Category Archives: Organisation & Miljö

Så dränker LEGO sitt varumärke i olja

Under min semester i sommar har jag försökt koppla bort så mycket jobbrelaterat som möjligt men vissa hållbarhetsnyheter har ändå letat sig fram till hängmattan. Har två små pojkar som älskar att leka med LEGO och som har rätt mycket av den varan, så när Greenpeace körde igång sin kampanj inriktad på att få LEGO att avsluta sitt samarbete med oljejätten Shell, kunde jag inte låta bli att kolla upp det hela.

Har haft LEGO som lite föredöme när det gäller att åtminstone kommunicera sitt hållbarhetsarbete via sin hållbarhetsredovisning. I leksaksbranschen ligger de jämförelsevis långt fram här. Det var därför en stor besvikelse att läsa om deras fortsatta samarbete med Shell. Shell är ett av oljebolagen i blåsväder just nu pga. av deras planer på att exploatera oljetillgångar i Arktis något som innebär stor skaderisk för de mycket känsliga ekosystemen där. Blir riktigt förbannad när jag tänker på att de först profiterat på ett fossilt bränsle som bidragit till växthuseffekten så att isen där uppe smält, och nu tänker dra nytta av detta för att borra efter mer olja som gör skadan ännu större.

Men hur tänker LEGO? Samarbeten mellan företag och organisationer kan vara en viktig del i CSR- arbetet och verka varumärkesstärkande. Men då gäller det förstås att hitta rätt partner. Samarbetet med Shell är gammalt och tog ny fart 2011. Undrar dock hur gynnsamt det egentligen är för LEGO. Har hållbarhetsavdelningen haft något att säga till om i frågan?

Någon måste i begynnelsen sett möjligheterna med exponeringen av LEGOs produkter på ett stort antal bensinstationer i utbyte mot att sätta Shells varumärke på LEGO, men nu ger det istället en hel massa badwill. Och jag som trott att LEGO på något sätt ville ”gottgöra” eller ”tona ner” att deras produkt är gjord av fossilt material, men icke. Förstår att Shell ser en möjlighet att bättra på sin image, det är klart. Men inser inte LEGO att de dränker sitt varumärke i oljan?

Vill man då att ens barn ska leka med produkter från ett företag med så taskiga värderingar? Var rätt trött på alla små bitar som ligger och skräpar i vråna hemma redan tidigare och det här kan nog vara droppen, i alla fall tills LEGO brutit samarbetet med Shell.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Vill du jobba hos oss? TEM rekryterar

Stiftelsen TEM är en oberoende, intäktsfinansierad organisation som sedan 1984 utvecklar hållbarhetsarbetet i såväl privata företag som offentliga verksamheter. Med lång erfarenhet, bred akademisk kompetens, strategiska samarbetspartners och personligt bemötande erbjuder TEM en rad kostnadseffektiva och kundanpassade tjänster, nätverk och utbildningar till företag och andra verksamheter som strävar mot förbättrad hållbarhetsprestanda.

Vi söker nu en ny medarbetare för att förstärka vårt hållbarhetsteam i Malmö. Fokus på dina arbetsuppgifter kommer att ligga på miljö- och arbetsmiljölagstiftning samt revisioner både utifrån lagstiftning och olika standards. Vi har idag en webbaserad lagbevakningstjänst, Lagledning.se genom vilken vi servar våra kunder med information kring ändringar i lagstiftningen som berör dem. Vi hjälper även verksamheter att förbättra sitt miljö- och arbetsmiljöarbete genom lagrevisioner och internrevisioner.

Vi tror att du har 2-4 års erfarenhet av miljöarbete där revision/tillsyn ingått som en del. Du ska ha kunskaper i svensk miljölagstiftning och gärna även i arbetsmiljölagstiftning, men behöver inte vara jurist. Dokumenterad erfarenhet från revisioner eller motsvarande är ett krav, denna erfarenhet kan ha kommit dig till godo genom konsultjobb, internrevisioner i en verksamhet eller genom tillsynsbesök. Du behöver ha kunskaper i miljöstandarden ISO 14001 och erfarenhet av andra standarder är ett plus.

