Klimatberedningen har lämnat ett förslag på en höjning av bensin och dieselskatten med 70 öre för att på detta sätt påverka människors resande. Man vill med detta, och andra åtgärder, öka användningen av kollektiva lösningar och minska privatbilismen. Jag personligen anser att det är ett litet steg i rätt riktning men om vi verkligen vill förändra vårt beteende vad gäller resande borde höjningen vara kraftigare. Istället för att ”smyghöja” priset med några ören eller kronor då och då skulle våra beslutshavare verkligen få människor att tänka till innan de tar bilen om man chockhöjde skatten så att bensinpriset fördubblades. Var går gränsen för dig? När drar du in på all körning som inte är absolut nödvändig? När priset landar på 20 kr/l, 30 kr/l eller ännu mer?
Enligt en rapport från Norge måste priset chockhöjas upp till 35 kr/l och enligt SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, måste priset höjas till över 20 kr/l om vi skall nå våra klimatmål. Någonstans däremellan är inte orimligt anser jag. Och då skall vi ändå komma ihåg att bränslepriset ändå bara utgör hälften av kostnaden per mil.
Ett litet räkneexempel:
Anta att du idag reser 2000 mil om året med bil och att din bil för enkelhetens skull drar 1 l/mil. Bilen är hyfsat ny och kostar strax under 200 000 i inköpspris.
Enligt den kostnadskalkyl som finns på Konsumentverkets hemsida och som inkluderar, skatt, service, däck, försäkringar, parkering, värdeminskning etc får vi med dagens bensinpris (11,89 kr/l) en kostnad på 34 kr/mil. Vid en höjning till 25 kr/l skulle milkostnaden höjas till 47 kr/mil. En höjning med 2190 kr/månad.
Många skulle nog tänka sig för både en och två gånger innan de köper en törstig bil som är ”rolig” att köra. Rent psykologiskt tror jag nämligen att fler skulle låta bilen stå och köpa bränslesnålare bilar om priset på bensin fördubblades även om just bränslekostnaden är mindre än man kanske tror av totalkostnaden. Det är ju bränslekostnaden man kan påverka och diskuterar runt fikabordet.
Mer läsning:
Bara svindyr bensin kan stoppa utsläppen Ny Teknik
Bensinpriset snart uppe 13,60 kr/l Aftonbladet
/Maria Nilsson Öhman
TEM-funderingar 
Det är alltid kul att klämma åt de små.
Visst är det görbra att vanligt folk inte kommer att ha råd att förflytta sig, kan man kanske tycka.
Om det vore något med våra makthavare hade man klämt åt bilindustrin istället. Genom att ställa högre krav på dem istället.
GillaGilla
Visst , man kan spekulera om när gränsen går och den är nog väldigt individuell. Sätts gränsen tillräckligt högt så måste nog dom flesta avstå, för det finns helt enkelt inga pengar som täcker kostnaden. Dom som kommer att kunna fortsätta åka bil, blir en mindre ekonomisk elit.
Man kan också spekulera i en smyghöjning. 70 örepåslag har väldigt lite med koldioxid attgöra, bensinen och bilismen är helt enkelt väldig tacksamma balanserare av statens budget.
Bilismen är en väldigt stabil inkomstkälla jämfört med andra konsumtionsområden och jämfört med inkomstskatter. En smyghöjning garanterar en fortsatt stabil inkomst och en mindre minskning av bilåkandet.
Man kan ju också fundera varför inga förslag på
chockhöjning läggs på tex följande områden.
Att äta ett kilo nötkött är lika skadligt för miljön som att köra bil i tre timmar och lämna alla lampor i hemmet på under tiden. Det visar en ny studie. Samtidigt ökar svenskarnas köttätande kraftigt. På grund av miljöaspekten
ska nu Livsmedelsverket förändra kostråden. SVD
Om flygets klimatpåverkan beskattades i enlighet med den skatt på kilo koldioxid som idag gäller för biltrafiken, skulle priset på flygbränsle mer än fördubblas. GP
Trängselskatten i Stockholm, femdubbla avgifterna.
Inför trängselskattesystem i övriga storstadregioner Göteborg och Malmö med avskräckande priser.
Att med kraftiga ekonomiska styrmedel snabbt reglera ett beteende är effektivt men det slår väldigt orättvist mot stora grupper i samhället. Och dom negativa ekonomiska effekterna blir omöjliga att förutspå.
Sen måste jag också argumentera mot ”en bil för 200000”. Sverige har fortfarande Europas äldsta bilpark. En väldigt liten del av det här beståndet ägs av bilentusiaster som oftast har en annan bil som vardagstransport. Större delen av det här bilbeståndet ägs av vanliga icke
bilentusiaster. Den här ”större delen” har en gammal bil pga ekonomiska skäl. I den här gruppen existerar inte möjligheten att köpa en ny bil. Man kan inte enbart se andra genom sig själv.
En möjlighet här är att införa större möjligheter för blandtankning och konvertering från bensin till E85. Dom flesta bensinbilar klarar en inblandning av 10-20 % E85 utan problem. Och i princip alla bensinbilar kan konverteras till
någon form av alkoholdrift.
Men det behövs tid att fasa ut gamla bensinbilar och att skapa en begagnatmarknad för miljövänligare bilar.
Ekonomiska regleringar måste till, men ska man inte införa det i ett bredare perspektiv än som i det här fallet enbart rikta in sig på ett område. Det måste också göras i en hastighet så att både konsumenter och producenter hinner ställa om sig, vilket också sker. Görs det för snabbt så blir
det ett kliv tillbaka för väldigt många människor.
GillaGilla
När jag var i riksdagen och förelsäte i december pratade professorn i miljöekonomi, Thomas Sterner om detta. Han är expert på styrmedel, och beskrev hur olika sådana kan styra mot en lösning på klimatfrågan.
Han visade en enkel beräkning av hur man kan öka inkomsten med 50% och samtidigt minska koldioxidutsläppen från de fossila bränslena med 50%. Med inkomstelasticitet på 1 och priselasticitet på 0,8 blir svaret: Öka bensinpriset med 300%! Det betyder ett bensinppriset skulle bli ca 50 kr litern. Men då skall man inte glömma bort att vi har 50% högre inkomst också.
GillaGilla
Bensin är dyrt vi måste få fram ett annat färdmedel, och det snabbt!
GillaGilla