Författararkiv: Marie Pettersson

Hållbara investeringar en viktig drivkraft på CSR-området

För många verksamheter är investerare en viktig intressentgrupp då det är deras åsikter om företagets prestanda som avgör om aktien skjuter i höjden, eller störtdyker. Det har också på senare år blivit mer och mer uppenbart vilken makt finansbranschen har på CSR-området då en försäljning av ett innehav pga. bristande ansvarstagande ger en verksamhet en mycket tydlig signal om att dess ”License to operate” håller på att upphöra.

Ett exempel på detta är Stora Enso som nyligen ertappades med barnarbetare i Pakistan och kort efteråt blev uteslutna ur Swedbanks hållbarhetsfond. En tydlig markering av att det sätt Stora Enso sköter sin verksamhet på inte kan klassas som ansvarsfullt.

Det har länge varit en diskussion bland ekonomer om hållbara investeringar är lönsamma eller inte, och det finns en mängd undersökningar som pekar i olika riktningar. Det man bl.a. kommit fram till är att hållbara investeringar kan göras enligt olika strategier och att valet av strategi avgör hur lönsam investeringen blir.

Vid val av investeringsobjekt för en fond med en hållbar profil kan man välja att göra ett negativt urval, dvs välja bort företag med egenskaper man vill undvika, t.ex. inom vapen- eller porrindustrin. Det blir då en slags ”avstå-fonder”. En annan strategi är att istället välja ut de företag som ligger långt framme vad gäller hållbarhetsfrågor, dvs. göra ett positivt urval. Man tittar då på allt från risker för negativa miljöhändelser till risk för kränkning av mänskliga rättigheter och väljer ut de bästa företagen i varje bransch.

När man analyserat dessa två typer av fondstrategier har man kommit fram till att ett urval baserat ett negativt urval inte nödvändigtvis ger en högre avkastning även om riskerna minskas. Ofta ger ett negativt urval en sämre avkastning eftersom potentiellt lönsamma företag utesluts ur portföljen. Ett urval baserad på en positiv screening ger däremot som regel inte en sämre avkastning, utan i flera fall en bättre portföljavkastning än genomsnittet (Olsson, 2007, Environmental Risk and Portfolio Performance, Handelshögskolan Umeå).

Men för att driva utvecklingen framåt bör inte hållbara investeringar begränsas till en viss typ av fonder, utan behöver förekomma generellt i mycket större utsträckning än vad de gör idag. För att stödja investerare har FN tagit fram 6 principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Ett internationellt nätverk av investerare arbetar för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Målet är att man genom att integrera hållbarhetsprinciper i beslut om investeringar och ägarpraxis ska styra mot mera ansvarsfulla investeringar och därigenom driva på CSR-arbetet i företagen.

Ett annat betydelsefullt initiativ är Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som är en familj av index som utvärderar hur hållbara de 2500 största bolagen på Dow Jones Global Total Stock Market är, vilket kan verka som en drivkraft för ökat ansvarstagande.

Detta låter ju bra, men i praktiken finns det mycket kvar att önska vad gäller ansvarstagande i finansvärlden. Läste en artikel i Miljö & Utveckling för lite sedan som beskrev att det finns en stor okunskap i branschen och att man i stor utsträckning inte tycker att man behöver ta något speciellt ansvar eftersom man” bara” är en förmedlare av kapital och att det är kunden som avgör. Men skulle alla tänka så, hade CSR knappt existerat som begrepp överhuvudtaget.

Om man tittar på ett isolerat hållbarhetsproblem nämligen klimatförändringarna finns här en stor hållbarhetsutmaning för investerare eftersom enorma tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i fossila bränslen som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Genom att flytta dessa tillgångar till hållbarare investeringsalternativ som miljöteknik kan vi dels jobba för att minska klimatförändringarna men också minska riskerna för att våra pengar går upp i rök när kolbubblan spricker. För den som vill få en bättre förståelse för denna problematik finns det en väldigt pedagogisk grafik på Carbon Tracker Initiative (CTI) hemsida.

Sammanfattningsvis har finansmarknaden alltså nyckelroll att spela vad gäller att driva fram mer ansvarstagande företag. Det finns idag en mängd verktyg och initiativ på området, men än så läge är de hållbara investeringarna bara en droppe i börshavet.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Stärk varumärket med CSR

På senare år har det blivit väldigt trendigt att prata om att stärka sitt varumärke med hjälp av CSR. Men vad innebär detta egentligen och vilka fällor ska man inte fastna i?

