Det sägs och skrivs mycket negativt om utfallet av COP15. Vad var det egentligen som hände, vad blev det verkliga ”resultatet”?

COP15 nådde inte fram till något lagligt bindande avtal. Men vad är det egentligen som skapar de bästa verkliga förändringarna? Är det lagar och regler eller är det ledare som vill något och som samarbetar på ett sant sätt?

Som jag ser det är det inte brist på ord, det är brist på handling? Möjligheten att uppnå en hållbar utveckling bygger på framtidsinriktade investeringar i att skapa sundare försörjningssystem. Viljan att investera pengar, tid och engagemang för framtiden bygger på framtidstro och många olika former av ömsesidig tillit. Det är oroande att det som skrivs om konferensens resultat är så negativt och färgat av misstänksamhet. Det är ju trots allt mycket glädjande att de mäktiga och mänskliga ledarna samlades och skapade en konstruktiv avslutande dialog.

Konferensens mest omskrivna slutdokument är The Copenhagen Accord och
resultatet inkluderar ett flertal positiva uppmaningar och metodologisk vägledning. The Copenhagen Accord har 2º C som konkret mål för den maximalt acceptabla temperaturökningen och en utfästelse om att de ekonomiskt rika länderna skall bidra, med 30 000 000 000 $ för 2010 – 2012 och 100 000 000 000 $ per år 2020, till att de ekonomiskt fattiga länderna skall kunna förbättra sina befolkningars levnadsstandard på ett hållbart sätt. 

Det bästa med dokumentet är att det är inriktat på att skapa en global process för hållbar samhällsutveckling. Det finns en intressant analogi i dagens synsätt på hur man bör arbeta med utveckling av företag och andra organisationer. För att uppnå en hållbar utveckling är det inte är tillräckligt med avgränsade mål. Det är också grundläggande att man har ett kvalitetssystem som möjliggör ständiga förbättringar och lärande. Den här principen är nu också grundläggande för de seriösa miljöledningssystemen. TEM arbetar sedan 25 år med att få saker att hända. Idag arbetar vi mycket med att skapa enkla fungerande processer för att bygga utvecklingsinriktad förståelse kring hållbarhetsrelaterade aspekter och för att öka motivationen. Det finns idag många regler och mycket bra teknik. Flaskhalsen ligger i att få saker att hända. Ur det här perspektivet ser det ut som om konferensen har fört oss ett mycket viktigt steg framåt.

Det finns dock en allvarlig problematik i att det är många som försörjer sig på att först skapa rädsla och sedan sälja lösningar. Detta är uppenbart för försäkringsbranschen och alla dem som säljer någon form av skyddsutrusning. Att lyfta fram risker är ett effektivt sätt att synas, som t.ex. används av politiker och forskare, och inte minst miljöorganisationer. Media har lätt att göra säljande rubriker av problem och risker, och de fungerar därför som en megafon för dem som lyfter fram olika former av risker.   För dem som arbetar på det sättet tycks COP15 ha varit ett misslyckande

Det finns en anomali i att vi idag har det tryggaste samhället mänskligheten någonsin levt i, samtidigt som allt fler svenskar tycks vara allt mer oroliga. “We are the safest and healthiest human beings who ever lived, and yet irrational fear is growing, with deadly consequences…”    Den största risken är nog att människor ger upp hoppet. Med lite perspektiv är det uppenbart att medellivslängden och försörjningstryggheten har förbättrats mycket de senaste hundra åren. När man öppnar tidningen eller ser på TV ser det dock ut som om dagens värld är mycket riskabel att leva i.

För att kunna åstadkomma förändring är det viktigt att det finns en medvetenhet om att den existerande lösningen inte är tillfredställande. Det är också nödvändigt att det finns trovärdiga förslag på hur man kan åstadkomma relevanta förbättringar.
Lagar och regler är en viktig metod för att bygga medvetenhet och för att åstadkomma realpolitiska förbättringar. Men om förhandlarna och verkställarna i verkligheten gör vad de kan för att minimera sina insatser så händer det inte så mycket. För att få saker att hända är det viktigt att fokusera på positiva möjligheter och att skapa processer för att få så mycket som möjligt att hända.

