra CSR-utbildning med kompetenta föreläsare. Snittbetyget på förra utbildningen låg på 4,44 av 5,0 och några av kommentarerna från Miljöaktuellts utvärdering finns nedan:

RÖSTER FRÅN TIDIGARE DELTAGARE

”Det var en fantastiskt bra utbildning med stort engagemang från kursledare. Riktigt bra! Uppskattat att den är praktiskt inriktad som ger tips och verktyg”.

Lisa Almgren, jurist, Södra Skogsägarna

”Mycket kompetenta och trevliga lärare.
Bra exempel och kopplingar till verkligheten.”

Conny Klang, kvalitetschef, Skånska Byggvaror

”Bra kursledning som kunde svara på följdfrågor.”

Raymond Wide, koordinator, Skogsstyrelsen

Missa inte heller våra andra utbildningar som du kan hitta här i vårt kompletta utbildningsprogram för 2014!

/Daniel Eriksson

Ändringar i miljölagstiftningen

Nu är vi klara med uppdateringarna av vårt lagbevakningssystem för denna gång och nedan följer några utvalda ändringar inom miljölagstiftningen.

En ny föreskrift (MSBFS 2013:3) för krav på tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. I föreskriften finns en del undantag från tillståndsplikten och några av dessa är: Brandfarliga gaser och vätskor i fordons bränslesystem. Brandfarliga gaser eller vätskor som används som köldmedium i ett eller flera sammankopplade enhetsaggregat, om köldmediets totala vikt är mindre än 30 kg. Brandfarliga vätskor som används som köldbärare i värmepumpanläggningar med kollektorer i berg, mark eller sjö, för en- eller tvåbostadshus. Den nya föreskriften innebär att (SÄIFS 1995:3) upphävs.

På miljörapporteringsfront det har hänt en hel del genom (NFS 2006:9): Ändringen innebär två nya bilagor samt flera förändringar kring innehåll i grunddel, textdel och emissionsdeklarationsdel (3-5 §§). Paragraf 4a och bilagorna 2a och 4 är nya. Paragraf 4a beskriver nya underpunkter som skall uppfyllas vad gäller BAT- slutsatser.
Stora förbränningsanläggningar som omfattas av (SFS 2013:252) ska ange värden för parametrarna i bilaga 2 del I och II samt bilaga 2a till dessa föreskrifter. De som skall redovisa kontinuerligt enligt 21 § ska redovisa resultaten från årliga kontroller av de automatiska mätsystem genom parallella mätningar med referensmätmetoder som anges i 27 §.

En ändring har skett i Plan- och bygglagen (SFS 2013:867) där det förtydligas att hänsyn till både allmänna och enskilda intressen ska tas vid prövningen av frågor enligt PBL. Vid planläggning ska hänsyn tas till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter och mellankommunala samt regionala förhållanden för att främja bl.a. en ändamålsenlig struktur en god livsmiljö, en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden och bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet

Sist men inte minst har (SFS 2006:985) om energideklarationer ändrats och som en följd av detta har det även skett förändringar i förordning om energideklaration för byggnader (SFS 2006:1592). Detta innebär införande av nya krav för personer som ska upprätta energideklarationer. Dessa ska vara oberoende och behöriga experter. Personen som anlitas ska t.ex. inte ha eget intresse i byggnaden eller vara närstående till den som har anlitat honom eller henne. Det är Boverket som beslutar om behörigheten uppfylls.

/Francisco Ballas