Kategoriarkiv: Organisation & Miljö

Internationella event kring miljöteknik och hållbar sjukvård 2014

Årets internationella event kring miljöteknikexport och hållbar sjukvård börjar så småningom att formaliseras:

  • Den 29 april har vi för tredje året ett event på svenska ambassaden i London. Samarbetspartners är bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot UK kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 26 juni åker vi för andra året till den samnordiska ambassaden i Berlin. Där samarbetar vi bland annat med C2DS som har verksamhet i både Frankrike och Tyskland och samordnar ca 450 sjukhus med fokus på sustainability. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Tyskland kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 2 september blir det får andra året i rad en samverkansdag i Oslo, Sustainable Healthcare by Scandinavia. Norska och Svenska intressenter samlas under en hel dag. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Norge kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Troligtvis kommer vi även att delta på en konferens i Paris i juni samt göra ett event i Köpenhamn och eventuellt även något i Polen under året. Är du intresserad av antingen Paris, Köpenhamn eller Polen, Kontakta undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se

Tidigare års event/konferenser har varit mycket lyckade och vi har tack vare talare och samarbetspartners från både svenska och internationella aktörer lyckats få beslutsfattare och viktiga aktörer att delta. Hälso- och sjukvården står för en stor del av BNP (Sverige 9 %) och runt om i Europa pågår projekt kring att minska resursförbrukningen och energikonsumtionen i hälso- och sjukvården. Sverige anses som ett av de länder som ligger längst fram i arbetet med hållbar sjukvård.

/Daniel Eriksson

En nationell innovationsagenda för Hållbar sjukvård

TEM har fått stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas för att ta fram en nationell innovationsagenda inom hållbar sjukvård under 2014. Eftersom vi arbetat med frågarna i många år är detta en naturlig fortsättning på vårt arbete. Partners i projektet blir bland annat LU, SBHub och Swecare. Vi kommer att återkomma med en agenda för projektet då det är ett flertal aktiviteter som ska genomföras under året.

Övrigt som händer inom området hållbar sjukvård under året där TEM är inblandat är bland annat:

  • 29 april så blir det Sustainable Healthcare by Sweden i London för tredje året med Sustainable Business Hub, lokala partner i UK bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford.
  • 20 maj utbildning i hållbar sjukvård i Stockholm i samarbete med Miljöaktuellt och Swecare.
  • 24 juni deltar vi i C2DS årsmöte i Paris.
  • 26 juni blir det troligtvis Sustainable Healthcare by Sweden i Berlin för andra året med SBHub och C2DS som lokal partner bland annat.
  • 2 September blir det Sustainable Healthcare by Scandinavia heldag i Oslo för andra året i rad med SBhub och Oslo Universitetssykehus som partner.

Dessutom har vi ytterligare projekt på gång i olika utvecklingsstadier med partners runt om i Europa och här hemma i Sverige.

/Daniel Eriksson

Hos Vossloh – TEM:s miljönätverksträff

I måndags hade TEM sin senaste miljönätverksträff och denna gång besökte vi Vossloh i Ystad. Vi hade många engagerade och bra diskussioner kring dagens ämne ”från miljörapport till hållbarhetsredovisning – grundläggande kring GRI:s riktlinjer” som Anna och Marie presenterade. Det visade sig att våra medlemmar jobbar en hel del med CSR frågor men samtidigt blir det ständigt aktuellt med nya utmaningar och ny kunskap och det är svårt att få ett helhetsgrepp. En av de stora utmaningarna för de som jobbar med miljö och CSR är att hitta det som är väsentligt, både för sin egen organisation och för intressenter. Vi var alla överens om att det inte finns några oviktiga frågor bland de utmaningar som organisationens intressenter lyfter fram. Allt är viktigt men bara de viktigaste frågorna kan prioriteras.

bild 3Det visade sig att det finns det en hel del bra exempel och inspiration som man kan hämta från olika organisationer som redan jobbar med sina intressenter och detta rapporteras många gånger med hjälp av GRI:s riktlinjer. Det var också intressant att konstatera att det finns fler och fler intressenter som läser hållbarhetsredovisningar. Samtidigt är det inte längre bara studenter och NGOs som lägger stor vikt vid CSR frågor utan även arbetssökande, investerare och en hel del konsumenter. Stora företag har många gånger egna avdelningar som mappar och analyserar hållbarhetstrender bland sina kunder, leverantörer och konkurrenter för att nämna några. Allt detta för att försöka anpassa sina produkter och tjänster till det marknaden efterfrågar och vara konkurrenskraftiga även i framtiden.
Under träffen lärde vi oss även mycket om spårväxlar, spårteknik och hur man har lyckats med Lean-tänkande och metodik för att utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt. Att vara resurseffektiv är ju också en mycket viktig del av miljö och CSR arbetet och detta gäller särskilt när marginalerna krymper i en allt mer konkurrenskraftig affärsmiljö.