För att driva CSR-arbetet i verksamheten på ett sätt som stärker varumärket måste man ha en väl utvecklad CSR-strategi. Harvard Business school har i en rapport beskrivit tre typer av CSR strategier som en verksamhet kan anamma och vad dessa kan innebära.

Den första är Filantropi, verksamheten donerar pengar, eller andra typer av resurser utan att förvänta sig att få något tillbaka. Detta är knappast ett sätt att inkorporera CSR i företagets kärnaffär eller bidra till att verksamheten som helhet blir hållbar, men kan vara ett komplement till andra aktiviteter. Risken är dock att det kan ses som CSR-washing om detta är det enda verksamheten bidrar med på CSR-området, vilket då försvagar varumärket.

Den andra typen av CSR-strategi är utveckling av värdekedjan. En verksamhets påverkanssfär sträcker sig som bekant både uppströms och nedströms och det gäller att ta ansvar för sin produkt så långt det är möjligt, både i leverantörskedjan och senare i kund- och konsumentled. Genom att visa att man verkligen jobbar med detta, t.ex. genom att kräva efterlevnad av en Code of Conduct, samt följa upp denna framstår man som ett ansvarstagande företag vilket har en positiv inverkan på varumärket.

Den tredje och mest framgångsrika strategin är att transformera verksamheten så att CSR blir en grundläggande del i affärsstrategin. På detta sätt kan CSR bli ett mycket starkt verktyg för att stärka varumärket. Ett klassiskt exempel här är Patagonia vars hela affärsidé handlar om att tillhandahålla hållbara fritidsprodukter. Andra exempel på företag som fört in CSR i sitt affärs-DNA är Interface som tillverkar mattor. För att en sådan transformering ska lyckas är det helt nödvändigt att den drivs på vd-nivå.

En stor framgångsfaktor vad gäller varumärkesbyggande är att bygga en intern kultur som stödjer denna. Det gäller att inte bara att få medarbetarna att följa de policys och rutiner som tas fram. Istället ska den enskilda medarbetaren känna engagemang och stolthet över vad verksamheten står för, endast då kan man få framgångsrikt uppfyllda mål och en riktigt god ambassadör för verksamhetens produkt.

En annan framgångsfaktor är att kommunicera det man gör på ett tydligt och balanserat sätt. En fälla man kan hamna i här är att bara berätta om de framgångar man haft i sitt hållbarhetsarbete, intressenterna vill även höra om de utmaningar som finns för att arbetet ska kännas trovärdigt. Berätta också helst om vad som åstadkommits, inte bara om allt som kanske ska genomföras.

Hur ska då kommunikationen ske? Ja, det finns ju många varianter. Hållbarhetsredovisning är ett sätt att strukturera det hela på. Självklart är det bra om hållbarhetsarbetet kan lyftas fram i olika typer av marknadsföring, på nätet och annat, men då alltid väl underbyggt och utan lösa påståenden som kan slå tillbaka på verksamheten. Väldigt få produkter är ju t.ex. rakt igenom ”miljövänliga” utan har någon form av negativ påverkan, även om den är liten.

Förutsatt att man har ett aktivt CSR- arbete, väl kopplat till verksamheten och är ärlig i sin kommunikation kan detta attrahera alltifrån kunder och investerare till kompetent personal till verksamheten. På detta sätt kan CSR sätta igång en positiv spiral och vara avgörande konkurrensfaktor, åtminstone för de som kan utmärka sig lite extra i sin bransch.

Läs mer:
Corporate Social Responsibility And Growth   Branding Strategy Insider
CSR Branding: Is It Becoming Unsustainable?   Environmental Leader
CSR: why there’s a difference between shared values and shared value   The Guardian
Why Every Company Needs a CSR Strategy and How to Build It   Harvard Business School

/Marie Pettersson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson

Mycket att vinna på hållbarhetsredovisning i sjukvården

Ett av TEM:s viktigaste fokusområden är hållbar sjukvård. Ett utmärkt sätt att jobba med hållbarhetsfrågor i sjukvården är att hållbarhetsredovisa. Höll en utbildning om just hållbarhetsredovisning i sjukvården för en tid sedan och intresset för detta var stort. Detta är också ett område med stor förbättrings- och framtidspotential.

