Finanskrisen visar att vi blivit klokare

Det påstås ibland att vi hade en bra utveckling fram till den nuvarande finansiella krisen. Det stör mig då ekonomer uttrycker sig som om situationen verkligen var bra ända fram tills ofullkomligheterna i de ekonomiska värderingarna och beteendena upptäcktes.

Positiva ekonomiska bilder kan visserligen ha en viktig funktion för att skapa framtidstro. I det avseendet är miljöperspektivet hittills inte lika välutvecklat.

Samhällets arbete bör dock inriktas på att skapa verkliga värden. Om intresset för de ekonomiska värderingarna missleder folk till att arbeta med att försöka manipulera de ekonomiska värderingarna så leder det till att vi får en falsk bild av hur situationen är. Dessutom leder det till att folk i allt för hög grad lägger sitt engagemang och sin arbetstid på fel saker.

Figuren nedan visar fyra kurvor över ekonomiska värden, två baserade på statistik
1. BNP-förändring enligt Näringslivets Ekonomifakta AB
2. Sveriges totala börsvärde, inflationskorrigerat, enligt SCB
och som illustration, två baserade på egna subjektiva bedömningar:
3. Det totala verkliga värdet av alla de faktiska resurser som samhället har
4. Det upplevda skenbara totala värdet av samhällets ekonomiska resurser

Samhällets ekonomiska värdeutveckling
Kurvorna 1 och 2 är baserade på ekonomisk statistik. Kurvan 4 avser att illustrera hur den allmänna subjektiva uppfattningen om landets välstånd har utvecklats. Kurvan 3 är en egen bedömning som jag har baserat på kunskap om hur förändringsprocesser fungerar och vilka former av värden det är som fungerar som bas för en hållbar utveckling. Kurvans nedgång 2004-2007 illustrerar att det under den tiden var många som försökte trissa upp olika former av bokförda värden, t.ex. för aktier och fastigheter. Jag antar att detta ledde till att engagemanget för sunda investeringar var relativt lågt och att samhällets faktiska substansvärde därför troligen gick ner under den perioden.

Figuren nedan fokuserar på skillnaden mellan det två illustrerande kurvorna 3 och 4. Pilen 2007 illustrerar att det verkar ha varit stor skillnad mellan det verkliga och det upplevda värdet, under året innan finanskrisen började. Under den tiden levde vi med en finansiell bubbla som orsakades av tvivelaktiga ekonomiska analyser, bokföringsbluffar och olika former av falsk marknadsföring. Under den perioden var det många ekonomiska analytiker, bankpersoner och politiker som talade om hur fantastiskt bra det ekonomiska läget var.

 Den finanssiella bubblan

Nu finns det starka indikationer på att det verkligen var en allvarlig finansiell bubbla. Det finns också de som säger att krisen gick att förutse.

Det verkligt intressanta är dock att vi nu börja komma ur den vanföreställning som vi levde med före krisen. Etiska fonder och miljöfonder är högaktuella. Det finns uppgifter om att investerarna hittills har satsat 5 000 000 000 000 $ på en mer hållbar utveckling. Anledningen till att man gör dessa satsningar är att det börjar bli mer påtagligt viktigt att göra sunda framtidsinriktade investeringar.

Gaskonflikten visar att det är viktigt att satsa på hållbar energiförsörjning. Lågkonjunkturen tolkas som en stor möjlighet för miljöteknikDe högprofilerade konsultföretagen går på högvarv och det ser ut som om reklambyråerna får ett tufft år. Det här kan tolkas som att

de sunda kompetenta aktörerna har fått en mycket bättre arbetssituation.

Läs mer:

/Reine Karlsson

One response to “Finanskrisen visar att vi blivit klokare

  1. Pingback: Las – trygghet och förnyelsebehov « TEM-funderingar