Du ska ha goda miljökunskaper i grunden, gärna från teknisk- eller naturvetenskaplig universitetsutbildning. Då våra kunder förväntar sig högkvalitativa tjänster till ett kostnadseffektivt pris måste du både vara mycket noggrann, kvalitetsmedveten och effektiv. Eftersom utbildning är något TEM tillhandahåller inom våra fokusområden är det ett plus om du har erfarenhet av detta sedan tidigare och du ska vara bekväm med att tala inför publik.

Då TEM är en helt intäktsfinansierad verksamhet kommer en betydande del av dina arbetsuppgifter bestå av att sälja in TEM:s tjänster, projekt och framförallt dina egna tjänster. Detta innebär att du behöver vara drivande och positiv som person och beredd att ta egna initiativ. Du bör också vara medveten om att arbetsbelastningen inte alltid är jämnt fördelad över tiden utan att det då och då kommer perioder som kan vara extra krävande.

Utöver ovan nämnda uppgifter kan du även komma att stötta oss inom våra andra tjänsteområden. Mer om oss och vår verksamhet kan du läsa på http://www.tem.se. Vi ser fram emot din ansökan!

Skicka din ansökan till: TEM@TEM.se

Vid frågor kontakta Marie Pettersson

Mail: Marie.Pettersson@tem.se

Från ord till handling: CSR Skånes nätverksträff den 8 maj

Torsdag den 8 maj var det årets andra träff med Nätverk_hemsidanCSR Skåne. Denna gång bjöd vi in inte bara externa organisationer utan även medlemmar i vårt Miljönätverk. Just nu driver TEM två nätverk, CSR Skåne och Miljönätverk, men vi känner att det finns många gemensamma punkter i de frågor som lyfts under träffarna hos båda nätverken, och att det blir mer och mer aktuellt med utökat samarbete mellan medlemmar i alla TEM:s nätverk. Därför kör vi nu gemensamma träffar där medlemmar från CSR Skåne liksom medlemmar från Miljönätverk är lika välkomna!

Denna gång träffades vi på Bona AB i Malmö att ta del av fyra intressanta presentationer. Från ord till handling var träffens tema och den röda tråden i presentationerna: CSR från ett akademiskt perspektiv från Lunds Universitet; Inkluderande arbetsmarknad från Arbetsförmedlingen; Developing Haldex Initial CSR Objectives från Haldex AB och Miljöarbete från Bona AB.

image (5)Drygt 20 deltagare, från CSR Skåne och Miljönätverk och även från icke-medlemsorganisationer kom att lyssna på träffens talare

 

Träffens första talare, ek.dr. och docent Susanne Arvidsson, berättade om den senaste forskningen inom CSR och sina akademiska studier av området. Enligt Susanne, handlar CSR om att skapa värde för intressenterna, och som dagens trend visar – främst för aktieägarna. För några år sedan var investerare fokuserade på vinst och andra ekonomiska aspekter, idag läggs mer vikt på CSR. Som reaktion på denna trend satsar många företag på en mer proaktiv approach till CSR och vill på så sätt motarbeta de negativa konsekvenserna som orsakas om man inte arbetar med sitt sociala ansvar. Det gör de genom att till exempel kommunicera om sitt CSR-arbete i årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och webbsidor. En intressant trend: Susanne har kommit fram i sin forskning att det var mer CSR-relaterad information i årsredovisningar för 6 år sedan än det finns idag. Samtidigt har det blivit mer populärt att kommunicera hållbarhet på webben och visa att ledningen engagerar sig i CSR-frågor. Samtidigt riktar sig CSR inte enbart till aktieägare utan till ett väldigt brett antal intressentgrupper. Utmaningen består i att kommunicera CSR på ett sätt som tydliggör värdeskapande potentialen.

image (2)Susanne Arvidsson forskar inom CSR på Lunds Universitet

 

Arbetsförmedlingen är en offentlig organisation som arbetar att skapa socialt värde. Agneta Nilsson, projektledare från Arbetsförmedlingen i Lund, pratade om ett projekt som Arbetsförmedlingen och Finsam driver för att inkludera funktionsnedsatta personer i arbetslivet. Det ligger en studie bakom projektet där 25 arbetsgivare från Lund intervjuades om sina erfarenheter av, intresse för och synpunkter på funktionsnedsatta som arbetssökanden och som anställda. Studien har visat att trots att 20 av 25 hade minst en anställd med funktionsnedsättning, är en tredjedel av arbetsgivarna inte benägna att anställa människor med funktionsnedsättningar och även saknar policy för inkluderande rekrytering och mångfald – en stor utmaning som Arbetsförmedlingen arbetar med genom att informera arbetsgivare, ändra attityder och ge goda exempel från andra verksamheter.

