Veckans begrepp: ISO 50001

ISO 50001 är en internationell standard för energiledning. Den kom 2011 och är numera gällande i både Europa och Sverige.

De tidigare standarderna som funnits för energiledning, SS EN 16001 och SS 62 77 50 ligger till grund för ISO 50001, som även går att integrera med ISO 14001. Standarden är certifierbar och det finns en tidsplan för hur verksamheter som varit certifierade mot någon av de gamla standarderna ska gå över till ISO 50001. Alla typer av organisationer kan använda sig av standarden.

Ett energiledningssystem syftar till att företaget ständigt ska effektivisera sin energianvändning och ge förutsättningar för att öka andelen förnyelsebar energi. Uppbyggnaden är densamma som för ett miljöledningssystem och innehåller faserna planering, genomförande, uppföljning och förbättring. En skillnad är att ISO 50001 kräver både en ständig förbättring av systemet i sig och av energiprestandan, medan ISO 14001 endast kräver en ständig förbättring av ledningssystemet. Det finns dock inga kvantitativa mål specificerade i standarden, utan dessa väljer varje verksamhet själv.

Fördelarna med att införa ett energiledningssystem är förutom miljöbesparingen kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar och stärkande av varumärket.

/Elin Dalaryd

Giftfri vardag – en möjlig framtid?

Klimatförändringarna i all ära, men när det gäller miljöfrågor är det problematiken med farliga kemikalier i vår närmiljö som oroar mig mest. För detta är ett problem som direkt berör oss alla dagligen. Vi lever i ett kemikaliesamhälle med kemikalier i allt från kläder, möbler och förpackningar till kvitton, datorer m.m. Vi har hundratal kemikalier i vårt blod där innehållet varierar beroende på när vi är födda och i vilka miljöer vi vistats.

För mindre än en vecka sedan kom en rapport från WHO-UNEP som beskriver sambanden mellan hormonstörande ämnen i vår vardag och sjukdomar som cancer, diabetes, och fetma. Även en mängd tillstånd som påverkar vår fertilitet som låg spermiekvalitet, för tidiga födslar och missbildade könsorgan kan sättas i samband med denna typ av kemikalier. Bakom rapporten ligger tio års världsledande forskning. Minst 800 kemikalier misstänks kunna påverka hormonsystemet. Och enligt forskare på området är effekterna så allvarliga att dessa kemikalier bör regleras omgående.

Det som bekymrar mig är hur man ska värja sig i vardagen, hur kommer man undan? Svaret är väl att man bara till viss del kan göra det genom aktiva val. I vissa fall sitter man fast i lagstiftarnas val att inte lagstifta, eller reglera. Barn som rör sig på golvet där damm med gifter i finns, och som suger på diverse saker, är mest utsatta. Samtidigt går det ju inte att skydda dem fullt ut. Man kan ju inte hålla barnen hemma från förskolan bara för att där antagligen finns madrasser med flamskyddsmedel, leksaker med mjukgörare i och PVC-golv.

Vad vi än gör så kommer vi att på ett betydande sätt bli påverkade under vår livstid. Har vi otur blir vi en av dem som drabbas av någon kemikalierelaterad sjukdom, eller har någon närstående som blir det. Som läget är nu får man hoppas på bra gener och lite tur.

Men nu när vi vet, eller anar vilka risker som finns, ska vi inte fullt ut tillämpa försiktighetsprincipen då? Det pratas om att ny EU-lagstiftning kan komma 2015 och det är väl bra, men det lär dröja innan den är tillräckligt heltäckande, och vi röjt upp bland de kemikaliefällor som finns idag. Med tanke på all ohälsa och den ökade belastningen på sjukvården som alla gifter i miljön ger upphov till så borde det vara samhällsekonomiskt rimligt att säga stopp nu, så att åtminston våra barnbarn slipper den giftiga cocktail som är en oundviklig del av vår vardag idag.

