Social return on investment handlar om att identifiera och mäta andra värden än pengar.
Begreppet och metoden Social return on investment (SROI) togs fram av den filantropiska gruppen REDF (Roberts Enterprise Development Fund) i USA i början på 90-talet. Gruppen tog fram metoden för att kunna avgöra var och hur deras pengar skulle göra mest samhällsnytta. Poängen med Social return on investment är att man kan väga in andra värden i sitt beslutsfattande än de pengar en verksamhet eller aktivitet genererar och man tittar på faktiskt förändring snarare än resultat. SROI tar alltså hänsyn till värdet av effekter som inte har något marknadsvärde, som t ex vissa miljöeffekter och sociala effekter. För att hitta och mäta dessa andra värden involverar man intressenterna för att ta fram en beviskedja som beskriver hur en viss insats hänger ihop med ett resultat eller en förändring och vilket värde den här förändringen faktiskt skapar.
Ett exempel är en utbildningsinsats för att få fler i arbete. Om man tillämpar SROI för att utvärdera den här insatsen tittar man inte bara på hur många som har gått utbildningen utan man undersöker också om de som har gått kursen har fått ökat självförtroende efter den och om deras disponibla månadsinkomst har ökat genom att de har fått ett jobb efter utbildningen. Man undersöker detta genom att involvera de som har gått kursen (intressenterna) och genom att skapa en beviskedja – var det kursen som bidrog till det ökade självförtroendet och vilket värde har det stärkta självförtroendet?
/Elin Dalaryd
TEM-funderingar 