Etikettarkiv: plast

Plast på vift i naturen en miljöfara

Vårt mest lästa blogginlägg här på TEM-funderingar handlar om problemet med plast i havet och sedan detta inlägg publicerades 2008 har riskerna med plast i miljön och ämnen i plasten uppmärksammats mer och mer. På senare tid har faran med bisfenol A i nappflaskor, matförpackningar, kvitton m.m. lyfts fram i medierna så att medvetenheten om detta nu är ganska stor hos gemene man. Men kunskapen om miljöfaran med plast i ett större perspektiv är nog än så länge inte lika stor. För att ändra på detta pågår just nu en kampanj på Twitter med hashtaggen #plastriot. Idag går endast 40 % av plasten till återvinning och att resten hamnar i miljön där den kan göra skada. Här måste vi bättra oss!

Det som gör plasten till ett fantastiskt material är också dess miljömässiga svaghet. De egenskaper som gör plasten så hållbar medför även att den inte bryts ned naturligt i naturen. Istället åldras plasten och blir spröd av solljus. Plast kan med tiden sönderdelas till små, små mikroskopiska plastpartiklar som finns kvar i miljön. Även när man t.ex. tvättar en fleecetröja bildas det en massa sådana partiklar som går rakt genom reningsverket och ut i havet. Till dessa partiklar binds olika typer av miljögifter som PCB och partiklarna kan sedan tas upp av plankton och därefter ta sig vidare upp i näringskedjan. Den plast vi gör oss av med får vi på så sätt tillbaka med lite miljögifter som extra bonus i fisken eller musslorna vi äter. Ganska läskigt när man tänker på hur mycket plast vi använder och hur mycket av denna som hamnar i fel kretslopp.

Vi behöver dra ned på den onödiga plastanvändningen och det även med tanke på plastens ursprung i den icke förnyelsebara oljan. I många länder har man ju numera förbjudit olika typer av plastpåsar, så här ligger vi efter. Dessutom måste vi se till att den plast vi använder hamnar rätt när den blir till avfall. Kanske något att tänka på efter utflykten i sommar.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Skillnad på fabrik och fabrik

Vi på TEM är vana att vara ute på verkstadsgolv som internrevisorer på ständig jakt efter förbättringsmöjligheter, både när det gäller miljö och arbetsmiljö, och vi hittar så gott som alltid en hel lista med punkter som en stressad miljösamordnare får att ta tag i. Det känns viktigt och angeläget på alla sätt.

Denna film ger en ögonblicksbild av en leksaksfabrik någonstans i Kina. Jag funderar över hur lång listan med  förbättringspunkter skulle bli vid ett besök där och vad som faktiskt skulle kunna få fabriksägarna att ändra arbetarnas villkor. Hårdare miljömässiga och etiska krav från stora kunder och aktörer längre ner i kedjan är viktigt. Här kan vi som slutkonsumenter också vara med och visa att vi föredrar leksaker som är miljömärkta eller gjorda av ekologiska tyger. Dock är det ännu inte lika ”enkelt” att veta om produkterna är tillverkade på ett arbetsrättsligt ok sätt.

Trailer till filmen ”Rapport från tomtens verkstad” from Kristina Areskog Bjurling on Vimeo.

/Veronika Franzén

Dyra droppar – Dokument Utifrån

SVT fortsätter att visa många bra dokumentärer kring miljörelaterade ämnen. Igår sändes Dyra Droppar en mycket intressant dokumentär som ger många nya argument till varför man inte ska köpa vatten på flaska. Missade du programmet så går det att se på SVT Play.

Läs mer:

Några tidigare inlägg i frågan:

Länkar:

/Daniel Eriksson

Plastavfall i Greklands kristallklara hav

Det har varit mycket prat om sopberget i havet på TEMs blogg.  Jag var i Grekland i somras för att njuta av solen och det vackra Medelhavet och blev samtidigt ögonvittne till det här ökade miljöproblemet. Med sydliga vindar var vattnet vackert, rent och skönt att bada i. När vinden blåste norrifrån samlades det dock massvis med plastavfall i vattnet i den lilla bukten sydost om Aten som vi använde som badplats.  Enligt människor som bor i området kommer plastavfallet från de tätbebyggda sommarhusområden precis norr om vår lilla bukt (prata om att skylla på andra…). Dessa sommarhus fylls med folk under de hetaste sommarmånaderna och jag fick höra att det är just då problemet är som störst. När folk börjar återvända till sina vinterboenden ”löser sig” problemet allt eftersom folkmängden som lämnar soporna kvar efter sig på stränderna minskar .