 
/Francisco Ballas

The importance of details

The Chilean Cau Cau Bridge, connecting the city Valdivia with the island Isla Tejas, has been drawing some media attention to Chile during the last week. The reason for this is that at least one traffic deck was built upside down. The bridge was supposed to open in January 2014 but is now postponed for an indefinite amount of time. This 30 million dollar bridge, actually the first drawbridge in Chile, therefore became a real nightmare for both MOP (public infrastructure authority) and the people involved in the realization of the project. All of this despite MOP´s efforts to tone the incident down as a ´little´ mistake. Well, if it would be a Lego bridge this could be a little mistake but now a whole country´s reputation got some damage and Chilean companies might not get to build many bridges abroad for some time despite the fact that the company building the bridge actually is a Spanish company.

lll

Sometimes it is easy to get a bit too comfortable leading to the risk that some details might be missed. Many companies we work with use a rotation system when performing safety rounds and checks to see things with fresh eyes. Multinational companies use, for some years now, global internal auditors that travel the world to visit different production sites in order to prevent incidents and to bring global standards and examples of best praxis everywhere.

Obviously things can go wrong anyway and sometimes they do go wrong despite the best efforts and intentions of everyone involved. However, when things are taken for granted the risk for making mistakes or to suffer an incident increase. Some cross-functional work or external revisions could save time, money and reputation.

/Francisco Ballas

Vad gör vi på Stiftelsen TEM under våren 2014?

Vi på Stiftelsen TEM har en komplex verksamhet. Vi arbetar med många olika saker inom det svårdefinierade hållbarhetsområdet. Vi arbetar som projektledare, utbildare, konsulter, experter, revisorer eller processtöd. Men vad är det det vi konkret gör? Det är alltid lika svårt att svara på när man får frågan, men jag gör ett försök. Under våren kommer vi bland annat:

  • hjälpa ett flertal större välkända företag med hållbarhetsredovisning enligt GRI, men även andra organisationer som sjukvårdssektorn.
  • att göra lagefterlevnadskontroller i ett stort antal organisationer för att säkerställa att de följer miljölagstiftning och/eller arbetsmiljölagstiftning.
  • att göra revisioner mot exempelvis ISO 14 001 och OHSAS.
  • göra GAP-analyser åt kunder, både mpt GRI och ISO 26 000.
  • genomföra ett stort antal utbildningar i våra egna lokaler, vissa själva, vissa i samarbete med andra aktörer. Se våra utbildningar.
  • genomföra ett stort antal utbildningar och föreläsningar för regioner, kommuner, företag och andra organisationer i allt från CSR, miljöledning, hållbar sjukvård och andra ämnen inom våra kompetensområden.
  • ta fram ett globalt utbildningskoncept för ett medicinteknikbolag.
  • bistå vid miljöcertifiering av vattenkraftverksamhet åt energibolag.
  • samverka med Lunds Universitet genom att vi föreläser på ett flertal olika utbildningar.
  • arbeta med miljöteknikexport tillsammans med Sustainable Business Hub. Event i bland annat Oslo, Gdansk, London, Berlin och Köpenhamn.
  • arbeta fram ett nordiskt center för hållbar sjukvård med ett flertal skånska aktörer och bland andra Oslo Universitetssjukhus och Region Huvedstaden.
  • genomföra ett antal frukostmöten. (Tips på ämnen mottages tacksamt.)
  • att ha två nätverksträffar med CSR Skåne, två med miljönätverket och ett gemensamt studiebesök i juni.
  • sitta på plats som miljösamordnare eller stöd i redovisningsprocessen hos ett par större företag.
  • att utbilda politiker och ledande befattningshavare i södra Sverige.
  • fira att vi fyller 30 år som stiftelse.
  • implementera vår egen interna SCRUM tavla.
  • m.m. m.m.

