Hållbarhetstrender 2016

2015 var på många sätt ett omvälvande och dramatiskt år i världen. Krig, flyktingkatastrofer, terrorattentat och klimatrelaterade naturkatastrofer satte sina spår. Detta kommer på många sätt att påverka det kommande året och hur vi ser på och jobbar med hållbarhetsfrågor. Det är stora utmaningar vi ser både vad gäller de problem som behöver lösas men även för det grundläggande hållbarhetsarbetet i verksamheten när en turbulent omvärld ställer stora krav på omställning. Här kommer några av de trender som kommer att påverka hållbarhetsarbetet 2016.

Innovativ integration
I flyktingkrisens spår krävs långsiktigt hållbara lösningar för en effektiv integration i samhället av ett stort antal nyanlända med mycket skiftande förutsättningar. Detta är av yttersta vikt både ur den enskilda individens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det kommer inte att finnas enbart en lösning för detta, utan för att vi ska lyckas kommer en uppsjö av olika lösningar anpassade efter olika gruppers möjligheter och behov att behöva utarbetas. Ett antal aktörer i samhället behöver bidra med olika pusselbitar för att det här ska fungera. Ett öppet och smidigt samarbetsklimat och ökad flexibilitet i systemen är några framgångsfaktorer.

Många nya idéer och initiativ behöver komma till stånd både i näringslivet och offentlig sektor. För att främja sådana idéer har pengar hos t.ex. Tillväxtverket avsatts för projekt som syftar till snabbare integration. Förhoppningsvis kan några av dessa projekt ge oss verktyg för denna utmaning.

Förändrade förutsättningar i klimatproblemens spår
I Paris godkändes klimatavtalet av 95% av världens regeringar. Intentionerna är goda men vad som konkret kommer att komma ut av ”fluffiga” formuleringar om balans mellan utsläpp och koldioxidsänkor, samt om strävan efter att maximalt nå en temperaturökning på 1,5 oC, är tämligen osäkert. Klimatförändringarna kommer att påverka företag och andra verksamheter på en rad områden och det gäller att vara förberedd på den omställning detta innebär.

För vissa branscher leder det kanske till ökad efterfrågan på en produkt, medan det för andra verksamheter kan betyda att en marknad försvinner. Leverantörers förmåga att leverera och tillgång på en ett visst material eller produkt kan också påverkas. Att väga in klimat som en viktig parameter i riskbedömningar för hela verksamhetens fortlevnad blir därför allt vanligare under 2016. För att verksamheter ska vara väl rustade krävs också i många fall ett mer utvecklat samarbete mellan olika avdelningar på företaget som miljö-/hållbarhet, marknad, ekonomi etc.

För att temperaturökningen ska hålla sig på önskad nivå krävs implementering av en rad lösningar snabbt. I en tid när världspolitiken inte förmår att ta beslut om de förändringar som måste ske kan företag spela en avgörande roll genom att gå före.

Större fokus på hållbara investeringar
För varje år som går blir hållbarhetsprestanda en allt viktigare parameter för investerare vid bedömningen av ett företag. I en studie av Morgan Stanley´s Institute for Sustainable Investing från april 2015 kom man fram till att hållbara investeringar vanligtvis innebär likvärdig avkastning jämfört med andra investeringar och att avkastningen i många fall blev högre än för traditionella investeringar.

Påverkan från klimatförändringar, annan miljöpåverkan och sociala faktorer vägs t.ex. in i investeringsstrategier hos både Goldman Sachs och Citi. Trenden går tydligt mot att inkorporera ESG (Environmental, Social Corporate Governance) data i investeringskriterier. Företagen behöver därför se till så att hållbarhetsdata analyseras, kommuniceras och vägs in i verksamhetens strategiarbete.

Det FN-stödda initiativet Principles for Responsible Investment (PRI) är ett snabbväxande nätverk av investerare som jobbar tillsammans för att praktisera hållbara investeringar. Och värdet av de hållbara investeringarna ökar ständigt.

En än så läge liten, men viktig trend är att investerare allt mer efterfrågar långsiktigt hållbart beslutsfattande i verksamheter istället för beslut frammanade av den kortsiktiga vinstmaximerande kvartalsekonomin som länge rått.

Förändrat miljöledningsarbete med ISO 14001:2015
Om 2015 var året då den nya miljöledningsstandarden ISO 14 001:2015 kom, så blir 2016 året då många verksamheter febrilt kommer att arbeta med att implementera de nya kraven i sina verksamheter. De flesta av oss som jobbar med hållbarhetsfrågor välkomnar att ledningen nu ska vara mer drivande i miljöarbetet och att kopplingen mellan miljöarbetet och verksamhetens strategi ska bli tydligare. Vi ser även fram emot att miljöledningsarbetet närmar sig riktlinjerna för hållbarhetsredovisning med krav på intressentdialog och större fokus på leverantörs- och värdekedja.