FN har nu arbetat minst 50 år med att bygga medvetenhet kring miljö och utveckling. Men vad är det mänskligheten bör göra? Att skriva avtal, lagar och regler kring vad vi inte bör göra räcker inte. Att skriva planer och visionstexter räcker inte långt, om de inte kombineras med en verklig vilja att göra det man skriver om. Texterna om miljö och hållbar utveckling har varit mycket viktiga för att bygga medvetenhet. Men de tidigare texterna ger inte så mycket positiva förslag på vad vi bör göra för att åstadkomma en bättre samhällsutveckling för de många människorna. Och de har inte klargjort hur vi bör göra för att stötta de människor som försöker åstadkomma en sådan utveckling. Ur det här perspektivet känns det som om COP 15 har öppnat upp för en ny nivå av global utvecklingsprocess.

Jag hoppas att allt fler nu kommer att stötta personer som på många sätt och på olika nivåer bygger framtidstro och ömsesidig tillit. Jag hoppas att vi i högre grad kan inrikta oss på att stötta dem som försöker få positiva saker att hända, på riktigt!

Läs mer:

• The Copenhagen Accord
• United Nations Framework Convention on Climate Change
  UN official website of COP 15
• Därför floppade vi på klimatmötet, Aftonbladet, Reinfeldt
• Chatt om klimatmötet, DN
• Christian Azar, Karin Bäckstrand och Martin Ådahl lyfter blicken mot framtiden och berättar hur de tycker att klimatförhandlingarna bör gå vidare, SR P1, Klotet
• Utmärkta nyheter från Köpenhamn, Röda Malmö
• Därför rasar priset på utsläppsrätter, Miljöaktuellt
• Obama’s COP15 Dilemma: Blame China? – David Corn

God Jul
/Reine Karlsson

Strax efter jul brukar nyår infinna sig. Som traditionen bjuder skall man då avge löften om hur man skall förbättra sitt liv och sitt leverne. I dessa dagar när världens ledare inte lyckas lova att de hjälper till att minska klimatutsläppen måste vi medborgare visa vägen.

Mitt förslag är alltså att man som nyårslöfte skall lova att minska sina klimatutsläpp. Nu är utsläppen personliga och högst varierande, så för att man skall kunna minska sina utsläpp måste man först veta hur stora de är och inom vilka områden man har störst påverkan.

Det finns många olika sajter på internet där man genom att svara på ett antal frågor får fram en siffra på sin klimatpåverkan. Nu har IVL kommit med en till, kallad Klimatkontot. Fast egentligen är det inte en till utan en uppdatering av deras gamla klimatkalkylator.

Även om man fortfarande inte kan få exakta personliga siffror så är detta en av de bättre koldioxid-uträknare jag prövat. Man kan även få en personlig rekommendation om vad man bör ändra för att minska sina utsläpp. En annan sak som är bra är att IVL även publicerat en rapport där man kan läsa hur Klimatkontot är framtagen och vilka underlag man använder för beräkningarna.

Fira först jul. När sedan eftertänksamheten efter julen infinner sig och det gamla året skall summeras kan man gå in på Klimatkontot.se för att se hur man kan göra bot och bättring.

God jul och gott nytt år önskar

Markus Paulsson

Det börjar dra ihop sig mot jul och vi på TEM summerar vad som hänt under 2009 och passar på att önska alla en God Jul och ett Gott Nytt år!

Det har varit ett spännande och lärorikt år på många sätt. Liksom de flesta andra har vi påverkats av den ekonomiska krisen, men faktiskt lyckts lära oss en hel del av de nya tiderna och tack vare det har vi haft ett intensivt år med många nya projekt, nya kunder och uppdrag med stor bredd. Vi har bland annat startat ett helt nytt nätverk, CSR Skåne, som fått mycket positivt gensvar, vi har nyrekryterat och arrangerat flera välbesökta och uppskattade frukostmöten vilket vi inte gjort tidigare. Dessutom har vi samarrangerat flera olika seminarier, bland annat tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne och HutSkåne.

