Reach-lagstiftningen börjar ge resultat

Det slår sällan fel – när jag pratar Reach med miljöansvariga ute på företag hörs ofta en suck. Det som irriterar är administratitionsbördan, tiden det tar att kommunicera med leverantörer om Reach, svårigheten att applicera reglerna på den egna verksamheten och att det inte verkar hända mycket konkret. Delvis kan jag hålla med och förstår sucken, men jag måste ändå poängtera att all möda som läggs ner faktiskt ger resultat som sakta men säkert börjar synas.

EU:s kemikalielagstiftning Reach har sedan 2007, då den omfattande lagstiftningen trädde i kraft, inneburit nya administrativa krav på främst tillverkare och importörer, men även vanliga användare till exempel inom industrin. Arbetet med att registrera och utvärdera de ämnen som finns i produkter och varor inom Europa har bara börjat. I takt med att Reach-lagstiftningen steg för steg faller på plats är tanken att även slutkonsumenter ska nås av kemikalieinformationen, så att det blir enklare att fatta miljöriktiga beslut i affären.

Reach ställer krav på att konsumenter har rätt att på begäran få information om innehåll av farliga ämnen i varor. Ämnen som anses som särskilt farliga sätts upp på den så kallade kandidatförteckningen och det är dessa ämnen som konsumenter har rätt att få information om. Om varan innehåller ett ämne i en koncentration på över 0.1 viktprocent har konsumenten rätt att få veta det och ska få tillräcklig information så att varan kan hanteras på ett säkert sätt. Som ett minimum ska dock information om namnet på det farliga ämnet som ingår i varan ges. Informationen ska lämnas kostnadsfritt inom 45 dagar från det att den har begärts.

Kandidatförteckningen uppdateras kontinuerligt med nya ämnen, vilket innebär att de som tillverkar varor hela tiden måste kräva information från sina leverantörer. Kemikaliemyndigheten har tagit fram ett dokument som kan vara en hjälp till för medvetna konsumenter som vill ställa frågor till butiksägare eller kundtjänst:

Dokument: Begäran om information >>

Även om ämnena på kandidatlistan är få än så länge och butiken har 45 dagar på sig att svara, så ser vi konsumenter äntligen resultat av den flera hundra sidor långa Reach-lagstiftningen. Detta kommer i längden gynna företag som har koll på sina kemikalier och ligger steget före när det gäller att kommunicera med dem som levererar ämnen och komponenter till dem.

Mer information om REACH finns på Kemikaliemyndighetens hemsida

/Veronika Franzén

TEM:s miljönätverk inför 2012

Så här när året närmar sig sitt slut är det dags att blicka bakåt och summera året som gått, men också tillfälle att spana efter nya trender och utmaningar inför 2012. Efter att ha följt TEM:s miljönätverk under 2011 kan jag med glädje konstatera att vi genomfört flera spännande träffar, successivt ökat medlemsantalet och faktiskt utgjort en plattform i Skåne för nya idéer inom miljö och CSR.

Det är intressant att följa utvecklingen av nätverken som TEM drivit sedan många år tillbaka. Eftersom ämnen väljs av medlemmarna själva ger det oss här på kontoret en ganska bra fingervisning om vad miljö- och CSR-ansvariga ute i olika verksamheter verkligen vill diskutera. Det är inte alltid det som vi på TEM föreslår som är mest angeläget, utan det kan handla om helt andra ämnen.

Utmaningen inför 2012 blir att fortsätta arbetet med att driva miljönätverk som följer med i trender på miljöområdet, men som ändå ger utrymme för diskussion och kunskapsutbyte om jordnära och praktiskt miljöarbete. Trots dystra tillväxtprognoser för ekonomin i allmänhet tror vi på fortsatt växande nätverk. Nätverk ger kontakter och nya idéer – viktiga överlevnadsstrategier inte minst i kristider.

