Author Archives: Daniel Eriksson

Vilken bil ska jag egentligen köpa?

Familjen har växt och vi behöver en lite större bil. Min gamla som hållit i många år var en etanolbil, Volvo V50, och ur många perspektiv var väl inte etanolbil det mest lyckade köpet, men det var en miljöbil och mina intentioner var goda. Men som sagt var, nu behöver vi en större bil för att få plats med barnvagnar, cyklar, bilbarnstolar, 3-4 veckors packning osv, men vilken ska jag köpa?

Ingen bil är naturligtvis det bästa alternativet, men med Gotlandsresor tre gånger per år funkar det helt enkelt inte med tåg för hela familjen med packning och hyrbil blir för dyrt att hyra 4 veckor per sommar, en vecka till jul, en vecka till påsk/sportlov och till lite andra utflykter och en och annan jobbresa. Så bil måste det bli, tyvärr får jag säga. Hade gärna lagt pengarna på något roligare. Till vardags är det cykel och buss som gäller, så det är framförallt längre sträckor bilen behövs och då pratar vi 10-tals mil och inga ”bilresor under 5 km är löjliga” eller vad nu Malmö hade för slogan.

För ett par år sedan hade gasbil känts som det självklara alternativet, men idag vet jag inte? Hur ser framtiden ut för gasbilar, vilka märken finns, vad är andrahandsvärdet? Tycker att det är ganska tyst om gasbilar just nu, dessutom är det väl fortfarande en hel del naturgas i systemen? Varför är det tyst om gasbilar, är det något jag inte vet, finns det bra gasbilar med ett par/tre år på nacken, är det bara Passat nu V70 gas inte görs längre? Blir det fler tankställen eller har det stagnerat?

Elhybrid kan ju vara ett bra alternativ men oftast för dyra för min plånbok. En bättre begagnad elhybrid känns lite riskfyllt, har står det till med batterierna, hur kollar man det? Dessutom finns det inte så många förutom Prius, Lexus och nåt märke till. En ny elhybrid i rätt storlek (tex V60, Lexus) är svårt att lösa ekonomiskt om man som jag inte har tjänstebil och de förmåner det för med sig. De flesta elhybrider jag har tittat på har dessutom inte så imponerande km-förbrukning vid långfärder där fossilmotorn får jobba istället för batterierna.

Elbil, en större Tesla hade så klart varit drömmen, men prisnivån är alldeles, alldeles för hög. En bättre begagnad elbil känns även det lite riskfyllt, hur kommer batterierna att funka, finns det överhuvudtaget lite äldre elbilar som har lite storlek och räckvidd? Supermiljöpremien räcker tyvärr inte till för att göra bilarna attraktiva för mig, där har norrmännen nåt att lära oss.

Diesel, är själv lite skeptisk mot att snåldieslar lanseras som miljöalternativ, inte minst efter Volkswagens klassiska inspel i debatten. Är snåldiesel ett bra alternativ? Fortfarande är det fossilt, fortfarande kommer det otrevliga ämnen ur avgasröret (oavsett hur bra partikelfilter du har renar de inte allt) men vissa bilar ger en mycket låg km-förbrukning, oftast lägre än el-hybrider så vitt jag har sett.

Bensin/Etanol, känns helt uteslutet i dagens läge och känns som teknik på väg bort.

Så vad ska jag köpa som funkar med en normal plånbok, ett ganska specifikt behov och ett stort miljöintresse? Jag har verkligen ingen aning och snart är det sportlov, det får kanske bli en takbox!

/Daniel

Nu startar vi konferensen CSR Øresund 19 maj 2016

Under 2016 återstartar vi vår CSR-konferens efter ett par års vila. Vi kommer 19 maj 2016 arrangera CSR Øresund tillsammans med Fair CSR i Danmark. Konferensen kommer att arrangeras vartannat år i Danmark och vartannat i Sverige.

csr öresund

Mer information finns på www.csroresund.com som är under konstruktion och kommer uppdateras efterhand. Om du redan nu har frågor kring sponsring, ställa ut, talare eller deltagande, kontakta oss gärna på tem@tem.se eller 040-606 55 80

Bilder och presentationer från tidigare konferenser inom CSR (CSR syd och CSR North) som TEM arrangerat hittar du här >>>

Har externrevision av miljöledningssystem förlorat sin betydelse?