Den stora frågan är dock vart avfallet tar vägen efteråt och vilken miljöpåverkan det har utöver att det är tråkigt att bada i soporna. Det vi vet säkert är att sopberget stannar kvar i havet och – som Marie skrivit tidigare på vår blogg – de stora plastbitarna stör matsmältningen hos fåglar och vattenlevande djur. I det långa loppet sönderdelas materialet i mindre partiklar som inte syns för blotta ögat men som har förmågan att binda till sig bl.a. PCB och dioxiner, som därefter kommer in i näringskedjan via planktonätande organismer (Mikroskopiska plastpartiklar förorenar havet). Vad kan man säga, det kanske inte är en så dum idé att dammsuga havet på plast (Dammsuga havet på plast) men först och främst behövs det mer insatser för att genom beteendeförändring och bättre avfallshantering se till att dessa problem som egentligen kan undvikas inte uppstår. Hur kommer det att se ut i framtiden om vi redan nu måste titta på väderprognosen inför en simtur för att konstatera åt vilken strand plastavfallet mest sannolikt transporterats av vinden?  Vi måste sluta blunda och agera i stället.

/Hanna Savola

Hälsoskadlig bisfenol A i kvitton

Se upp med kvittot nästa gång du går och handlar! En ny studie visar nämligen att kassakvitton innehåller höga halter av det skadliga ämnet bisfenol A. Det finns dessutom indikationer på att detta kan tas upp i kroppen via huden.

Annars har det hitintills mest varit tal om att bisfenol A finns i diverse plaster och att man ska se upp med det i nappflaskor. Men kvitton kan vara en ännu viktigare väg som vi får i oss ämnet via.

Bisfenol A kan kopplats till en rad hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och infertilitet. Kanske läge att tacka nej till kvittot i affären nästa gång…

Läs mer:

/Marie Pettersson

Dammsuga havet på plast och göra… dammsugare

Vi har ju tidigare skrivit om sopbergen av plast i våra hav och inläggen som i några fall är flera år gamla biter sig fast på topplistan över våra mest lästa inlägg. Så ämnet engagerar verkligen. Electrolux har beslutat att slå mynt av intresset och meddelar nu att de kommer att dammsuga haven på plast för att använda plasten till att tillverka … dammsugare, vilket bla Miljöaktuellt rapporterar om. Snyggt gjort av Electrolux tycker jag, marknadsavdelningen har verkligen gnuggat geniknölarna. Sen hur mycket plast som kommer att plockas upp återstår att se, men min gissning är att det inte blir några betydande mängder, men Electrolux hjälper i vilket fall till att skapa uppmärksamhet kring frågan vilket verkligen behövs.

Några tidigare inlägg i frågan:

Länkar:

/Daniel Eriksson

Plast och hälsa

Här på TEM-funderingar har vi tidigare skrivit om att det finns stora mängder plast som flyter omkring i haven och dödar allt från plankton till fisk. Det finns nu tecken som tyder på att plast som ”flyter omkring” i kroppen även är en hälsofara. Ett bevis på att frågan börjar uppmärksammas är att en Uppsala-forskare fått pengar för att utreda hälsoeffekterna av den vanliga plastkemikalien bisfenol A (BPA). Man misstänker att den kan bidra till uppkomsten av fetma eftersom BPA är fettlösligt och hormonstörande. Vad som är nytt nu är att det inte bara är tillsatserna i plasten (ftalater, brandskyddsmedel m.m.) som är boven i dramat utan det är själva plasten. Eftersom plasten finns i mycket större mängder än tillsatserna blir effekterna också större.

Plast är på många sätt fantastiska material med sina mångsidiga användningsområden, de är enkla att forma, bearbeta och variera. Plast har också många begränsningar (t.ex. är de relativt kortlivade) men nu måste vi börja bli medvetna om att de även kan ha negativa miljö- och hälsoaspekter. Kunskaperna på området är bristfälliga så därför är det bra att det nu börjar forskas på området i Sverige.

Markus Paulsson

Går det att plocka upp sopberget i Stilla Havet?

Vi har i flera inlägg de senaste åren skrivit om det flytande sopberget av framförallt plast i Stilla Havet. Grafiken nedan visar på ett åskådligt sätt var de flytande plastöarna finns. Läs även gärna How Stuff Works artikel Why is the world´s biggest landfill in the pacific ocean för en bra beskrivning av problemet.

Nu rapporterar bla SvD att det är två olika expeditioner på plats för att undersöka om det går att få upp soporna igen.