En konkret utmaning inför 2012 handlar om att få nätverket Österlen att växa så att bättre förutsättningar skapas för ett rikt utbyte vid träffarna. Om någon där ute i bloggosfären har tips på Österlenbaserade företag som vill komma och ”prova-på” så går det bra att maila till oss på TEM och tipsa! Nästa Österlen-träff hålls en 24:e januari 2012 kl 13 hos Rondo Plast i Ystad, Blygatan 6, med tema Kretsloppstänk. Välkomna säger vi till alla gamla och nya medlemmar!

Mer information om TEM:s miljönätverk>>>

/Veronika Franzén

Världens största oljesanering

Nigeria är ett av världens mest oljeförorenade länder, skriver UNEP i en ny rapport. De har noggrant kartlagt föroreningarna och kommit fram till att utsläppen varit enorma och konsekvenserna för människa och miljö förödande. Föroreningarna återfinns idag i floder, marker, växter, djur och givetvis då också i människor. Ett exempel visar att invånarna i en by drack vatten från brunnar förorenade med bensen, som är cancerogent, i koncentrationer 900 gånger högre än Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer.

Om en sanering kommer till stånd, så som UNEP vill, kommer det att bli världshistoriens största oljesanering. Bland annat riktar UNEP sig till oljeindustrin för att de ska vara med och bekosta saneringen. En av de största exploatörerna av olja i Nigeria var Shell som hade verksamhet i landet ändå fram till 1990-talet.

Samtidigt som UNEP i förra veckan släppte sin rapport om föroreningarna i Nigeria, kom nyheten att Shell har fått klartecken från olika amerikanska instanser att gå vidare med sina planer på oljeutvinning i Arktis. Ett eventuellt oljespill i Arktis skulle få extra stora konsekvenser. Det kalla klimatet gör att olja bryts ner mer långsamt och detta skulle försvåra en sanering. Arktis är ett unikt området med höga skyddsvärden och många sårbara arter.

Även om man idag givetvis vidtar helt andra säkerhetsåtgärder än man gjorde i Nigeria på 1900-talet, så känns det paradoxalt att rapporten sammanfaller med senaste nyheten om Shells ”senaste framgångar” gällande borrningar i Arktis. Shell brottas med skandaler och utsläpp i det förflutna samtidigt som de blickar framåt mot nya projekt. Det blir en intressant fråga att fortsätta följa, speciellt med tanke på att Sverige ligger nära och också har intressen i området.

Sammanfattning av UNEP:s rapport om oljeföroreningar i Nigeria
Enorma oljeföroreningar i Nigeria / DN 110804
Enviro Groups Mull Legal Challenge of Shell’s Arctic Offshore Drilling Plan / New York Post 110805

/Veronika Franzén

Kommunikation är utmaningen

I tidningen Miljö&Utveckling nr 2/2011 presenteras en undersökning som gjorts i samarbete med Näringslivets Miljöchefer, NMC. En av alla frågorna handlade om vilken den största utmaningen är i rollen som miljöchef . Så här ser svaret ut:

Förvånad? Även om vi på TEM ofta får höra att det är svårt att motivera medarbetare och chefer, så var vi inte beredda på att detta ämne skulle hamna på plats 1 till 4 i undersökningen.

TEM kör sedan flera år tillbaka kurser i hur man motiverar och engagerar medarbetare, chefer och andra samarbetspartners att satsa på miljö och jobba åt samma mål, men detta verkar vara ett ämne som är ständigt aktuellt. Kanske sätter vi in en extra kurs i höst!

Här lägger ni krutet i miljöarbetet / Nr 2/2011 Miljö&Utveckling

TEMs kurs Att Engagera 26 maj 2011

/Veronika Franzén

Nu vet jag vad som hände med min regnskog!

Den blev en monokultur av Eukalyptusträd. Jag såg den på bild idag när jag slog upp morgontidningen. Det har redan skrivits här på bloggen om de fotbollsplaner regnskog vi köpte som barn och som gav oss hopp om framtiden och tro på vår egen makt att påverka.