För den offentliga sjukvården finns det en mängd anledningar att redovisa. Men den viktigaste anledningen skiljer sig inte nämnvärt från andra typer av verksamheters. Det handlar helt enkelt om att stärka verksamhetens trovärdighet och därmed varumärke. En annan viktig anledning är att få ett verktyg för att driva hållbarhetsarbetet framåt. Redovisningsarbetet är ett kontinuerligt förbättringsarbete där själva redovisningen inte är det yttersta målet utan att nå ständiga förbättringar genom att sätta mål, följa upp prestandan på hela hållbarhetsområdet och vara öppen med sina utmaningar. Redovisningen blir också ett sätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete såväl externt som internt och på så sätt höja engagemanget hos medarbetarna.

De flesta som hållbarhetsredovisar väljer att göra det enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Genom att använda sig av dessa globala riktlinjer blir ens redovisning jämförbar med andra redovisningar över hela världen. Med de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning, G4, ställs högre krav på att ha kontroll över sin leverantörskedja och sina leverantörers hållbarhetprestanda. Just inköp, leverantörsbedömningar/kravställningar och uppföljning är en stor utmaning, inte minst för sjukvården.

I Sverige är det än så länge rätt skralt vad gäller sjukvårdsrelaterade redovisningar. Södra Älvsborgs Sjukhus tog fram en redovisning för ett par år sedan och flera av Apoteksbolagen redovisar, men utöver detta finns det inte så mycket. Så för en driftig sjukvårdsorganisation som vill ligga i framkant så finns här alla möjligheter att profilera sig.

Tittar man i GRI:s databas med redovisningar hittar man som sagt inte mycket sjukvårdsrelaterat från Sverige. Vad man däremot finner är ett antal redovisningar från t.ex. Spanien och USA och t.o.m. Saudi Arabien! Kanske är det för att privata sjukhus i dessa länder känner en större press på sig att redovisa än den offentliga sjukvården gör här. För ett land som Sverige som ligger i framkant vad gäller hållbar sjukvård finns här ett område med betydande förbättringspotential.

/Marie Pettersson

Möt andra miljöproffs på TEM:s nätverksträff

Den 7:e november är det dags för nätverksträff på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Denna gång har vi nöjet att bli visade hur SUS jobbat med energioptimering i en fastighet inom ramen för Clire-projektet (Climate Friendly Health and Care). CLIRE är ett EU-projekt som drivs av Region Skåne och Malmö stad. Projektet ska minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt fungera som ett demonstrationsprojekt för klimatsmart hälso- och sjukvård. Vi kommer även att få höra en presentation om detta spännande projekt av projektledaren Anna Palminger.

Marie Pettersson från TEM kommer också att tala om hur man på bästa sätt kan använda internrevisionen som ett verktyg i sitt förbättringsarbete, deltagande organisationer får gärna ta med exempel på problemområden, eller goda exempel som kan diskuteras under träffen.

Är du inte medlem i TEM:s nätverk? Kontakta oss för mer information om hur du går med. Du kan även läsa mer här >>

Tid:   7 november, 13-16

Plats:   Skånes universitetssjukhus, Malmö, Inga Marie Nilssons gata 35, Plan 2, Sessionsrummet

Anmälan:   Senast 5 november till Marie.Pettersson@tem.se

Mycket välkomna!

Frukostmöte 5/11- Risker och möjligheter i leverantörskedjan

Att ha kontroll över sina leverantörer och deras hållbarhetsprestanda blir viktigare och viktigare för företag och andra organisationer. En leverantör som brister vad gäller mänskliga rättigheter eller miljöfrågor kan leda till stor badwill för en verksamhet. Hur jobbar man då rationellt med frågan? Vi kommer under detta frukostmöte att prata om olika verktyg och angreppssätt man kan använda sig av för att säkra sin värdekedja.

Även kopplingen till GRI:s senaste riktlinjer G4 och de nya kraven  på redovisning av värdekedjan kommer att lyftas. G4 innebär att fokus på leverantörer förstärks och upplägget på redovisningen ändras. Detta gör också att man som verksamhet i många fall behöver ha en tydligare dialog med sina leverantörer för att leva upp till kraven vilket i sig gör att rapporteringen blir ett bra verktyg.

