Här på TEM-funderingar har vi tidigare skrivit om att det finns stora mängder plast som flyter omkring i haven och dödar allt från plankton till fisk. Det finns nu tecken som tyder på att plast som ”flyter omkring” i kroppen även är en hälsofara. Ett bevis på att frågan börjar uppmärksammas är att en Uppsala-forskare fått pengar för att utreda hälsoeffekterna av den vanliga plastkemikalien bisfenol A (BPA). Man misstänker att den kan bidra till uppkomsten av fetma eftersom BPA är fettlösligt och hormonstörande. Vad som är nytt nu är att det inte bara är tillsatserna i plasten (ftalater, brandskyddsmedel m.m.) som är boven i dramat utan det är själva plasten. Eftersom plasten finns i mycket större mängder än tillsatserna blir effekterna också större.

Plast är på många sätt fantastiska material med sina mångsidiga användningsområden, de är enkla att forma, bearbeta och variera. Plast har också många begränsningar (t.ex. är de relativt kortlivade) men nu måste vi börja bli medvetna om att de även kan ha negativa miljö- och hälsoaspekter. Kunskaperna på området är bristfälliga så därför är det bra att det nu börjar forskas på området i Sverige.

Markus Paulsson

Energimarknadsinspektionen (EI) släppte i går rapporten ”Biogas kan göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen”. I den 130-sidiga rapporten kommer man fram till att biogas har stor potential i Sverige och kan utgöra en viktig del i energiomställningen, men att det finns ett antal problem som gjort att potentialen inte utnyttjas idag. De tre huvudorsakerna till problemen är: bristande lönsamhet; markanden är begränsad och fragmenterad samt att det är brist på infrastruktur. Nu är det så att dessa problem hänger ihop eftersom det är svårt att få lönsamhet om man inte kan sälja sin vara då man inte kan transporterar den till kunden.

EI har ett antal förslag på hur det skall underlättas att få lönsamhet på den miljövänliga biogasen.
1. Underlätta skatteteknist för samdistribution av biogas i naturgasnätet.
2. Inför ett system för ursprungsgarantier för gas
3. Uppgradering av biogas bör utgöra en del av nätverksamheten
Dessutom kan det finnas behov av ytterliggare startstöd för att få igång marknaden för biogas samt en översyn av lagstiftningen på gasområdet.

Inget av de tre förslagen innebär någon subvention till biogasen, utan de är regeländringar som gynnar biogasen genom att det underlättar marknadssituationen. Då biogasen är ett miljömässigt attraktivt bränsle som kan produceras lokalt tycker jag att det är värt att underlätta för dess marknadsintroduktion. Jag tycker att det här presenteras flera bra förslag som kan lösa en del av knutarna som håller tillbaka utvecklingen för biogasen. Sedan hade ett högre oljepris också hjälpt till.

Markus Paulsson

Jag har en Sunnan-lampa hemma. När jag såg kampanjen så kunde jag inte låta bli att köpa en lampa eftersom för varje lampa som IKEA säljer så skänker de en lampa till någon behövande i världen. Det tyckte jag var utmärkt. Bra marknadsföring samtidigt som det gynnar fattiga människor. Nu är inte Sunnan en vanlig lampa utan det är en LED-lampa med solceller och laddningsbara batterier, alltså en energisnål lampa som inte behöver elektricitet för att fungera. Detta gör alltså att även de fattiga barnen kan göra sin läxa på kvällen med hjälp av lampan. Tyvärr fungerar den inte lika bra i Sverige i november som i juli men förhoppningsvis räcker solen till under hela året i Pakistan, dit den första sändningen gick.

Då jag har erfarenhet av avfallshanteringen i utvecklingsländer hoppas jag bara att IKEA skickar med moderna, tungmetall-fria, batterier till lamporna i Pakistan. På de batterierna som finns i min lampa står det ingenting om innehållet! Omhändertagandet av farligt avfall kan i de flesta utvecklingsländer i bästa fall beskrivas som bristfälligt och i de flesta fall som obefintlig. Förr eller senare kommer lampan att hamna i en sophög och därför är min uppmaning till IKEA att se till att lampan inte innehåller några giftiga ämnen.

Markus Paulsson

Läste ett intressant inlägg på Ecogeek som visar på något så självklart som att lägga solceller över parkeringsplatser. Stora ytor som inte har några estetiska värden, bilar som i framtiden behöver laddas och dessutom behöver skugga varma dagar. Varför gör man inte så här på fler ställen?