Nu fick jag det svart på vitt, det som jag befarat så! De har gjort en monokultur av eukalyptusodlingar. Stora Enso slår på stort med en helsidesannons i SVD där rubriken STORA ENSO RÄDDAR REGNSKOGAR lockar mitt intresse. Men en snabb blick på bilden visar ett lanskap som inte på något sätt liknar den regnskog jag köpte. Här består hälften av prydliga rader av eukalyptusträd. Stora Enso hävdar i reklamen:

”På detta sätt kan den biologiska mångfalden i Atlantiska regnskogen återskapas”

Men detta är inte alls sant. Regnskogens flora och fauna kommer knappast att trivas bland eukalyptusträden. Dessutom växer eukalyptus snabbt och det innebär täta avverkningar som ytterligare stör de arter som lever i regnskogen bredvid.

Kampanjen kallas RETHINK, men allt jag har att säga är… Tänk om en gång till Stora Enso! Det har tagits bra initiativ i kampanjen också, men ägna gärna mer resurser åt att plantera riktig regnskog istället för eukalyptusodlingar.

Stora Enso Rethink

/Veronika Franzén

Intressant utbildning om hållbar produktutveckling

Ibland behöver man inte åka långt för att hitta spännande utbildningar. I Eslöv har det startats upp en yreksutbildning om miljöanpassad produktuteckling. Utbildningen passar perfekt om man redan arbetar med miljö, men vill komma vidare i sin roll och skaffa sig bredare kompetens. Man kan gå utbildningen parallellt med sitt jobb eftersom den läses på distans.

Utbildningen startar i början av september 2011, pågår under två terminer och  utbildningsmaterialet får man via webben. Under en del av tiden gör man även ett projektarbete kopplat till produkter, så att teorin översätts till praktisk verklighet. TEM har ett litet finger med i utbildningen eftersom vi tagit fram en del material till några av kursmomenten.

Några av de delområden som tas upp i utbildningen handlar om företagsetik,  uppförandekoder, globala miljöfrågor, standarder, miljöfrågor kopplat till produktutvecklingsnivå, livscykelperspektivet, intressentanalys, produkt- och företagsinformation samt kommunikation. Jag  tycker att utbildningen fyller en viktig funktion. Det finns redan många grundläggande utbildningar inom miljö här i Skåne, men inte lika många praktiska kurser för de som redan är ute i arbetslivet och vill ta ett steg vidare.

Missa inte sista ansökningsdagen till utbildningen: 15 maj!!
Allmänt om utbildningen
Kursinnehållet
Kort om projektarbete

Utbildningens blogg: Hållbar Produktutveckling

/Veronika Franzén

Tips: Ekosystemtjänster diskuteras i P1

TEM har tidigare skrivit en del om ekosystemtjänster här på bloggen. Ekosystemtjänster kan beskrivas som de tjänster som naturen bjuder oss på utan att vi reflekterar särskillt mycket över det, men som är avgörande för om vi har mat på bordet, material att bygga hus med, ren luft och annat som är viktigt.

Från miljöekonomernas håll räknas det idag mycket på vad ekosystemtjänster är värda i pengar, något som gör att beslutsfattare lättare ska kunna prioritera dessa frågor. Sätts det en prislapp på vad naturen tillhandahåller gratis idag så kommer tjänsterna att synliggöras på ett tydligare sätt.

Nu har Klotet i P1 gjort ett program om ekosystemtjänster och hur man kan beräkna värdet på dessa! Missa inte att lyssna här:

Klotet 2011-03-30

/Veronika Franzén

Skillnad på fabrik och fabrik

Vi på TEM är vana att vara ute på verkstadsgolv som internrevisorer på ständig jakt efter förbättringsmöjligheter, både när det gäller miljö och arbetsmiljö, och vi hittar så gott som alltid en hel lista med punkter som en stressad miljösamordnare får att ta tag i. Det känns viktigt och angeläget på alla sätt.