Läs mer:

• ”Tusental ämnen bör regleras”   svt nyheter
• Dags för action mot hormonstörande ämnen   Naturskyddsföreningen
• State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals – 2012 (pdf)  WHO, UNEP
• Giftfri förskola – nytt projekt ska hjälpa kommuner   Miljöstyrningsrådet
• Giftfri vardag – fakta och utmaningar (pdf)   Kemikalieinspektionen
• Handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014 (pdf)   Kemikalieinspektionen

/Marie Pettersson

Hållbarhet i styrelserummet

Ingen har väl missat senaste veckans nyheter om Telia, muthärvan i Uzbekistan och styrelsens bristande ansvarstagande. Nu ska styrelsen bytas ut och man har insett att en person med kompetens på hållbarhetsområdet är en nödvändighet i denna församling. Bra, inget ont utan att det har något gott med sig, som man brukar säga. Synd bara att det måste krävas en sådan skandal för att inse att hållbarhet har en självklar plats i styrelserummet.

Fler och fler företag inser, utan att gå igenom en härdsmälta a la Telia, att hållbarhet är en nödvändighet för att bedriva en affärsverksamhet nu och i framtiden. Från att CSR-avdelningen varit ett slags appendix till verksamheten, ofta skött av kommunikationsfolk, ser man mer och mer att frågan, till vissa delar, lyfts upp till ekonomichefsnivå, åtminstone i större företag. Hållbarhetstänket integreras i strategi och innovationsverksamhet.

I en studie genomförd av Global Compact och Accenture, med ett par år på nacken, menar 93% av vd:arna att hållbarhet kommer att vara kritiskt för verksamhetens framtida lönsamhet. Från att lite diffust ha handlat om att ”investera i framtida generationer” handlar det nu mera om att placera hållbarhet i verksamhetens grundläggande affärsstrategi på ett konkret sätt.

Man har länge tvistat om hur lönsamt det egentligen är att jobba med hållbarhetsfrågor. Nu finns det dock undersökningar som just kan visa på detta. I en studie genomförd av Harvard Business School som inkluderade 180 företag kunde man se ett klart samband mellan integrering av hållbarhet i verksamheten och långsiktigt positiva finansiella resultat.

Vad är då problemet, vad hindrar då att alla verksamheter jobbar med dessa frågor? I samma studie som ovan av Global Compact och Accenture ansåg 49% av vd:arna att det är den stora komplexiteten med att integrera hållbarhet i alla företagsfunktioner som sätter käppar i hjulet. Hållbarhet kan vara så många olika saker och det är svårt att ta ett samlat grepp över hela området.

Detta kan jag förstå, och därför kan det i många fall vara nödvändigt att ta in utomstående expertis för att göra en värdering av vad verksamheten i första hand bör jobba med på hållbarhetsområdet. Man kan här t.ex. ta ett avstamp i huvudområdena i ISO 26 000, standarden för socialt ansvarstagande, och göra en inventering av vilka av de sju hållbarhetsområdena man främst berörs av som ex. miljö, mänskliga rättigheter, konsumentfrågor och därefter göra en riskanalys för att värdera vad man bör prioritera i sina mål och strategier.

För att få genomslag när man jobbar med dessa frågor på ledningsnivå är det viktigt att göra kopplingar till ekonomi och specifik företagskultur snarare än att trycka på mjukare värden, speciellt i kristider som dessa. För en icke-expert på området är det annars lätt att hållbarhetsfrågorna uppfattas som luddiga och icke lönsamma.

