Uppförandekod/Code of Business Conduct – ramen för företagens sociala ansvarstagande

På allt flera hemsidor kan man läsa om företagets ansvarstagande. Framför allt stora företag och/eller börsnoterade företag adresserar frågan på sin hemsida, men även medelstora företag och några enskilda små företag är på gång. Främsta drivkraften verkar vara varumärkesprofilering och när det gäller börsnoterade företag krav från investerare.

En så kallad uppförandekod/Code of Business Conduct är en central del i företagens ansvarstagande och rekommenderas även av den nya standarden om socialt ansvarstagande, ISO 26000. Koden föreställer de etiska regler som företaget förbinder sig att följa i alla sina beslut och aktiviteter. Den baseras på organisationens värderingar och innehåller grundläggande åtaganden såsom att företaget förbinder sig att i sin verksamhet, akta de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet, verka för att minimera och förebygga miljöpåverkan och korruption.

Frågor som ställer sig i samband med upprättandet av en uppförandekod är vilka koden skall gälla och hur den skall implementeras och följas upp. Koden gäller ju först och främst den egna verksamheten och behöver, för att vara av nytta, i ett första steg implementeras internt via olika slags kommunikations- och utbildningsinsatser.

Bestämmer organisationen att koden även skall gälla i leverantörskedjan måste den för det första kommuniceras och sedan även följas upp. Utifrån koden formuleras oftast krav som ställs på leverantörerna. Leverantörerna uppmanas oftast att skriva under koden och därmed förbinda sig att följa den i sin dagliga verksamhet. Beroende på hur mycket inflytande företaget som har skrivit koden har på respektive leverantör, kan implementeringen och framför allt uppföljningen av koden vara mer eller mindre tids- och resurskrävande. Vissa leverantörer kan man kanske inte påverka alls medans andra av olika anledningar är mer mottagliga för företagets kravställande.

För att underlätta kravställning och uppföljning har branschspecifika uppförandekoder, såsom the Electronic Industry Code of Conduct som HP har tagit initiativet till, tagits fram. Även svenska Systembolaget sägs samarbeta med sina nordiska kollegor för att ta fram en branschspecifik uppförandekod.

Även FN:s Global Compact med sina 10 ansvarsprinciper föreställer en slags uppförandekod som numera över 7000 företag på frivillig basis har anslutit sig till. Viktigt i detta sammanhang är att företagen verkligen arbetar aktivt för att implementera koden i verksamheten och inte bara lägger upp Global Compacts logotyp på sin hemsida.

Sammanfattningsvis kan konstateras att företagens självreglerande med hjälp av uppförandekoder blir allt viktigare i en globaliserad värld med en avreglerad marknad. Än så länge kan företag använda sig av sitt ansvarstagande i sin profilering och på sådant att stärka sitt varumärke. I framtiden kommer det inte vara lika lätt att plocka hem poäng genom att ta samhällsansvar för att ett aktivt ansvarstagande kommer snarare att vara normen än undantaget. Alla företag kommer att vara tvungna att arbeta aktivt med frågorna antingen på frivillig grund eller på grund av en strängare lagstiftning inom området.

Min rekommendation, satsa på arbetet med socialt ansvarstagande hellre förr än senare

/Iris Rehnström

 

Kommentarer inaktiverade.