Etikettarkiv: energipolitik

Biogasstrategi utan strategi

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, ta fram ett förslag till en nationell sektorsövergripande biogasstrategi. Förslaget är nu ute på remiss. Av allt att döma kommer förslaget att få svidande kritik från flera olika håll. Jag kan bara hålla med. Huvudanledningen till kritiken är att biogasstrategin saknar mål och riktning och i stället är den bara ett konstaterande av hur situationen ser ut i dagsläget. Utredarna verkar inte vilja något. Vad skall man då med en strategi till?

Med ett så omfattande arbete som gjorts i utarbetandet av biogasstrategin så finns det även många bra delar. Den är en bra kartläggning över situationen idag och man drar flera bra generella slutsatser, t.ex. att det är viktigt att sluta kretslopp. Däremot har man förbisett flera positiva effekter, fr.a. när man använder biogas som fordonsbränsle. Biogasen orsakar mindre miljö- och hälsoskadliga utsläpp än andra jämförbara bränslen. Dessutom har man helt missbedömt hur mycket biogas som kan produceras. I förslaget räknar man med en maximal produktion av 3 TWh biogas i Sverige, vilket är lika mycket som andra räknar med att det kommer att produceras i enbart Skåne år 2020.

I utredningen konstaterar man att biogasens stora problem är kostnaden, d.v.s. att producenten tjänar för lite pengar i förhållande till investeringen. Detta håller jag med om, men just nu sker det en stark teknikutveckling inom både biogasproduktionen och biogasdistributionen vilket både sänker produktionskostnaden och höjer gasutbytet. Trots att man i utredningen uppmuntrar till en fortsatt forskning och teknikutveckling har man bara beräknat kostnader utifrån befintlig teknik. Att man inte tagit med alla positiva aspekter vid användandet av biogas, räknat med liten produktion av biogas och hög kostnad leder till att man drar fel slutsatser i utredningen. Om det är på grund av missbedömda slutsatser eller av någon annan anledning som man håller sig ”neutrala” vet jag inte, men det verkar inte som att utredarna har någon vilja eller önskemål om vad man skall uppnå. Därför blir också förslagen på åtgärder inte speciellt intressanta.

Jag hoppas regeringen har högre ambitioner på miljöområdet än så här!

Markus Paulsson

Obama vill ha ”ren” energi 2035

I sitt “state of the union” häromveckan presenterade Obama sina planer för amerikansk energipolitik framöver. Ambitionsnivån har fått sänkas något sedan valkampanjen 2008. Planerna på en amerikansk utsläppshandel lik den i Europa har fått läggas på hyllan efter att ett förslag blivit nedröstat i senaten. Nu söker Obama istället en slags kompromisslösning där även fossila bränslen har en roll.

“Some folks want wind and solar. Others want nuclear, clean coal, and natural gas. To meet this goal, we will need them all and I urge Democrats and Republicans to work together to make it happen.”  Barack Obama

Obama gick hårt åt oljebolagen också  och kallade oljan för gårdagens energi och uttalade att det nu var dags att satsa på morgondagens energi. Men som sagt så ingår även fossila alternativ som ”clean coal”, fossilgas och kärnkraft i den satsningen.

Tja, jag antar att ”hardcore miljömuppsstrategi” inte går hem i USA utan att man får acceptera de små stegens väg.

För att komma närmare en hållbar energiutveckling och för att konkurrera med länder som Indien och Kina ska USA satsa på mera utbildning, infrastruktur och webbaserade nätverk.

Ska bli intressant att få se orden bli till handling.

Läs mer:

/Marie Pettersson

 

Måste vi välja mellan pest eller kolera?

img_1759Alliansen har kommit överens om en ny energipolitik som bland annat innebär att marknadskrafterna i Sverige kan få bygga kärnkraft igen. Beslutet är omgärdat av olika villkor och staten kommer inte att subventionera, utan kärnkraften ska i så fall bära sina egna kostnader. Man kan i sammanhanget konstatera att Centern gjort en remarkabel helomvändning i frågan.

Här står valet i grund och botten mellan två olika stora miljöfrågor, klimatfrågan och problemen med radioaktivt avfall och risken för kärnkraftsolyckor. Det är inte lätt att ta ställning i frågan och en snabb koll här på kontoret visar att ingen har en riktigt klar ståndpunkt. Det finns för- och nackdelar hur vi än gör. Då ska vi ändå vara medvetna om att i Sverige är frågan egentligen inte lika problematisk som i många andra länder. Vi har redan utbyggd kärnkraft och vattenkraft och därmed en energiförsörjning med relativt liten klimatpåverkan. Det blir en betydligt svårare och mer komplex fråga i länder där majoriteten av energin kommer från fossila bränslen.

Frågan som ställs är om vi ska ha kärnkraft eller fossilkraft, ska vi vara räddast för klimatförändringar eller för strålning? Men är det verkligen mellan fossila bränslen och kärnkraft vi vill att valet ska stå? Det är naturligtvis en lång väg kvar till att ersätta fossila bränslen och kärnkraft med förnyelsebara energislag, men det är väl där valet ska stå? Mellan förnyelsebar energi och ohållbar teknik, inte ohållbar teknik mot mer ohållbar teknik, pest eller kolera?

Nackdelen med ännu mer utbyggd kärnkraft är också naturligtvis att vi förlorar incitament till energibesparingar. Vi kommer inte heller ha lika stort behov av utveckling av energisnål teknik och förnyelsebara energikällor. Områden som kan ge Sverige stora exportinkomster i framtiden. Industrin som ropat på billig el, kan därmed ha gjort sig själva en stor björntjänst. Det är inte en  lätt fråga det här.

Man ska dock inte glömma bort att mycket annat rymdes i alliansens energiöverenskommelse.

Alliansens överenskommelse om ny energipolitik sammanfattas i ett antal punkter.
År 2020 ska Sverige ha:
• 50 procent förnybar energi
• 10 procent förnybar energi i transportsektorn
• 20 procent effektivare energianvändning
• 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser/DN

/Daniel Eriksson

Läs mer