Att sedan öppet redovisa vad man står i olika frågor, att visa på både starka och svagare områden, är en framgångsfaktor för att öka sin trovärdighet gentemot sina intressenter. Man vill verkligen inte hamna i läget att en stor utredning krävs, som sedan visar på pinsamma oegentligheter som i fallet Telia, då kan man som styrelse kasta in handduken…

Läs mer:

• Hårt jobb för Telias valberedning   Sveriges Radio
• Norman: Telias styrelse måste möbleras om ordentligt   DN
• Bottom-line benefits of sustainable business practices   Ernst & Young
• Is Sustainability Breaking into the C-Suite? CFOs are coming to the table. Toronto Sustainability
• Beyond CSR: Sustainability is core business   Rebuild 21
• The Impact of a Corporate Culture of Sustainability on Corporate Behavior and Performance   Harvard Business School
• A new Era of Sustainability – UN Global Compact-Accenture CEO Study 2010
• CSR, Profits ‘Closely Linked’   Environmental Leader
• Upward trend in US companies integrating sustainability agenda in larger business strategy    Carbon Disclosure Project
• Making the Pitch: Selling Sustainability From Inside Corporate America   Vox Global

/Marie Pettersson

Veckans begrepp: OHSAS 18001

Allt fler företag tar nu steget vidare från att bara jobba med ledningssystem för kvalitet (ISO 9001) och miljö (ISO 14001) till att även bygga ledningssystem för arbetsmiljö enligt OHSAS 18001. Det märker vi inte minst bland TEM:s kunder. Vad innebär då denna standard?

OHSAS står för Occupational Health and Safety Advisory Services. Standardserien OHSAS 18000 innehåller kravstandarden OHSAS 18001 och vägledningsstandarden OHSAS 18002. Standarderna ligger till grund för ledningssystem inom arbetsmiljö. Precis som för miljö och kvalitet hjälper ett ledningssystem för arbetsmiljö till att strukturera uppföljning, utvärdering och redovisning av arbetet. Man kan certifiera sitt arbetsmiljöledningssystem och då är det kravstandarden 18001 som man certifierar sig emot. Fördelarna med att ha ett arbetsmiljöledningssystem enligt OHSAS är bland annat att det blir lättare att kartlägga och minimera arbetsmiljörisker för anställda och man visar även utåt att verksamheten inte tar lättvindigt på arbetsmiljöfrågan. Om arbetsmiljöledningssystemet kan integreras med övriga ledningssystem kan ytterligare fördelar uppnås.

Standarderna för arbetsmiljöarbete togs ursprungligen fram av den brittiska standardiseringsorganisationen BSI (British Standards Institute), i ett samarbete mellan flera standardiseringsorgan, certifieringsföretag och representanter från näringslivet. 2007 hade standarden antagits av drygt 80 länder, däribland Sverige. SIS, Swedish Standards Institute ansvarar för standarderna i Sverige.

/Elin Dalaryd

TEM:s miljönätverk och CSR Skåne växer

Det finns uppenbarligen ett stort intresse i att samverka med andra inom miljö och CSR. TEM:s Miljönätverk och vårt nätverk CSR Skåne har under de senaste åren fortsatt att växa. Vi har naturligtvis  alltid plats för fler medlemmar så kontakta oss gärna om du är intresserad. Vilka är då med i våra nätverk? Stora som små företag, regioner, kommuner, tillverkningsindustri, tjänsteföretag och många andra. Alla med ett intresse av att utveckla sin verksamhet och yrkesroll. Nedan kan du se vilka som är medlemmar just nu:

CSR Skåne medlemmar

TEM:s miljönätverk medlemmar

/Daniel Eriksson

Webinar om “Globala hållbarhetstrender per region – är din organisation redo för 2013?”

Tipsar om ett gratis webinar som hålls på tisdag 29:e januari kl 17.00-18.00.

Det är företaget Schneider Electric som står som värd. Se innehåll nedan och registrera via länken. Webinaret är på engelska och modereras av ett antal chefer på Schneider Electric från tre olika kontinenter.

Kraven inom hållbarhet varierar globalt, och ledare inom organisationer och  företag behöver vara medvetna om de regionala förutsättningarna. Chefer inom energi, hållbarhet, CSR och EHS som deltar på detta webinar kommer få kännedom om de senaste hållbarhetsrönen i:

• Europa
• Nordamerika
• Sydamerika
• Asien

 

Registrera dig här: https://www1.gotomeeting.com/register/746738777

/Carl Höjman

Veckans begrepp: UN Global Compact

Initiativet UN Global Compact grundades 1999 i samband med World Economic Forum i Davos. Det gjordes på uppmaning av Kofi Annan, dåvarande generalsektrerare för FN och syftet var att ta fram ett antal internationella principer för företag att förhålla sig till. Tio principer togs fram och dessa handlar om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption.

