Category Archives: Organisation & Miljö

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

20141127_081933_resized
Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat, allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor som får åskådliggöra vad jag tycker problemet är. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger of Sweden, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle vara optimerad för. Man kan prata hur mycket man vill om cirkulär ekonomi, återvinning av material etc. etc, men den största miljöaspekten är faktiskt många gånger är kvaliteten på de saker vi köper.

För ett 10-tal år sedan inbillade i alla fall jag mig att kvalitet kostar pengar, lägger man lite extra pengar så håller saken längre och man tjänar pengar i slutändan. Med andra ord en dyr skjorta håller längre, men det stämmer inte heller idag. Köpte en skjorta av ovan nämnda bolag och knapparna ramlade av efter en månad. Nu ska jag inte hänga ut dem för de är förmodligen inte bättre eller sämre än någon annan. Skosulor sliter jag numera ut på ett år, strumpor håller knappt att gå med nuförtiden. T-shirts får tunnare och tunnare tyg. Elektronik, inredningsartiklar etc etc får mer och mer karaktären av engångsprylar och du måste snart ha en årsbudget för tv, dator, kamera, telefon och köksstolar. När man var liten höll jeans för dagligt hasande i grus, nu slits dem sönder av min stoppade kontorsstol. Min Carlton resväska från 90-talet höll 15 år, sen den säckade ihop får jag köpa ny resväska varje år. Hjulen håller inte längre att rulla på, tydligen ska en resväska numera bara tåla att ligga still och då helst utan någonting i.

Det enda jag kan komma på där kvaliteten och hållbarheten faktiskt blivit bättre är LED-belysning, men det är helt drivet av lagstiftning. Kavajer har samma kvalitet och håller fortfarande länge, men nåt annat kommer jag inte på.

Mitt förslag är att vi alla konsumenter tvingar fram en bättre kvalitet. Självklart ska vi handla ekologiskt och se till att material får plats i en cirkulär ekonomi, men i alla fall jag tror att den viktigaste aspekten är kvalitet. Så om vi alla lämnar tillbaka alla trasiga saker inom garantitiden kommer företagen att bli tvungna att justera kvaliteten och naturligtvis då även priset. Den dåliga kvaliteten kan levereras eftersom du som kund accepterar det och inte nyttjar dina rättigheter som faktiskt finns i svensk konsumentköplag.

Vi behöver en ekonomi där hjulen snurrar lite saktare, företag levererar kvalitet som de får betalt för, vi konsumenter får produkter som håller, de som arbetar med att producera får vettiga arbetsförhållanden och en yrkesstolthet. För inte blir jag lyckligare av att jag får gå och köpa 50 par strumpor som går sönder direkt istället för 10 som håller. Jag betalar gärna för strumpor i bra kvalitet och får då mer tid för barn och familj, istället för att springa på stan och ersätta strumpor och allt annat skräp som gått sönder.

/Daniel Eriksson

ISO 14001: miljöträff den 23 oktober

Nästa år kommer en ny version av miljöstandarden ISO 14001. Idag finns det en draft tillgänglig på SIS webbportal, och om några månader kommer det en ny.miljönätverk_loggan

Vilka ändringar blir det i standarden? Hur kan företag och organisationer enkelt anpassa sig till de nya kraven i ISO 14001?

Dessa och andra viktiga frågor diskuterade medlemmar i TEM:s Miljönätverk på miljöträffen på Nordic Waterproofing i Höganäs den 23 oktober.

20141023_131340Dagens värd Stefan Svensson inledde träffen med en väldigt intressant presentation av de innovativa produkter som Nordic Waterproofing jobbar med. Bland annat berättade han om takmaterial som renar luften  genom att bryta ned NOx mycket snabbare. Enligt Stefan är de tre värdeorden – glädje, ansvar och engagemang – väldigt viktiga för alla medarbetare på Nordic Waterproofing.

Patric Wichmann, revisor från SP med 8-årserfarenhet från revisionsarbetet, gav en inblick i hur SP tänker kring förändringarna i ISO 14001, hur uppdateringsprocessen för standarden ser ut och om företag och organisationer kan komma med förslag och synpunkter på de nya frågeställningarna i ISO 14001.

20141023_13352420141023_142053

Efter en god fika berättade TEM:s Marie Pettersson mer konkret om vilka förändringar som kommer att ske enligt den senaste draften av ISO 14001. Enligt Marie blir det mer fokus på ledningens engagemang, intern kommunikation och inte minst intressentdialog.

