Årets sista nätverksträff

Nu börjar året lida mot sitt slut och nog var det lite påtagligt under årets sista nätverksträff med CSR Skåne. Dagens värdar, Qlik, hade ordnat med både glögg, julmusik och julmingel för alla deltagare på den fullbokade träffen i tisdags. Temat för dagen passade också väl in på årstiden: Företagsnytta genom välgörenhet. För visst är det något med julen som får en att vilja göra lite extra gott ute i världen? Som företag kan dessutom de gärningarna komma med en hel del företagsnytta. En win-win situation som en av våra talare sa!

Magnhild Owman från Qlik inledde träffen med att berätta mer om våra värdar. Qlik är ett globalt Lunda-företag med lösningar för datavisualisering. Många av våra medlemmar arbetar med deras verktyg och för dem var det extra intressant att få en kort bakgrundshistoria.

Annette Steinrücken, Qlik, var näst på tur och hon gick djupare in på företagets CSR-arbete. De arbetar på många olika sätt exempelvis genom att erbjuda sina tjänster gratis/rabatterat till välgörenhetsorganisationer och genom att låta sina medarbetare volontär-arbeta under arbetstid en gång om året. Annette berättar att deras arbete har många fördelar. Självklart ger det bra PR men även fördelar vid rekrytering, intressent engagemang och en stark team-känsla, skapar direkt nytta för företaget. Se Annettes presentation här >>

Annette berättade om fördelarna med välgörenhet

Karin Dahlgren och Emma Törngren kunde vittna om det. De har båda fått åka med företaget till några av de länder deras hjälp går till och se med egna ögon vilken skillnad de kan göra. Emma berättade även om 10-10-challenge, ett kul och utmanande sätt att engagera sina kollegor!

Resan till Uganda satte allt i perspektiv, sa Karin

Vår nästa talare arbetar med företagssamarbeten på Barnfonden. Malou Bratt pratade om att alla delar i samhället måste med, civilsamhället, staten och näringslivet, om vi ska kunna uppnå FN:s globala utvecklingsmål. Företag och organisationer som arbetar tillsammans arbetar direkt med mål 17, ”Genomförande och globalt partnerskap”. Se Malous presentation här >>

Att göra rätt gör stor nytta för organisationen, säger Malou

Från Hand-in-Hand kom Kerstin Valinder och berättade mer om organisationen. Kerstin har själv en bakgrund i näringslivet och vet därför mycket väl hur välgörenhet kan hjälpa ett företag framåt. Organisationen lämnar alltid tydliga resultatrapporter och bilder i sina företagssamarbeten, något som sedan kan användas för både extern och intern kommunikation. Se Kerstins presentation här >>

Det handlar inte om välgörenhet utan snarare om win-win, sa Kerstin

Efter en paus fylld med glögg, pepparkakor och lussekatter var det dags för Sara Wettergren, VD på Hungerprojeketet, att hålla sin presentation. Visste ni att 800 miljoner människor lever i kronisk hunger? Det finns ingen quick fix på problemet men organisationen gör ett starkt arbete för att hjälpa hela familjer ur det. Se Saras presentation här >>

Hjälper du kvinnorna, hjälper du hela familjen, sa Sara

Eftermiddagens sista talare kom från Individuell Människohjälp, Erik Edling och Mirja Ullvig. Utöver deras internationella verksamhet uppmuntrar de även företag att göra konkreta projekt lokalt, exempelvis prova-på dagar för nyanlända. Det är ett sätt att främja integrationen samtidigt som det skapar team-känsla på företaget.

Humanium – återvunnen metall från illegala vapen

CSR Skånes första nätverksträff 2017 hålls på advokatbyrån Mannheimer Swartling i Malmö. Temat för träffen är Product Compliance. Läs mer om ämnet och redan bokade talare i inbjudan här>>

Anmäl dig och en kollega redan idag!

/Linnea Tunstedt

Miljö och hälsa

Hur vi mår är direkt kopplat till miljön runt omkring oss. Under CSR Skånes förra nätverksträff på Sysav i Malmö fick vi lyssna på flera intressanta presentationer som tog upp vår omgivning, både ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.

Paulina Luedtke, central miljösamordnare, och Ann Thorén, projektledare, från Sysav inledde träffen med att berätta om hur deras organisation arbetar med den fysiska miljön i samhället, med fokus på matsvinn. Även om Sysav skapar nya produkter (biogödsel och biogas) av den mat som slängs arbetar de ändå för att förebygga matsvinnet. Detta ger nämligen den absolut största miljönyttan! Med hjälpa av ekonomiska incitament, nudging och en involvering av näringslivet utvecklas deras arbete att skapa en bättre miljö.

Paulina Luedtke, Sysav, visar avfalls hierarkin.

Ann Thorén, Sysav, berättar om kommande satsningar.

Nästa talare var deras kollega Therése Bramer, chef för arbetsmiljöenheten. Det var en ögonöppnande presentation om hälsa på arbetsplatsen där vi fick flera verktyg för att lära oss att hantera stress. Vi fick även en insikt i hur man kan arbeta inom organisationen för att möta upp arbetsmiljöverkets föreskrifter om den psykosociala arbetsmiljön. Avslutningsvis fick vi prova på en meditationsövning och samla kraft inför resten av dagens spännande presentationer!

Det handlar om balans, tycker Therése Bramer, Sysav.

