Swedwatch uppmärksammade 2009 i sin rapport ”Reviewing Santa’s workshop 2009” arbetsvillkoren i leksaksfabriker i Kina. Swedwatch ställde i rapporten bl. a. kravet att att se till att de fabriksanställda i Kina ska känna till sina rättigheter och ha möjlighet att klaga om dessa kränks.
Företag som i rapporten pekades ut för att dra nytta av kränkningar mot mänskliga rättigheter och grundlägg. rättigheter i arbetslivet var ABA-Skol, Brio, Lekolar, ICA, Top-Toy och Åhléns.
Swedwatchs rekommendationer till leksaksföretagen och dess branschorganisation i rapporten 2009 var att
• förändra inköpsvillkor och kapacitetshöjande åtgärder
• att ställa krav på sina leverantörer och underleverantörer på demokratiskt valda arbetarrepresentanter på fabriksnivå, på ökad information och utbildningar till fabriksanställda och på införande av levnadslön
•inkludera referenser till samtliga ILO:s kärnkonventioner
• ge utökad information till konsumenterna.
I början av 2011 har Swedwatch gjort en uppföljning och presenterar nu dess resultat. Uppföljning har genomförts i form av rundabordssamtal med ovan nämnda företag där företagen fått redogöra för hur de agerat på de rekommendationer som framfördes 2009. Även leksaksbranschens organisation ICTI CARE och den Hongkongbaserade organisationen SACOM deltog i samtalet. Glädjande nog har branschen enligt Swedwatch gjort verkliga framsteg på flera punkter sedan 2009 . Däremot är arbetsdagarna fortfarande långa, lönerna låga och konsumentinformationen otillräcklig, om än något bättre än för två år sedan. Mycket positivt är att utvecklingen i Guangdong-provinsen går mot kollektiva förhandlingar om löner och andra arbetsvillkor på fabrikerna!
Detta exempel visar att frivilligorganisationer som synliggör missförhållanden i leverantörskedjan verkligen har möjlighet att påverka företag eller som i detta fall en hel bransch, att ta ansvar. För företagen är det så klart inte roligt att bli uthängda som bristande i sitt ansvarstagande samtidigt som allt flera företag ser möjligheten till samarbete och förbättring/riskminimering i en sådan situation. I stället för att stoppa huvudet i sanden bjuder allt fler företag in frivillgorganisationer till samarbete. Frivilligorganisationer kan genom sin expertis hjälpa företag att komma tillrätta med missförhållanden i t.ex. i leverantörskedjan samtidigt som de i sin tur kan lära sig av företagen om företagens betydande hållbarhetsaspekter/påverkan samt behov av resurseffektiva lösningar. Många frivilligorganisationer har i dagsläget insett fördelarna med företagssamarbeten och söker aktivt kontakt med företag. Företagen i sin tur börjar också upptäcka fördelarna med ett bra samarbete med frivilligorganisationer som del av sitt CSR-arbete. Detta är en glädjande utveckling samtidigt som det behöver påpekas att båda delarna behöver vara måna om en balans i sina ömsesidiga relationer. Frivilligorganisationen får inte hamna i en beroendeställning mot företagen för då ryker trovärdigheten och med detta även värdet av samarbetet för företagen.
Sammanfattningsvis kan konstateras att ett bra samarbete mellan frivilligorganisationer och företag gagnar båda delarna och mest en hållbar samhällsutveckling. Ett tips till företag som vill etablera ett sådant samarbete, upprätta riktlinjer för samarbetet utifrån er individuella verksamhet. Kopplingen av samarbetet till kärnverksamheten skall alltid kunna göras. Inte minst om samarbetet skall kommuniceras som del av organisationens CSR-arbete.
/Iris Rehnström
TEM-funderingar 