Träffen avslutades med en visning av Nordic Waterproofings produktion – en spännande verksamhet med avancerad utrustning och hög grad av automatisering.

IMG_20141023_151904IMG_20141023_152645IMG_20141023_152044

______________________________________________________________________________

I början av 2015 ska en ny draft av ISO 14001 lanseras. Då kommer TEM att anordna ett frukostmöte för att diskutera den nya versionen. Mer information om frukostmötet kommer inom kort. Håll utkik efter våra evenemang!

______________________________________________________________________________

Om din organisation vill gå med i TEM:s nätverk eller om du vill veta mer om våra aktiviteter, läs mer här eller kontakta oss.

______________________________________________________________________________

Tävla om LED-lampor med TEM och ICA

icaTEM och ICA samarbetar inom EU-projektet PremiumLight för att sprida kunskap om energieffektiv belysning. Vi har anordnat en tävling där man kan testa sina kunskaper och samtidigt vinna LED-lampor från Osram för att lysa upp kvällarna i det annalkande höstmörkret.

Testa dina kunskaper och vinn LED-lampor på:
http://www.ica.se/lamptavling/

Mer info om projektet
www.PremiumLight.eu

/Johannes Brundin

Så dränker LEGO sitt varumärke i olja

Under min semester i sommar har jag försökt koppla bort så mycket jobbrelaterat som möjligt men vissa hållbarhetsnyheter har ändå letat sig fram till hängmattan. Har två små pojkar som älskar att leka med LEGO och som har rätt mycket av den varan, så när Greenpeace körde igång sin kampanj inriktad på att få LEGO att avsluta sitt samarbete med oljejätten Shell, kunde jag inte låta bli att kolla upp det hela.

Har haft LEGO som lite föredöme när det gäller att åtminstone kommunicera sitt hållbarhetsarbete via sin hållbarhetsredovisning. I leksaksbranschen ligger de jämförelsevis långt fram här. Det var därför en stor besvikelse att läsa om deras fortsatta samarbete med Shell. Shell är ett av oljebolagen i blåsväder just nu pga. av deras planer på att exploatera oljetillgångar i Arktis något som innebär stor skaderisk för de mycket känsliga ekosystemen där. Blir riktigt förbannad när jag tänker på att de först profiterat på ett fossilt bränsle som bidragit till växthuseffekten så att isen där uppe smält, och nu tänker dra nytta av detta för att borra efter mer olja som gör skadan ännu större.

Men hur tänker LEGO? Samarbeten mellan företag och organisationer kan vara en viktig del i CSR- arbetet och verka varumärkesstärkande. Men då gäller det förstås att hitta rätt partner. Samarbetet med Shell är gammalt och tog ny fart 2011. Undrar dock hur gynnsamt det egentligen är för LEGO. Har hållbarhetsavdelningen haft något att säga till om i frågan?

Någon måste i begynnelsen sett möjligheterna med exponeringen av LEGOs produkter på ett stort antal bensinstationer i utbyte mot att sätta Shells varumärke på LEGO, men nu ger det istället en hel massa badwill. Och jag som trott att LEGO på något sätt ville ”gottgöra” eller ”tona ner” att deras produkt är gjord av fossilt material, men icke. Förstår att Shell ser en möjlighet att bättra på sin image, det är klart. Men inser inte LEGO att de dränker sitt varumärke i oljan?

Vill man då att ens barn ska leka med produkter från ett företag med så taskiga värderingar? Var rätt trött på alla små bitar som ligger och skräpar i vråna hemma redan tidigare och det här kan nog vara droppen, i alla fall tills LEGO brutit samarbetet med Shell.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Vill du jobba hos oss? TEM rekryterar

Stiftelsen TEM är en oberoende, intäktsfinansierad organisation som sedan 1984 utvecklar hållbarhetsarbetet i såväl privata företag som offentliga verksamheter. Med lång erfarenhet, bred akademisk kompetens, strategiska samarbetspartners och personligt bemötande erbjuder TEM en rad kostnadseffektiva och kundanpassade tjänster, nätverk och utbildningar till företag och andra verksamheter som strävar mot förbättrad hållbarhetsprestanda.