Från Akea kom Emilie Condrup, informations- & hållbarhetsansvarig, för att berätta hur man kan få ut det hållbara tänket i alla led i organisationen. Akea:s ”lilla gröna” är all nödvändig information i ett fickformat. I stället för att samla ledningssystemet i tjocka pärmar skalades det ner så att de anställda kan bära med dig informationen överallt. Och det har gett resultat!

Från en pappersbunt till något som faktiskt fungerar, berättar Emilie Condrup, Akea.

Nästa talare, Tina Lindh som är projektansvarig på Castellum, berättade sedan om ett projekt som enar både den fysiska och psykiska miljön. Nordens första hälsocertifierade byggnad kommer att fokusera på så väl hälsa som miljö genom en rad effektiva och genomtänkta lösningar inklusive bland annat odlingslotter på taket och adaptiv ljussättning. Se Tinas presentation här>>

Byggnationen av nordens första hälsocertifierade hus ansvarar Tina Lindh, Castellum, för.

Eftermiddagens bidrag från forskningen stod Hevré Corvellec för. Till vardags arbetar han främst med företagsekonomiska frågor på Lunds universitet men dagen till ära föreläste han om hur man sätter ihop hållbarhetsobjekt och om resan från ohållbara till ”gröna” produkter.

Hervré Corvellec beskriver hållbarhetsobjekt.

Avslutningsvis berättade Tom Thörnblom, projektledare för hållbarhet på Skandia, om hur deras förebyggande arbete inom hälsoområdet har lett till en placering på Fortunes lista över företag som förändrar världen. Ett förebyggande hälsoarbete är inte bara bra för individen utan även samhället och arbetsgivaren gynnas av tidiga insatser. Se Toms presentation här>>

Efter träffen fick vi en spännande rundvandring på Norra Hamnens ÅVC.

Årets sista nätverksträff hålls på eftermiddagen den 6:e december på Qlik i Lund. Temat då kommer att vara Företagsnytta genom välgörenhet. Läs mer om talare och ämnen här >>
Anmäl dig och en kollega redan idag!

/Linnea Turnstedt

Social hållbarhet genom utbildning

Tisdagen den 18:e oktober var det återigen dags för medlemmarna i CSR Skåne att mötas och lyssna på föredrag inom hållbarhetsområdet. Dagens värdar var Folkuniversitetet och temat, Social hållbarhet genom utbildning, passade väl in på deras verksamhet.

Det var Folkuniversitetets Stiftelse rektor, Annika Dolk, som inledde dagens presentationer. Hon berättade om Folkuniversitetets arbete och vad det ger dem som tar del av det. Genom utbildningar och studiecirklar bygger människor upp sitt sociala kapital och man möter personer man aldrig kommit i kontakt med tidigare. Sökandet efter kunskap förändrar! Dessutom är folkbildningen en demokratisk fråga eftersom vi behöver fler aktiva, kunniga människor för att skapa ett bättre samhälle. Se Annikas presentation här >>

Annika Dolk, Folkuniversitetet, berättar om de värden som utbildning ger.

Träffens andra talare kunde inte annat än att hålla med. Folkbildning är en av de mest spännande sociala innovationerna, sa Fredrik Björk från Malmö Högskola. Han ser dessutom tydliga trender i hur utbildningsformerna utvecklas för att bli ännu bättre. Onlinekurser bidrar till ett mer globalt lärande och möjliggör för fler personer att delta, mer tillämpade projekt och ett mer integrerat perspektiv gör att kunskaperna lättare kan omsättas i praktiken och en mer systemisk ansats där hållbart ledarskap betonas är några av de trender som Fredrik identifierat. Se Fredriks presentation här >>

Fredrik Björk, Malmö Högskola, har identifierat trender i lärande.

Sedan var det dags för nätverkets senaste medlem, Anton Ewetz från Explainer AB, att berätta om ett nytt sätt att föra fram ett budskap. I stället för 20 sidor tunga artiklar kortar Explainer ner budskapet till strax över en minut och presenterar det med hjälp av animerad film. Filmen skapar ett engagemang som gör att mottagaren lättare minns budskapet och dessutom ökar det tillgängligheten, oberoende av vilka förutsättningar mottagaren har. Se Antons presentation här >>

Too long – didn’t read? Inte med film, menar Anton Ewtez, Explainer.

Efter en snabb fikapaus fortsatte Max Nwuba från AIESEC träffen. Organisationen arbetar med att koppla samman studenter och företag över hela världen. Genom att skicka praktikanter till andra länder arbetar de över dem kulturella gränserna och skapar förståelse och kunskap hos de berörda. Diversitet föder både kreativitet och innovation, avslutar Max. Se Max presentation här >>

Max Nwuba, AIESEC, berättar om framtidens ledare.

Dagens näst sista talare, Anna Nambord, HR- och CSR-chef på Wihlborgs, tog ner dagens tema till en mer praktisk nivå genom att berätta hur de arbetar konkret med affärsetiska-utbildningar. Hon berättade om hela resan: hur behovet upptäcktes, utformningen av utbildningen och verktyg samt vad arbetet har resulterat i. Vi fick dessutom prova på en av de övningar som användes i utbildningen där vi fick hålla upp en röd lapp om vi ansåg att en handling kan klassas som en muta eller en grön lapp om det inte kan det. Det var svårare än man kan tro!

Anna Nambord visade hur Wihlborgs arbetar med utbildningar.

