Rapport från biogaskonferens

I förra veckan var jag på den Nordiska biogaskonferensen i Malmö och jag tänkte delge ett litet referat därifrån. Antalet delegater var rekordstort vilket visar på att biogas är hett. Majoritet av deltagarna var svenskar, följt av norrmän och danskar men med ett stort utomnordiskt inslag. Även om biogasbranschen är störst i Tyskland så attraherar de nordiska systemlösningarna internationellt intresse.

Förutom att man träffar intressanta människor så får man höra många intressanta föredrag. Nu var inte alla ämnen nyheter för mig, men tillräckligt många för att jag skulle tycka att det var värt besväret. Hela kedjan från lantbruksgrödor och avfall till användning av gasen i bilar och lastbilar berördes.

För lantbruksgrödor visa svenska fältförsök att det är stor skillnad på vilka grödor man använder och hur mycket gas man kan få ut. Även gödslingen spelar stor roll men då i ett negativt hänseende eftersom konstgödsel ofta står för mer än hälften av energiinsatsen vid konventionell odling av grödor. De grödorna som lämpar sig bäst för biogasproduktion är inte desamma som annars vanligtvis odlar, t.ex. är det stor skillnad på energiutbytet om man använder en vetesort som skall bli bröd eller om man använder en sort med lägre proteininnehåll. Detsamma gäller majs, sockerbetor m.m. Bäst för odling i södra skandinavien är ”energibetor”, majs och hampa. Intressant var också att med rätt grödor (energibeta) så kan man producera lika mycket drivmedel (biogas) på ett hektar skånsk åker som på ett hektar brasiliansk sockerrörsodling (etanol). Ett hektar brasiliansk sockerrörs-etanol räcker till att köra knappt 5000 mil med en standardbil.

Systemanalyser av biogas visar att det absolut bästa man kan göra (i Sverige) är att byta ut bensinen i bilen mot biogas gjord på gödsel. Då får man en utsläppsminskning av klimatgaser på 180%. Att det blir mer än 100% beror på att gödsel som inte tas om hand i en biogasreaktor läcker metangas, vilket är en stark växthusgas, och räknar man med det så får man en nettoeffekt att man minskar på utsläppen av växthusgaser. Det näst bästa man kan göra ur klimatsynpunkt är att köra på metanol från energiskog och det tredje bästa är att köra på biogas gjord på vall.

Olika tekniker för att göra biogasen presenterades och även flera olika tekniker för att uppgradera biogasen till fordonsgas presenterades. Det kommer nu tekniker som minksar förlusterna av metangas i alla steg, vilket är väldigt viktigt för att minska på klimateffekten men också för att förbättra ekonomin för producenterna.

Det diskuterades också mycket vilket som är den bästa användningen av biogasen. Man kan se en tydlig koppling till de olika ländernas energissystem. Länder med mycket kolkraft satsar på att göra el av biogasen medan länder utan kolkraft satsar på att använda biogasen som drivmedel för att ersätta olja. Tittar man klimatmässigt på det hela så är det helt rätt, kolkraft förorenar mer än bensin. I Danmark skall man införa en prisgaranti för biogas-el på 74,5 danska ören per kWh. Den svenska linjer är i stället att rena biogasen så att man antingen kan köra på gasen direkt eller så pumpar man in biogasen i naturgasnätet. Detta gör att biogasproducenten alltid har en marknad för sin gas och att tankstationen inte blir lika känsligt för driftstörningar i biogasanläggningen. Man kan alltså se att biogasen behöver naturgasnätet för backup och för transport av gasen. Förra året passerade biogasen naturgasen i mängden tankad gas så man borde snart kalla naturgasledningarna för det mer neutrala ”metangasnätet”. Med en utbyggnad av metangasnätet räknar man med att konventionellt producerad biogas kan ersätta 10% av Sveriges drivmedelsbehov och ändå kunna producera mat. Med en kommande förgasningsteknik (energiskog->metan) kan man ersätta 10% till.

I Norge kör man idag båtar på flytande metan och man planerar både att utöka flottan och att producera flytande biogas. På bilsidan så kommer det VW-bilar med gasmotorer med turbo till hösten. Jag tror Volvo kommer att tappa en del kunder då! Volvo lastvagnar var också representerade och de berättade om sina framtidsplaner. De har inte bestämt sig för något bränsle än utan de tittar på flera olika. De har ett flertal kriterier de går efter när de skall bestämma framtida satsningar, varav de viktgaste är: klimatpåverka, energieffektivitet och bränslekostnad. Tekniskt sett är de egentligen redo att köra på i princip vilket bränsle som helst men de behöver produktion av bränslena, distribution och standarder.

Detta var en del av allt det som jag tyckte var intressant. Mer finns att läsa på www.sgc.se/nordicbiogas/programme.asp

/Markus Paulsson