Biobränslen, svält och företagsamhet

Enligt en ny rapport från livsmedelsinstitutet IFPRI i Washington, som SR, Expressen och Aftonbladet rapporterat om, så kommer undernäringen hos barn i Afrika att öka med 4% p.g.a. stigande priser på livsmedel. De stigande priserna förklaras främst med ökad efterfrågan på biobränsle som görs på livsmedel (fr.a. etanol). Det finns redan mycket orättvisor i världen och jag vill inte skapa fler för att kunna köra bil.

Nu tror jag inte det blir riktigt som IFPRI skriver i sin rapport. Möjligen kan de höjda livsmedelspriserna vara ett problem för världens fattiga i en kort övergångsperiod, men det höjda världsmarknadspriset kommer att leda till en explosion av företagsamhet i tredje världen. Äntligen kommer inte subventionerade livsmedel från USA och EU att säljas till underpriser, utan bönderna i tredje världen kan börja tjäna pengar. Det kommer att leda till en snabb utveckling i produktion och produktivitet vilket kommer att gynna de många jorbruksdominerade ekonomierna i Afrika. Fler människor får då jobb som de kan leva på och de lyfts därmed ur sin fattigdom. Det är inte bara jag som tror det utan även t.ex. Göran Djurfeldt tror på en ljus utveckling i Afrika. Det kan också leda till att EU kan minska sina subventioner till lantbruket och på så sätt spara stora summor pengar samtidigt som bönderna fortfarande tjänar pengar, men också kan känna sig fria från regleringar.

Samma dag läste jag i Sydsvenskan att många biobränslen inte är så bra för miljön, t.ex. diesel från palmolja och etanol från majs. Det bästa är att använda restprodukter för energiändamål, t.ex. biogas. För mig är det ingen ny kunskap, utan jag har länge hävdat att det är bättre att köra på biogas än på etanol. Men samtidigt skall man ta i beaktande att det oftast är miljömässigt bättre att återvinna restprodukter t.ex. aluminium och papper än att elda upp dem eftersom det är både resurssnålare och mer energieffektivt (biogas görs däremot mest på gödsel, matrester och latrin). Det här med miljön är inte enkelt, t.ex. kan biobränslen både vara bra och dåligt. Variablerna är många som påverkar resultatet på många sätt, men det finns också stora miljömässiga vinster att göra om man gör på rätt sätt.

/Markus Paulsson

Mer läsning:

12 svar till “Biobränslen, svält och företagsamhet

  1. Ping: Biobränslen räddar liv « TEM-funderingar

  2. ”Nu tror jag inte det blir riktigt som IFPRI skriver i sin rapport. Möjligen kan de höjda livsmedelspriserna vara ett problem för världens fattiga i en kort övergångsperiod, men det höjda världsmarknadspriset kommer att leda till en explosion av företagsamhet i tredje världen.”

    Din tanke är att överskottsberget av mat ska försvinna? Problemet är att en ny reglering sällan har löst en gammal reglering.

    Ett annat faktum som du inte kan komma ifrån, och som redovisas i en Science-rapport enligt Guardinalänken nedan, är att endast 10 procent inblandning av etanol i bilarnas bränsle kräver att 40 procent av åkermarken odlas för etanol.

    Det går inte, då svälter vi istället!

    Detta innebär alltså att 5 procent etanol gör att 20 procent åkermark tas i anspråk, och etanol ger inte i hela produktionskedjan någon stor CO2-minskning.

    Alltså är det maximalt en enstaka procent som CO2 kan reduceras med etanol. Med att byta från fossil bensin till fossil diesel minskar man CO2 med minst 15-20 procent vilket ju är 15-20 gånger mer.

    Biobränslets förmåga att lösa CO2-problemet ska även ses i perspektiv av att fordonsutsläppen endast är 10 procent av CO2-usläppen i hela Europa (lite högre andel i Sverige, då vi har vatten- och kärnkraft spelar ingen roll; ändå relativt lite).

    Det innebär att den maximala enda procent (1%) som etanol minskar fordonens CO2 utsläpp med bara motsvarar 0,1 procent av samtliga utsläpp. Biobränsle är alltså dödfött som lösning.

    Energieffektivisering — där diesel är en effektiv sådan(!) — är ju långt viktigare. Det inser alla med någorlunda intelligens.