Avslutningsvis berättade Linnea Turnstedt från TEM om vikten av att tänka på mottagaren när man ska förmedla ett budskap. Det finns flera olika grupper, allt från apatiska efterföljande till innovatörer och eldsjälar, som alla svarar bäst på olika argument och strategier. Dessutom kan det finnas idé att fundera på var man ska lägga mest kraft. Tyvärr finns det oftast begränsat med resurser och då kan det vara idé att fokusera först där man faktiskt kan göra skillnad. När majoriteten är med på budskapet brukar det vara lättare att få med resten också!

Om du är intresserad av att lära dig mer om miljökommunikation och hur man på bästa sätt övertygar sina medarbetare att delta i hållbarhetsarbetet kan vi tipsa om TEM:s utbildning ”Så får du med dina kollegor i hållbarhetsarbetet” som hålls den 29:e november. För mer information om kursen, läs här >> 

CSR Skånes nästa nätverksträff hålls på eftermiddagen den 15:e november på Sysav i Malmö. Temat kommer att vara Miljö och hälsa. Läs mer om talare och ämnen här >>  Anmäl dig och en kollega redan idag!

/Linnea Turnstedt

Hållbar projektledning

Behövs hållbar projektledning? Hur kan man definiera begreppet? Och hur kan man egentligen göra det i praktiken?

Örtoftaverket – ett resultat av hållbar projektledning

Det var tre av dem frågor som våra talare försökte besvara under CSR Skånes nätverksträff den 21:a september. Temat för dagen var Hållbar projektledning – från FN.s fredsbevarande projekt till hållbar energi i Skåne och det blev en väldigt intressant eftermiddag ute på Örtoftaverket. Dagen avslutades med en rundvandring på kraftvärmeverket där vi fick se resultatet av verkligt hållbar projektledning.

Marie Pettersson, TEM, inleder träffen

Vår första talare som belyste ämnet var Sanitha Pathiyanthara från FN-organet United Nations Office for Project Service (UNOPS).  UNOPS ser på hållbar projektledning i 2, lika viktiga, faser:

• Att inkludera hållbarhet under projektets arbete
• Att lämna projektet hållbart även efter avslut

Eftersom att organisationen arbetar mycket i utvecklingsländer är det viktigt för dem att säkerställa att projektet är hållbart även efter att de lämnat området. Det lokala samhället ska ha förutsättningar för att underhålla projektet även i framtiden, exempelvis att någon har kompetens att laga solcellerna som satts upp för att ge byn el. Sanitha tryckte hårt på att det är viktigt att tänka långsiktigt.

Sanithas presentation från träffen kan du hitta här >>

Sanitha Pathiyanthara, UNOPS, om FN-organets arbete

Nästa talare att belysa ämnet var Jonas Denvall och Fairooz Tamimi från Arkatay Consulting. Deras mål är att göra hållbar projektledning till the new normal. Eftersom många företag idag arbetar till stor del i projektform finns det ett stort behov av vägledning för att inkludera hållbarhetsaspekten. Genom att foga samman de båda standarderna ISO 26000 (socialt ansvarstagande) och ISO 21500 (projektledning) menar de att vi kan nå en definition av begreppet hållbar projektledning som vi kan arbeta utifrån. De visade också på möjliga vägar att inkludera hållbarhetsaspekten inom projekt. Ett sätt är att respektera och arbeta aktivt med intressenterna. Genom att inkludera samhälle som intressent kan du som projektledare öka legitimiteten för ett hållbarhetsperspektiv.

Jonas och Fairooz presentation från träffen kan du hitta här >>

Jonas Denvall och Fairooz Tamimi, Arkatay Consulting, föreslår en definition av hållbar projektledning

Efter en god fika med fantastisk utsikt över de Skånska slätterna var det dags för våra värdar på Kraftringen att hålla en presentation om hållbar projektledning i praktiken. Det var Katarina Skalare och Johannes Sporre som tog sig an uppgiften. Kraftringens hållbarhetsstrategi grundar sig just i ISO 26000 och är väl förknippad med deras affärsstrategi vilket innebär att de arbetar nära både sina intressenter och sin försäljningsavdelning. Detta har bland annat resulterat i att de förväntas bli fossilfria redan 2018 – hela 2 år innan målsättningen!

I deras arbete med hållbar projektledning har de arbetar med både ISO 26000 och ISO 21500 men de har valt att anpassat dem efter sin verksamhet för att nå de bästa resultaten. Inom projekten arbetar de både med strategisk och operativ hållbarhet. De har därför ett aktivt arbete med att hjälpa sina beställare att med nya infallsvinklar så väl som med produkten och utförandet av projektet.

Katarina och Johannes presentation från träffen kan du hitta här >>

Katarina Skalare, Kraftringen, berättar om deras hållbarhetsstrategi

Johannes Sporre, Kraftringen, berättar om deras arbete inom projekt

Efter presentationerna hölls även runda-bords-samtal där deltagarna fick möjlighet att diskutera presentationerna mer ingående. Nedan följer ett (väldigt kortfattad) refererat:

1. The global need for sustainable project management. Dialog krävs mellan beställare, leverantör och samhället för att skapa hållbarhet i längden. Det perfekta projektet finns inte, resursbegränsningar gör att prioriteringar måste göras.
2. Good practice for sustainable project management. Hållbarhet bör inkluderas I riskhanteringen. Det är viktigt att ta till vara på erfarenheter från tidigare utförda projekt ex genom workshop med intressenterna.
3. Sustainable project management in practice. Arbeta aktivt med att integrera hållbarhet I affärsplan. Bredda intressentanalysen för att motivera vikten av hållbarhet i projekt.

