Mitt första riktiga jobb var som konsult på den finska filialen av ett stort, internationellt management konsultföretag. Året var 2000 och jag var en nyutexaminerad företagsekonom. Under studietiden hade jag redan förstått att jag i framtiden skulle vilja fokusera på miljöfrågor men just då kände jag att det var viktigt att applicera de businesskunskaper jag skaffat under mina fyra år på universitetet. De följande två och ett halvt år som jag jobbade med bla företagsstrategier och marknadsanalyser var mycket givande och intressanta men jag kunde ändå inte riktigt känna tillfredsställelse efter ett genomfört konsultuppdrag. Och jag visste också var det brast. Jag saknade de miljömässiga och etiska aspekterna i alla de företagsanalyser vi genomförde och strategier vi formulerade.
Efter att jag gick en kompletterande mastersutbildning i miljöstyrning och politik i 2005, har arbetslivet fått en ny betydelse för mig. Nu brinner jag för det jag gör! Samtidigt så gläder sig businessekonomen i mig när jag ser ett ökande intresse för hållbarhet som en strategisk fråga i företagen. Tisdagens konferens, CSR Syd i Malmö, var ett intressant evenemang på många sätt. Jag blev speciellt inspirerad av Marie-Louise Elmgrens föreläsning om Nestlés hållbarhetsarbete (även med tanke på den nypublicerade kritiken över Nestlé hållbarhetsrapportering). Hon nämnde begreppet ”Creating Shared Value (CSV)”, myntat av den välkände professorn Michael Porter från Harvard som även ligger bakom några av de mest använda businessmodellerna. Baserat på detta begrepp har man nu börjat skapa och använda businessmodeller där hållbarhetsaspekterna är en del i analysen. I praktiken har detta stor betydelse för oss som jobbar med frågor relaterade till företagens samhällsansvar, eftersom vi nu pratar samma språk som företagsledningen.
Samtidigt som jag känner glädje över att företagens samhällsansvar är ett så hett tema, känner jag också en viss nervositet över att det dyker upp fler och fler CSR-initiativ som kanske inte är så genomtänkta men som man ändå använder sig av i företagets marknadsföring. Det är nämligen så att i motsats till tidigare megatrender (exempelvis kvalitets- och IT imperativet) är hållbar utveckling inte bara en businesstrend. Det handlar om att få planetens resurser att räcka till en växande population. Alla företag måste integrera hållbarhetstanken i sina affärer för annars kommer det inte finnas så mycket kvar att lämna över åt våra barn och barnbarn.
Miljömässiga och sociala konsekvenser av affärer är mycket komplexa frågor. För att framgångsrikt integrera dessa i företagens sätt att göra affärer behövs det människor som har en djup förståelse för miljömässiga och sociala konsekvenser av företagandet. Jag är fullt medveten om att det redan idag finns många mycket professionella människor som jobbar med dessa frågor i affärssektorn. För att skapa hållbara affärsmodeller kommer vi att behöva fortsatt ökad kunskap för samhällsansvar från företagsledningens sida och ännu bättre förståelse för företagsekonomiska frågor från hållbarhetsspecialisternas sida.
Läs mer:
Nestlé-kritik: http://www.lotcobistand.org/nestle-missbrukar-overvakningssystem
Michael Porter’s artikel: http://www.fsg-impact.org/app/content/ideas/item/435
/Hanna Savola
TEM-funderingar 