Att bilarna år 2050 i huvudsak är hybridfordon är antagligen en ganska uppenbar vision. Men redan för 25 år sedan var TEM med och lanserade en seriehybrid baserad på en stirlingmotor. Stirlingmotorn laddar batterier, elmotorerna drivs från batterier och kan sitta t.ex som på bilden direkt vid hjulen. Batterierna kan också laddas från nätet eller vid laddningsstationer. Idag kallas sådana hybrider för plugg in hybrider och de finns ännu inte på marknaden, men fler företag håller på att utveckla sådana, dock ej med stirlingmotorer.. Den bil vi då var med och utvecklade kallade vi för city car 2007 och vi ansåg vi tog i när vi angav att det skulle ta 25 år. Här är en bild på det vi gjorde då. Toyota nappade delvis men gjorde en specialer som nu finns i deras hybridbilar.
Den nygamla visionen får vara mitt första bidrag vad gäller bilar år 2050.
De lokala utsläppen är givetvis 0 när man kör på batteridrift och när man har stirlingmotorn igång, som när man behöver ladda eller värme i bilen så är de beroende på bränsle med mera. Dock är de en bråkdel av dagens hybriders.
/Curt Schröder
TEM-funderingar 
Hybridteknik, batterier och ”avgasfria” motorer i all ära.
Bromsåtervinning är bara värd all teknik i extrem stadskörning. Kanske i stadsbussar och liknande.
Är det verkligen sådan användning vi skall utveckla personbilarna mot att klara?
Återstår då själva drivkällan där dagens motorer brukar få ta emot mkt skäll för låg effektivitet och avgasproblem.
Men hur dålig är den egentligen?
Faktum är att en modern Otto-motor med 3-vägs katalysator-rening är mkt ren.
Jag anser den tillräckligt ren för vilken stadskärna som helt.
Drivs den sedan med ett förnyelsebart bränsle som förbättrar detta ytterligare kommer man ännu längre.
Är detta bränsle dessutom en alkohol så kan man höja verkningsgraden till och ev. över den omhuldade dieselns dock utan dieselns nackdelar med svår-renade emissioner och partiklar.
Mha downsizing kan man komma ännu längre genom att krympa motorerna om man kan få ut samma effekt som ur tyngre och större motorer.
Mha Otto-teknik kan man varva motorerna i ett större varvtalsområde vilket kan förenkla transmissionslösningarna och spara både kostnader och ännu mera vikt.
Gällande dagens debatt om biobräsnlen kontra elbilar kan man ju fundera över följande:
1. Batteriforskning har pågått i decennier med klent reusltat; ingen elbil finns ännu till salu på marknadsmässiga grunder.
2. Biobränsleforsking har i princip startats för kanske 5 år sedan. Nästan varje vecka kommer nu besked om satsningar för olika former av effektiv biobränsleproduktion, t.o.m. av sopor.
Är det då inte lite förmätet att redan idag döma ut biobränslen och de motorer som relativt effektivt kan köras på detta till förmån för elbilar, redan idag?
GillaGilla
Bra inlägg om plug-in hybrider på Lunkens Blogg.
http://lunken.wordpress.com/2008/01/22/plug-in-hybrider-nu-borjar-det-handa-lite-saker/
GillaGilla
En kombination av biobränslen och hybrid teknik. Renodlad elteknik tror jag inte på, inte främst pga av dess läge utvecklingsmässigt utan mera samhällsekonomiskt och dess begränsade användningsområde. En utveckling av biobränslet skapar också en möjlighet för det stora antal människor i Sverige som inte tror på en total urbanisering. Biobränslen skapar förutom en mer hållbar utveckling även än möjlighet för inland och glesbyggd att åter växa och utvecklas.
Renodlade elbilar kräver planering, och dess räckvidd är begränsad. Den dag det kommer elbilar du kan ladda fullt på max 5 minuter och sedan få en räckvidd på minst 20 mil, den dagen tror jag på en mer renodlad elbil men fortfande kvarstår det ekonomiska. Försäljning av den direkta el-energin sköts av ett fåtal större företag. Biobränslen kan tas fram och distribueras av små företag överallt i landet och i större mångfald.