image (6)Agneta Nilsson från Arbetsförmedlingen arbetar med projekt Inkluderande Arbetsmarknad

 

Haldex AB, ett företag som utvecklar och tillverkar bromssystem till tunga lastbilar, släpvagnar och bussar, påbörjade ett övergripande arbete för hela företaget med CSR för knappt ett år sedan. Initiativet som kommer från ledningen har resulterat i att Haldex tog fram en struktur för uppstarten av CSR-arbete baserad på kunskaper, intressentdialog och affärer. Johan Valett som är ansvarig för Haldex Way och CSR berättade att man tog hjälp av TBL-konceptet, ISO 26000 och GRI som de ledande och mest omfattande strukturerna för CSR. Nu har man tagit fram övergripande CSR-begrepp och riktning specifikt för Haldex och dess primära intressenter med finansiella, miljö och sociala värden är i fokus. Interna intressenter har visat sig vara mer fokuserade på hur man använder vinsten i bolaget medan externa intressenter vill veta hur man tjänar pengar på ett hållbart sätt. Precis som på många andra företag som befinner sig i en utveckling av sitt arbete med CSR upptäckte Haldex att det redan gjordes väldigt mycket bra och fanns väldigt många implementerade processer och policys som ingår i CSR-begreppet, men som tidigare inte relaterades till detta.

image (12)Johan Valett jobbar med Haldex Way och CSR

 

Arne Wallin, träffens värd och miljöchef på Bona AB, ett företag som erbjuder produkter för installation, underhåll och renovering av trägolv, höll i en spännande presentation om hur Bona arbetar med sitt sociala och miljöansvar, om utvecklingen av produkter som är bättre för hälsan och för miljön, och om utmaningar som Bona möter på sin internationella marknad. Bonas produkter säljs över hela världen vilket innebär att de ska uppfylla olika krav från lagstiftningen och marknaden. CSR-engagemanget på Bona kommer från ledningen vilket är en förutsättning för ett effektivt ansvarstagande. En annan drivkraft bakom CSR-arbete är den stora efterfrågan på miljövänliga produkter och affärer som finns bland intressenter i vissa marknader. Arne Wallin berättade om de insatser som Bona gör att erbjuda hantverkare och boende en produkt som är så hälsosam som möjligt och som bidrar till en positiv ekonomisk utveckling av företaget.

image (11)Arne Wallin är miljöchef på Bona AB och träffens värd

 

Träffen avslutades med en visningsrunda av Bonas produktionsanläggningar där vi tittade på deras avancerade utrustning och även fick en titt på tillverkning.

image (14)Träffen avslutades med en visningsrunda

 

Den 11 juni kommer våra nätverk, CSR Skåne och Miljönätverk, träffas för en gemensam aktivitet. Vi återkommer med mer information om dagen inom kort!

Ansvarstagande i leverantörskedjan en utmaning för många verksamheter

Idag anses det långt ifrån tillräckligt att bara ha kontroll över sin egen verksamhet. Vi är numera väl medvetna om att alla företag är förbundna med ett nät av leverantörer och entreprenörer. Detta som vi idag kallar leverantörskedjan, men kanske istället borde kalla leverantörsnätet, är en del av verksamhetens inflytandesfär och som namnet antyder något som verksamheten bör försöka påverka i en positiv riktning.

De förväntningar som ställs på en verksamhets leverantörsarbete hänger till stor del ihop med dess möjlighet att påverka sina leverantörer. Som en liten spelare med inköp som endast motsvarar en bråkdel av leverantörens produktion kan det vara svårt att ställa miljö- eller arbetsmiljökrav som får någon egentlig verkan. Är man däremot ett storbolag som står för större delen av en leverantörs inkomst ser möjligheterna annorlunda ut.