Avslutningsvis fick vi möjligheten att delta på en guidad rundvandring på Örtoftaverket. Det var mycket intressant att få se resultatet från hållbar projektledning.

I bakgrunden finns en del av det biomaterial som blir till energi

 

Glöm inte att anmäla dig till CSR Skånes nästa nätverksträff den 18:e oktober med temat Social hållbarhet genom utbildning. För mer information, se inbjudan >> Anmäl dig och en kollega senast den 11:e oktober här >>

/Linnea Turnstedt

Bland björnar, lodjur och visenter – årets sommarutflykt med CSR Skåne

Årets vildaste nätverksträff hölls förra torsdagen på Skånes Djurpark. Förra året spenderades CSR Skånes traditionella sommarutflykt på den ekologiska gården Ängavallen och i år tog vi oss ut till Höör för en spännande och inspirerande eftermiddag tillsammans med parkens nordiska djur.

Vi samlades i parken där Camilla Kehlmeier berättade mer om Skånes Djurparks värderingar och internationella arbete. I parken arbetar de aktivt med hållbarhet, inte minst gällande bevarandet av hotade djurarter. Detta arbete tar sig uttryck både genom diverse projekt och samarbeten som görs både nationellt och internationellt, vilket gör att räckvidden är större än man först kan tro när man besöker parken utanför Höör. En annan viktig del i verksamheten är att sprida kunskap i samhället om våra djur och naturen. Varje år kommer skolklasser och andra intresserade för att ta del av djurvårdarnas berättelser och presentationer av djurens liv. En djupare förståelse för naturen kan vara svårt att få idag när livet kretsar allt mer kring staden och tekniken vilket gör att denna bit blir allt viktigare.

En del av gruppen i en av parkens ny-satsningar: översovningstält

Efter en god vildmarkslunch begav vi oss mot djuren för att se matningen. Efter att ha sett björnarna gick vi vidare mot lodjuren där vi fick lyssna på ett snabbt föredrag om djuren: deras naturliga habitat, beteende och annan information om deras plats i ekosystemet.

Under eftermiddagen fick vi lära oss mycket om våra vilda grannar

Vi fick även möjligheten att se två invasiva arter i Norden: tvättbjörn och mårdhund. Båda djuren har tagits till Europa på grund av sin päls och har sedan, tack vare att de inte har några naturliga fiender här, spridit sig. Ännu finns inte tvättbjörnen permanent i Sverige men en inflyttning skulle hota många arter, bland annat de redan skyddade groddjuren. Mårdhunden i sin tur hotar bland annat markhäckande fåglar i vårmarker.

Freja Ljungdell Kristensen från Vinge Advokatbyrå får närkontakt med vildsvinskultingar

En av de mest visuellt spektakulära delarna av dagen var fågelshowen. Både en tornfalk och två korpar visade upp sin intelligens och smidighet när de flög fritt över publiken.

Korp

Tornfalk

Eftermiddagen avslutades med några av de största däggdjuren i Norden, älgar och visenter. Där fick vi möjlighet att mata älgfamiljen. Även här fick vi lära oss en hel del nya saker om hur de agerar i naturen. Visste ni till exempel att älgar kan dyka ner till flera meter djup i sin jakt på mat?

TEM:s Marie Pettersson får närkontakt med en älg

Vi tackar alla som deltog under årets sommaraktivitet och framför allt Skånes Djurpark för att vi fick komma och för den intressanta guidade turen!

Glöm inte att anmäla er till den kommande nätverksträffen med temat Hållbar projektledning på Örtofta Kraftvärmeverk den 21:a september. Läs mer här >>

Vi ses där!
/Linnea Turnstedt

Climate smart healthcare – a seminar at Media Evolution

Last Thursday, on June 16^th, our network the Nordic Center for Sustainable Healthcare arranged a seminar Climate smart healthcare in partnership with Medeon, Malmö Cleantech City, Medicon Valley Alliance, Energimyndigheten and Swecare.

Daniel Eriksson, the Nordic Center for Sustainable Healthcare.

Sustainable healthcare is a vast area that includes multiple questions and topics for discussion, and during the event we aimed to cover as many angles as possible. Seminars of this type are particularly crucial today when the issue of sustainable healthcare gains more importance.

One of the challenges of sustainable healthcare is the lack of a holistic approach. Many stakeholders still operate in their own silos in a specific region or country, which ponders development of the sector. The purpose of the seminar was, on the one hand, to provide businesses with a platform to show what’s on the market, to be inspired by new solutions and lay a foundation for possible collaborations, and on the other, to give procurers and authorities an opportunity to get a better overview of innovative products and solutions and meet future business partners.

Speakers from both private and public sectors took part in the discussions. Below, you can find information about the speakers and download some of the presentations  (note that we couldn’t share some of them).

Daniel Eriksson, TEM. The Nordic center for sustainable healthcare.

Daniel emphasized the importance of collaborations between different sectors and the possibilities that a sustainable healthcare solution gives the sustainable healthcare stakeholders. Could we even export it? 

Eva Bolinder and Karin Lindeberg, Skånevård Sund. Choosing materials sustainably / Hållbart materialval.

A situation analysis conducted at a number of southern Swedish hospitals showed that consumable materials represented 40 % of the operation unit’s climate impact. This resulted in a climate smart guide for the unit’s buyers.