/Daniel Eriksson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson

CSR Skånes nätverksträff

logo_CSR_staendeDen 20 november (en perfekt dag att prata om CSR: för 24 år sedan, den 20 november 1989, antogs FNs barnkonvention) träffades ett härligt gäng människor för att diskutera risker och möjligheter med att prata om CSR arbete. Temat är visserligen mycket komplicerat och behöver mycket mer än tre timmars diskussion, men talarna – Johanna Parikka Altenstedt, Staffan Fredlund från Fujitsu, Björn Almér från Barista, Rosman Jahja från Trelleborg AB och Annika Overödder från TCO Development – svarade på en del frågor kring CSR-profileringen med aktuella exempel från sina verksamheter. Kontrasten mellan Fujitsus kontor i den minimalistiska japanska stilen och det komplicerade ämnet fungerade väldigt bra.

DSCN1059

FujitsuFujitsus kontor med den fräscha japanska inredningen

 

Dagens första talare, konsult, universitetslärare och författare Johanna Parikka Altenstedt inledde träffen med ett inspirationsföredrag kring risker och möjligheter med CSR-kommunikation. Förare ska stanna vid rött ljus, det är klart, och precis lika klart är det att företag ska arbeta på det bästa möjliga sätt med sin sociala och miljöpåverkan. Är detta något som företag kan använda som bevis på sin ”godhet”? Idag gäller det att ta ett steg fram och börja göra mer: implementera mer hållbara innovationer, ta fram bättre policys, ha bättre koll på värdekedjan och massa annat.

Ett sätt för företag att göra mer är att titta på sina inköpsprocesser, inte minst inköp av IT. Hållbar IT är en viktig fråga på Fujitsu som arbetar med både hård och mjukvara. Enligt Staffan Fredlund, kan smarta val av IT företag minska användning av resurser, transporter, kontor och lageryta, vilket leder till förbättringar av miljöprestanda. Påverkan av IT på miljön och samhället är enorm, och den kommer att öka tillsammans med digitaliseringen av världen. Av olika anledningar handlar människor mer och mer tekniska prylar, byter dem alldeles för ofta utan att tänka på konsekvenser. Men som Annika Overödder från TCO påpekade, måste vi använda våra datorer i 98 år (!) för en hållbar produktcykel.

Detta påminde mig om amerikanska IFIXIT som nominerades till Sustainia Award 2013: de erbjuder ”a free repair guide for everything written by everyone”, så att alla kan känna sig tekniska och duktiga. Vi behöver mer verktyg att reparera, återanvända, återvinna.

För Trelleborg AB är det viktigt att undvika greenwashing (eller i Trelleborgs fall – bluewashing, efter Blue Dimension) och berätta om det positiva som de gör utan att glömma det negativa som de är medvetna om. Effektiv kommunikation leder till effektiv implementering av CSR och bättre affärer. Men det går inte att kommunicera sakligt och relevant utan att veta vilket värde som företagets produkter tillför. Det kan även hända att produkten tillför så mycket värde att det blir svårt att kommunicera allt – precis som med den hållbara kafékedjan Barista och dess ekologiska kaffe.

En givande dag var det med mycket intressant och nytt att prata om och tänka på. Här kommer några bilder från träffen:

DSCN1065Johanna Parikka Altenstedt: CSR kommunikation är inte att stanna vid rött ljus

 

DSCN1068Staffan Fredlund från Fujitsu: Nordens digitala samhällsbyggare

 

DSCN1069Staffan Fredlund från Fujitsu: Nordens digitala samhällsbyggare

 

  DSCN1073

Björn Almér från Barista: Det är INTE tanken som räknas

Att våga växa

Tillväxt Malmö och Malmö Cleantech City bjöd på ett bra frukostmöte med ämnet konsten att växa hållbart. Malmös miljödirektör Katarina Pelin pratade under temat ”Hållbar tillväxt för miljöföretag” om vad Malmö kommer Stad kan göra för företagen. Det var intressant att konstatera att det inte är tekniken i sig som kan ta oss hela vägen utan möjligheten att samarbeta mellan olika aktörer. Att skapa efterfrågan för ny teknik där det offentliga visar vägen och satsar på nya lösningar är grundläggande för mindre teknikföretag som på det viset placeras på kartan.

Från Ahrens & Partners kommer Mats Jacobson som med rubriken ” Vågar du bli en vinnare?” berättade om de viktigaste nycklarna till en framgångsrik tillväxt. Att våga växa och övervinna rädslan för misslyckande är uppenbarligen större än vad man kan tänka sig. Bland annat berättade Mats om vikten av att fokusera på en sak, en produkt, en nisch.

Det är kanske fokus som behövs för att många företag ska kunna nå och påverka fler? Även att våga bli hållbar innebär många stora beslut. Att ändra interna processer, samla in data, prata om sina risker och leverantörer är bara några utmaningar. Kanske om man bara tar en sak i taget?