Till grund för principerna finns FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Riodeklarationen och FN:s konvention mot korruption. De tio principerna är:

1. Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och
2. försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter.
3. Företagen ombeds att upprätthålla (“uphold”) föreningsfrihet och ett faktiskt (“effective”) erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar;
4. avskaffande av alla former av tvångsarbete;
5. faktiskt (“effective”) avskaffande av barnarbete; och
6. avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning.
7. Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker;
8. ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och
9. uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.
10. Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.

Företag som vill bedriva sin verksamhet i linje med de tio principerna kan bli medlemmar i Global Compact. I dagsläget är Global Compact det största frivilliga initiativet i världen när det gäller CSR, med 10 000 medlemmar i över 130 länder. Transparens utgör en viktig del av Global Compact, vilket t ex visas genom att alla medlemmar varje år ska publicera en så kallad Communication on Progress (COP), där man beskriver hur man arbetar för att efterleva principerna.

/Elin Dalaryd

Lär dig revidera miljöledningssystem

Anmäl dig till kurs i miljörevision, 3 dagar! Kursen varvar teoriavsnitt med övningsuppgifter och diskussioner och ger en god grund för att på egen hand kunna planera och genomföra interna revisioner. Den är även ett utmärkt sätt att bekanta sig med miljöledningssystem för den som är på gång och ska bygga system.

Kursen innehåller bl.a. följande moment:
•    ISO 14 001 ur revisionsperspektiv
•    Miljölagstiftningen
•    Revisionsplanering
•    Intervjuteknik med övningar
•    Övningsrevision

 

 

Datum: 13, 14 mars och 4 april
Tid: 9-16
Plats: TEM:s lokaler, Stortorget 17, Malmö
Ansvarig: Marie Pettersson
Mail: Marie.Pettersson@tem.se

Walk the talk

Jag är galet fixerad av att utvärdera. Och då snackar jag inte om hårda fakta, utan känslan och imagen av saker. Vad förmedlas och ligger det i linje med profileringen?

Tänk så mycket energi som läggs på marknadsföring. Ytligt tycker vissa, men ack så viktigt. Marknadsföring kan handla om allt från events till vilka kläder du väljer att ha på dig. Tycker jag. Vad och hur uppfattas du och är det = de du vill representera?

Min reflektion är att mingel, events och happenings av olika slag ofta faller på maten. Konstigt ändå, en så simpel sak.

Agendan har varit givande och dagens tema är, det just nu så populära ämnet, hållbarhet. Det blir paus och blodsockret skriker efter föda. Kön blir längre och längre, äntligen är jag framme vid fikat. Say what!? Kanelbullar och smågodis? Hur tänker de nu? För vem är det hållbart att käka socker och snabba kolhydrater? Inte för min kropp.

Nu finns två alternativ, att trycka bullar så att det står ut genom öronen eller att ta fram det nyttiga pretto mellanmålet jag har med mig i nödfall? Det är omöjligt att välja rätt alternativ här, jag vill inte hamna i ”jag är inte lika onyttig som dig”-facket.

När jag ätit färdigt sockerdippen, som serveras på träfat (fint ska det va) och tömt mitt plastglas med bubbelvatten, så tycks det inte finnas någon sopsortering. Allt hamnar i en stor svart säck. Nu kan det förvisso finnas någon bakom kulisserna som har arbetsuppgiften att sortera sopor, men det är väl högst otroligt?

Någonstans under den 20 minuter långa fikapausen fallerar allt mitt förtroende för ägaren av eventet, trots de inhyrda experterna och den moderna framtoningen.

If you dont walk the talk, dont talk at all.