Vi söker nu en ny medarbetare för att förstärka vårt hållbarhetsteam i Malmö. Fokus på dina arbetsuppgifter kommer att ligga på miljö- och arbetsmiljölagstiftning samt revisioner både utifrån lagstiftning och olika standards. Vi har idag en webbaserad lagbevakningstjänst, Lagledning.se genom vilken vi servar våra kunder med information kring ändringar i lagstiftningen som berör dem. Vi hjälper även verksamheter att förbättra sitt miljö- och arbetsmiljöarbete genom lagrevisioner och internrevisioner.

Vi tror att du har 2-4 års erfarenhet av miljöarbete där revision/tillsyn ingått som en del. Du ska ha kunskaper i svensk miljölagstiftning och gärna även i arbetsmiljölagstiftning, men behöver inte vara jurist. Dokumenterad erfarenhet från revisioner eller motsvarande är ett krav, denna erfarenhet kan ha kommit dig till godo genom konsultjobb, internrevisioner i en verksamhet eller genom tillsynsbesök. Du behöver ha kunskaper i miljöstandarden ISO 14001 och erfarenhet av andra standarder är ett plus.

Du ska ha goda miljökunskaper i grunden, gärna från teknisk- eller naturvetenskaplig universitetsutbildning. Då våra kunder förväntar sig högkvalitativa tjänster till ett kostnadseffektivt pris måste du både vara mycket noggrann, kvalitetsmedveten och effektiv. Eftersom utbildning är något TEM tillhandahåller inom våra fokusområden är det ett plus om du har erfarenhet av detta sedan tidigare och du ska vara bekväm med att tala inför publik.

Då TEM är en helt intäktsfinansierad verksamhet kommer en betydande del av dina arbetsuppgifter bestå av att sälja in TEM:s tjänster, projekt och framförallt dina egna tjänster. Detta innebär att du behöver vara drivande och positiv som person och beredd att ta egna initiativ. Du bör också vara medveten om att arbetsbelastningen inte alltid är jämnt fördelad över tiden utan att det då och då kommer perioder som kan vara extra krävande.

Utöver ovan nämnda uppgifter kan du även komma att stötta oss inom våra andra tjänsteområden. Mer om oss och vår verksamhet kan du läsa på http://www.tem.se. Vi ser fram emot din ansökan!

Skicka din ansökan till: TEM@TEM.se

Vid frågor kontakta Marie Pettersson

Mail: Marie.Pettersson@tem.se

Från ord till handling: CSR Skånes nätverksträff den 8 maj

Torsdag den 8 maj var det årets andra träff med Nätverk_hemsidanCSR Skåne. Denna gång bjöd vi in inte bara externa organisationer utan även medlemmar i vårt Miljönätverk. Just nu driver TEM två nätverk, CSR Skåne och Miljönätverk, men vi känner att det finns många gemensamma punkter i de frågor som lyfts under träffarna hos båda nätverken, och att det blir mer och mer aktuellt med utökat samarbete mellan medlemmar i alla TEM:s nätverk. Därför kör vi nu gemensamma träffar där medlemmar från CSR Skåne liksom medlemmar från Miljönätverk är lika välkomna!

Denna gång träffades vi på Bona AB i Malmö att ta del av fyra intressanta presentationer. Från ord till handling var träffens tema och den röda tråden i presentationerna: CSR från ett akademiskt perspektiv från Lunds Universitet; Inkluderande arbetsmarknad från Arbetsförmedlingen; Developing Haldex Initial CSR Objectives från Haldex AB och Miljöarbete från Bona AB.

image (5)Drygt 20 deltagare, från CSR Skåne och Miljönätverk och även från icke-medlemsorganisationer kom att lyssna på träffens talare

 

Träffens första talare, ek.dr. och docent Susanne Arvidsson, berättade om den senaste forskningen inom CSR och sina akademiska studier av området. Enligt Susanne, handlar CSR om att skapa värde för intressenterna, och som dagens trend visar – främst för aktieägarna. För några år sedan var investerare fokuserade på vinst och andra ekonomiska aspekter, idag läggs mer vikt på CSR. Som reaktion på denna trend satsar många företag på en mer proaktiv approach till CSR och vill på så sätt motarbeta de negativa konsekvenserna som orsakas om man inte arbetar med sitt sociala ansvar. Det gör de genom att till exempel kommunicera om sitt CSR-arbete i årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och webbsidor. En intressant trend: Susanne har kommit fram i sin forskning att det var mer CSR-relaterad information i årsredovisningar för 6 år sedan än det finns idag. Samtidigt har det blivit mer populärt att kommunicera hållbarhet på webben och visa att ledningen engagerar sig i CSR-frågor. Samtidigt riktar sig CSR inte enbart till aktieägare utan till ett väldigt brett antal intressentgrupper. Utmaningen består i att kommunicera CSR på ett sätt som tydliggör värdeskapande potentialen.

