Kris och miljökunskap

Finanskrisen och miljökrisen har många kopplingar. Obama talar med FNs generalsekreterare Ban Ki-moon om klimatfrågan och behov av förnyelse. Den internationella rapporteringen från FN klimatkonferensen i Poznan tar upp många kopplingar mellan jobb och miljö. Det finns mycket konservatism, stor skepsis och många är t.ex. förvånade över att vi nu skall sluta använda gamla elslukande glödlampor. Men förbudet mot glödlampor är faktiskt ett exempel på att det börjar hända stora saker på riktigt. Krisen är en har förutsättningar att bli en öppning för förnyelse.

Nu är det Tredje gången gillt

Det brukar vara tre steg i att nya saker börja hända. Först måste man upptäcka den nya frågan, sedan måste man förstå vad den egentligen handlar om och sedan måste man finna metoder för att få saker att hända.
1. Den första vågen av miljöintresse hade koppling till riskerna med att sprida ut gifter och det tidiga 1970-talets energikris.
2. Den andra vågen kom i slutet av 1980-talet med böcker som Vår gemensamma framtid (Brundtlandrapporten), och handlade sedan om förstå kretsloppen och ledde fram till standards för LCA och miljöledningssystem, och intresse för förnyelsebar energi, återvinning och miljömärkning.
3. Nu är vi inne i den tredje vågen och den ser ut att handla om mer avancerat och globalt samarbete för att öka försörjningssystemens totala långsiktiga effektivitet, t.ex. innovation, förnyelse, ansvarstagande, förnyelsebar resursproduktion, sunda investeringar, det gröna kunskapssamhället …

Miljö är en aspekt av intresset för att bygga ett kunskapssamhälle. Miljö var den första tydligaste delmängden av observationen att de globala systemen började bli allt för osammanhängande, att industriella utvecklingen har lett till missbruk av våra viktiga naturresurser – först luften och vattnet och nu mer betonat människorna.

Dagens kris har en framsida i att det har blivit mycket mer tydligt att det är nödvändigt att byta spår till en mer hållbar utvecklingsriktning. Finanskrisen och miljöaspekterna (etik, CSR, terrorism …) visar att dagens försörjningssystem har blivit allt för osammanhängande. Allt för många har varit allt för dåliga på att bygga samfungerande leverantörskedjor och att koppla samman olika perspektiv. Olika verksamheter och olika intressen har utvecklats var för sig och sammantaget har detta har lett till att produktionssystemen totalt sett har blivit allt för ineffektiva. Dagens affärssystem åstadkommer totalt sett för lite verklig nytta (och för lite resursskapande), i förhållande till vad de kostar i resursförbrukning (inklusive arbete).

Finanskrisen visar att det är hög tid att satsa på förändring för att bygga totalt sett effektivare systemlösningar. Liksom vid tidigare långsiktiga konjunkturcykler (Kondratiev) antar jag att de företag som inte kommer loss ur de gamla strukturerna så småningom kommer att gå under. Framsidan är att; de som lyckas bra med nya lösningar kommer att växa.

Mer information:

/Reine Karlsson

One response to “Kris och miljökunskap

  1. Bra skrivet! Förändringar är alltid skrämmande, oavsett om det handlar om att möblera om på kontoret eller genomföra stora samhällsförändringar. Vi vill stanna kvar i det trygga, även om det ofta innebär det sämsta valet ur ett strikt logiskt perspektiv!

    Gilla