/Francisco Ballas

”Tack för att ni märkte”

I måndags delade man ut priser på Kreativa Skånes event på Tangopalatset i Malmö. ”Tack för att ni märkte”, sa en av pristagarna, elbilsexpert på Öresundskraft Per Lundgren. Han var uppenbart väldigt rörd, höll nervöst i blommorna och spred en härlig positiv stämning. Och då tänkte jag, gör vi verkligen det?

exclamaition (2)

Märker vi?

Många vet vad hållbarhet står för något, många jobbar med det eller känner folk som jobbar med det. Men det finns en väldigt stor grupp människor som sköter sina affärer och verksamheter på ett utmärkt sätt – utan att veta att vi kallar detta för hållbarhet, eller åtminstone utan att medvetet jobba mot hållbarhetsmål. Men detta gör väl inte deras arbete mindre hållbart, och deras bidrag till den ”allmänna” hållbarheten mindre. Sådana människor bygger mobila hus med solpaneler på taket att köra grisar till olika gräsfält. De uppmuntrar sina kollegor att köra elbilar därför att de själva tycker att det är roligt och intressant. De berättar för förskolebarn att man ska ta miljömedvetna beslut därför att de vill förberedda dem till den tuffa framtiden som vi idag bygger åt kommande generationer. Deras insatser är otroligt värdefulla och ligger till grund för ett hållbarare arv som vi ska lämna efter oss. Men de har förmodligen inga kunskaper i vad CSR är för något, varför man ska göra väsentlighetsanalyser och hur man kan skriva integrerade årsredovisningar…

Frågan är, ska de satsa mer på gröna teknologier och etiska sociala förhållanden om de får de kunskaper? Är det överhuvudtaget viktigt att sätta etiketten ”hållbarhet” på allt vi gör – att kunna klassa det som någonting bra?

Det finns stor skillnad mellan stora företag med resurser och medvetenhet, en slags ”high-tech” hållbarhet, de har råd att leka med hållbarhet, och de vet – oftast – vad de gör. Men det finns många mindre ”low-tech” företag med specifik kunskap och engagemang men utan några hippa kommunikationsverktyg. De kan det tekniska och praktiska men de behöver hjälp med kommunikation.

questionmark

”Alla förstår inte vad vi förstår”, sa en representant av ett sådant företag. Det visar på ett enormt gap i kommunikation: även om dessa företag gör så mycket bra för miljön och människor, så vet de inte om de ska berätta om det, hur och för vem.

Men hur kan man stödja och behålla engagemanget? Hur kan man märka allt det goda som människor gör på förskolor, gårdar, verkstad?

Det är inte lätt att svara på den frågan, men det är säkert att det äkta engagemanget som kommer från hjärtat är ett mäktigt sätt att engagera andra, tända intresse och sprida den hållbara(-re) livsstilen bland de som inte kan dechiffrera CSR. Per Lundgren sa att när en kändis köper en elbil då kommer andra att göra likadant. Men jag skulle inte bli förvånad om det är fler elbilanvändare bland Per Lundgrens bekanta än bland dem som har sett en kändis i en elbil på teve.

Mycket att vinna på hållbarhetsredovisning i sjukvården

Ett av TEM:s viktigaste fokusområden är hållbar sjukvård. Ett utmärkt sätt att jobba med hållbarhetsfrågor i sjukvården är att hållbarhetsredovisa. Höll en utbildning om just hållbarhetsredovisning i sjukvården för en tid sedan och intresset för detta var stort. Detta är också ett område med stor förbättrings- och framtidspotential.

För den offentliga sjukvården finns det en mängd anledningar att redovisa. Men den viktigaste anledningen skiljer sig inte nämnvärt från andra typer av verksamheters. Det handlar helt enkelt om att stärka verksamhetens trovärdighet och därmed varumärke. En annan viktig anledning är att få ett verktyg för att driva hållbarhetsarbetet framåt. Redovisningsarbetet är ett kontinuerligt förbättringsarbete där själva redovisningen inte är det yttersta målet utan att nå ständiga förbättringar genom att sätta mål, följa upp prestandan på hela hållbarhetsområdet och vara öppen med sina utmaningar. Redovisningen blir också ett sätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete såväl externt som internt och på så sätt höja engagemanget hos medarbetarna.

De flesta som hållbarhetsredovisar väljer att göra det enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Genom att använda sig av dessa globala riktlinjer blir ens redovisning jämförbar med andra redovisningar över hela världen. Med de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning, G4, ställs högre krav på att ha kontroll över sin leverantörskedja och sina leverantörers hållbarhetprestanda. Just inköp, leverantörsbedömningar/kravställningar och uppföljning är en stor utmaning, inte minst för sjukvården.