Förhoppningsvis blir 2016 året då de olika systemen och riktlinjerna för miljö- och hållbarhetsarbete allt mer närmar sig varandra och att fler och fler verksamheter kan sjösätta ett systematiskt hållbarhetsarbete som inkluderar alla relevanta delar av standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26 000.

• Läs mer:
  What will be the key sustainability trends in 2016?   Business Green
• 9 Sustainable Investing Trends for 2016   Inc.
• Top global supply chain sustainability trends   Ethical Corporation
• How to help your company prepare for climate change in 2016   The Guardian
• 2016: the year consumers stop caring about sustainability – and business starts   The Guardian

/Marie Pettersson

Så berörs företag av kommande lagen om hållbarhetsredovisning

Den 1 juli 2016 träder en rad lagändringar i kraft under samlingsnamnet ”Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy”, för att tillämpas under verksamhetsåret 2017. Det hela grundar sig i ett EU-direktiv om icke-finansiell rapportering som antogs 2014. Följden av detta blir att omkring 2 000 svenska företag plötsligt får lagkrav på sig när det gäller hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det helt ju frivilligt för företagen att rapportera om hållbarhet vilket leder till stora brister bl.a. vad gäller jämförbarhet från år till år och mellan företagen.

Från början skulle lagen endast omfatta ca 300 företag med enligt aktuellt förslag kommer ca 2 000 svenska företag att beröras. Det handlar om stora företag som t.ex. ingår i två av tre nedanstående kategorier, nämligen företag som har:

• en balansomslutning om 20 miljoner euro
• en nettoomsättning om 40 miljoner euro
• ett genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på 250 personer

Många av dessa företag lämnar i dagsläget inte någon som helst hållbarhetsredovisning och lagändringarna gör därför att de kommer att tvingas få igång arbetet med detta omgående, vilket kan kräva extern experthjälp.

Däremot kommer de nya lagförslagen antagligen inte att ha någon större effekt på de stora börsbolagen som ofta redan har hållbarhetsredovisning på plats. Det kommer mera att handla om att stämma av dagens hållbarhetsrapporter mot lagen, och möjligtvis införa mindre förändringar.

Den nya lagstiftningen innebär att förklara vilka risker som finns inom företagets verksamhet inom en rad olika hållbarhetsområden. Det innebär också att ett företag måste berätta hur de hanterar riskerna. I det fall ett företag inte arbetar inom ett område så behöver man utförligt berätta varför.

Tanken är att hållbarhetsrapporteringen ska tas på lika stort allvar, vara lika formaliserad och användas internt på företagen på samma sätt som den finansiella rapporteringen. Företaget behöver beskriva hur arbetet med hållbarhetsfrågor passar in i affärsmodellen, vilket gör att frågan nu troligen går från att ha varit en kommunikationsfråga till att bli en strategifråga som ligger på ledningens bord.

Läs mer:

• Regeringens promemoria om Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy
• Så kan TEM hjälpa ditt företag med CSR-frågor och hållbarhetsredovisning TEM:s hemsida

/Marie Pettersson

Många planer för Nordiska centret för hållbar sjukvård

Drygt tre månader efter starten har Nordic Centre for Sustainable Healthcare (NCSH) redan 20 medlemmar och ett flertal är på väg in. Den 3:e september var det dags för första medlemsmötet. Denna gång hölls det i Stockholm med Swecare som värd.

Mötet var fullbokat och det blev en spännande eftermiddag där huvudsyftet var att dra upp tydliga riktlinjer för centret och få input från medlemmarna kring vilka aktiviteter de inledningsvis tycker att centret ska fokusera på. Bland de deltagande verksamheterna fanns Schneider Electrics, BBD, Glamox Luxo, Samsung, Johnson & Johnson, Bauer, Ligudity Services, Karolinska universitetssjukhuset, Oslo universitetssjukhus, Martinsson, Näringsdepartementet, Innvoation Norway, Eco Online, Miljöaktuellt, Miljörapporten och Helseplan.

Daniel Eriksson, grundare av NCSH, inledde med att berätta om de viktigaste slutsatserna från Innovationsagendan för hållbar sjukvård som färdigställdes i slutet av augusti. Det nordiska centret är ju delvis sprunget ur innovationsagendan och ett uttalat behov av en svensk/nordisk plattform som kan samordna alla intressenter inom hållbar sjukvård, och fungera som en länk mellan regionala satsningar och internationella aktörer.