Anders Raginia and Roger Engström, Siemens. ”Ingenuity for life” – smart solutions in existing and new sites / smarta lösningar i existerande och nya anläggningar.

For a sustainable healthcare system, we need to utilize all the potential on the market. Smart choices and shared platforms should be chosen over isolated solutions.

Marie Leuchovius, Region Jönköpings län. Reduction of Nitrous oxide in exhaled air, a climate smart investment / Lustgasrening, en klimatsmart investering.

In the Jönköping region, nitrous oxide represents 30 % of CO₂ emissions. The regional hospitals required a way to reduce the environmental impact of the usage of the gas. Marie spoke about the region’s experience from procuring a new and untested technology that allows for reductions of CO₂-emissions from nitrous oxide.

Olof Jarlman, GH Informatics. Mobility – climate-smart mobile healthcare solutions / klimatsmarta mobila sjukvårdslösningar.

Cloud solutions, mobile technology and flexible resources make it possible to offer global solutions with local services. It’s a Glocal Health concept!

Olof Jarlman, GH Informatics.

Rickard Carlsson, Watersprint. Intelligent water purification / Intelligent vattenrening.

With the use of environmental friendly LED-lights, this company’s solutions purify water by eliminating bacteria and viruses. This means that the problem of legionella which is widely spread in hospital environments can be dealt with in an effectively and environmentally friendly way.

Peter Kelly, Pharmafilter. A cleaner hospital, a cleaner environment.

Pharmafilter’s waste-treatment solution is a simple, safe and clean way to process waste and waste water from the hospitals.

Andrey Bogomolov, Tryggel. Sensible home care through smart energy monitoring.

Tryggel has developed a system that improves life quality of elderly people who live on their own. The system monitors energy consumption of the household and informs relatives or hospital staff about the caretaker’s sleeping pattern etc, thus providing a possible solution to the problems that our society faces today because of the growing number of elderly people.

Ylva Svedenmark, Upphandlingsmyndigheten. Life-Cycle Cost Calculator / LCC.

To help buyers make better decisions when procuring new products and solutions, this life-cycle cost calculator is available for free on Upphandlingsmyndigheten’s website.

Mattias Törnell, Energimyndigheten. Funding for energy efficiency projects / Finansering för energieffektiviseringsprojekt.

There are many opportunities to get funding for energy efficiency projects, and in particular energy efficient healthcare. Moreover, the energy authority can support business development for newly started companies.

Bjørn Bauer, PlanMiljø. Copenhagen University Hospital’s work with climate and environment / Rigshospitalets arbejde med klima og miljø.

A clear structure, long-term and short-term goals and an action plan with specific activities have proven to be a success story within this climate and environment project in Denmark’s largest hospital.

Bjørn Bauer, PlanMiljø.

We thank all participants and speakers for a very interesting afternoon. We look forward to meeting you during our coming activities!

During the next network event, a study visit to Centralsjukhuset Kristianstad on September 27^th, we will be able to look at some of the hospital’s energy efficient solutions, gain an unique insight to investments in sustainable healthcare, meet key persons in the process as well as have a closer look on real-life sustainability projects in a hospital environment.

Don’t forget to visit us at CleanMed Eurpope  in Copenhagen on the 19-21 October. NCSH will have a parallel session with speakers from the network. Are you interested in presenting your solution at the conference? Don’t hesitate to contact us here>>

/ Linnea Turnstedt

Eco-design – Nätverksträff hos Sony Mobile

Förra veckan samlades återigen medlemmarna i CSR Skåne för en nätverksträff. Det var Sony Mobile som bjöd in oss till Lund där de, förutom gott fika, även bjöd på flera intressanta föreläsningar på det aktuella temat Eco-design.

Johan Holmqvist, Sustainability Officer på Sony Mobile, hälsade oss välkomna och berättade om verksamheten. Sony arbetar inom flera områden som konsumentelektronik, spel och musik och har därför flera olika utmaningar och möjligheter. Men under de tre första presentationerna var det alltså Sony Mobiles förutsättningar och hållbarhetsarbete vi fokuserade på.

Johan Holmqvist, Sustainability Officer.

Nästa talare var Matthias Kierysch, Senior Deisgner på Sony Mobile, och han talade om hållbarhet som ett tecken på hög klass. De trender som han och hans kollegor ser idag pekar mot ett en mer hållbar konsumtion i form av bl a längre produktlivslängd, gemensamt ägande och en ökad vilja att reparera snarare än att slänga. Genom story telling engageras kunderna för att skapa längre relationer med produkterna och varumärket, vilket förhoppningsvis minskar slit-och-släng-driften.

Hållbarhet blir allt mer trendigt, berättar Matthias Kierysch.

 

Ellinor Nilsson, Sr. Environmental Specialist, berättade mer ingående hur Sony Mobile arbetar i alla steg av produkternas livscykel. Eftersom Sony Mobiles produkters miljöpåverkan ligger i huvudsak i produktionsprocessen och under transport-fasen är det naturligt för dem att arbeta mycket med eco-design och innovation. Hur produktens end-of-life ser ut förändrar så klart dess totala miljöpåverkan vilket gör att det blir viktigt att utveckla produkter som kan återanvändas och/eller återvinnas.

Ellinor Nilsson, Sr Environmental Specialist

Innan fikat hann vi med en intressant diskussion där medlemmarna fick möjlighet att ställa frågor till alla närvarande. Bland annat diskuterades drivkrafterna bakom att vi ständigt uppgraderar våra saker. Beror på ständig lansering av nya modeller? Dålig kvalitet? Eller har det helt enkelt att göra med konsumenternas vilja? Något svar kom vi inte fram till denna gång men vi fick nog alla oss en tankeställare om orsakerna bakom vår konsumtion.