image (2)Susanne Arvidsson forskar inom CSR på Lunds Universitet

 

Arbetsförmedlingen är en offentlig organisation som arbetar att skapa socialt värde. Agneta Nilsson, projektledare från Arbetsförmedlingen i Lund, pratade om ett projekt som Arbetsförmedlingen och Finsam driver för att inkludera funktionsnedsatta personer i arbetslivet. Det ligger en studie bakom projektet där 25 arbetsgivare från Lund intervjuades om sina erfarenheter av, intresse för och synpunkter på funktionsnedsatta som arbetssökanden och som anställda. Studien har visat att trots att 20 av 25 hade minst en anställd med funktionsnedsättning, är en tredjedel av arbetsgivarna inte benägna att anställa människor med funktionsnedsättningar och även saknar policy för inkluderande rekrytering och mångfald – en stor utmaning som Arbetsförmedlingen arbetar med genom att informera arbetsgivare, ändra attityder och ge goda exempel från andra verksamheter.

image (6)Agneta Nilsson från Arbetsförmedlingen arbetar med projekt Inkluderande Arbetsmarknad

 

Haldex AB, ett företag som utvecklar och tillverkar bromssystem till tunga lastbilar, släpvagnar och bussar, påbörjade ett övergripande arbete för hela företaget med CSR för knappt ett år sedan. Initiativet som kommer från ledningen har resulterat i att Haldex tog fram en struktur för uppstarten av CSR-arbete baserad på kunskaper, intressentdialog och affärer. Johan Valett som är ansvarig för Haldex Way och CSR berättade att man tog hjälp av TBL-konceptet, ISO 26000 och GRI som de ledande och mest omfattande strukturerna för CSR. Nu har man tagit fram övergripande CSR-begrepp och riktning specifikt för Haldex och dess primära intressenter med finansiella, miljö och sociala värden är i fokus. Interna intressenter har visat sig vara mer fokuserade på hur man använder vinsten i bolaget medan externa intressenter vill veta hur man tjänar pengar på ett hållbart sätt. Precis som på många andra företag som befinner sig i en utveckling av sitt arbete med CSR upptäckte Haldex att det redan gjordes väldigt mycket bra och fanns väldigt många implementerade processer och policys som ingår i CSR-begreppet, men som tidigare inte relaterades till detta.

image (12)Johan Valett jobbar med Haldex Way och CSR

 

Arne Wallin, träffens värd och miljöchef på Bona AB, ett företag som erbjuder produkter för installation, underhåll och renovering av trägolv, höll i en spännande presentation om hur Bona arbetar med sitt sociala och miljöansvar, om utvecklingen av produkter som är bättre för hälsan och för miljön, och om utmaningar som Bona möter på sin internationella marknad. Bonas produkter säljs över hela världen vilket innebär att de ska uppfylla olika krav från lagstiftningen och marknaden. CSR-engagemanget på Bona kommer från ledningen vilket är en förutsättning för ett effektivt ansvarstagande. En annan drivkraft bakom CSR-arbete är den stora efterfrågan på miljövänliga produkter och affärer som finns bland intressenter i vissa marknader. Arne Wallin berättade om de insatser som Bona gör att erbjuda hantverkare och boende en produkt som är så hälsosam som möjligt och som bidrar till en positiv ekonomisk utveckling av företaget.

image (11)Arne Wallin är miljöchef på Bona AB och träffens värd

 

Träffen avslutades med en visningsrunda av Bonas produktionsanläggningar där vi tittade på deras avancerade utrustning och även fick en titt på tillverkning.

image (14)Träffen avslutades med en visningsrunda

 

Den 11 juni kommer våra nätverk, CSR Skåne och Miljönätverk, träffas för en gemensam aktivitet. Vi återkommer med mer information om dagen inom kort!

