REDD – ett sätt att minska avskogningen i världen

Avskogningen i världen, speciellt i de tropiska länderna, bidrar idag till en femtedel av utsläppen av koldioxid som vi ser idag. Och förutom klimatpåverkan så leder den även till minskad biologisk mångfald, förstöring av oersättliga miljöer och en försämrad livsmiljö för människor i dessa länder.

Detta är något man tagit fasta på under klimatmötet i Poznan. REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Degradation) är en idé som kan minska utsläppen av koldioxid från skogsskövling i tropiska länder. Det kan bli en viktig del i FN:s nya klimatavtal som ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut 2012. I Kyotoavtalet fanns det inget som reglerade avskogningen, den har bara fortsatt år efter år.

För att komma till rätta med problemen krävs mycket hjälp och bistånd utifrån; mätningar, skogspolitik, styrmedel. I slutändan är ”Den lille mannen med motorsågen” ofta knuten till ”Den store mannen med bankkontot”.

Läs mer:

/Marie Pettersson

3 svar till “REDD – ett sätt att minska avskogningen i världen

  1. Det finns två sidor av det hållbarhetsinriktade intresset för skogsbruk;
    1. Den mest kända sidan är naturskyddsintresset för att skydda biologisk mångfald och hotade arter. Detta intresse har växt fram som en motpol till skogsskövling och illegal avverkning http://www.illegal-logging.info.
    2. Den andra sidan är att skogen binder koldioxid och ger förnyelsebar resursproduktion. Det är viktigt att plantera träd http://www.unep.org/billiontreecampaign och att sköta skogen så att den växer bra. Möjligheten att tjäna pengar på att sälja trä är ett viktigt motiv för att sköta skogen på ett sådant sätt att den växer bra och binder mycket koldioxid, http://www.skogenochklimatet.se och http://www.slu.se/?id=965&puff=273

    Det är viktigt att ordna ett bra samspel mellan naturskydds- och produktionsintressena.

    Gilla

  2. Ping: Bättre skydd för urskog med nytt klimatavtal? « TEM-funderingar

  3. Ping: Två miljödokumentärer på SVT play du inte bör missa « TEM-funderingar