Dawid Dawod på Orbital Systems presenterade sedan deras syn på eco-design och hållbarhet. Företaget, som producerar en energi- och vattenbesparande dusch, arbetar efter mottot ”sustainable luxury”. En idé om att hållbarhet är lyxigt! Dawid argumenterade för att eco-design inte behöver innebära murrigt gröna produkter utan faktiskt kan finnas i tilltalande utformning.

Hållbarhet kan vara lyxigt, tycker Dawid Dawood

André Zandelin, VD på Accus, berättade om hur deras företag tänker kring eco-design. Eftersom de själva inte producerar sina ljusskyltar har de andra möjligheter att med hållbar design. För dem handlar det mycket om inköp, val av material och leverantör. Även Accus tänker mycket på end-of-life och strävar efter att använda så rena material som möjligt för att skyltarna sedan ska kunna återvinnas.

André Zandelin, VD för Accus.

Nästa talare var Pontus Alexandersson på Thule som pratade mycket om att engagera sina medarbetare för att nå en förändring. Thule har bland annat arbetat med miljöambassadörer för att kunna nå ut till alla delar av verksamheten för att öka engagemanget i det dagliga arbetet.

Ut med miljöengagemanget bland de anställda, tycker Pontus Alexandersson.

Förmiddagens sista talare var Johnny Saxne, miljöansvarig på Alfdex. Företagets produkter gör faktiskt luften bättre överallt, utan att vi tänker på det. Deras produkt gör nämligen att förbränningsgaser i dieselmotorer renas från bl a olja och sot vilket avsevärt förbättrar luften i städer och områden där exempelvis lastbilar färdas. Det svenska företagets produkt är därför i sig ett bra exempel på eco-design.

Johnny Saxne, Miljöansvarig.

Vi tackar alla deltagare för den trevliga förmiddagen och ser fram emot vår nästa nätverksträff den 2:a maj på Skånemejerier. Temat då blir ”Vad innebär CSR för olika typer av organisationer?”. Kom ihåg att anmäla er tidigt för en garanterad plats på rundvandringen på Skånemejerier!

/Linnea Turnstedt

Låt julklappen bli en del av ert CSR-arbete

Trenden med att ge bort välgörenhet ökar stadigt, i år var intresset så högt att svenskarna själva ansåg att det skulle varit årets julklapp. Flera företag har uppmärksammat detta och allt fler väljer nu att bidra till välgörenhet i stället för att köpa ytterligare ett samlarglas till sina anställda.

Att skänka en julklapp som gör gott blir dessutom en del av arbetet med CSR i verksamheten. Gåvor som ger social, ekonomisk eller miljömässigt nytta är ett sätt att ta ansvar för sin påverkanssfär. Allt som ger positiva effekter i omgivningen är en del av arbetet med corporate social responsibility och förutom att förändra världen till det bättre skapas dessutom goodwill för företaget vilket kan ge direkt avkastning vid rekrytering, kundkontakt etc.

För att optimera arbetet med CSR bör arbetet vara kopplat till verksamheten på något sätt. Därför kan det vara värt att fundera lite extra på vilken sorts välgörenhet som bäst lämpar sig för just er. En vårdcentral gör kanske bäst i att skänka vaccinationer medan ett café kan skänka kaffeplantor. Just så specifika gåvor, bland mycket annat, erbjuder vår nätverksmedlem IM vilket gör det möjligt att hitta något som passar just ert företag perfekt. Kanske en teddy-björn för trygghet? Eller ett mikrolån till en kvinna i Malawi?

Istället för att anpassa gåvan kan man anpassa området den verkar i. Lokala företag arbetar ofta med socialt ansvarstagande på en lokal nivå eftersom det är där både kunder och andra intressenter finns. Detta är något som Skåne Stadsmission har tagit fasta på då de hjälper utsatta personer i Skåne. En gåva som gör gott lokalt ger en direkt vinst för både lokalsamhället och för företaget och visst är det trevligt att få se med egna ögon hur gott ens julklapp gjort.

Sen finns det även mer generella gåvor som är menade att passa de flesta företag. Hand in Hands arbete med fattigdomsbekämpning är ett sådant exempel. Även Hungerprojektets julkampanj – vem vill inte bekämpa svält? De har arbetat ut tre kategorier för att företagen ändå ska ha möjlighet att anpassa sin gåva efter verksamheten (Entreprenörskap och mikrofinans, Kvinnors ledarskap och Flickors rättigheter) men grundtanken i alla kategorierna är den samma, avskaffa svält och fattigdom. Dessutom erbjuder de företag möjligheten att besöka deras projekt i Afrika så att de direkt kan se hur deras gåva kommer till nytta.

Valmöjligheten är alltså stor när det gäller julklappar och det kan tyckas svårt att bestämma sig. Men det är ändå ett angenämt problem. Och visst är det härligt att allt fler försöker sprida mer glädje i världen? Det är ju trots allt det som julen handlar om!

/Linnea Turnstedt

Paris – bara början

 

Ingen har väl missat den historiska händelsen att ett klimatavtal nu godkänts i Paris. Många var oroliga för en upprepning av de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn men nu har alltså en majoritet av världens länder lyckats enas om en gemensam klimatstrategi.