Ansvarstagande i leverantörskedjan en utmaning för många verksamheter

Idag anses det långt ifrån tillräckligt att bara ha kontroll över sin egen verksamhet. Vi är numera väl medvetna om att alla företag är förbundna med ett nät av leverantörer och entreprenörer. Detta som vi idag kallar leverantörskedjan, men kanske istället borde kalla leverantörsnätet, är en del av verksamhetens inflytandesfär och som namnet antyder något som verksamheten bör försöka påverka i en positiv riktning.

De förväntningar som ställs på en verksamhets leverantörsarbete hänger till stor del ihop med dess möjlighet att påverka sina leverantörer. Som en liten spelare med inköp som endast motsvarar en bråkdel av leverantörens produktion kan det vara svårt att ställa miljö- eller arbetsmiljökrav som får någon egentlig verkan. Är man däremot ett storbolag som står för större delen av en leverantörs inkomst ser möjligheterna annorlunda ut.

Men även de som vi identifierar som riktigt stora företag kan ha svårigheter att styra och följa upp hållbarhetsprestandan hos ett ansenligt antal leverantörer och underleverantörer. Därför ser vi idag fler och fler branschorganisationer som tar ett helhetsgrepp och som genom att samla en stor del av branschen bakom sig får tyngd och därmed lättare gehör för sina krav. Exempel på en sådan branschorganisation är ICTI (International Council of Toy Industries) som samlar leksaksföretag från 20 länder och som bl.a. verkar för bättre villkor i de fabriker i framförallt Kina där tillverkningen sker. Som verktyg används en gemensam uppförandekod som följs upp genom revisioner på plats av organisationen. Better Cotton Initiative (BCI) fokuserar på att göra bomullsindustrin bättre för miljön samt de som arbetar i denna och ett stort antal textilföretag är medlemmar, bl.a. svenska Kapp Ahl och H&M.

Det finns också diverse databaser man kan använda sig av för att få hjälp med att utvärdera om ens leverantörer följer internationella normer, eller inte. Har man hundratals leverantörer blir det snudd på omöjligt att skicka ut och följa upp uppförandekoder. Idag finns det verktyg för att samla in information och att identifiera var riskerna i leverantörskedjan kan finnas för att kunna göra riktade satsningar där. Sedex är en databas där leverantörer kan rapportera in information om uppfyllnad av krav vid genomförda revisioner. På så sätt kan flera kunder ta del av resultaten utan att göra egna revisioner. Andra exempel på liknande initiativ är Business Social Compliance Initiative (BSCI) eller Supply Chain Information Management (SIM).

Kraven på transparens vad gäller arbetet med leverantörer har också ökat. I de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning (GRI G4) som kom förra året är en beskrivning av leverantörskedjan med som en del av rapporteringen, samt även olika indikatorer kopplade till hur leverantörerna lever upp till krav på alltifrån miljö till mänskliga rättigheter. När nu EU:s nya lagstiftning om obligatorisk hållbarhetsredovisning för de största företagen går igenom kommer fler att bli tvungna att exponera sitt leverantörsarbete.

Det har här funnits en debatt om att ökade krav skulle kunna leda till att man väljer bort små leverantörer med ”tvivelaktigt” hållbarhetsarbete för att istället välja större aktörer som är lättare att kontrollera och följa upp, istället för att ha en dialog med och försöka hjälpa de mindre leverantörerna. Detta skulle då kunna leda till arbetslöshet och social utslagning hos småleverantörer i utvecklingsländer.

Även om det säkert finns de som väljer den ”enklaste vägen” tror jag att rapportering och transparens är rätta vägen att gå. Man kan vända på resonemanget. Hur troligt är det att den typ av företag som väljer bort småleverantörer vid krav på öppnare leverantörsarbete skulle göra någon större insats för de mindre leverantörerna i skymundan? Och brott mot mänskliga rättigheter, dålig arbetsmiljö och miljöproblem är väl inte något vi kan rättfärdiga med att man annars skulle förlägga produktionen någon annan stans, eller?

Det finns såklart stora utmaningar i detta arbete. Många verksamheter mäktar idag inte med att gräva djupare i leverantörsleden än ett steg ner. Underleverantörerna och deras leverantörer blir på så sätt en grå massa som vi vet rätt lite om. Samtidigt är mycket arbete på gång och förhoppningsvis kommer vi i framtiden i större utsträckning att kunna ta ett tydligare ansvar för hela värdekedjan.