Men frågan är om biobränslet räcker till och frågan är vilket pris det kommer att få i framtiden. I mina ögon så är plug-in/hybrid teknik kombinerat med en otto-motor den snabbaste lösningen för en mer energieffektiv lösning. En ladningsbar elbil i kombination med en energieffektiv otto-motor. En bil du kan ladda och använda billigt i stadsmiljö, men som du även kan åka länge sträckor med, till sommarstugan, mormor i Hälsingland osv.
Länken till Volvos ide till hybridteknik är lovande, men i mina ögon på tok för små räckvidder. Diskussionen ligger mycket kring transport i närområdet men behovet är större än så. Och samtidigt lite skrämmande för det scenariot utgår från att vi alla ska samlas i stora stadsregioner.
GillaGilla
Olika lösningar för olika ändamål, och länder… Jag tror att alla typer av lösning kan hitta sin nisch. Vätgas/bränslecell i länder såsom Island. Metanol/etanol/butanol/RME i länder såsom Sverige och Brasilien. El i städer och pluginhybrider som mer universiell lösning. Jag tror på mindre bilar för just pendling, samt elMC/elmopeder för enkla persontransporter.
Räckvidden ökas för varje landvinning vad det gäller batterier och med tanke på att Otto-motorna har fått +hundra års forskning och egentligen inte kommit längre är ju ganska intressant.
Batterier, kondensatorer samt bränsleceller kommer att utvecklas starkt den närmaste tiden.
Ang räckvidder så är ca 80% av alla transporter under 10 mil, vilket gör att 10 mils räckvidd med en plug-in-hybrid ger väldigt lite användning av förbränningsmotorn, över långa loppet. Om några år är räckvidden 20 mil…. då är det plötsligt mycket få resor som kräver motorbrum…
GillaGilla
Alfaman har rätt i att bilen måste kunna klara både korta och långa resor om vi skall kunna åka bil till rimlig resursanvändning. Det måste vara fel om man behöver minst 2 bilar i hushållet pga elbilen inte håller måttet. Det ingenjörsmässig enklaste är att göra långfärdsbilen tillräckligt bra även för pendling. Vikt är förstås en faktor, men överskattad enligt mig. Luftmotstånd parasiterar mkt mer på förbrukningen så snart man kör snabbare än typ 70 km/h. (Och inte bromsar o gasar som en stadsbuss förstås)
Och luftmotståndet är enklare att sänka än vikten.
Jag håller också med Lunken om att det kommer att bli lite olika lösningar i olika länder. Visst kan det se bra ut på batterifronten de senaste åren, men faktum är ju att både batterier och Otto-motorer haft mer än 100 års utveckling. Och vilka har kommit längst?
Är inte en ökning av litereffekten (motorvikten eller storleken om man så vill) med 1000% och en sänkning av den specifika förbrukningen med kanske 75% att räkna som framsteg?
Och detta till sänkta priser och enorm körglädje.
Att det fn går långsammare kan ju bero på att man nu börjar närma sig vad som är fysiskt möjligt. En verkningsgrad på 50% är faktiskt inte så dålig som den låter. Många förluster och steg krävs utöver just elmotorns låga förluster.
Och vad gör en verkningsgrad på 50% om energin man använder kommer från förnyelsebara källor i ett överflöd?
Det är nämligen visionen, att bilkörningen inte skall ligga på gränsen för hur mkt energi vi kan förbruka.
Tar man tillvara avfall, solenergi, vind, geotermisk energi etc på bästa sätt har vi både billig och ren energi i överflöd så det räcker till både bostäder, industri och transporter.