The Dell installation will provide 130,000 kW/h per year and shades the parking spots of the 56 employees who get to the lot first. Everyone else gets punished for being late by having to park in the sun.

Läs mer:

Dell plants solar trees in the parking lot EcoGeek

/Daniel Eriksson

Den 5:e november bjuder bland andra IT-företaget Presis in till ett seminarie i Lund. Seminariet handlar om hur IT-stöd kan hjälpa och effektivisera miljöarbetet. Seminariet riktar sig främst till företag, kommuner, landsting och andra organisationer med behov av att samla in, strukturera, organisera och kommunicera information inom miljö. Bland annat Iris Rehnström från TEM kommer att föreläsa om miljökommunikation.

Se inbjudan för mer information >>

I P1 idag har det slagits upp stort att IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort en ”stor miljöstudie om förpackningar”. I nyheten presenterades att resultaten av studien var att vätskeförpackningar av kartong är bättre ur miljösynpunkt är vätskeförpackningar av glas och plast (PET och HDPE).

Att göra livscykelanalyser (LCA) som denna kan ge värdefull information om olika produkters miljöprestanda, men vad man väljer att ta med är avgörande för vilket resultat man får. I den aktuella studien har man jämfört Tetra Paks förpackningar och deras konkurrenter inom fyra olika segment. I studien kommer man fram till att förpackningar av kartong har minst total miljöpåverkan tack vare sitt förnybara ursprung (trä) och en låg vikt vid transporter.

Vad som inte står så tydligt i rapporten är att det bara är engångsförpackningar som finns med även när man jämför med glas och plast. Man har alltså inte jämfört med förpackningar med pant eller returförpackningar, där förpackningen används flera gånger. Resultatet från en sådan riktigt stor studie skulle vara mer intressant och utgöra ett bättre underlag för en diskussion om våra förpackningar och förpackningssystem än vad den nuvarande rapporten är.

Avgränsningar måste göras i sådana här studier och nu valde någon att inte jämföra engångs- mot flergångsförpackningar och därför vet vi inte hur det resultatet hade blivit. För flera år sedan visade TEM i en liknande LCA att pantburkar av aluminium är bättre ur miljösynpunkt än pantflaskor av glas. Det är alltså inte självklart att återanvända förpackningar är bättre än att återvinna materialet, men det vet man inte förrän man jämfört.

Skulle man göra Tetra Paks förpackningar riktigt miljövänliga kanske man skulle införa pant på dem, för då skulle återvinningsgraden öka betydligt. Ett sådant pantsystem skulle vara intressant att utforma.

• Här kan du läsa vad IVL skriver om rapporten
• Här kan du läsa vad Tetra Pak skriver om rapporten
• Här kan du läsa rapporten

/Markus Paulsson

Jag fick ett mail från vår ekonomichef Gunnar där han undrade om det inte var dags för nya tjänstemobiler på TEM. Påpassligt länkade han till denna mobil från Samsung och som både tekniknörd och miljönörd är det klart att man blir intresserad. Mobilen är bland annat gjord av återvunnen plast.

Men det häftigaste är att baksidan på telefonen är täckt av solceller, en solig dag kan du alltså ladda batteriet utan batteriladdaren. Helt klart ett steg i rätt riktning, både när det gäller att utnyttja naturresurserna och för att göra användaren mindre beroende av ett eluttag. Det kan ju vara praktiskt att kunna ladda telefonen på fjällvandringen eller ute i båten. /mobil.se

Naturligtvis är mobilen, som många andra intressanta miljösmarta tekniknyheter endast på prototypstadiet, men den som väntar på något gott!

Läs mer:

• Mobil.se
• Samsungs hemsida

/Daniel Eriksson

I dagarna möts ledarna på G8 mötet i L’Aquila i Italien för att diskutera det nya globala klimatavtal som förhoppningsvis ska komma till stånd i Köpenhamn i december. Visst verkar det finnas en god vilja, men räcker denna tillräckligt långt?

G8-ledarna har nu fastslagit att de globala växthusutsläppen bör halveras till 2050 jämfört med 1990 års nivå samtidigt som utvecklingsländerna måste få lov att öka sina utsläpp. Detta innebär att I-länderna ska minska sina utsläpp med 80% fram till 2050 för att ge U-länderna tillräckligt utsläppsutrymme. Det här kommer alltså att sätta extra hårs press på de redan ”utvecklade” ländernas förmåga att minska sina utsläpp.