/Marie Pettersson

Internationella event kring miljöteknik och hållbar sjukvård 2014

Årets internationella event kring miljöteknikexport och hållbar sjukvård börjar så småningom att formaliseras:

  • Den 29 april har vi för tredje året ett event på svenska ambassaden i London. Samarbetspartners är bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot UK kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 26 juni åker vi för andra året till den samnordiska ambassaden i Berlin. Där samarbetar vi bland annat med C2DS som har verksamhet i både Frankrike och Tyskland och samordnar ca 450 sjukhus med fokus på sustainability. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Tyskland kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Den 2 september blir det får andra året i rad en samverkansdag i Oslo, Sustainable Healthcare by Scandinavia. Norska och Svenska intressenter samlas under en hel dag. Miljöteknikföretag som är intresserade av att delta och marknadsföra sig mot Norge kan kontakta antingen undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se
  • Troligtvis kommer vi även att delta på en konferens i Paris i juni samt göra ett event i Köpenhamn och eventuellt även något i Polen under året. Är du intresserad av antingen Paris, Köpenhamn eller Polen, Kontakta undertecknad eller bengt.malmberg@sbhub.se

Tidigare års event/konferenser har varit mycket lyckade och vi har tack vare talare och samarbetspartners från både svenska och internationella aktörer lyckats få beslutsfattare och viktiga aktörer att delta. Hälso- och sjukvården står för en stor del av BNP (Sverige 9 %) och runt om i Europa pågår projekt kring att minska resursförbrukningen och energikonsumtionen i hälso- och sjukvården. Sverige anses som ett av de länder som ligger längst fram i arbetet med hållbar sjukvård.

/Daniel Eriksson

En nationell innovationsagenda för Hållbar sjukvård

TEM har fått stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas för att ta fram en nationell innovationsagenda inom hållbar sjukvård under 2014. Eftersom vi arbetat med frågarna i många år är detta en naturlig fortsättning på vårt arbete. Partners i projektet blir bland annat LU, SBHub och Swecare. Vi kommer att återkomma med en agenda för projektet då det är ett flertal aktiviteter som ska genomföras under året.

Övrigt som händer inom området hållbar sjukvård under året där TEM är inblandat är bland annat:

  • 29 april så blir det Sustainable Healthcare by Sweden i London för tredje året med Sustainable Business Hub, lokala partner i UK bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford.
  • 20 maj utbildning i hållbar sjukvård i Stockholm i samarbete med Miljöaktuellt och Swecare.
  • 24 juni deltar vi i C2DS årsmöte i Paris.
  • 26 juni blir det troligtvis Sustainable Healthcare by Sweden i Berlin för andra året med SBHub och C2DS som lokal partner bland annat.
  • 2 September blir det Sustainable Healthcare by Scandinavia heldag i Oslo för andra året i rad med SBhub och Oslo Universitetssykehus som partner.

Dessutom har vi ytterligare projekt på gång i olika utvecklingsstadier med partners runt om i Europa och här hemma i Sverige.

/Daniel Eriksson

Hos Vossloh – TEM:s miljönätverksträff

I måndags hade TEM sin senaste miljönätverksträff och denna gång besökte vi Vossloh i Ystad. Vi hade många engagerade och bra diskussioner kring dagens ämne ”från miljörapport till hållbarhetsredovisning – grundläggande kring GRI:s riktlinjer” som Anna och Marie presenterade. Det visade sig att våra medlemmar jobbar en hel del med CSR frågor men samtidigt blir det ständigt aktuellt med nya utmaningar och ny kunskap och det är svårt att få ett helhetsgrepp. En av de stora utmaningarna för de som jobbar med miljö och CSR är att hitta det som är väsentligt, både för sin egen organisation och för intressenter. Vi var alla överens om att det inte finns några oviktiga frågor bland de utmaningar som organisationens intressenter lyfter fram. Allt är viktigt men bara de viktigaste frågorna kan prioriteras.

bild 3Det visade sig att det finns det en hel del bra exempel och inspiration som man kan hämta från olika organisationer som redan jobbar med sina intressenter och detta rapporteras många gånger med hjälp av GRI:s riktlinjer. Det var också intressant att konstatera att det finns fler och fler intressenter som läser hållbarhetsredovisningar. Samtidigt är det inte längre bara studenter och NGOs som lägger stor vikt vid CSR frågor utan även arbetssökande, investerare och en hel del konsumenter. Stora företag har många gånger egna avdelningar som mappar och analyserar hållbarhetstrender bland sina kunder, leverantörer och konkurrenter för att nämna några. Allt detta för att försöka anpassa sina produkter och tjänster till det marknaden efterfrågar och vara konkurrenskraftiga även i framtiden.
Under träffen lärde vi oss även mycket om spårväxlar, spårteknik och hur man har lyckats med Lean-tänkande och metodik för att utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt. Att vara resurseffektiv är ju också en mycket viktig del av miljö och CSR arbetet och detta gäller särskilt när marginalerna krymper i en allt mer konkurrenskraftig affärsmiljö.