Denna film ger en ögonblicksbild av en leksaksfabrik någonstans i Kina. Jag funderar över hur lång listan med  förbättringspunkter skulle bli vid ett besök där och vad som faktiskt skulle kunna få fabriksägarna att ändra arbetarnas villkor. Hårdare miljömässiga och etiska krav från stora kunder och aktörer längre ner i kedjan är viktigt. Här kan vi som slutkonsumenter också vara med och visa att vi föredrar leksaker som är miljömärkta eller gjorda av ekologiska tyger. Dock är det ännu inte lika ”enkelt” att veta om produkterna är tillverkade på ett arbetsrättsligt ok sätt.

Trailer till filmen ”Rapport från tomtens verkstad” from Kristina Areskog Bjurling on Vimeo.

/Veronika Franzén

Intryck från CSR syd 2011

CSR syd 2001 bjöd på många intressanta talare och ett intensivt minglande i pauserna – det blev en lyckad dag och TEM andas ut.  Först ut på podiet var Kevin Noone från the Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences som talade om olika scenarios för hållbar utveckling och gränserna för hur mycket jorden kan pressas innan ekosystemtjänster, biologisk mångfald etc påverkas negativt. Nedslående och skrämmande tyckte många, medan andra verkade känna sig utmanade att kämpa hårdare för att minska mänsklighetens negativa påverkan på jorden. Iris Rehnström, kollega från TEM, följde upp med att berätta om ISO 26 000, den nya vägledningen för socialt ansvarstagande. ISO 26 000, som vi hoppas blir ett praktiskt verktyg och ett gemensamt enande språk för hållbarhetsarbete, kan användas av både kommuner, företag och statliga verksamheter.

Efter pausen hade vi förmånen att få lyssna på Rosman Jahja, Communications Manager på Trelleborg AB, som belyste Trelleborgs arbete med bland annat hållbarhetsredovisning som de kommit långt med. Senare under dagen fick vi fler företagsexempel; Wihlborgs Fastigheter, APL Pharma Specials, Länsförsäkringar Skåne och Max Hamburgerestauranger fanns på plats för att visa konkret hur just deras CSR-resor sett ut – alla dessa presentationer var mkt givande! För egen del kände jag starkast för Pär Larshans historia om hur Max lyckats fånga sin hjärtefråga och kunnat arbeta aktivt med den; att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden. De har kommit långt med detta i sina egna restauranger och det har bidragit lägre personalomsättning, att de fått positiv uppmärksamhet i media och, viktigast av allt, att dessa personer hittat riktiga arbeten.

Representanter från Tetra Pak och WWF berättade om hur de lyckats med ett utveckla ett gemensamt samarbete som fört med sig många fördelar, inte minst för att man varit med och påverkat skogsbranschen och förpackningsmarknaden till att blir mer ansvarstagande. Detta hade varit svårare att uppnå om de arbetat enbart på var sitt håll.

Vi fick också nöjet att lyssna till Carsten Ingerslev från Center for CSR, Ministry of Economic and Business Affairs, Danmark, som gav oss en inblick i hur danska företags CSR-arbete kan leda till både ökad lönsamhet i verksamheter och till ett långsiktigt hållbart samhälle.

En annan av dagens höjdpunkter var Hanna Roberts från GES Investment Services som bjöd på ett matnyttigt föredrag om vad investerare är intresserade av när de bedömmer företag och hur man kan gå till väga för att analysera företag utifrån deras hållbarhetsarbete.

Detta var bara en del av vad dagen hade att bjuda på.  Nu ser vi redan fram emot – och planerar – CSR syd 2012!

/Veronika Franzén

Framtiden oviss för mkb

Det är ingen hemlighet att miljökonsekvensbeskrivningar är ett komplicerat och tids- och resurskrävande område i den svenska lagstiftningen. Regeringen har tagit fram ett förslag för att förenkla reglerna kring mkb. Förslaget, om det går igenom, skulle leda till en försvagning av miljöskyddet vid projekteringar. Förslaget skulle innebära att endast företag med betydande miljöpåverkan ska jobba med miljökonsekvensbeskrivning. Övriga tillståndspliktiga verksamheter ska ta fram ett mindre underlag i form av en samrådsredogörelse.