Frukostmötet kommer att ledas av Anna Yelistratova, TEM:s nya CSR specialist och Marie Pettersson. Båda med stor erfarenhet av att hjälpa företag och organisationer att jobba med strategiska hållbarhetsfrågor.

Anmäl dig och kollegor till Anna.Yelistratova@tem.se

Datum: 5 november 2013
Klockslag: 08.00 – 09.30
Plats: TEM:s lokaler på Stortorget 17 i Malmö
Antal: Max 25 personer och det är först till kvarn
Målgrupp: Personer från verksamheter som vill jobba vidare med leverantörsfrågor.

Frukostmötet är gratis och startar med frukost.

Välkommen!

I oljepalmens land – Malaysia

En del av semester förlades i år till Malaysia för säkerhetsskull efter ett antal småkalla svenska regnsomrar. Och så blev det ju en kanonsommar här som alla vet…  Men förutom sol och värme bjuder Malaysia även på en spännande mix av storstäder, relativt orörda paradisöar och djungel.

Nu var det inte direkt djungel som var det första jag fick se på väg ned för landning på Kuala Lumpur International Airport, snarare odlingar med oljepalmer så långt ögat kunde nå. Samma sak i taxin in mot staden, mil efter mil med oljepalmer.

Malaysia är tillsammans med Indonesien en jättelik exportör av palmolja. Oljan i sig kommer ifrån palmens frukter. Under fruktens yttre skal ligger ett gult oljerikt lager som är 5–10 mm tjockt. Detta fruktkött består till ungefär 50 procent av olja. Den oljan kallas palmolja. Längre in i frukten finns ett mörkt frö som också är rikt på olja. Den oljan kallas för palmkärnolja. De två oljorna har olika egenskaper.

50 MYR. Foto: Marie Pettersson.

50 MYR. Foto: Marie Pettersson.

Oljepalmen är den kanske lönsammaste nyttoväxten i världen därav den stora och snabba utbredningen. Miljöproblemen i dess spår är flera. Det mest uppenbara är förstås att den tränger undan den naturliga tropiska regnskogen som är ett av jordens artrikaste ekosystem.

Det är väldigt svårt att återskapa regnskog när den en gång huggits ned eftersom så mycket näring är bunden i skogen i sig och därmed försvinner vid avverkning. Mycket av näringen kan även sköljas bort med regn till närliggande vattendrag vid kalhyggen. Dessutom klarar 80% -100% av de djur som lever i den tropiska skogen inte av att leva i en oljepalmsplantag. Och så försvinner livsmiljön för de människor som traditionellt levt i skogen. Man använder konstgödsel och bekämpningsmedel i plantagerna vilket kan förgifta grundvattnet och ytvattnet. Lokalbefolkningen saknar ofta tillgång till annat vatten och tvingas därför använda förgiftat vatten.

Som en ödets ironi har Kuala Lumpur då och då problem med smog, så även någon av de dagar jag var där. Denna rök kommer ifrån bränder i Indonesien, bränder som i många fall beror på att man bränner urskogen för att göra plats för just oljepalmsplantager…

Malaysia är såklart medveten om att det finns ett problem som man börjat ta tag i. Bland annat genom att kartlägga värdefulla skogar som behöver skyddas och genom att göra själva odlingen mera hållbar genom att inkludera andra växter i plantagen, samt att återföra naturlig kompost (som fruktskal) till plantagen. Samtidigt är man som man ser på sedlarna till höger, mycket stolt över sin oljeexport och frågan är hur stor verkan åtgärderna egentligen har.

Efter att ha besökt djungeln i Taman Negara och fått uppleva hur fantastisk orörd tropisk regnskog kan vara känns det viktigare än någonsin att värna om denna. Kan förstå att palmoljan är en viktig export, men inte till vilket pris som helst. Förhoppningsvis kan man genom den ökande turismen till djungelområden se att det finns ett stort värde i att bevara skogen intakt till eftervärden.

Här hemma i Sverige hoppas jag på framtida lagstiftning med krav på att skriva ut i innehållsförteckningen vad vegetabilisk olja egentligen är, t.ex. palmolja, eller rapsolja. Utan denna information är det svårt att göra ett aktivt val som kan förbättra situationen.

Petronas Twin Towers, KL. Foto: Marie Pettersson.