I Sverige är det än så länge rätt skralt vad gäller sjukvårdsrelaterade redovisningar. Södra Älvsborgs Sjukhus tog fram en redovisning för ett par år sedan och flera av Apoteksbolagen redovisar, men utöver detta finns det inte så mycket. Så för en driftig sjukvårdsorganisation som vill ligga i framkant så finns här alla möjligheter att profilera sig.

Tittar man i GRI:s databas med redovisningar hittar man som sagt inte mycket sjukvårdsrelaterat från Sverige. Vad man däremot finner är ett antal redovisningar från t.ex. Spanien och USA och t.o.m. Saudi Arabien! Kanske är det för att privata sjukhus i dessa länder känner en större press på sig att redovisa än den offentliga sjukvården gör här. För ett land som Sverige som ligger i framkant vad gäller hållbar sjukvård finns här ett område med betydande förbättringspotential.

/Marie Pettersson

CSR Skåne: nätverksträff den 20 november

2013-10-30 15-33-04Om fyra veckor, den 20 november, är det dags för CSR Skåne nätverksträff!

Denna gång träffas vi på Fujitsu moderna kontor i Malmö för en spännande och välbehövd diskussion kring profilering med hjälp av CSR. Det blir intressanta presentationer av bl.a.:

Johanna Parikka Altenstedt, konsult, universitetslärare och författare, ska inleda med en presentation kring profilering och varumärkesbygge med hjälp av CSR – trender, utmaningar och möjligheter.

Staffan Fredlund, hållbarhetsexpert/projektledare inom Hållbar IT på Fujitsu, ska diskutera profilering och affärsnytta inom hållbar IT.

Björn Almér, VD på Barista AB, kommer att prata om profilering på konsumentmarknaden.

Rosman Jahja, ansvarig för CR-kommunikation på Trelleborg AB, ska berätta om profilering inom business-to-business.

Annika Overödder, marknadsutvecklare på TCO Development, kommer att prata om hur hållbara IT-inköp kan förbättra arbetsförhållandena.

Vi återkommer med mer information kring träffens upplägg inom kort.

Anmäl dig här: anna.yelistratova@tem.se

Inbjudan som PDF

PS om din organisation inte är medlemmar ännu, kontakta Anna på mailen ovan för mer information.

Mycket välkomna!

Ny som jurist och miljöexpert på TEM

Mitt namn är Francisco Ballas och jag är ny på TEM. Jag kommer att jobba med revision, ledningssystem och lagstiftning inom hållbarhetsområdet vilket är en utmärkt möjlighet för mig att på bästa sätt använda min bakgrund som jurist och miljöspecialist. Jag har alltid strävat efter att jobba som en länk mellan organisationer och människor för att skapa möjligheter och förståelse och det är ju just detta som TEM gör – hjälper företag och andra verksamheter som strävar mot en förbättrad hållbarhetsprestanda.

Jag är född och uppvuxen i Santiago, Chile där jag studerade juristutbildningen och arbetade som advokat innan jag för snart 10 år sedan bosatte mig i Helsingborg med min fru som är från staden. I Chile, och faktiskt i hela Sydamerika, är det mycket spännande tider nu. Det pågår stora ekonomiska och sociala förändringar i regionen som speglar vad som händer i världen men med sydamerikanska nyanser. Ekonomin växer och regionen utvecklas men samtidigt är situationen fortfarande svår för många fattiga.

Jag hade länge varit intresserad av miljöfrågor och hållbarhet och satte upp som mål för mig att hitta ett sätt att använda min bakgrund inom juridik för att arbeta med aktuella miljöfrågor och utmaningar. Jag började med studier i ekologisk ekonomi i Västerås och fortsatte med studier i miljövetenskap på Malmö Högskola. De senaste åren har jag jobbat som miljö och arbetsmiljöspecialist på några internationella och svenska företag.

En sak som har blivit tydlig för mig är att våra värderingar alltid följer oss och det gör att vi ofta tolkar saker och ting på ett litet annorlunda sätt jämfört med personen vid sidan om oss. Jag tycker att detta är bra och berikande men också en utmaning. Att arbeta med miljö och juridik ger oss chansen att skapa förändring mot en mer hållbar framtid. Istället för att sucka när nya lagar och regler träder i kraft kan man se detta som en möjlighet att revidera sin organisation och hitta nya och kanske bättre lösningar.

Om du vill kontakta mig finns jag på

Mobil: 0708927305

E-post: francisco.ballas@tem.se

/Francisco Ballas