Man hör ofta i branschen att man inte kan lita på ett certifikat på exempelvis ISO 14001 från Kina. ”Man kan köpa det på vilken marknad som helst” säger svenska revisorer lite föraktfullt. Men hur står det till med de svenska certifieringarna? Kan man lita på dem? Nej hävdar jag och riskerar att trampa många på tårna. Jag har varit ute hos många verksamheter i höst som klarat externrevisionerna galant och i många fall utan någon som helst avvikelse. När jag granskat i efterhand så har jag hittat massor, i ett fall 35 ”trettiofem” avvikelser/lagbrott/missade delar i standaren hos en verksamhet som klarade sin certifiering galant ett par veckor innan. Detta kan inte vara OK. Vad beror då detta på? Det finns naturligtvis många förklaringar.

1 Kompetensen hos revisorer. Revisorer med kunskap i t.ex. kvalitet ska även granska t.ex. miljö, det går ofta så där. I ett fall hade de endast läst protokollet från ledningens genomgång och sen godkänt verksamheten. I ett fall upplevde kunden att personen satt och tjatade om informationssäkerhet då de skulle revidera miljö och visst var revisorns kompetens just inom informationssäkerhet och inte miljö.

2 Revisorer är konsulter och konkurrensen är hård. Man friar hellre än fälla för att man inte vill förlora en kund. Alldeles uppenbart i många fall.

3 Revisorer vill inte vara revisorer utan vill leka rådgivare. Man trivs inte med sitt jobb och vill dessutom fakturera fler timmar med olika guider, utbildningar och mallar. Jämför gärna med ekonomiska revisorer som i uppmärksammade fall samtidigt varit rådgivare internt i de organisationer de granskat, inte så lyckat. Revisionen blir då ett tillfälle till merförsäljning snarare än revision. I förekommande fall händer det även att revisorer endast sätter väldigt tveksamma avvikelser på tjänster/insatser som gjorts av ”konkurrenter”.

4 Många externrevisorer är underkonsulter och får dåligt betalt av certifieringsorganen och vill lägga så lite tid som möjligt på varje revision. Mer avvikelser, mer pappersarbete och mindre betalt.

5 Många revisorer har en övertro på ledningssystem för ledningssystemet skull, inte som det verktyg det egentligen är. Miljöledningssystem ska leda till bättre miljöprestanda, inte blanka revisionsprotokoll för att göra kunden glad och skapa mysig stämning under revisionen.

Samtidigt finns det trender som ytterligare kan försvåra arbetet ytterligare:

1 Man går mer och mer mot integrerade ledningssystem vilket kommer att innebära att revisorerna ska granska mer och då naturligtvis får mindre kompetens inom varje område.

2 Revisorerna vill komma oftare och oftare. När jag började i branschen kom externrevisorerna var tredje år för att omcertifiera, däremellan var det internrevisioner. Sen ville de komma vartannat, sen varje och nu helst var nionde månad. It´s all about the money.

3 Brist på praxis eller praxis kommuniceras inte mellan revisorer – olika revisor tycker diametralt olika vad gäller specifika frågor vilket undergräver förtroendet för hela systemet och standarden, kommer att vara än mer problematiskt med nya ISO 14001 innan det någorlunda har satt sig.

4 Antalet dagar revisorer vill vara på plats ökar något otroligt. Har exempel från landsting och liknande där det spenderas oerhört många dagar på plats varje år eller var nionde månad, och det utan att hitta något speciellt. För man vill ju behålla kunden. Jag är mest fascinerad att de hittar nåt att granska och prata om under så pass många dagar.

Vad kan vi då göra för att svenska certifikat ska vara värda mer än ett kinesiskt köpt på den lokala marknaden?

1 Se nya ISO 14001 som en nystart och återinför respekten för ett ISO-certifikat som är minst sagt skamfilat idag. ISO 14 001 ska vara ett verktyg för att öka miljöprestandan och i slutändan skapa affärsnytta, det ska inte vara ett nödvändigt ont som ingen längre egentligen efterfrågar förutom av slentrian i upphandlingar.

2 Som beställande verksamhet, våga ifrågasätta revisorn om de vill ha 14 dagars revision om året när ni hade 5 för tre år sen. Gäller inte minst upphandlare i offentlig sektor som tror de sparar pengar genom att pressa dagspriset, det man förlorar på karusellen tar man igen på gungorna…

3 Se över kompetensen hos revisorer. En revisor med expertkunskap på energiledningssystem i pappersbruk ska inte revidera miljö på ett kemiföretag.

4 Sluta att certifiera offentlig sektor, dyrt, finns inga kundkrav och skapar massor av byråkrati som minskar resurserna till mer väsentligt miljöarbete. Interna revisioner och certifikat räcker gott, särskilt som landsting och kommuner i många fall själva har högre kompetens i sin bransch än de revisorer som kommer och granskar.