Regeringens nationella samordnare för livsvetenskaperna, Anders Lönnberg, som var på plats, gav sin syn på innovationsagendan och uttryckte att det finns ett stort behov av utveckling inom området. Hållbar sjukvård borde vara en del av svenska exportsatsningar då det är viktigt ur affärs- och innovationssynpunkt.

Då hållbar sjukvård är ett tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt område finns det en mängd aktiviteter som skulle kunna vara intressanta att genomföra inom ramarna för centret. Ett antal tänkbara aktiviteter presenterades, dessa inkluderade t.ex. konferenser (nationell och nordisk), att etablera hållbar sjukvård som ett forskningsområde, att ta fram en webbportal med hållbara lösningar, exportaktiviteter mm. För att avgöra vilka av dessa som medlemmarna ser som mest värdefulla höll vi en workshop där medlemmarna fick diskutera tillsammans och fylla i en enkät.

En diskussion kring styrningen av centret var också uppe där förslag på att bilda en styrgrupp togs upp. De medlemmar som är intresserade av att delta kan anmäla sitt intresse.

Med nya idéer i bagaget ser vi nu fram mot en intressant höst då centret växer och utvecklas. Den 19:e oktober har vi ett medlemsmöte i Malmö för nuvarande och blivande medlemmar. Mycket välkommen då!

/Marie Pettersson

Läs mer:

Nordic Centre for Sustainable Healthcare   hemsida

Inbjudan medlemsmöte 19:e oktober i Malmö

Plastskräp i havet och förstörda paradisstränder

Problem med plast i havet har varit ett återkommande ämne under årens lopp här på bloggen, och frågan är tyvärr mer aktuellt än någonsin. I svenska vatten är man kanske inte van vid att se så stora mängder plast för blotta ögat, men vi vet idag att desto mer döljer i form av mikroskopiska plastpartiklar under ytan. Dessa kan troligtvis på sikt ha betydande hälsoeffekter eftersom de binder till sig olika typer av miljögifter som sedan transporteras uppåt i näringskedjan och då når oss.

Var kommer då all plast ifrån? Mikroplasten i svenska vatten kommer, enligt en undersökning från en forskargrupp vid Örebro universitet, till stor del ifrån hushållen via däck, båtmålning, byggprodukter och kosmetika. Sedan tillkommer förstås allt fartygsavfall.

I världshaven dumpas fortfarande mycket avfall från fartyg direkt i havet. En stor del av avfallet är just plast och årligen dumpas kring 6,5 miljoner ton. Som de flesta vet bryts plast ned mycket långsamt och en plastmugg kan därför finnas kvar i vattnet i 100 år.

Strand på Sepanggar Island, Borneo.

Såg själv ett riktigt skräckexempel på plast i havet på min semester på Borneo nyligen. Stannade ett par dagar på en liten ö utanför Kota Kinabalu som är den största staden i Sabah i norra Borneo. Ön, Sepanggar, var täckt av tropisk skog, stranden såg inbjudande ut och boendet hade föredömlig havsutsikt.

Men stranden var inhägnad och en kort stund undrade jag om det kanske kunde vara pga. hajar. Nätet verkade dock rätt klent och några hajar hade jag inte hört talas om. Vid närmare titt visade det sig att det utanför nätet samlades en mängd skräp, plast närmare bestämt och inte lite heller. Insåg rätt snart att det krävdes städning av stranden och rensning av näten flera gånger om dagen pga. av all plast.

Skräptopplistan såg ut såhär: 1. Plastflaskor (mest vattenflaskor), 2. Matförpackningar i cellplast, 3. Små genomskinliga plastpåsar, 4. Stora plastsäckar, 5. Flip flops. Det mest anmärkningsvärda jag såg var en halv barncykel i form av en grön plastkanin som flöt i land.

Tyvärr tror jag att många, kanske större delen, av dagens paradisstränder kräver kontinuerlig städning för att se sådär resekatalogfina ut. Hemskt sorgligt och otroligt onödigt tycker jag. Jag tror på en blandning av återkommande information om problemet för att öka engagemanget för frågan och lagstiftning.

Just denna typ av plast borde man kunna få bort genom ökat producentansvar och bättre återvinnings- och retursystem, samt information och förbud mot nedskräpning. Ett viktigt incitament borde vara att det har en avskräckande effekt på turister som är en viktig inkomstkälla.

/Marie Pettersson

Läs mer:

• Mikroplast i Östersjön kartläggning och åtgärder   IKEM
• The Baltic Sea Expedition   Film av Folke Rydén
• Så mycket plast finns det i världshaven   Ny Teknik
• En plastpartikel per kubikmeter vatten i Östersjön   Ny Teknik
• Sopberg dubbelt så stort som USA flyter i Stilla havet   TEM-funderingar

Ett steg närmare en innovationsagenda för hållbar sjukvård

Den 14:e april samlade Swecare och TEM en grupp företag och organisationer för en workshop kring hållbara innovationer i vården. Detta som ett led i arbetet med att ta fram en svensk innovationsagenda för hållbar sjukvård.