Också årets konsultuppdrag har haft en större bredd än tidigare, mycket tack vare att vi börjat samarbeta med flera olika partners som täcker upp inom de områden där vi själva saknar kompetens. det har inneburit att vi fått många nya kunder och att vi arbetar inom många nya områden. För att nämna några uppdrag så håller vi på att ta fram ett CSR-koncept åt boendeföretaget Partnergruppen vilket inkluderar ansvarsanalys, Code of conduct, uppföljning och strategi. Vi har även gjort miljöutredning, utbildningar, lagtjänster och miljöledning åt ett större teknikkonsultbolag, hjälpt till med miljöledningstjänster åt ett flertal företag och organisationer, arbetat med hållbarhetsredovisning och granskning mot GRI åt flera olika multinationella bolag, genomfört ett stort antal utbildningar m.m. Vi har tillsammans med Sustainable Business hub fått finansiering för projektet Sustainable Health Care som TEM projektleder. Övriga utvecklingsprojekt där vi varit drivande under året är ett biogasprojekt i Luzaka, Zambia, samt ett lövskogsprojekt som syftar till att öka affärsnyttan med lövträd.

Under året har vi, sist men inte minst, firat 25-årsjubileum, något som samlade både ”Temare” från förr, nya och gamla kontakter och vänner och andra som funnits med i TEM:s historia.

Sist men inte minst så har vi nyanställt i slutet på året och i vår får vi välbehövlig förstärkning av Elin Dalaryd som börjar den 11 januari och Hanna Savola som börjar den 1 mars.

Vi önskar alla våra kunder, samarbetspartners och andra vänner en riktigt God jul och ett Gott nytt år. Inte heller i år ger vi bort några julklappar, utan vi skänker liksom förra året pengar till Röda Korset, Unicef och Ett klick för skogen.

Julhälsningar från

Daniel, Reine, Marie, Markus, Iris, Veronika, Gunnar, Elin, Hanna, Curt, Mikael och Annika.

När man läser och hör om klimatförhandlingarna i Köpenhamn får man nästan känslan av att klimatförändringarna är något diffust i framtiden, siffror på ett papper eller något som går att förhandla bort. Konsekvenserna finns dock redan här, det finns det många exempel på. I filmsekvensen nedan visas en av konsekvens av många, bristen på vatten när glaciärer smälter:

Se klippet

/Daniel Eriksson

Sista dagen på jobbet innan jul och sista dagen av Köpenhamnsmötet. Nu kan bara ett under av bibliska mått rädda det här klimatjippot från totalfiasko. Det känns verkligen jättetrist att man inte ens kommit så långt att man kan enas om att det ska vara ett avtal istället för två. Hur långt är man inte då från att kunna enas om det viktiga, nämligen reella utsläppsminskningar?

Vad sjutton ska vi med Kyotoprotokollet till? Jag trodde kanske lite naivt att det var en lägstanivå som med självklarhet måste överträffas många gånger om för att vi ska kunna nå det där tvågradersmålet. Ska Kyotoprotokollet bli ett alibi för vissa länder som inte vill göra något?

Är det någon som på fullt allvar tror att Obama ska kunna rädda världen nu i tolfte timmen? Fast han har ju förstås ett fredspris att leva upp till…

Nu ska jag ta julledigt och ut och åka pulka med barnen. Här i Lund märks inte direkt några klimatförändringar en dag som denna med snöfall och minusgrader.

Läs mer:

• Dystert i Köpenhamn DN
• Temperaturen höjs med 3 grader DN
• Obama har landat i Köpenhamn Aftonbladet

/Marie Pettersson

Enligt en ny granskning av leksakstillverkarna i Kina, utförd av SwedWatch och Fair Trade Center, har arbetsvillkorenpå fabrikerna förbättrats sen 2004. Trots detta lever Kinas leksakstillverkare  inte upp till ILO:s (International Labour Organisation) - kärnkonventioner. Arbetsveckor med upp till 70 timmar med bristande övertidsersättning, bristande inflytande på arbetssituationen, säkerhetsbrister  och löner som det inte går att leva på, gör livet svårt för många kinesiska industriarbetare. Situationen förvärras månaderna innan jul då pressen ökar från bland annat svenska återförsäljare att få leksakerna i tid för julklappsförsäljningen.