Men även de som vi identifierar som riktigt stora företag kan ha svårigheter att styra och följa upp hållbarhetsprestandan hos ett ansenligt antal leverantörer och underleverantörer. Därför ser vi idag fler och fler branschorganisationer som tar ett helhetsgrepp och som genom att samla en stor del av branschen bakom sig får tyngd och därmed lättare gehör för sina krav. Exempel på en sådan branschorganisation är ICTI (International Council of Toy Industries) som samlar leksaksföretag från 20 länder och som bl.a. verkar för bättre villkor i de fabriker i framförallt Kina där tillverkningen sker. Som verktyg används en gemensam uppförandekod som följs upp genom revisioner på plats av organisationen. Better Cotton Initiative (BCI) fokuserar på att göra bomullsindustrin bättre för miljön samt de som arbetar i denna och ett stort antal textilföretag är medlemmar, bl.a. svenska Kapp Ahl och H&M.

Det finns också diverse databaser man kan använda sig av för att få hjälp med att utvärdera om ens leverantörer följer internationella normer, eller inte. Har man hundratals leverantörer blir det snudd på omöjligt att skicka ut och följa upp uppförandekoder. Idag finns det verktyg för att samla in information och att identifiera var riskerna i leverantörskedjan kan finnas för att kunna göra riktade satsningar där. Sedex är en databas där leverantörer kan rapportera in information om uppfyllnad av krav vid genomförda revisioner. På så sätt kan flera kunder ta del av resultaten utan att göra egna revisioner. Andra exempel på liknande initiativ är Business Social Compliance Initiative (BSCI) eller Supply Chain Information Management (SIM).

Kraven på transparens vad gäller arbetet med leverantörer har också ökat. I de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning (GRI G4) som kom förra året är en beskrivning av leverantörskedjan med som en del av rapporteringen, samt även olika indikatorer kopplade till hur leverantörerna lever upp till krav på alltifrån miljö till mänskliga rättigheter. När nu EU:s nya lagstiftning om obligatorisk hållbarhetsredovisning för de största företagen går igenom kommer fler att bli tvungna att exponera sitt leverantörsarbete.

Det har här funnits en debatt om att ökade krav skulle kunna leda till att man väljer bort små leverantörer med ”tvivelaktigt” hållbarhetsarbete för att istället välja större aktörer som är lättare att kontrollera och följa upp, istället för att ha en dialog med och försöka hjälpa de mindre leverantörerna. Detta skulle då kunna leda till arbetslöshet och social utslagning hos småleverantörer i utvecklingsländer.

Även om det säkert finns de som väljer den ”enklaste vägen” tror jag att rapportering och transparens är rätta vägen att gå. Man kan vända på resonemanget. Hur troligt är det att den typ av företag som väljer bort småleverantörer vid krav på öppnare leverantörsarbete skulle göra någon större insats för de mindre leverantörerna i skymundan? Och brott mot mänskliga rättigheter, dålig arbetsmiljö och miljöproblem är väl inte något vi kan rättfärdiga med att man annars skulle förlägga produktionen någon annan stans, eller?

Det finns såklart stora utmaningar i detta arbete. Många verksamheter mäktar idag inte med att gräva djupare i leverantörsleden än ett steg ner. Underleverantörerna och deras leverantörer blir på så sätt en grå massa som vi vet rätt lite om. Samtidigt är mycket arbete på gång och förhoppningsvis kommer vi i framtiden i större utsträckning att kunna ta ett tydligare ansvar för hela värdekedjan.

/Marie Pettersson

Internationella event kring miljöteknik och hållbar sjukvård 2014

Årets internationella event kring miljöteknikexport och hållbar sjukvård börjar så småningom att formaliseras:

  • Den 29 april har vi för tredje året ett event på svenska ambassaden i London. Samarbetspartners är bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot UK kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 26 juni åker vi för andra året till den samnordiska ambassaden i Berlin. Där samarbetar vi bland annat med C2DS som har verksamhet i både Frankrike och Tyskland och samordnar ca 450 sjukhus med fokus på sustainability. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Tyskland kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 2 september blir det får andra året i rad en samverkansdag i Oslo, Sustainable Healthcare by Scandinavia. Norska och Svenska intressenter samlas under en hel dag. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Norge kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Troligtvis kommer vi även att delta på en konferens i Paris i juni samt göra ett event i Köpenhamn och eventuellt även något i Polen under året. Är du intresserad av antingen Paris, Köpenhamn eller Polen, Kontakta undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se

Tidigare års event/konferenser har varit mycket lyckade och vi har tack vare talare och samarbetspartners från både svenska och internationella aktörer lyckats få beslutsfattare och viktiga aktörer att delta. Hälso- och sjukvården står för en stor del av BNP (Sverige 9 %) och runt om i Europa pågår projekt kring att minska resursförbrukningen och energikonsumtionen i hälso- och sjukvården. Sverige anses som ett av de länder som ligger längst fram i arbetet med hållbar sjukvård.