En annan skillnad är att det i dag är länsstyrelsen som ska vägleda exploatören, men om förslaget går igenom får länsstyrelsen en utökad roll, med skyldighet att lämna besked om samrådskretsens storlek samt mkb:s omfattning och inriktning. Verksamhetsutövaren behöver dock inte följa rekommendationen. Detta innebär att vi skulle komma längre från den grundläggande principen i Miljöbalken vad gäller att det är verksamhetsutövaren som ska bevisa att han inte föroenar. Det känns som att vi då går i fel riktning mot det som svensk miljölagstiftning står för i grunden.

Givetvis går debatten het. Svenskt Näringsliv, som länge varit drivande i frågorna kring att lätta på MKB-bördan för företagen, är inte helt nöjda med förslaget ännu. De skulle helst se att detta är ett första steg och att man sedan gör ytterligare lättnader i lagtexten. ”De svenska miljöreglerna har länge kritiserats av näringslivet för att de är byråkratiska, leder till godtycke, hindrar investeringar och stoppar samhällsutvecklingen”, kan man läsa i en artikel i Miljöaktuellt.

Givetvis är det bra att underlätta för företag så att onödiga regler tas bort, men miljökonsekvensbeskrivningar behövs för alla tillståndsplikta verksamheter.
Allt pekar på att moderna framåtblickande företag som vågar vara djärva på miljöområdet har framtiden i sina händer. Ett bedriva ett genuint och systematiskt miljöarbete har till och med blivit hippt! Mkb har av förklarliga skäl inte fått del av hippfaktorn. Mkb är fortfarande en av de tyngre bitarna inom miljölagstiftningen och jag hoppas att det så får förbli.

MKB kan monteras ned redan 2012 Miljöaktuellt 2011-02-24
Dogmatisk regelförenkling räddar inte MKB Miljöaktuellt 2011-02-24
Svenskt Näringsliv: ”Därför måste reglerna göras enklare” Miljöaktuellt 2010-03-02
Enklare lagtext om miljökonsekvensbeskrivningar Regeringens officiella webbsida

/Veronika Franzén

Föräldraledighet med miljöperspektiv

Väl tillbaka på TEM efter en föräldraledighet känns det nu inspirerande att sätta sig in i allt spännande som hänt i miljövärlden i allmänhet och på TEM i synnerhet. Det fullkomligt sprudlar av energi och nya idéer, vilket är roligt att se.

Ur ett miljöperspektiv kan föräldraledigheten vid en första anblick verka katastrofal. Jag har aldrig tidigare producerat så mycket avfall (90% blöjor), använt så mycket engångsmaterial (läs våtservetter och hushållspapper) eller bidragit så mycket till växthuseffekten (med tanke på all den lustgas som gick åt den där dagen för ett år sedan) som jag gjort under det här året.

Men ser man bortom detta så har föräldraledigheten också lett till många ”miljöinsikter”. Det blev mer tid att reflektera över ett hållbart samhälle och vilka val man själv kan göra. Med sovande barn i vagn kunde man enkelt leta efter närodlade och ekologiska alternativ i timtal! Dessutom, inspirerade av Urban Farming-rörelsen har vi i bostadsrättsföreningen börjat planera odlingslotter i trädgården. Redan nu gror nyttigheter i lägenhetens fönster – det är bara vårsolen som fattas.

Nu när ledigheten är över går jag bokstavligen talat från det lilla till det stora och jobbar vidare med hållbarhetsfrågor på TEM, men behåller insikten om att allt ändå startar med de små valen.

/Veronika Franzén

Hopenhagen

Klimattoppmötet i Köpenhamn kommer allt närmare. Kommer det att bli ett avtal? Känns det hoppfullt?

På siten Hopenhagen kan man gå in och skriva under ett upprop till världens ledare och samtidigt berätta för dem vad man hoppas på inför mötet och framtiden. Namnlistan kommer att överlämnas till världens ledare när de träffas i Köpenhamn.

 

 

 

/Veronika Franzén