Tysta zoner behövs

Det var några veckor sedan Markus och jag höll nätverksträff för miljönätverk nordväst (TEMs miljönätverk)  med Öresundskraft som värd. Förutom att diskutera den moderne miljösamordnarens roll och miljömål fick vi under fikapausen testköra en elbil (Satsning på elbilar) . Jag är teknikintresserad men är rent generellt inte jätteförtjust i just bilar. Det som jag dock aldrig hade tänkt på var att elbilar är helt tysta och bidrar till minskat buller från trafik. Samtidigt som det är väldigt lockande med att få ner bullernivån från bilarna kände jag plötsligt ett visst bekymmer över att jag som cyklist eller fotgängare kanske inte skulle höra när bilen kommer – att man kan råka ut för en olycka bara på grund av att man är så van vid att använda sin hörsel i stället av ögon i trafiken. Känns lite sorgligt att man måste lägga till ljud i elbilar bara på grund av att vi är vana vid att bilarna låtar.

Tystnad blir alltmer en bristvara i vår miljö, särskilt i stadsområdena. Var man än befinner sig brukar man höra minst ett avlägset ljud från motorvägen. Sist jag hade en riktig tystnadsupplevelse var 10 år sedan i finska Lappland då vi hade hyrt en stuga mitt i skogen under jullov. Vi hade precis bastat och gick ut klädda i badrockar för att andas lite frisk luft. Vi satte oss ner i trappan i mörkret och sade ingenting. Det var helt tyst, naturen var täckt i vit snö, och det enda vi hörde var vår egen andning och hjärtslag. Det var en mycket vacker stund som jag aldrig kommer att glömma. Ny när jag tänker på det har detta varit min allra skönaste naturupplevelse någonsin.

Jag vet att man i Sverige och Finland har tittat på möjlighet att skapa så kallade tysta zoner (det finns även ett EU direktiv 2002/49/EU). Enligt Wikipedia definieras en tyst zon som ”ett område med avsaknad av buller, men förekomst av önskade ljud. Det önskade ljudet är kopplat till tidpunkt och plats samt våra tidigare erfarenheter och förväntningar och är därmed en känslomässig värdering. I en miljö som förväntas vara tyst, kan bara själva förekomsten av motorljud vara störande, fastän ljudnivån är låg. På samma sätt kan naturliga ljud som bruset från bäckar och forsar ha en mycket hög ljudnivå, men ändå inte uppfattas som buller.”

Många kommuner i Sverige utreder och planerar nu för så kallade tysta zoner i sina översiktsplaner. I Finland har man också gjort många förundersökningar men det är svårare att hitta information om vad man konkret gjort inom detta område. Jag tycker att det är mycket positivt att dessa frågor utreds och diskuteras. Jag hoppas verkligen att tysta zoner genomförs både i städer och i områden som riskerar förhöjda bullernivåer i framtiden på grund av vägbyggande eller liknande. Att skapa tysta zoner, zoner dit människan har bara begränsad tillgång är positivt både med tanke på den biologiska mångfalden och också vår egen välbefinnande.

/Hanna Savola

Kommentarer inaktiverade.