/Daniel Eriksson

En nationell innovationsagenda för Hållbar sjukvård

TEM har fått stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas för att ta fram en nationell innovationsagenda inom hållbar sjukvård under 2014. Eftersom vi arbetat med frågarna i många år är detta en naturlig fortsättning på vårt arbete. Partners i projektet blir bland annat LU, SBHub och Swecare. Vi kommer att återkomma med en agenda för projektet då det är ett flertal aktiviteter som ska genomföras under året.

Övrigt som händer inom området hållbar sjukvård under året där TEM är inblandat är bland annat:

  • 29 april så blir det Sustainable Healthcare by Sweden i London för tredje året med Sustainable Business Hub, lokala partner i UK bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford.
  • 20 maj utbildning i hållbar sjukvård i Stockholm i samarbete med Miljöaktuellt och Swecare.
  • 24 juni deltar vi i C2DS årsmöte i Paris.
  • 26 juni blir det troligtvis Sustainable Healthcare by Sweden i Berlin för andra året med SBHub och C2DS som lokal partner bland annat.
  • 2 September blir det Sustainable Healthcare by Scandinavia heldag i Oslo för andra året i rad med SBhub och Oslo Universitetssykehus som partner.

Dessutom har vi ytterligare projekt på gång i olika utvecklingsstadier med partners runt om i Europa och här hemma i Sverige.

/Daniel Eriksson

Hos Vossloh – TEM:s miljönätverksträff

I måndags hade TEM sin senaste miljönätverksträff och denna gång besökte vi Vossloh i Ystad. Vi hade många engagerade och bra diskussioner kring dagens ämne ”från miljörapport till hållbarhetsredovisning – grundläggande kring GRI:s riktlinjer” som Anna och Marie presenterade. Det visade sig att våra medlemmar jobbar en hel del med CSR frågor men samtidigt blir det ständigt aktuellt med nya utmaningar och ny kunskap och det är svårt att få ett helhetsgrepp. En av de stora utmaningarna för de som jobbar med miljö och CSR är att hitta det som är väsentligt, både för sin egen organisation och för intressenter. Vi var alla överens om att det inte finns några oviktiga frågor bland de utmaningar som organisationens intressenter lyfter fram. Allt är viktigt men bara de viktigaste frågorna kan prioriteras.

bild 3Det visade sig att det finns det en hel del bra exempel och inspiration som man kan hämta från olika organisationer som redan jobbar med sina intressenter och detta rapporteras många gånger med hjälp av GRI:s riktlinjer. Det var också intressant att konstatera att det finns fler och fler intressenter som läser hållbarhetsredovisningar. Samtidigt är det inte längre bara studenter och NGOs som lägger stor vikt vid CSR frågor utan även arbetssökande, investerare och en hel del konsumenter. Stora företag har många gånger egna avdelningar som mappar och analyserar hållbarhetstrender bland sina kunder, leverantörer och konkurrenter för att nämna några. Allt detta för att försöka anpassa sina produkter och tjänster till det marknaden efterfrågar och vara konkurrenskraftiga även i framtiden.
Under träffen lärde vi oss även mycket om spårväxlar, spårteknik och hur man har lyckats med Lean-tänkande och metodik för att utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt. Att vara resurseffektiv är ju också en mycket viktig del av miljö och CSR arbetet och detta gäller särskilt när marginalerna krymper i en allt mer konkurrenskraftig affärsmiljö.