Petronas Twin Towers, KL. Foto: Marie Pettersson.

Och avslutningsvis, Malaysia är verkligen stolt över sin olja… De flesta har troligen sett bilder på Petronas Twin Towers, en gång världens högsta byggnad, eller sett Tom Cruise klättra omkring där i Mission Impossible. Och det är verkligen en helcool byggnad av imponerande storlek. Men självklart är oljan även här inblandad. Petronas är föga förvånande Malaysias statliga gas- och oljebolag grundat 1974…

/Marie Pettersson

Den biologiska mångfalden viktig i marken

Fick ett mail häromdagen som började med ”long time no seen” och det var det verkligen. Det var åratal sedan jag hade kontakt med min gamle handledare på dåvarande Ekologiska Institutionen på Lunds universitet. Det var ett rätt överraskande mail. Nu såhär ett decennium senare hade den sista av mina forskningsartiklar blivit publicerad. Kanske den jag är mest stolt över eftersom jag kämpade i ett år för att få den molekylära tekniken att fungera, en teknik som ingen på avdelningen tidigare använt. Och jag minns att det var hemskt kul när resultaten i slutändan blev rätt intressanta.

Efter att ha blivit något missförstådd då i början på 2000-talet hade artikeln legat till sig och tiden kommit i kapp så att säga, så med en mindre avdamning hade den lätt blivit publicerad nu 2013. Skoj!

Min yrkesbana har ju tagit en annan väg sedan dess, men i slutändan handlar allt om hållbarhet, då grundforskning på mikronivå, nu hållbarhetsfrågor på en mera strategisk nivå. Den publicerade studien handlade om hur förändringar i jordbakteriesamhällen sker. Att dessa samhällen fungerar optimalt är väldigt viktigt för att en av de grundläggande ekosystemtjänsterna som vi är beroende av ska fungera, nämligen näringsomsättning. Denna är en förutsättning för att det ska finnas tillgänglig näring för växter, som t.ex. viktiga jordbruksgrödor, att tillgodogöra sig.

Vad händer då när förutsättningarna i omvärlden förändras? I detta fallet handlade det om en ökning av pH. Slutsatserna av studien var att man kan säga att även om en anpassning till rådande förhållande sker så är det viktigt vilka egenskaper som organismerna som är på plats från början har. I detta försök tittade vi på en okoloniserad jord (utan bakterier) som kalkades upp och sedan på vad som hände när bakterier anpassade för olika förutsättningar (lågt och högt pH) fick möjligheten att åter kolonisera jorden. Och det syntes tydlig skillnad på hur bra tillväxten skedde beroende på var bakterierna kom ifrån dvs. vilket pH de var anpassade till. De som var vana vid ett högt pH växte till mycket snabbare än de andra och kunde dra nytta av all näring som fanns tillgänglig på ett bättre sätt.

Detta visar också indirekt på att den biologiska mångfalden är betydelsefull. Då vi lever på en planet där förutsättningarna förändras snabbare än någonsin i och med människans inverkan på klimatet mm känns det här rätt aktuellt. För att våra ekosystem ska fortsätta att fungera och ge oss den avkastning vi behöver är det viktigt att det finns en mångfald av individer med olika egenskaper för att det vid förändrade förutsättningar alltid ska finnas någon som kan ta över nischer och uppgifter i naturen som behövs för att ekosystemen ska fungera. Känns bra att ha bidragit till en liten pusselbit vad gäller förändringsmekanismer i naturen.

Nu lutar jag mig tillbaka och tänker lite nostalgiskt tillbaka på min tid som forskare i mikrobiologisk ekologi. Andra viktiga uppgifter har tagit vid, men det här var en väldigt lärorik period som gav mig en god grund att stå på inför andra utmaningar. Och en av de sista kommentarerna i mailet: ”det du gjorde var något av det mest intressanta jag var involverad i” kommer jag att bära med mig länge.

Pettersson M., Bååth E. (2013) Importance of Inoculum Properties on the Structure and Growth of Bacterial Communities during Recolonisation of Humus Soil with Different pH. Microb Ecol (abstract)

/Marie Pettersson

På dansgolvet för klimat- och energifrågans skull

Ibland kan klimat- och energifrågorna kännas väldigt tunga och ogripbara, då är det perfekt om man kan lätta upp stämningen lite. Ett föredömligt exempel är dessa Klimat- och Energistrateger på Länsstyrelsen i Skåne län som släpper loss på Skånes Energiting. Lockar på detta sätt besökare att komma och lära sig mer om Skånes energibalans. Vi applåderar speciellt vår gamla TEM-kollega Hanna Savola!