Tony Blair skriver i en artikel i Sydsvenskan om en rapport från projektet ”Breaking the Climate Deadlock” som visar att stora utsläppsminskningar kan nås genom investeringar på bara tre områden, nämligen energieffektivisering, minskad avskogning samt energikällor med låga koldioxidutsläpp. Detta kan klaras med sju väl beprövade metoder:

• Standarder för att stimulera förnybar energi (ex. fasta tariffer, eller kvotplikt)
• Effektivitetskrav inom industrin
• Byggregler
• Krav på bränslesnåla fordon
• Standarder för kolinnehållet i bränslen
• Standarder för energieffektivitet i apparater
• Politiska åtgärder för att minska avskogningen

Dessa metoder används redan runt om i världen, men måste utnyttjas i större skala för att vi ska nå målet att inte komma över en temperaturökning större än 2 grader Celsius.

Det kommer att bli hårda diskussioner innan Köpenhamn och det är bra att de ekonomiskt starka G8 länderna nu visar en tydlig klimatintention. Samtidigt är frågan om förmågan att enas om vad som måste göras på kort sikt är lika god som på lång sikt. Det är ju en helt annan sak att lova något som ligger långt fram i tiden jämfört med något som ska genomföras under ens egen mandatperiod. Sedan gäller det att stora ”klimatnationer” som Kina, Brasilien och Indien är villiga att göra det som krävs för att uppnå det önskade resultatet i Köpenhamn.

Läs mer:
G8-ledare ställer sig bakom klimatmål DN

”Bryt dödläget i klimatförhandlingarna” Sydsvenskan

G8 L’Aquila website

/Marie Pettersson

Ytterligare ett tecken i tiden. Expressen startar en sajt helt ägnad åt miljöbilar. Det är definitivt inte den första miljöbilshemsidan, men kanske den som kan nå ut till de breda massorna.

Läs mer:

• Expressens miljöbilsajt
• Bra miljöbilsportal på Miljofordon.se
• Elbil- och laddhybridguide från april 2009 TEM-funderingar
• i-MiEV elbilen som börjar bli en riktig bil TEM-funderingar

/Daniel Eriksson

Det är kanske lite förvånande att i en miljöblogg propagera för hög bränsleförbrukning, men faktum är att det i många fall kan vara bättre med hög bränsleförbrukning än med låg. Det gäller framför allt vid godstransporter. Det beror på att bränsleförbrukningen inte ökar lika fort som lasten ökar, d.v.s. en fullastad lastbil drar mindre diesel per ton last jämfört med en halvfull lastbil. Trots denna enkla baskunskap finns det företag som försöker övertyga åkare att genomsnittlig förbrukningen är det bästa sättet att mäta om en förare kör miljövänligt eller inte. Om det vore så skulle det vara bra med många nästan tomma lastbilar på våra vägar. Det är självklart bättre att bilarna är färre och att de kör med full last eftersom det totalt sett sparar bränsle och utrymme på vägen.

Bakgrunden är att det är väl känt att hur föraren kör påverkar bränsleförbrukningen. Därför har man tagit fram utbildningar i sparsam körning, eller Eco Driving som det heter på trafikskolesvenska. Det är bra att man kan lära sig att köra sparsamt men tyvärr är det så att de flesta hemfaller åt gamla vanor ett par, tre månader efter kursen och då uteblir besparingen. För att råda bot på att man glömmer köra sparsamt så finns det tekniska hjälpmedel som rapporterar förbrukning m.m. till ägaren och visar förbrukning m.m. till föraren så att den blir påmind om att köra sparsamt. För lastbilar finns det en hel uppsjö tekniska hjälpmedel. För åkerierna är det lönsamt att investera i IT-stöd som mäter förbrukning m.m. och förhoppningsvis delar de med sig av besparingar som bonus till de chaufförer som kör sparsamt.

Vägverket har nu gått igenom systemet med teknisk uppföljning och alla alternativ på marknaden. Detta gör de för att underlätta för åkeriföretagen att välja rätt system. Läs själv i publikation 2009:63 ”Klimatsmart val av IT-stöd kan öka lönsamheten”. Visserligen skriver Vägverket i ett kort stycke att ” Att enbart använda medelförbrukning som ett mått på bra eller dåligt förarbeteende rekommenderas inte.” Nu får inte Vägverket favoritisera någon leverantör men de borde kunna sätta upp kriterier som diskvalificerar de som använder uppenbart felaktiga mått.

Markus Paulsson