Jessica Andersson (Gästbloggare)

Globala risker 2013

För den som har lite tid över och som är intresserad av hur olika faktorer påverkar utvecklingen i världen vill jag tipsa om “Global Risks 2013” en rapport från World Economic Forum.

I rapporten analyseras 50 globala risker utifrån sannolikhet, allvarlighet och koppling till andra faktorer. Rapporten baseras på undersökningar genomförda av över 1000 experter från industrin, akademin och staten över hela världen.

I år kommer den ekonomiska nedgången i världen att ha betydande inverkan på vår förmåga att tackla miljöproblem. Trist med tanke på att vi nu mer än någonsin tidigare borde ta tag i de utmaningar som finns. Världen över ser vi ett antal ”ick-hållbara” ekonomier vilket gör att mycket kraft behöver läggas på att stabilisera utvecklingen där.

Växthuseffekten lyfts fram som en av de riktigt stora globala riskerna efter ett år med översvämningar i Kina, orkanen Sandy mm. 2013 kommer att till viss del utvisa vilken ekonomisk och ekologisk motståndskraft som finns. I rapporten lyfts även en mängd samhälleliga, teknologiska och geopolitiska risker fram. En risk som jag som gammal mikrobiolog tycker är extra skrämmande är risken för pandemier, speciellt som antibiotikaresistensen hos bakterier ökar i världen. Risken att vi inte kommer att hinna få fram vaccin i tid när en ny pandemi bryter ut är ruskigt påtaglig.

Detta och mycket mer kan ni läsa om i denna intressanta rapport.

Global Risks 2013 – eight edition   World Economic Forum

/Marie Pettersson

Några hållbarhetstrender 2013

Ett nytt år har tagit sin början och inom alla branscher har förståsigpåare börjat sia om hur utvecklingen inom just deras område ska se ut 2013. Så även inom hållbarhetsområdet såklart. Några av dessa trender som man tror blir viktiga detta året är utan inbördes ordning:

Konsumentmakt
Under 2012 har konsumenternas inflytande på stora företag flera gånger visat sig. Sociala medier gör att nyheter sprids snabbt och att opinionsbildning i konsumentfrågor kan bedrivas på ett effektivt sätt. Ett exempel är hur 15-åriga Sarah Kavanagh snabbt kunde samla in 200.000 underskrifter för att ta bort en potentiellt skadlig ingrediens ur drycken Gatorade tillverkad av Pepsi Co. Ett annat exempel är hur Apple först valde att sluta registrera sina produkter enligt EPEAT, (the Electrical Products Environmental Assessment) för att efter stora påtryckningar återgå till att EPEAT-deklarera sina produkter. Detta efter att t.ex. offentligt anställda i San Fransisco bannlyst Apples produkter. Konsumenterna kommer troligen att öka sitt inflytande under 2013 och vi kommer att få se fler konsumentdrivna lösningar som exempel inlämnandet av begagnade kläder s.k. ”swhopping” hos M&S och H&M.

Klimatkatastrofer på agendan
2012 blev ett år då klimateffekterna konkret visade sig på flera håll i världen. Vissa delar av USA drabbades av extrem torka och superstormen Sandy slog bl.a. till mot New York och östkusten under hösten. I november kom också Världsbankens rapport som visar att vi är på väg mot en 4-gradig temperaturökning. Rena skäcklitteraturen för de som förstår… 2013 kommer förstås att innebära flera klimatrelaterade naturkatastrofer och det är kanske det som behövs för att skrämma världens ledare till handling. Eller?