5 Skapa utrymme i systemen för inspirerande projekt. Nästan undantagslöst ligger alla intressanta, innovativa och framåtskridande projekt och insatser utanför ledningssystemen. Det vill säga det bästa man göra styrs inte från miljöledningssystemet utan görs ”vid sidan om”. Innovation och nytänkande projekt passar inte in då systemen upplevs som för byråkratiska. Så många organisationer gör massor av fantastiska miljöinsatser samtidigt som man fortsätter räkna plastmuggar och kopieringspapper som mål i ledningssystemet. Och det kan väl inte en revisor med det minsta miljöintresse tycka är kul.

Over and out! God jul!

/Daniel Eriksson

Nya medlemmar i NCSH: Karolinska, C2DS, CSK och PVC-free bloodbags

Vi är glada att kunna presentera ytterligare 4 medlemmar i NCSH – Nordic Center for Sustainable Healthcare. Nätverket har nu sen starten 28 maj i år snart 30 medlemmar. Läs mer på sustainablehealthcare.se 

karolinska

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Nordens ledande sjukhus, inte minst inom hållbarhetsområdet. Nya Karolinska är världskänt för investeringarna i hållbara lösningar. Karolinska har 15 000 anställda.

csk

Centralsjukhuset i Kristianstad har varit pionjär inom många hållbarhetsområden, inte minst när det gäller investeringar i ny innovativ miljöteknik. CSK har cirka 2300 anställda.

C2DS – Comité pour le Développement Durable en Santé – är en franskbaserad organisation med kontor och medlemmar även i Tyskland. C2DS har 490 sjukhus och andra hälsovårdsinrättningar som medlemmar och är en av Europas starkaste aktörer inom hållbar sjukvård.

PVCfreeBloodBag 72dpi

PVC-free bloodbags är ett EU life + project som syftar till att utveckla PVC-fria blodpåsar. Det är ett gemensamt projekt mellan industrin och hälso- och sjukvården. Projektet leds av  Jegrelius Institute i Östersund.

Here you can find the rest of the members and partners >>>

Innovationsagenda hållbar sjukvård – rapport pdf

innovationsagendaUnder det senaste året har vi arbetat med en innovationsagenda för hållbar sjukvård finansierad av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Partners har bla varit Swecare och Lunds Universitet. Arbetet med agendan har lett till bland annat etableringen av Nordic Center for Sustainable Healthcare.

Själva rapporten är nu även klar och innehåller en genomgång av området, men framförallt en lista med åtgärdsförslag och målformuleringar. Innovationsagendan visar att hållbar sjukvård kan vara ett nytt styrkeområde för Sverige som knyter samman många av de områden där vi har spjutspets som life science, sjukvård, miljöteknik mm. Det finns även en stor potential i att utveckla hållbar sjukvård som vetenskaplig disciplin för att ytterligare öka samverkan och skapa incitament för innovationer och utveckling.

Läs mer i Den nationella Innovationsagendan för hållbar sjukvård.

/Daniel Eriksson

SP, Schneider och Glamox Luxo nya medlemmar i vårt nystartade nätverk för hållbar sjukvård

Vårt nätverk för intressenter inom hållbar sjukvård, Nordic Center for Sustainable Healthcare, som vi startade med en kick-off i Malmö den 28 maj har på bara några sommarmånader vuxit till hela 20 medlemmar.

De senaste medlemmarna är bla SP, Glamox Luxo och Schneider Electrics.

Den 3 september har vi det första medlemsmötet. Det kommer att äga rum hos vår medlem/partner Swecare på Biblioteksgatan i Stockholm.

sustainable healthcareLäs mer på hemsidan för Nordic Center for Sustainable Healthcare >>>

/Daniel

TEM säljer aktier i IUC Skåne till högstbjudande

TEM har lagt ut aktier i Industriellt Utvecklingscenter i Skåne AB (IUC Skåne) till försäljning. Aktierna uppgår till cirka 27 % av IUC:s aktier. TEM har varit en passiv aktieägare sen IUC grundades och det är nu dags att lämna över till någon mer aktiv ägare. Är du intresserad av att förvärva 27  % i IUC Skåne så finns det mer information på Bolagsplatsen.se 

IUC själva beskriver sin verksamhet som: 

”IUC Skåne, med kontor på Minc/Workspace i Malmö, består av ett team konsulter och projektledare med lång erfarenhet av företagsutveckling. Vi ser det som en utmaning att ständigt hålla oss i framkanten och samla information om vad som är på gång inom näringslivet, såväl lokalt som regionalt, nationellt och globalt. Vad händer i morgon? Hur ska Skånes små och medelstora företag förbereda sig för nya utmaningar inom t ex teknik, miljö, organisationsutveckling? I dessa och många andra frågor vill vi vägleda och bistå de skånska företagen så att de på bästa sätt kan utnyttja nya möjligheter till utveckling och expansion. Till vår hjälp har vi en gedigen kompetensbank genom de olika nätverk vi är knutna till. IUC Skåne ägs av skånska företag, både stora och små. Totalt har 170 företag och andra organisationer ägarintressen i IUC Skåne.”