GillaGilla
Absolut, men en förbättring på 10 ggr är i sammanhanget inte så märkvärdigt, om du jämför med framsteg inom andra områden under samma tid, alltifrån flygning, beräkningshastigheter, lagringsmedia, bandbredder och så vidare…
Ang batterier så har det utvecklats många varianter på det gamla bly-syra batteriet. Dels i kombination med t ex ultrakondensatorer (http://www.technologyreview.com/Energy/20105/ http://www.csiro.au/news/UltraBattery.html), samt att vi har litium, kadmium, nickel-metallhydrid, aluminium, litiumpolymer, och bränsleceller som egentligen kan klassas som liknande koncept.
Sedan har vi dom som utlovar superlösningar men som vi ännu inte sett på marknaden såsom EEStor (http://pressmediawire.com/article.cfm?articleID=4628)
EEStor, based in Cedar Park, TX, is developing a ceramic battery chemistry that could provide 10 times the energy density of lead acid batteries at 1/10th the weight and volume. As envisioned, EESUs will be a fully “green” technology that will be half the price per stored watt-hour than traditional battery technologies.
Den som har en lever får se 😉
GillaGilla
Jag tror nog att det är bra med hybrider men varför kan man inte tro att det blir bilar som helt går på battterier, om batteriutvecklingen tar några steg fram så kan man kanske köra 50 mil på en laddning och det räcker bra, snabbladdningsstationer istället för bensimackar gör att vi kan skippa bränslet.
GillaGilla
Lars. Det jag också försöker införa i transportdiskussionen är också det rent ekonomiska. Biobränslen skapar stora möjligheter för ökad sysselsättning och tillväxt i Sverige och flera andra länder kombinerat med en hållbar utveckling. U-länder som fortfarande har jordbruket som bas kan dra väldigt stor nytta av det här. Jag tycker att man kan kombinera både det rena miljötänkandet med ett ekonomiskt tänkande då det kommer både människa och miljö till gagn.
GillaGilla
Jag skull vilja se att bilarna helt försvann år 2050. Vi kan åka spårvagn, tåg, spårtaxi, cykla, flyga och annat men bilarna kan vi vara utan i vart fall i städer och större samhällen. Tänk vilken underbar, tyst och ren miljö vi skulle ha i stockholm om det inte fanns några bilar. Min vision är därför att det är förbjuder med bilar i alla tätorter och att biltransporter i övrigt är ovanliga och sker med hybrider som Curt föreslår.
Mycket bra debattforum. Heja TEM
GillaGilla
Att bilarna kommer att var få i våra storstäder år 2050 tror jag också. Spårtaxi eller andra lokala kollektiva lösningar är bra. Bilarna kommer att finnas i glesbyggd och då vara hybrider som laddas från billig nattel: När man åker längre får man slå på stirlingmotorn eller vad det nu är som laddar batterierna. För att vi ska komma framåt är det nog bra att satsa på nya kollektivsystem som är bra och smidiga. Tunnelbanan kan man bygga om till godstransport, så vi slipper lastbilarna i storstäder. Människorna skall givetvis inte färdas under jorden i mörka tråkiga miljöer utan på gatorna men ej i bilar. Om vi börjar med stockholm skulle det kunna bli en fantastisk förebild för hela världen.
GillaGilla
Jag har länge velat köpa en stirling hybrid men det verkar omöjligt. Forskarna är snabbt framme och hittar en lösning, vadå 25 år sedan? och sedan händer ingenting. Varför startade inte SAAB ett projekt att göra hybrider redan då? Man kunde väl startat och lärt sig, även om det hade tagit 20 år så hade man varit ensamma på banan idag. Då hade säkert SAAB varit värt en hel del. Är det ingen som kan fråga de som sa nej då varför? De är ju skyldiga till att det gått illa varför är det ingen som tar tag i det? vi kan kanske lära oss nått av historien annars kanske någon i framtiden säger ”ja redan för 50 år sedan!” och vaknar upp. Varför är det ingen på SAAB eller Volvo som yttrar sig över detta finns det ingen idag heller som har örorna öppna?
En Kund
GillaGilla