 
/Francisco Ballas

The importance of details

The Chilean Cau Cau Bridge, connecting the city Valdivia with the island Isla Tejas, has been drawing some media attention to Chile during the last week. The reason for this is that at least one traffic deck was built upside down. The bridge was supposed to open in January 2014 but is now postponed for an indefinite amount of time. This 30 million dollar bridge, actually the first drawbridge in Chile, therefore became a real nightmare for both MOP (public infrastructure authority) and the people involved in the realization of the project. All of this despite MOP´s efforts to tone the incident down as a ´little´ mistake. Well, if it would be a Lego bridge this could be a little mistake but now a whole country´s reputation got some damage and Chilean companies might not get to build many bridges abroad for some time despite the fact that the company building the bridge actually is a Spanish company.

lll

Sometimes it is easy to get a bit too comfortable leading to the risk that some details might be missed. Many companies we work with use a rotation system when performing safety rounds and checks to see things with fresh eyes. Multinational companies use, for some years now, global internal auditors that travel the world to visit different production sites in order to prevent incidents and to bring global standards and examples of best praxis everywhere.

Obviously things can go wrong anyway and sometimes they do go wrong despite the best efforts and intentions of everyone involved. However, when things are taken for granted the risk for making mistakes or to suffer an incident increase. Some cross-functional work or external revisions could save time, money and reputation.

/Francisco Ballas

Vad gör vi på Stiftelsen TEM under våren 2014?

Vi på Stiftelsen TEM har en komplex verksamhet. Vi arbetar med många olika saker inom det svårdefinierade hållbarhetsområdet. Vi arbetar som projektledare, utbildare, konsulter, experter, revisorer eller processtöd. Men vad är det det vi konkret gör? Det är alltid lika svårt att svara på när man får frågan, men jag gör ett försök. Under våren kommer vi bland annat:

  • hjälpa ett flertal större välkända företag med hållbarhetsredovisning enligt GRI, men även andra organisationer som sjukvårdssektorn.
  • att göra lagefterlevnadskontroller i ett stort antal organisationer för att säkerställa att de följer miljölagstiftning och/eller arbetsmiljölagstiftning.
  • att göra revisioner mot exempelvis ISO 14 001 och OHSAS.
  • göra GAP-analyser åt kunder, både mpt GRI och ISO 26 000.
  • genomföra ett stort antal utbildningar i våra egna lokaler, vissa själva, vissa i samarbete med andra aktörer. Se våra utbildningar.
  • genomföra ett stort antal utbildningar och föreläsningar för regioner, kommuner, företag och andra organisationer i allt från CSR, miljöledning, hållbar sjukvård och andra ämnen inom våra kompetensområden.
  • ta fram ett globalt utbildningskoncept för ett medicinteknikbolag.
  • bistå vid miljöcertifiering av vattenkraftverksamhet åt energibolag.
  • samverka med Lunds Universitet genom att vi föreläser på ett flertal olika utbildningar.
  • arbeta med miljöteknikexport tillsammans med Sustainable Business Hub. Event i bland annat Oslo, Gdansk, London, Berlin och Köpenhamn.
  • arbeta fram ett nordiskt center för hållbar sjukvård med ett flertal skånska aktörer och bland andra Oslo Universitetssjukhus och Region Huvedstaden.
  • genomföra ett antal frukostmöten. (Tips på ämnen mottages tacksamt.)
  • att ha två nätverksträffar med CSR Skåne, två med miljönätverket och ett gemensamt studiebesök i juni.
  • sitta på plats som miljösamordnare eller stöd i redovisningsprocessen hos ett par större företag.
  • att utbilda politiker och ledande befattningshavare i södra Sverige.
  • fira att vi fyller 30 år som stiftelse.
  • implementera vår egen interna SCRUM tavla.
  • m.m. m.m.

/Daniel Eriksson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson

CSR Skånes nätverksträff

logo_CSR_staendeDen 20 november (en perfekt dag att prata om CSR: för 24 år sedan, den 20 november 1989, antogs FNs barnkonvention) träffades ett härligt gäng människor för att diskutera risker och möjligheter med att prata om CSR arbete. Temat är visserligen mycket komplicerat och behöver mycket mer än tre timmars diskussion, men talarna – Johanna Parikka Altenstedt, Staffan Fredlund från Fujitsu, Björn Almér från Barista, Rosman Jahja från Trelleborg AB och Annika Overödder från TCO Development – svarade på en del frågor kring CSR-profileringen med aktuella exempel från sina verksamheter. Kontrasten mellan Fujitsus kontor i den minimalistiska japanska stilen och det komplicerade ämnet fungerade väldigt bra.