    Gilla

  3. Guardian-artikeln som refererar en Science-rapport är förresten denna:

    http://www.guardian.co.uk/environment/2007/aug/17/climatechange.energy

    Gilla

  4. Förresten, apropå ditt argument om jorbruk i fattiga länder:

    Problemet med att höja priset på jordbruksprodukter genom subvensioner — vilket är det enda som är aktuellt när vi talar om alla existerande och tänkbara biobränslesatsningar — är att den ökade produktionen från fattiga länder skulle exporteras som bränsle vilket sänker de rika ländernas ekonomier på ett sätt så att vi inte kan handla och investera på samma sätt i den fattiga länder.

    Att jorbrukssubvensionerna skulle försvinna är ju ointressant eftersom de nya subvensoinerna till biobränslet skulle överstiga de subvensionerna något enormt. Risekn är att när man ska överge det planekonomiska systemet, om det nu kraschar (exempelvis för att det inte ger det önskade resultatet i CO2-reduktion som jag ovan påpekar), så kommer bönderna att kräva att subvensionerna hålls uppe och det gamla jordbrukspolitiska problemet med överskott kommer att kvarstå. Detta är rätt säkert eftersom bioenergi kan täcka så lite av behovet och därmed aldrig bli en systemlösning. Det kommer alltså att floppa som en onödig och skadlig del.

    Att maten blir extremt dyr för invånarna i fattiga länder är också ett reellt problem, vilket vi redan ser i Mexiko, som föld av USA:s etanolpolitik. Hur du löser det reella problemet berör du inte ens.

    Gilla

  5. Jag förespråkar inte någon ny reglering, jag tycker det är bättre om alla bönder kan få samma (marknadsmässiga) pris för sina produkter. Så är det inte idag eftersom jordbruken subventioneras i många länder. (Däremot tycker jag att man kan dela ut miljöstöd till bönder för att inte kulturlandskapet skall växa igen e.dyl.)

    Jag förespråkar inte heller etanol eftersom energieffektiviteten är för dålig, men det finns mer effektiva lösningar. Biobränslena måste inte enbart användas till transportsektorn utan borde också användas till el och uppvärmning. Sedan räcker det inte med bara biobränsle, men det har jag inte heller påstått.

    Om bönderna i tredje världen får incitament (genom bättre avkastning) så kommer de att sköta och utveckla sina jordbruksföretag vilket kommer att leda till ökad produktivetet vilken sedan kan kompensera för vår ökade biobränsleanvändning.

    Gilla

  6. Givetvis krävs det flera konstruktioner för att nå målet. Lätt är det då att kasta bort en delkonstruktion eftersom den skulle vara dålig, speciellt i media. Etanolens tillverkninsprocess är i sin linda och kommer att utvecklas enormt de närmaste åren, från fler arter och mer effektivt. Att sedan använda argumentet: ”det räcker ändå inte till” verkar vara typiskt svenskt. Snart är oljan slut eller åtminstone så dyr att alternativ krävs. Med bensin/diselsnålare bilar skjuter vi endast upp problematiken. Förnyelsebara energikällor är ett måste!

    Så… låt alla testa och forska på alla möjliga varianter, för olika lösningar kommer att vara bra för olika ekonomier, lokaler och naturförutsättningar. Lås inte fast oss i ett nytt oljeberoende.

    Men för att återknyta till ekonomin i inlägget. EUs jordbruksskyddstullar kommer väl att ersättas av bioenergiskyddstullar där etanolen redan har fått smaka på EUs sätt att förstöra konkurrenssituationen för länderna i syd… tragiskt om något!

    Gilla

  7. Lunken. De enda som påstår att det finns framtida långt effektivare sätt att tillverka etanol på är de som söker statliga pengar för forskning. Inga andra. Det har redan forskats mycket och det finns inga utsikter för en enorm effektivitetsförbättring i framtagandet.

    ”argumentet: “det räcker ändå inte till” verkar vara typiskt svenskt”

    Ja jösses! Vilket argument! Det var den Sciencerapport om vilken länkad artikel handlar om som innebär att cirka 5 procent av alla transportutsläpp, vilka motsvarar 10 procent av CO2-utsläppen, kan vara biobränsle. Allltså 0,5 procent av CO2-utsläppen även om vi hade haft utopiska 100 procent verkningsgrad i tillverkningen. (Kommer alltid att vara långt därifrån; är i dag kanske inte ens positiv).

    Slutligen; Med påståendet att vi inte ska fastna i ett nytt oljeberoende avser du uppenbarligen mitt förslag att byta till diesel. Märkligt! Det bytet ger en omedelbar och stor minskning av CO2-emissioner, och den exkluderar inte biobränslen, vilka kan adderas på den lilla marginal (nestaka procent) som maximal tillgång medger.