 
/Francisco Ballas

The importance of details

The Chilean Cau Cau Bridge, connecting the city Valdivia with the island Isla Tejas, has been drawing some media attention to Chile during the last week. The reason for this is that at least one traffic deck was built upside down. The bridge was supposed to open in January 2014 but is now postponed for an indefinite amount of time. This 30 million dollar bridge, actually the first drawbridge in Chile, therefore became a real nightmare for both MOP (public infrastructure authority) and the people involved in the realization of the project. All of this despite MOP´s efforts to tone the incident down as a ´little´ mistake. Well, if it would be a Lego bridge this could be a little mistake but now a whole country´s reputation got some damage and Chilean companies might not get to build many bridges abroad for some time despite the fact that the company building the bridge actually is a Spanish company.

lll

Sometimes it is easy to get a bit too comfortable leading to the risk that some details might be missed. Many companies we work with use a rotation system when performing safety rounds and checks to see things with fresh eyes. Multinational companies use, for some years now, global internal auditors that travel the world to visit different production sites in order to prevent incidents and to bring global standards and examples of best praxis everywhere.

Obviously things can go wrong anyway and sometimes they do go wrong despite the best efforts and intentions of everyone involved. However, when things are taken for granted the risk for making mistakes or to suffer an incident increase. Some cross-functional work or external revisions could save time, money and reputation.

/Francisco Ballas

Vad gör vi på Stiftelsen TEM under våren 2014?

Vi på Stiftelsen TEM har en komplex verksamhet. Vi arbetar med många olika saker inom det svårdefinierade hållbarhetsområdet. Vi arbetar som projektledare, utbildare, konsulter, experter, revisorer eller processtöd. Men vad är det det vi konkret gör? Det är alltid lika svårt att svara på när man får frågan, men jag gör ett försök. Under våren kommer vi bland annat:

  • hjälpa ett flertal större välkända företag med hållbarhetsredovisning enligt GRI, men även andra organisationer som sjukvårdssektorn.
  • att göra lagefterlevnadskontroller i ett stort antal organisationer för att säkerställa att de följer miljölagstiftning och/eller arbetsmiljölagstiftning.
  • att göra revisioner mot exempelvis ISO 14 001 och OHSAS.
  • göra GAP-analyser åt kunder, både mpt GRI och ISO 26 000.
  • genomföra ett stort antal utbildningar i våra egna lokaler, vissa själva, vissa i samarbete med andra aktörer. Se våra utbildningar.
  • genomföra ett stort antal utbildningar och föreläsningar för regioner, kommuner, företag och andra organisationer i allt från CSR, miljöledning, hållbar sjukvård och andra ämnen inom våra kompetensområden.
  • ta fram ett globalt utbildningskoncept för ett medicinteknikbolag.
  • bistå vid miljöcertifiering av vattenkraftverksamhet åt energibolag.
  • samverka med Lunds Universitet genom att vi föreläser på ett flertal olika utbildningar.
  • arbeta med miljöteknikexport tillsammans med Sustainable Business Hub. Event i bland annat Oslo, Gdansk, London, Berlin och Köpenhamn.
  • arbeta fram ett nordiskt center för hållbar sjukvård med ett flertal skånska aktörer och bland andra Oslo Universitetssjukhus och Region Huvedstaden.
  • genomföra ett antal frukostmöten. (Tips på ämnen mottages tacksamt.)
  • att ha två nätverksträffar med CSR Skåne, två med miljönätverket och ett gemensamt studiebesök i juni.
  • sitta på plats som miljösamordnare eller stöd i redovisningsprocessen hos ett par större företag.
  • att utbilda politiker och ledande befattningshavare i södra Sverige.
  • fira att vi fyller 30 år som stiftelse.
  • implementera vår egen interna SCRUM tavla.
  • m.m. m.m.

/Daniel Eriksson