(…) under augusti är en privatfinansierad, amerikansk expedition samt ett forskningsfartyg från universitetet i Kalifornen ute på en månadslång forskningsresa på havet. Forskare, journalister, tjänstemän och även representanter från återvinningsindustrin är med ombord. Ett syfte med resan är att undersöka om plasten kan tas om hand och återvinnas. /SvD

Något man kan vara säker på i vilket fall är att även om det är möjligt att ta upp en del av soporna igen och kanske till och med återvinna en del av dem, kommer det att kosta åtskilligt mer än det hade kostat att ta hand om soporna på ett miljöriktigt sätt från början. End of pipe är aldrig en bra lösning.

Av någon anledning tänker jag alltid på en scen i Berättelsen om Pi varje gång jag hör talas om sopberget i Stilla Havet. Läs boken om du inte förstår vad jag menar!

Vi väntar spänt på fortsättningen i denna sopopera!

Läs mer:

Tidigare inlägg i frågan:

/Daniel Eriksson

Sopberget i Stilla havet, fortsättning…

Lagom till årets konsumtionshögtid, julen, skriver Aftonbladet återigen om sopberget av plast i Stilla Havet. För er som inte känner till det så har länderna runt stilla havet i årtionden dumpat sopor i Stilla Havet. Den plast som inte brutits ner har ”fastnat” i två stora havsströmmar som snurrar runt mitt i Stilla Havet. Enligt uppgift täcker dessa plastsopor en yta som är dubbelt så stor som USA. Detta har naturligtvis ställt till med stora problem för det marina livet, men även sjöfarten får anpassa sina rutter för att undvika den värsta plastgeggan. Detta skrev vi om redan för cirka ett år sedan och det har naturligtvis inte blivit bättre, även om vissa länder (bla Sydkorea) tydligen minskat mängden sopor som dumpas i havet. För mer information se gärna filmerna nedan.

Filmen: Garbage Island part 1

Samt Garbage Island part 2: Alphabet Soup

Vill du ser mer filmer om havet så rekommenderar jag Sharkwater. Inga sopor, men minst lika skrämmande. Hyr eller köp den!

Trailer till Sharkwater:

Missa inte heller Aftonbladets klipp då de har lite bättre upplösning än Youtube.

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Sopberg även i svenska hav

Den senaste månaden har det blivit många inlägg om sopor och havet på TEM-funderingar. Vi har skrivit om det flytande sopberget i Stilla Havet, problem i Nordsjön och om hur plastpartiklar i vattnet kan transportera miljögifter i näringskedjorna.

Aftonbladet-TV har nu också lagt upp ett intressant inslag om sopor i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt som vi vill tipsa om. Länk finns nedan. Filmen Alphabet Soup från Stilla Havet är också mycket sevärd om man missat den.

/Daniel Eriksson

Återvinningen av avfall ökar

Till glädje för alla hängivna sopsorterare så kom Naturvårdsverket nu i januari 2008 ut med en rapport som visar att återvinningen ökar och material- och energiutnyttjandet ligger högt i Sverige. Observera att rapporten handlar om 2006, inte 2007.

Totala återvinningen (material- och energiutnyttjande) för samtliga förpackningsslag för år 2006 låg på drygt 80 procent. Återvinningen är högst för glasförpackningar (91 procent) och plastförpackningar (81 procent).

Även sopor.nu rapporterar siffror från 2006 och då mer specifikt att 50 % av all plast i Europa återvanns under året. 20 % materialåtervanns, 30 % energiåtervanns (eldades upp) och resterande 50 % hamnade i bästa fall på deponi.

Sopor.nu rapporterar också att över 1 000 ton överblivna/kasserade läkemedel lämnades in på Apoteken 2007.

Mer läsning:

/Daniel Eriksson

Mikroskopiska plastpartiklar förorenar havet

Vi har ju tidigare skrivit en del om miljöproblemen i havet i blogginläggen: ”Sopberg dubbelt så stort som USA flyter i Stilla Havet” och ”Massor av miljöproblem i haven”. Och i morse hörde jag på radion att forskare i Lysekil på västkusten funnit ännu ett problem.

Tidigare har man undersökt större plastbitars inverkan på djurlivet i havet och kommit fram till att de stör matsmältningen hos fåglar och vattenlevande djur. Men det är inte bara den synliga plasten man ser guppa omkring på vågorna som ställer till det för växt och djurlivet. Nu har man kommit på att det finns massor av små plastpartiklar i vattnet. Tyvärr är det ju så att många plastmaterial är nästintill omöjliga att bryta ned. Istället sönderdelas materialet i mindre och mindre partiklar tills de inte längre syns för blotta ögat.

Vad man ännu inte undersökt, men är rädd för, är att föroreningar som PCB och dioxiner binds till dessa partiklar och kommer in i näringskedjan via planktonätande organismer. Det betyder ju i så fall att de når oss så småningom via den fisk vi äter.

Ska bli intressant att höra mer om detta framöver. Kan bli svårt att göra något åt dock…

/Marie Pettersson