Eftersom avtalet i FN skulle bygga på konsensus tog det lång tid innan det slutgiltiga utkastet kunde presenteras och vissa bitar har tyvärr fallit bort, bland annat en av punkterna som EU har kämpat för: en 50 % utsläppsminskning till 2050. Denna är nu ersatts med en vagare formulering där det skrivs att det under andra hälften av århundradet ska uppnås en balans mellan utsläpp orsakade av människor och koldioxidsänkor – alltså ett netto-utsläpp på 0. En sådan vag formulering är en svaghet men paragraferna skickar ändå ett tydligt budskap till omvärlden. Även om det inte ställs krav på ett helt fossilbränslefritt samhälle skickas en signal att marknaden kommer att minska vilket kommer att förändra var framtida investeringar placeras. En osäkrare marknad inom fossila bränslen leder till att investerarna börjar att leta efter mer stabila placeringar. Förhoppningsvis en mer hållbar bränsleförsörjning och teknik.

Ett av de fastslagna målen är att inte öka den globala medeltemperaturen mer än 2° C. Det följs dessutom av ett ännu hårdare mål där länderna ska sträva efter att hålla ökningen så låg som 1,5° C. I praktiken kommer det här att innebära att de fossila bränslena behöver fasas ut långt innan 2100. Ländernas löften är dock inte tillräckliga för att nå detta mål i dagsläget och därför är den punkt i avtalet som gäller revidering av löftena extra viktig. Enligt avtalet ska länderna att se över sina planer vart 5:e år och sedan frivilligt besluta om ambitionsnivån ska höjas. Det öppnar för möjligheten att i framtiden få ännu skarpare miljöarbete allt eftersom tekniken och behovet utvecklas. Huruvida dessa revideringar blir tillräckliga eller inte får framtiden utvisa.

Avtalet, som börjar gälla 2020, är underskrivit av 195 länder. Många av dem är direkt drabbade av miljöförändringar som stigande havsnivåer etc och för dessa finns ett område gällande ekonomisk ersättning och hjälp för att finansiera klimatomställningen. Dock ligger detta inte under den bindande delen i avtalet vilket gör att det inte finns något tvång för de andra länderna att bidra. Därmed riskeras en resursbrist att uppstå i fattigare ländernas arbete med omställningen. För att ha en chans att nå 1,5-graders målet måste alla länder förbättra sitt miljöarbete avsevärt och för att det ska vara möjligt måste alla ha förutsättningar att ställa om.

Som så ofta är fallet med konsensus-avtal hade man önskat skarpare formuleringar och hårdare krav. Men oavsett så är det ett avtal värt att firas för aldrig tidigare har så många länder enats om en så viktig klimatåtgärd. Även om vi fortfarande kommer att behöva arbeta hårt för att uppnå en hållbar utveckling är det nu under andra förutsättningar.

Som Bill McKibben, grundare av klimatrörelsen 350.org, sa:

”Det här räddade inte planeten men det kan ha räddat chansen att rädda planeten”

/Linnea Turnstedt

Insatser för hållbar utveckling i Skåne – Medlemsträff hos Lunds Hållbarhetsforum

Onsdagen den 9:e december samlades medlemmar i TEM:s nätverk samt gäster hos Lunds Universitets Hållbarhetsforum för årets avslutande träff. Insatser för hållbar utveckling i Skåne var temat och vi fick som vanligt lyssna på flera intressanta talare som belyste ämnet. Begreppet Hållbar utveckling innehåller en mängd aspekter och en diskussion kring det är inte komplett utan input från olika intressenter, så väl offentliga som privata. Just därför erbjöd träffens program en blandning av talarna från universitet, kommuner, statliga verk samt näringslivet.

Det var Bengt Holgersson, Styrelseordförande på Lunds Universitets Hållbarhetsforum som inledde träffen med att berätta om verksamheten. Idén med forumet är att det ska fungera som en paraplyorganisation för all hållbarhets forskning på universitetet samt som en bro mellan samhälle och akademi. Forskning och näringsliv har tillsammans en både kompetens och verktyg för att påverka utvecklingen i samhället åt rätt håll.

Vi välkomnades av Lunds Hållbarhetsforum

Katarina Scott, projektledare på Future by Lund var dagens andra talare. Även de på Future by Lund arbetar med att knyta samman olika aktörer i samhället. Här ligger dock huvudfokus på innovation och plattformen strävar efter att underlätta för samarbeten inom temat Hållbara städer. Stadens hållbarhet är givetvis en viktig del i arbetet för en generellt hållbar utveckling i Skåne. I en miljö som offentligt uppvisar goda exempel och projekt skapas förhoppningsvis ett allmänt intresse och engagemang för frågorna. Så att öka de Skånska städernas attraktionskraft som ”hållbara” kan ge positiva effekter även på annat håll.

Future by Lund är en innovations plattform.

Camilla Alfredsson talade i egenskap av CSR-samordnare för inköp och upphandling på Helsingborgs Stad. Camilla är myndighetens första CSR-samordnare vilket är ett tydligt tecken på att hållbarhet står högt på agendan nu. Helsingborgs Stads ambition är att ställa sociala, etiska och miljömässiga krav i upphandlingar och effektivt kontrollera hur stadens leverantörer rent praktiskt arbetar utifrån kraven och följer regelverken. Nu kommer Camilla att kunna arbeta ännu mer med dessa frågor och i och med att staden är en så pass stor upphandlare kommer hennes arbete att få stor genomslagskraft. Bra initiativ tycker vi här på TEM!