Ladda ned Energibalans-rapporten här

/Marie Pettersson

Stor förbättringspotential hos apotekens hållbarhetsarbete

2010 skedde privatiseringen av apoteksverksamheten i Sverige. Med flera aktörer på marknaden skulle man kunna tänka sig att den ökade konkurrensen skulle driva fram ett bättre hållbarhetsarbete. Så har det dock inte blivit. Apoteken ska bidra till god hälsa men detta uppdrag blir i sig motsägelsefullt om man säljer varor som innebär en mängd risker och bidrar till sämre hälsa på andra ställen i världen.

Vi har tidigare skrivit ett antal inlägg här på bloggen om problem med läkemedel i miljön i Sverige, men kanske framförallt på de platser där läkemedlen tillverkas, vilket mestadels är i utvecklingsländer. Läkemedel som kosumeras här bidrar till utsläpp av aktiva substanser som allvarligt skadar människor och miljön vid tillverkningen i t.ex. Indien och Pakistan samt vid användningen här i Sverige.

Med denna problematik i åtanke skulle man kanske tro att apoteken skulle jobba hårt med att förbättra situationen och öppet vilja redovisa hur man på ett konstruktivt sätt arbetar med frågorna. Men så är det inte idag. Endast tre av åtta apotekskedjor redovisar sin uppförandekod offentligt och endast de två statliga aktörerna publicerar en hållbarhetsredovisning.

Fair Trade Centre (FTC) har gjort en ingående granskning av apotekens hållbarhetsarbete som alltså lämnar en del övrigt att önska. Att i denna bransch ha en god kontroll på, och dialog med sina leverantörer är ju av yttersta vikt och här är det flera av de kontrollerade företagen som inte vill berätta om hur man jobbar med dessa frågor.

Fair Trade Centre kommer med följande rekommendationer till apotekskedjorna:
•    Offentligt redovisa sitt hållbarhetsarbete
•    Öka transparensen och ägarskapet av sitt eget hållbarhetsarbete
•    Intensifiera arbetet inom Sveriges Apoteksförening för att sätta press på Läkemedelsverket och läkemedelstillverkarna att föra in miljökrav i produktionen av läkemedel

Förhoppningsvis kan den här uppmärksamheten bli startskottet för ett mer ambitiöst hållbarhetsarbete. Att kanske göra nyanställningar på miljö- och hållbarhetsavdelningarna istället för att som Apoteket AB tidigare i år rationalisera bort alla miljöspecialister…

Läs mer:
En besk medicin – en granskning av svenska apotekskedjors hållbarhetsarbete   Fair Trade Centre
M&U granskar: miljöexperter får kicken   Miljö & Utveckling
Läkemedel i miljön ett stort problem   TEM-funderingar

/Marie Pettersson

Stora förändringar i de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning

Nu är de här, de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning enligt GRI modell G4. Medan skillnaden mellan riktlinjerna G3 som kom 2006 och G3.1 som lanserades 2011, var relativt liten, har revideringen denna gång gjorts på ett mycket djupare plan. Tanken är att driva hållbarhetsrapporteringen framåt och få företag och andra verksamheter att i större utsträckning fundera kring var deras mest väsentliga påverkan verkligen ligger. Så här ser nyheterna ut i stora drag.

Man har rivit upp hela systemet med rankning av redovisningar i A, B och C-nivåer. Det betyder att det inte längre nödvändigtvis är bättre att redovisa så många indikatorer som möjligt. Istället ska man redovisa allt som klassas som väsentligt för verksamheten och dess värdekedja. Man säger att redovisningen antingen är ”i enlighet med” (in accordance with), riktlinjerna eller inte.

Betydelsen av väsentlighetsanalysen ökar därmed till att i ännu högre grad än tidigare bestämma vad som ska rapporteras då alla väsentliga aspekter ska redovisas. Och en väl genomförd, dokumenterad väsentlighetsanalys är nödvändig.