Här kommer vi konsumenter in. Vi har faktiskt en möjlighet att påverka situationen på andra sidan klotet. Fråga gärna i butiken varifrån leksakerna kommer och hur detaljhandlarna säkerställer att arbetarnas rättigheter respekteras i tillverkningen. Kräv också generell information om företagets etik- och miljöarbete! 

Läs mer: Hårt arbete bakom barnens julklappar (Swedwatch, längst ner på sidan hittar du SwedWatchs  granskningsrapport ”Reviewing Santa’s workshop”.

Lycka till med klappinköpen!

/Iris Rehnström

Vi noterade att tidigare års inlägg om hållbara julklappar åkt upp bland de mest lästa inläggen på TEM-funderingar så vi kör helt enkelt en favorit i repris. De flesta av våra julklappstips från tidigare år fungerar i år igen och vi lägger till några nya. Vi ska dock komma ihåg att den mest miljövänliga julklappen är ju faktiskt ingen julklapp alls, eller möjligtvis en utsläppsrätt, men det blir ju kanske lite för tråkigt, så här kommer våra tips!

Vi på Stiftelsen TEM köper inte några julklappar till våra kunder eller samarbetspartners, vi bjuder inte heller dem på julbord och vi skickar inte några julkort. Detta är inte för att vi är snåla, möjligtvis är vi lite lata, men framförallt anser vi att pengarna kan göra en bättre nytta någon annanstans. Vi har i år skänkt pengar till Röda Korset, Ett klick för skogen och UNICEF. En blandning av organisationer som representerar det som vi vill stå för och stödja.

Nu är det inte så att vi skänkt speciellt mycket pengar, men hade alla företag skänkt lika mycket per anställd som vi gjort hade det faktiskt blivit en hel del pengar till välgörande ändamål.

Jag vill särskilt slå ett slag för UNICEF:S gåvoshop där du kan e-handla på traditionellt sett, men det är vaccinationer, myggnät, högenergimjölk m.m. du köper och samtidigt skänker till behövande barn runt om i världen. Man kan verkligen förstå hur vilken stor skillnad relativt små summor faktiskt kan göra. Du får sen ett gåvobevis som du kan ge bort och vem blir inte glad för 200 polivaccinationer skänkta i ens namn!

Must have gifts har samma smarta shoppingsystem som UNICEF:s gåvoshop. Här kan du bland annat köpa en lama eller en höna till en behövande familj, eller varför inte mat till 70 barn för endast £ 12. Hemsidan är tyvärr på engelska och priserna i pund.

Vill man trots klimatalarmen och miljöhoten köpa ”riktiga” julklappar, så finns det faktiskt massor av mer eller mindre hållbara julklappar man kan ge bort. Till exempel ett teaterbesök, en cykel, en elbil, ekologisk choklad, en biobiljett, presentkort på massage, en lågenergilampa, presentkort på MP3-låtar, en Soda Streamer eller något från närmaste loppis eller antikaffär. Exempelvis Sopstationen i Malmö har många roliga begagnade prylar och möbler man kan köpa. Man kan köpa kläder i ekologisk bomull i många butiker numera. Vill man vara lite mer kreativ kan man plocka ihop en presentkorg med ekologiska produkter från sin lokala ekologiska butik, alltid lika uppskattat. I Malmö finns bland annat utmärkta butiken Astrid och Aporna där man kan hitta många roliga ekologiska produkter och i Lund finns bla Biogrönt.

Vill man göra det lite enklare för sig finns det många webb-butiker som säljer hållbara julklappar som Naturbutiken på Naturskyddsföreningens hemsida som har massor av presenter.