Helsingborg Stads CSR-ansvarig för inköp och upphandling.

Efter fikapausen var det dags för Daniel Eriksson, grundare av Nordic Center for Sustainable Healthcare, att ta plats vid podiet. Centret arbetar för att skapa samverkan mellan olika samhällssektorer i strävan mot en mer hållbar sjukvård. Medlemmarna arbetar alla på något sätt med hållbarhet i sina verksamheter och intresset för centret är stort, vilket visar att det finns en tydlig efterfrågan för en mer hållbar utveckling i samhället. Något som NCSH arbetar mycket med är de kunskaper, verktyg och metoder som krävs för att nå dit i framtiden. Att ingå i samarbeten och nätverk är ett sätt att arbeta med dessa bitar och att tillsammans kunna bidra till saker som man annars inte hade haft möjlighet till, till exempel nästa års stora konferens som NCSH anordnar med temat Hållbar sjukvård. Konferensen kommer att äga rum i Stockholm den 10:e november, för mer information NCSH:s nyhetsbrev >>

i NCSH arbetar medlemmarna tillsammans för en mer hållbar sjukvård.

Här i Skåne är det 44 % av företagen som har ett miljöarbete och 38 % som har ett aktivt socialt och etiskt arbete. Det berättade Johanna Giorgi från Tillväxtverket. På den senaste tiden har det kommit flera rapporter om hållbarhetsarbete och nästan alla av dem landar i slutsatsen att företagen efterfrågar mer stöd och fler strategier. Viljan och intresset finns ofta där men verktygen och metoderna saknas. Efter många års inspirations- och motivationsarbete kan det alltså nu vara dags att arbeta mer konkret. Det är dags att ta nästa steg och underlätta för dessa företag att utveckla sitt hållbarhetsarbete och hitta de praktiska lösningar som fungerar just för deras bransch.

I Skåne har 44% av företagen ett aktivt miljöarbete.

Johanna Weckström, central miljösamordnare på PEAB Anläggning, var dagens sista talare. Även hon lyfte vikten av samverkan för att nå en mer varaktig framtid men hon pratade också om fokusskiften inom branschen. Tidigare har deras arbete i huvudsak handlat om etiska frågor, anti-korrupition, jämställdhet och liknande. Nu ligger fokus i Skåne mycket på att underlätta flyktingfrågan. Miljö har alltså ännu inte varit en större drivkraft för branschen men Johanna spår en förändring i framtiden. Ett tecken på det är att branschen nu gått samman och försöker hantera hållbar utveckling med gemensamma krafter.

Johanna förutspår ett mer aktivt miljöarbete i framtiden.

Nu tar vi nya tag inför nästa år som kommer fyllas med fler träffar, workshops och utbildningar för medlemmar i nätverken. Glöm inte den kostnadsfria utbildningen för medlemmar den 4:e februari –Introduktion till CSR.

Vi hoppas att se er alla på nästa nätverksträff den 28:e januari!

/Linnea Turnstedt

Nu är det 100 medlemmar i TEM:s nätverk!

Hurra! Nu har vi äntligen nått 100 enskilda medlemmar i våra nätverk CSR Skåne och NCSH!

Nätverken växer snabbt och förutom de skånska medlemmarna i vårt CSR-nätverk har vi i NCSH engagerade organisationer från 8-9 länder, och då räknar vi inte de som har kontor i andra delar av världen eller huvudkontor utanför Sverige.

Vi är glada att intresset är så stort och för att fira kommer vi under 2016 att anordna två större konferenser med olika partner. Den Svensk/Danska konferensen CSR Öresund i Malmö i Maj (Exakt datum sätts snart) och The Nordic Conference on Sustainable Healthcare på Munchenbryggeriet i Stockholm den 10 november.

Vi välkomnar skylt-företaget Accus som vår hundrade medlem! Utöver Accus har vi ett 20-tal organisationer som är på väg in som medlemmar i antingen CSR Skåne eller NCSH.

Som en parentes kan vi nämna att inget av nätverken har något offentligt stöd som de allra flesta andra nätverk och kluster både i Skåne och resten av Sverige. Nätverken drivs helt av och är startade av TEM på eget initiativ och är självfinansierade.

Här kan du läsa mer om våra nätverk:

• CSR Skåne
• Nordic Center for Sustainable Healthcare

Medlemmar 4 december 2015:

/Linnea Turnstedt

Du har väl inte missat vår workshop om hållbar upphandling i sjukvården 8/12?

Nästa medlemsmöte för Nordic center for sustainable healthcare är den 8:e december och då anordnar vi tillsammans med Swecare och Upphandlingsmyndigheten en workshop med fokus på hållbar upphandling inom sjukvården. Under förmiddagen diskuterar vi den hållbara upphandlingen och du kommer att få både nya insikter och verktyg kring hur du ska möta de allt hårdare krav som ställs.  En perfekt chans för företag som vill få bättre förståelse för kraven.  Både representanter från sjukvården och leverantörer till den kommer att kunna ta med sig nya kunskaper från mötet. Dessutom kommer nya medlemmar i NCSH att få en chans att kort presentera sin verksamhet.

På eftermiddagen är det dags för ett styrgrupps-planeringsmöte. Mötet är öppet för de medlemmar som önskar delta i styrgrupp eller som vill diskutera nätverkets planer för nästa år.

För mer information, se inbjudan >>

För att anmäla dig, kontakta daniel.eriksson@tem.se