Ökad förståelse för naturens värde
Alltifrån länder till enskilda verksamheter inser mer och mer att naturens resurser inte kan behandlas som en outsinlig källa. Ekosystemtjänster är en förutsättning för vårt liv på jorden och måste behandlas varsamt med kretsloppstänkande för att vi ska kunna fortsätta att njuta av självklarheter som rent vatten och luft, pollinering, diverse grödor m.m. Under 2012 började fler och fler verksamheter försöka värdera sin påverkan på ekosystemtjänster och minska denna. Puma uppmärksammades t.ex. för sin redovisning av sin påverkan på ekosystemtjänster. Och under 2013 kommer än fler att börja jobba med frågorna. De verktyg som finns idag som tex. ESR (Ecosystem services review) m.m kommer att utvecklas. Området är ännu i sin linda och det kommer att dröja ännu några år innan ekosystemtjänster är ett självklart begrepp för flertalet verksamheter.

De planetära gränsvärdena är ett annat mått på människans övertrasserande av jordens resurser. Att sprida kunskapen om dessa och vad det innebär när vi överskider dem blir en utmaning 2013.

Ansvarsfulla investeringar /Social responsible investing (SRI)
Att ta miljömässigt och socialt ansvar vid investeringar blir mer och mer en självklarhet för företag allteftersom trycket från omvärlden ökar. Kraven på öppenhet blir efter hand större och få organisationer vill hamna i skamvrån pga. någon ljusskygg verksamhet. Begreppet SRI kan inkludera allt ifrån att ha en ”etisk”sammansättningen i en aktieportfölj till mera aktiva ställningstaganden som impact investing eller community investing där man försöker påskynda en hållbar utveckling. Dessa benämningar kommer att användas i högre grad under 2013.

Hållbar innovation
Att utveckla så hållbara produkter och lösningar som möjligt är en växande trend. Genom hållbara lösningar kan företagen göra både direkta ekonomiska vinster genom t.ex. minskad materialanvändning, men även stärka sitt varumärke. Förra året använde sig företag som Unilever, Heineken och Sony onlineplattformer för att involvera så många intressenter som möjligt i utvecklingen av sina produkter. Detta kunde handla om allt från hållbara förpackningar till att försöka ändra kundernas beteende i en mer hållbar riktning. Sainsbury’s är ett exempel på ett företag som använde sig av ”crowdsourcing” för att utveckla sina hållbara affärer. Genom att vända sig till en större grupp med intressenter kunde man välja ut de mest väsentliga områdena att satsa på.

Goda exempel
Runt om i världen finns goda exempel, best practice, inom olika områden. Ingen är bäst på allt, men genom att plocka ihop hållbara lösningar från olika områden så kan vi nå riktigt långt genom att bygga hållbara system. En del i detta är att verksamheter går ut och berättar om de utmaningar som finns och hur de tacklar dem. Förra året redovisade t.ex. Nestlés styrelseordförande de problem och möjligheter företaget ställs inför på hållbarhetsområdet i bloggformat.

Det finns också initiativ för att samla så många goda exempel som möjligt på ett ställe. Exempel på detta är Sustainia som är en allians av internationella organisationer som jobbar för en hållbar tillväxt. Sustainia har samlat 100 av de mest hållbara lösningarna inom olika sektorer i ett ”concept paper”. Under 2013 bli det än mer viktigt att hitta och sprida så många bra ideér som möjligt.

Ökad hållbarhetsredovisning
Fler och fler företag och andra verksamheter väljer att redovisa hur de jobbar med hållbarhetsfrågor idag. Redovisning enligt GRI:s riktlinjer ökar i världen och är ofta integrerad med den ekonomiska redovisningen. Öppenheten kring verksamheters hållbarhetsarbete kommer att öka under 2013 och i större utsträckning vara en förutsättning för att få aktieägarnas, kundernas och medarbetarnas förtroende. Att försöka med greenwashing genom att komma med icke underbyggda påståenden blir allt svårare eftersom redovisningarna ofta nagelfars och ifrågasätts av olika intressentgrupper.

Detta var några av hållbarhetstrenderna 2013. Kom gärna med förslag på annat som kommer att ligga högt på agendan detta år!