Det är dock inte kört om man inte kan redovisa alla väsentliga indikatorer. Men om data inte är tillgänglig för något som rankats som väsentligt måste dessa utelämnanden noga förklaras och riktlinjer för detta finns.

Till skillnad från tidigare riktlinjer ska hållbarhetsstyrning nu redovisas för varje aspekt, medan detta tidigare bara gjorts per kategori. Det är en ganska logisk utveckling då styrningen av olika aspekter inom en kategori kan variera mycket. Dock finns möjlighet att gruppera närliggande aspekter.

En nyhet är att man nu också ska beskriva leverantörskedjan och redovisa dess påverkan och vem som berörs. Detta är ett genomgående tema i redovisningen. Däremot måste man inte rita upp hur hela leverantörskedjan ser ut, något som var på förslag i ett av utkasten till nya riktlinjer.

Vad gäller olika typer av bestyrkande av redovisningen ser framtiden något oviss ut. GRI:s kontroller av redovisningsnivå kommer att finnas kvar tre månader till. I september ska en grupp sätta sig ned och bestämma hur detta ska hanteras i framöver. Troligt är att många även i framtiden vill ha en extern kvalitetsstämpel på sin redovisning.

Självklart har de nya riktlinjerna höjt en del kritiska röster. Mycket av kritiken handlar om att det kommer att vara betungande många indikatorer som ska redovisas, samt att det kommer att vara mycket tidsödande att göra bedömningar av konsekvenserna i värdekedjan. Mycket av denna kritik bottnar i att man inte till fullo förstått riktlinjerna. GRI:s tanke har alltid varit att redovisningen i sig ska utveckla organisationens hållbarhetsarbete. Det betyder att verksamheter som börjar redovisa kan lägga sig på en lägre nivå med luckor i redovisningen, bara man förklarar varför dessa finns och sätter fleråriga mål för att täppa till dem. På ett sätt kan man säga att det inte är redovisningen i sig som är värdefull utan den lärorika vägen dit.

Läs mer:

The G4 Guidelines   Global reporting Initiative (GRI)
Key Changes in Global Reporting Initiative’s G4   Triple Pundit
Reforming sustainability reporting: for and against   The Guardian

/Marie Pettersson

Hur jobbar man med hållbarhetsfrågor i djursjukvården?

Hållbar sjukvård är ett av TEM:s fokusområden och vi har lång erfarenhet av att jobba med dessa frågor inom allt från öppenvård till slutenvård. De problem som finns inom sektorn är också något som lyfts fram mer och mer och man har olika verktyg för att jobba med frågorna.

Vad som däremot i alla fall för mig känns som en vit fläck på kartan är veterinärmedicinen. Inom den ”mänskliga” vården talas det mycket om att minska antibiotikaanvändningen och att om möjligt välja läkemedel som inte har så stor påverkan på miljön, samt att noga ta hand om läkemedelsavfallet, men hur aktivt jobbar man med detta inom veterinärmedicinen?

Höll en utbildning i hållbar sjukvård för ett tag sedan där en läkare efteråt kom fram och beklagade sig över att så stort fokus lades på den ”mänskliga” vården i hållbarhetssammanhang medan det var synnerligen släpphänt vad gäller hanteringen av antibiotika och andra typer av läkemedel som riktar sig till djur. Även om vi nu inte använder exakt samma typ av antibiotika till djur och människor (det vet jag inget om) så kan jag som gammal mikrobiolog mycket väl tänka mig att utvecklandet av resistens för en typ av antibiotika kan slå även mot liknande antibiotika som riktar sig till människor. Och självklart är resistensen ett problem i sig, även i djursjukvården liksom att läkemedelsrester överhuvudtaget kommer ut i miljön .

Såg dock att man i Kronoberg skulle ta i med hårdhandskarna vad gäller kontroll av läkemedelsanvändning ute på gårdar och se till att man hanterade smittförande avfall på ett säkert sätt. Konstaterade även att Jordbruksverket verkar bedriva en del arbete på området för att få ut information om problemet och jobba förebyggande.

Även om vi enligt utsago relativt sätt använder mindre mängder läkemedel i våra djurbesättningar än ute i övriga Europa, så misstänker jag att det finns en del att göra på området. Är rätt nyfiken på hur man kan jobba mer med hållbarhetsfrågor även inom djursjukvården. Någon som vet mer?

Läs mer:

/Marie Pettersson