    Att förespråka etanol är inte att vara säga nej till fossildrivna bilar. Tvärtom! Poängen med etanoldrift (som bara räcker till en ynkligt liten del av transportsektoorn även om tillverkningen är 100% effektiv) är ju att konventionella fordon ska köras på det bränslet. Du har alltså förordat etanol att användas i bensinbilar vilket i praktiken innebär långt högre CO2-emissioner än om diesel fasas in i nybilsförsäljningen. Hade diesel fasats in i bilparken de senaste 10 åren (väl så länge har partikelfilter funnits) hade vi idag haft en kraftig minskning av fossil olja till fordonsbränsle, och i motsvarande grad mindre CO2-emissioner, i en omfattning som maximal bioenergianvändning inte skulle komma i närheten av. Kanske 20 gånger större minskning, som jag visade i föregående inlägg.

    Gilla

  8. Tack för ett bra svar. Jag håller med om att fattiga afrikanska länder kan utveckla mycket produktiva jordbruk vilka slår ut i dag subventionerade jordbruk i den rika världen. Men det kräver att de får öka fossilbränsleanvändandet (vilket i åtminstone motsvarande grad skulle minska i den rika världen om subventionerna minskade och vårt jordbruk blev mindre omfattande och mindre intensivt; mindre kapitalinsats vid odling).

    Du har även en mycket bra poäng i att använda biobränslet till annat än fordonsbränsle. Att direkt elda cellulosa i värmekraftverk, istället för att göra om det till fordonsbränsle, anser de som forskar om energi är det absolut bästa.

    Vi verkar eniga om att stora subsidier till bioenergi inte är bra. Prioriterat borde vara att liberalisera jordbrukspolitiken, samt stödja kunskapsöverföring till fattiga länders produktion. Skulle en utveckling av välståndsökning i fattiga länder ske samtidigt med globala jordbruksöverskott kan nog en mindre del av energin (enstaka procent) bli bioenergi. Att använda till annat än fordonsbränsle kan dock vara vettigare! Storskaliga prestige-satsningar på bioenergi skapar mer problem än de löser.

    (OT: Läste förresten att bilbranschen man nu söker göra dieselmotorer för etanoldrift, och även kombinera diesel- och bensinmotorteknik. Tycker att den branschen redan misslyckats rätt kapitalt i satsning på bränsleslukande etanol-/bensinmotorer, så jag är skeptisk till deras forskningsfront. Oljebolagens intresse torde vara att behålla törstiga fordon; sälja mycket soppa. Skulle diesel-hybrider i framtiden minska bränslekosumtionen till säg 1-2 deciliter per mil i en stor del av bilparken skulle knappast den branschen jubla…)

    Gilla

  9. (Koommentar till sista meningen i OT-parentes ovan. Extremt snåla diesel-hybrider vore alltså en motsats till den aktuella etanolforskningen, vilken ändå är en ofrånkomlig återvändsgränd.)

    Gilla

  10. Det verkar som vi är överens om att det finns en stor potential att utveckla jordbruken i tredje världen. Men, precis som Magnus skriver (och Befria Media i det liknande blogginlägget), så räcker det inte med bra lönsamhet. Det krävs också fungerande regimer, stabila regelverk, att kunskap överförs, en fungerande marknad och infrastruktur m.m. Här tycker jag att svenskt bistånd skall hjälpa till. Sedan kan vi inte låta exploateringarna ske ohämmat, jag vill inte att en massa orörda områden skall skövlas eller att övergödnings- och biocid-problematiken skall sprida sig. (Fast frågan är om vi i Sverige kan döma någon annan eftersom vi redan genomfört det/har de problemen.) Återigen ser vi att det krävs kunskap när åtgärder skall genomföras om det skall bli rätt.

    Gilla

  11. Ping: Bensinbilar släpper ut miljöfarliga ämnen och brister i avgasreningen « TEM-funderingar

  12. Nu går det att få tag i Oxo-bionedbrytbara plastpåsar. Plastmaterialet som bryts ner och försvinner efter ca 3 år utan att släppa metangas. Om 5-10 år kommer effekten att märkas i mätbara områden. Alla sk vardagspåsar går att få i Oxo-plast. Besök sidan för Vardagsplast !
    /Miljöpåsen (d2w)

    Gilla