Läs mer:
Activism & Impact: Stay Tuned to These Issues in 2013   CSRwire
What can 2012′s biggest sustainability stories tell us about 2013?   The Guardian
Will 2013 bring a new, sustainable world?   The Guardian

/Marie Pettersson

Sammanfattning från miljöträffen i Höör

Förra torsdagen slöt TEMs tre miljönätverk ihop för en gemensam heldagsträff i Höör. Jag tänkte sammanfatta innehållet från dagen lite kort nedan. Vi på TEM passar på att tacka alla inbjudna talare som tog sig tid och möda att hålla så intressanta föredrag.

Ca 35 personer närvarande trots snöstorm och inställda tåg. De flesta var miljöchefer och miljösamordnare från medlemsföretagen.

Dagen inleddes med en bjudning av färska scones från Stiftsgården Åkersberg. Sedan slog sig deltagarna ned i kapellet inför det första seminariet. Ja precis, kapellet. Vårt sällskap skulle egentligen inte sitta där, men lokalen tillförde en lite andaktsfull stämning till arrangemanget och en aning kylig innetemperatur höll blodcirkulationen till huvudet på högvarv.

Dagens program såg ut som följer:

Avfall Sveriges kommunikationschef Anna-Carin Gripwall presenterade resultaten från årets omgång av EU-projektet Europa Minskar Avfallet. Surfa in på projektets hemsida för att se exempel och anmäl ditt eget företag till projektets nästa omgång! Ladda hem presentationen.

Sustainable Business Hub, Johannes Brundin, presenterade kort för miljöcheferna i rummet att Skåne har världsledande ”cleantech-företag” att köpa reningsutrustning och annan miljöförbättrande teknik ifrån. Ladda hem presentationen.

Miljöförvaltningens avdelning för miljö- och hälsoskydds direktör Dave Borg höll ett mycket intressant föredrag om hur Malmö stad utvecklar sitt sätt att bedriva tillsyn på hos företagen. Ladda hem presentationen.

Ikaros Cleantechs marknadschef Johan Robach informerade om vad begreppet Systematiskt Spillskyddsarbete handlar om och gav exempel från produktionsmiljöer på hur man på bästa sätt hanterar spill i verksamheten. Ladda hem folder om SSA (Systematiskt Spillskyddsarbete).

Efter en riktigt smaklig lunchbuffé presenterade Stefan Bukk, Lean Development Coach, kopplingar mellan miljönytta och lean produktutveckling. Med lång erfarenhet från bilindustrin öppnade han ögonen för nya sätt att se på vad grön produktutveckling handlar om. Du hittar Stefan på LinkedIn där han har startat en rad välbesökta grupper inom Lean, bland annat ”Hållbarhet genom  Lean”. Ladda hem Stefans Lean A3-blad.

Skanovas miljöchef Kristina Appelqvist presenterade hur de som leverantör av koppar och fiber för telekomindustrin har gått till väga för att mäta och utvärdera fördelarna med att personalen använder IT-teknik för att ha arbetsmöten på distans istället för fysiska möten. Slutsatsen är att miljövinsterna och tidsvinsterna blir stora och om företaget utbildar personalen i mötesteknik via distans så kan även mötets effektivitet och resultat i många fall förbättras. Ladda hem presentationen.

Till sist avslutades dagen med att TEM själva höll i två parallella seminarier. Elin Dalaryd och Daniel Eriksson berättade hur man får/inte får och bör/inte bör marknadsföra sina tjänster och produkters miljöprestanda. I det andra seminariet redogjorde Hanna Ershytt för skillnader och likheter mellan miljöledningssystemet ISO 14001 och arbetmiljöledningssystemet OHSAS 18001, och Carl Höjman presenterade uppgraderingar i TEMs lagbevakningstjänst Lagledning.se. Ladda hem presentationen.

Kommande miljönätverksträffar hålls den 19 mars på Öresundskraft då nyinvigda kraftvärmeverk Filbornaverket, samt den 16 maj på Tetra Pak Packaging Materials. Du kan alltid hitta dessa datum på TEMs kalendarium. Hör av dig till TEM om din organisation är intresserad av att delta!

/Carl Höjman