Du kan ge bort en prenumeration på ekologiska matprodukter från Mossagården eller Årstiderna. Du kan även leta reda på din närmaste Världsbutik och köpa rättvisa julklappar.  Ett tips vi redan skrivit om är att ge bort en prenumeration på coola miljötidningen Camino. Själv vill jag bland annat ha en bärbar solpanel från Cool Stuff då jag aldrig fick någon förra julen…

Så köp julklappar som verkligen gör skillnad, både privat och i tjänsten.

Fler hemsidor och bloggar med tips på miljövänliga presenter finns nedan:

• Must have gifts
• UNICEF:S gåvoshop
• Hållbara julklappar i sista minuten TEM-funderingar
• Ekologiska Julklappar
• Julklappar som ger livskvalitet TEM-funderingar
• En vit jul.se
• Medvetna presenter.se
• Ekoprylar.se
• Klimatsmart.se
• Köp en utsläppsrätt av Naturskyddsföreningen
• Klimatsmart julshopping – Hetast i år Aftonbladet

/Daniel Eriksson

Här kommer TEM:s nyhetsbrev inför julen 2009. Det bjuder på läsning om:

• God Jul och Gott Nytt År önskar vi på TEM
• CSR och kopplingen till ISO 26 000 och GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning
• TEM rekryterar och förstärker på miljökonsultsidan
• Öka din försäljning till sjukvårdssektorn, både nationellt och internationellt
• TEM på COP15
• Stort CSR-event i Skåne den 18 maj 2010
• Kommande nätverksträffar
• Veronika föräldraledig
• Missa inte vårens öppna miljö– och hållbarhetsutbildningar
• Efterfrågan på anpassade utbildningar ökar stort
• Senaste och kommande frukostmöte
• Vinsten med Eco-Design
• Nysatsning inom agroforestry

Trevlig läsning!

Läs nyhetsbrevet här (pdf) >>>>

Efter en utbildning om miljö och miljöledningssystem för en tid sedan började jag och miljöchefen prata om hur dyrt det kan vara för företag att göra rätt för sig på miljöområdet. Under utbildningen hade jag pratat om riskerna med olika kemikalier som sprids i miljön och att det är särskilt viktigt att ta hand om det farliga avfallet på rätt sätt för att hindra att otrevliga ämnen sprids i naturen till fara för människors hälsa och miljön.

Miljöchefen berättade att det var just det han hade gjort för inte så länge sedan. Eftersom de på företaget var lite osäkra på vad som egentligen var farligt avfall hade de nappat på avfallsföretagets erbjudande om att låta en konsult gå igenom deras avfall och sortera ut det farliga. Konsulten hade kommit och arbetet hade tagit någon timme. Så småningom hämtades avfallet, allt som allt ca 200 kg och allt var frid och fröjd tills fakturan dök upp. 30 000 kr kostade det att bli av med avfallet. Ingen spottstyver direkt. Ska vi komma närmare målet att uppnå en giftfri miljö så måste det nog bli billigare att göra rätt.

/Marie Pettersson

Här på TEM-funderingar har vi tidigare skrivit om att det finns stora mängder plast som flyter omkring i haven och dödar allt från plankton till fisk. Det finns nu tecken som tyder på att plast som ”flyter omkring” i kroppen även är en hälsofara. Ett bevis på att frågan börjar uppmärksammas är att en Uppsala-forskare fått pengar för att utreda hälsoeffekterna av den vanliga plastkemikalien bisfenol A (BPA). Man misstänker att den kan bidra till uppkomsten av fetma eftersom BPA är fettlösligt och hormonstörande. Vad som är nytt nu är att det inte bara är tillsatserna i plasten (ftalater, brandskyddsmedel m.m.) som är boven i dramat utan det är själva plasten. Eftersom plasten finns i mycket större mängder än tillsatserna blir effekterna också större.

Plast är på många sätt fantastiska material med sina mångsidiga användningsområden, de är enkla att forma, bearbeta och variera. Plast har också många begränsningar (t.ex. är de relativt kortlivade) men nu måste vi börja bli medvetna om att de även kan ha negativa miljö- och hälsoaspekter. Kunskaperna på området är bristfälliga så därför är det bra att det nu börjar forskas på området i Sverige.

Markus Paulsson