Lagom fattig mest klimatvänlig?

india1Januari, årets fattigaste månad, är till ända. Många har sparat in den här månaden eftersom mer pengar än tänkt gick åt i december. Själv har jag kikat längst in i frysen och hittat matlådor som jag glömt fanns och jag har bara gjort en resa över sundet, förutom cykelturerna i Lund. Miljövänligt visar det sig!

När man tittar tillbaka på nyhetsrapporteringen från årets första månad har det bjudits på en del artiklar som berör ämnena miljö och fattigdom. En studie som Karen Bradley, KTH, gjort visar att det inte alltid är de som botaniserar i den ekologiska grönsakshyllan som är mest klimatvänliga. Nej, den gruppen medvetna konsumenter bor större, kör mer bil, flyger mer och konsumerar mer och är därför inte alls så klimatvänliga som de tror. Den ensamstående mamman i förorten däremot, låginkomsttagare som inte lägger pengar på flygsemestrar och shopping, visar sig gå runt i mindre skostorlek när det gäller klimatavtryck.

Det är inte lätt att göra en jämförande studie när inte alla har samma valmöjligheter. Vem skulle inte tacka nej till en resa till Maldiverna? Frågan är hur man kan höja den allmänna medvetenheten så att man inte behöver ha ont om pengar för att leva klimatsmart.

Men för att vara klimatvänlig ska man inte bli alltför fattig! En annan artikel i DN tar upp problemet med eldning med ved och kodynga i Indien. Detta leder inte bara till luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar, utan bidrar till klimatförändringen. Stoftmolnen som bildas ligger som brunt moln över Indien. Kolpartiklarna har en värmande effekt, som kan vara nästan lika stark som utsläpp av koldioxid, skriver Karin Bojs i artikeln.

Men vem väljer att elda med koblaja i bostaden om man kan få el från lokala vindkraftverk? Fattigdom och klimatproblematik är båda globala frågor där det är lätt att komma med pekpinnar, men desto svårare att hitta lösningar. Vi som har råd måste bistå med kunskap och teknik.

/Veronika Franzén

3 responses to “Lagom fattig mest klimatvänlig?

  1. Dialog är viktigt. De ”fattiga” kan lära en hel del av de ”rika”, och de ”rika” kan kanske lära ännu mycket mer viktiga saker av de ”fattiga”.
    Men, bistånd har tyvärr ofta inte inte fungerat så bra, det har snarare tenderat att leda till att de som har ”fått” bistånd har blivit ännu mer ”hjälplösa”.
    Det verkar mycket bättre att satsa på ”empowerment”. Jag tror det är väldigt viktigt att försöka ordna så att även de som är ekonomiskt fattiga kan få möjlighet att investera i att förbättra sin framtid, t.ex. så som Grameen Bank gör.

    Gilla

  2. Hjälp till självhjälp är bättre än bistånd, helt klart. Just när det gäller miljöteknik är det extra viktigt att det finns möjligheter för utvecklingsländer att satsa och investera på det här området. Det gagnar alla!

    Gilla

  3. Pingback: Kungafamiljens ekologiska fotavtryck « TEM-funderingar