DSCN1059

FujitsuFujitsus kontor med den fräscha japanska inredningen

 

Dagens första talare, konsult, universitetslärare och författare Johanna Parikka Altenstedt inledde träffen med ett inspirationsföredrag kring risker och möjligheter med CSR-kommunikation. Förare ska stanna vid rött ljus, det är klart, och precis lika klart är det att företag ska arbeta på det bästa möjliga sätt med sin sociala och miljöpåverkan. Är detta något som företag kan använda som bevis på sin ”godhet”? Idag gäller det att ta ett steg fram och börja göra mer: implementera mer hållbara innovationer, ta fram bättre policys, ha bättre koll på värdekedjan och massa annat.

Ett sätt för företag att göra mer är att titta på sina inköpsprocesser, inte minst inköp av IT. Hållbar IT är en viktig fråga på Fujitsu som arbetar med både hård och mjukvara. Enligt Staffan Fredlund, kan smarta val av IT företag minska användning av resurser, transporter, kontor och lageryta, vilket leder till förbättringar av miljöprestanda. Påverkan av IT på miljön och samhället är enorm, och den kommer att öka tillsammans med digitaliseringen av världen. Av olika anledningar handlar människor mer och mer tekniska prylar, byter dem alldeles för ofta utan att tänka på konsekvenser. Men som Annika Overödder från TCO påpekade, måste vi använda våra datorer i 98 år (!) för en hållbar produktcykel.

Detta påminde mig om amerikanska IFIXIT som nominerades till Sustainia Award 2013: de erbjuder ”a free repair guide for everything written by everyone”, så att alla kan känna sig tekniska och duktiga. Vi behöver mer verktyg att reparera, återanvända, återvinna.

För Trelleborg AB är det viktigt att undvika greenwashing (eller i Trelleborgs fall – bluewashing, efter Blue Dimension) och berätta om det positiva som de gör utan att glömma det negativa som de är medvetna om. Effektiv kommunikation leder till effektiv implementering av CSR och bättre affärer. Men det går inte att kommunicera sakligt och relevant utan att veta vilket värde som företagets produkter tillför. Det kan även hända att produkten tillför så mycket värde att det blir svårt att kommunicera allt – precis som med den hållbara kafékedjan Barista och dess ekologiska kaffe.

En givande dag var det med mycket intressant och nytt att prata om och tänka på. Här kommer några bilder från träffen:

DSCN1065Johanna Parikka Altenstedt: CSR kommunikation är inte att stanna vid rött ljus

 

DSCN1068Staffan Fredlund från Fujitsu: Nordens digitala samhällsbyggare

 

DSCN1069Staffan Fredlund från Fujitsu: Nordens digitala samhällsbyggare

 

  DSCN1073

Björn Almér från Barista: Det är INTE tanken som räknas

Att våga växa

Tillväxt Malmö och Malmö Cleantech City bjöd på ett bra frukostmöte med ämnet konsten att växa hållbart. Malmös miljödirektör Katarina Pelin pratade under temat ”Hållbar tillväxt för miljöföretag” om vad Malmö kommer Stad kan göra för företagen. Det var intressant att konstatera att det inte är tekniken i sig som kan ta oss hela vägen utan möjligheten att samarbeta mellan olika aktörer. Att skapa efterfrågan för ny teknik där det offentliga visar vägen och satsar på nya lösningar är grundläggande för mindre teknikföretag som på det viset placeras på kartan.

Från Ahrens & Partners kommer Mats Jacobson som med rubriken ” Vågar du bli en vinnare?” berättade om de viktigaste nycklarna till en framgångsrik tillväxt. Att våga växa och övervinna rädslan för misslyckande är uppenbarligen större än vad man kan tänka sig. Bland annat berättade Mats om vikten av att fokusera på en sak, en produkt, en nisch.

Det är kanske fokus som behövs för att många företag ska kunna nå och påverka fler? Även att våga bli hållbar innebär många stora beslut. Att ändra interna processer, samla in data, prata om sina risker och leverantörer är bara några utmaningar. Kanske om man bara tar en sak i taget?

/Francisco Ballas