Walk the talk

Jag är galet fixerad av att utvärdera. Och då snackar jag inte om hårda fakta, utan känslan och imagen av saker. Vad förmedlas och ligger det i linje med profileringen?

Tänk så mycket energi som läggs på marknadsföring. Ytligt tycker vissa, men ack så viktigt. Marknadsföring kan handla om allt från events till vilka kläder du väljer att ha på dig. Tycker jag. Vad och hur uppfattas du och är det = de du vill representera?

Min reflektion är att mingel, events och happenings av olika slag ofta faller på maten. Konstigt ändå, en så simpel sak.

Agendan har varit givande och dagens tema är, det just nu så populära ämnet, hållbarhet. Det blir paus och blodsockret skriker efter föda. Kön blir längre och längre, äntligen är jag framme vid fikat. Say what!? Kanelbullar och smågodis? Hur tänker de nu? För vem är det hållbart att käka socker och snabba kolhydrater? Inte för min kropp.

Nu finns två alternativ, att trycka bullar så att det står ut genom öronen eller att ta fram det nyttiga pretto mellanmålet jag har med mig i nödfall? Det är omöjligt att välja rätt alternativ här, jag vill inte hamna i ”jag är inte lika onyttig som dig”-facket.

När jag ätit färdigt sockerdippen, som serveras på träfat (fint ska det va) och tömt mitt plastglas med bubbelvatten, så tycks det inte finnas någon sopsortering. Allt hamnar i en stor svart säck. Nu kan det förvisso finnas någon bakom kulisserna som har arbetsuppgiften att sortera sopor, men det är väl högst otroligt?

Någonstans under den 20 minuter långa fikapausen fallerar allt mitt förtroende för ägaren av eventet, trots de inhyrda experterna och den moderna framtoningen.

If you dont walk the talk, dont talk at all.

Jessica Andersson (Gästbloggare)bild (18)

Kommentarer inaktiverade.