– 2014 hade IUC en omsättning på 5 538 tkr, ett resultat på minus 972 tkr och tillgångar till ett värde av 6 227 tkr. Kassalikviditeten är 769,67 % och soliditeten 87,2 %.
-Utvecklingen 2015 är inte känd hos säljarna.

Lite länkar:
– Alla bolag om IUC
– Hemsida IUC
– Bolagsplatsen om försäljningen

Rum eller liten lägenhet i Malmö augusti till oktober önskas av PhD student från Italien

Vi har en gästforskare på TEM, eller snarare Nordic Center for Sustainable Healthcare, från augusti till oktober Amina Pereno. Hon önskar hyra rum eller liten lägenhet i Malmö, möblerat. Finns det någon av bloggens läsare som har ett rum eller lägenhet att hyra ut? Amina är fullfinansierad forskare och har en budget för bostad.

Maila Amina på: amina.pereno@polito.it och då gärna på engelska.

Här kan du läsa mer om Amina >>

Nytt projekt kring belysning i sjukvården i höst

premiumbroschyrTEM har fått delfinansiering från en nationell aktör för att genomföra en förstudie kring energieffektivisering i sjukvården avseende belysning.

Vi har redan ett flertal intresserade sjukhus och ett upparbetat nätverk med företag inom branschen.

Projektet är en fortsättning på EU-projektet PremiumLight där TEM var svensk projektledare. PremiumLight fokuserade brett på den europeiska privatmarknaden, medan Lighting 4 Healthcare kommer fokusera specifikt på sjukvården och dess speciella behov.

Ett första möte med representanter från sjukvården genomförs den 20 augusti i Malmö. Företag och andra intressenter kommer kallas i ett senare skede. Om du vill ha mer information eller är intresserad av att delta, kontakta johannes.brundin@sustainablehealthcare.se 

NCSH logotypProjektet kommer drivas under paraplyet Nordic Center for Sustainable Healthcare som vi startade upp i maj 2015.

Glamox 2Passande nog har Glamox Luxo precis gått med i Centret. De har ett stort antal varumärken inom belysning, bland annat gentemot sjukvården. Vi passar på att hälsa dem välkomna till NCSH!

Nordiskt Center för hållbar sjukvård uppdaterad och översatt

NCSH dumpHemsidan för Nordiskt Center för Hållbar Sjukvård är nu uppdaterad och helt översatt till engelska. Anledningen är att vi hann knappt starta förrän vi fick en massa internationella förfrågningar.

Centret har redan efter en månad 17 medlemmar och ett stort antal, bland annat välkända globala drakar, på väg in.

Senaste medlemmen är Schneider Electric vars 170 000 anställda vi hälsar välkomna. Nästa aktivitet med Nordic Center for Sustainable Healthcare blir den 3 september med möte hos Swecare i Stockholm.

Kontakta oss gärna på info@sustainablehealthcare.se eller 040-606 55 80 om du har några frågor om centret.

Lär mer:

/Daniel Eriksson

Presentationer från kick-off Nordisk Center för Hållbar sjukvård och nya medlemmar från start

Nu finns presentationerna från förra veckans kick-off av Nordic Center for Sustainable Healthcare. Kick-offen var fullbokad och vi hade gäster och föreläsare från Norge, Danmark, Italien, Belgien och Sverige. Bland dessa fanns innovationskluster, multinationella life-science bolag, små lokala cleantech-bolag, nordens största sjukhus och regioner m.m. Nästa träff med nordic center blir den 3 september hos Swecare i Stockholm. I november planerar vi en konferens någonstans i norden och i maj 2016 en ännu större konferens. Vi är glada att redan från start ha hela 15 medlemmar.

– Här finns presentationerna kick-offen 28 maj >>

– Här hittar du medlemmarna i Nordic center for Sustainable Healthcare >>

www.sustainablehealthcare.se 

Program för kick-off NCSH på torsdag i Malmö

Nu finns programmet för vår kick-off för Nordic Center for Sustainable Healthcare i utskriftsvänligt format. Glädjande nog är det fullbokat och vi har talare och deltagare från Italien, Belgien Norge, Danmark, Stockholm, Jämtland, Skåne, Östergötland mm mm.

Program för kick-off 28 maj 2015 >>>

Vill du veta mer om Nordic Center, surfa in på:

sustainablehealthcare.se