Gustav Eriksson, Karolinska talar om Innovationsplatsen. Foto: Swecare

Då sjukvården är en mycket betydande samhällssektor idag kan hållbara lösningar göra en stor skillnad. Kan Sverige vara en förebild i världen vad gäller hållbara innovationer i vården kan vi också exportera dessa lösningar och få in viktiga intäkter. Självklart vill vi också att miljöpåverkan från vården ska minska.

Syftet med denna halvdag var bl.a. att få ta del av verksamheternas erfarenheter kring de utmaningar och hinder det finns för att få in så många hållbara innovationer som möjligt i vården. Ett av de största problemen är att det ofta är svårt att hitta rätt kontakt in på ett sjukhus för de företag som tillhandahåller en ny teknik. Ansvaret för hållbar sjukvård kan ligga på en rad befattningar som t.ex. fastighetsutvecklare, miljösamordnare, inköpare m.fl. Hierarkier och administrativa hinder kan också bidra med svårigheter. Detta går förstås att lösa genom olika mötesplatser som t.ex. den ”Innovationsplats” som Karolinska skapat. Dessa mötesplatser får dock inte vara för statiska utan behöver ta olika former för att inkludera så många som möjligt.

En annan fråga som kom upp var att det behöver finnas en större vilja hos vården att våga pröva på nya lösningar. Den kultur som bara främjar det gamla invanda måste bort. För att en utveckling ska ske måste man ibland ta risker och kunna se misslyckanden som goda lärdomar.

Finns det då några områden där hållbara innovationer är extra viktiga? Ett förslag var att flödet av varor i vården kunde vara ett sådant område. Det handlar material- och resursförbrukning och kvalitetsbristkostnader. Här kan logistiken trimmas och det finns en hel del att göra vad gäller förbrukningsmaterialets miljöprestanda. Man behöver även lyfta in hela livscykelperspektivet för att få en rättvisande bild. Något som inte får glömmas i sammanhanget är personalen. En viktig hållbarhetsaspekt är förstås att ha en högmotiverad, frisk personal och här kan innovativa lösningar verkligen behövas.

Efter en intressant eftermiddag har vi nu fått ytterligare input till den innovationsagenda som sakta håller på att ta form. Ett av målen med den är att skapa ett nordiskt center för hållbar sjukvård och den 28 maj är det kick-off i Malmö. Mycket välkommen då!

Läs mer här: Nordic Centre for Sustainable Healthcare (NCSH)

/Marie Pettersson

Viktigaste nyheterna i nya ISO 14 001

Ingen som jobbar med ledningssystem har väl undgått att standarder som ISO 14 001 (miljöledning) och ) 9001 (kvalitetsledning) just nu genomgår stora förändringar. Eftersom jag själv jobbar en hel del med miljöledningssystem, både vad gäller revisioner, systemutveckling och utbildningar, har det för mig varit extra intressant att följa denna utveckling.

Efter att ha läst ett utkast av nya ISO 14001:2015 känner jag spänning och förväntan inför de kommande förändringarna. Man fördjupar standardens syfte att nå en ständig förbättring och närmar sig mer och mer hållbarhetsområdet i stort. Här kommer en sammanfattning av några av de viktigaste ändringarna:

Ledningens engagemang lyfts
På mina utbildningar brukar jag säga att ledningens engagemang är den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt miljöarbete. Detta är också något man tar fasta på i den nya standarden. Ledningens representant försvinner som funktion och istället lyfts mer ansvar över till ledningen för att se till att systemet är levande, resurser finns och målen nås. Ledningen ska också stödja medarbetare i ledande roller i deras miljöarbete.

Strategiskt synsätt
Här gäller det att se på verksamheten i ett större perspektiv. Vilka hot och möjligheter finns det på miljöområdet? Hur hanteras dessa? I detta arbete ingår att identifiera intressenter och deras behov och förväntningar. Vilka miljöfrågor är viktiga för verksamhetens bredare strategiska organisationsmål?

Koppling mellan miljö och hållbar utveckling
Ett av målen är att göra tydligare koppling mellan miljöfrågan och hållbar utveckling i stort. Många miljöfrågor har direkta samhällskonsekvenser som t.ex. klimatfrågan, kemikalier i miljön etc. Genom att förstå sina intressenters behov öppnar man upp för ett bredare ansvarstagande på hållbarhetsområdet.

Livscykelperspektiv och miljöanpassad produktutveckling
Det kan vara stor skillnad på var i livscykeln en produkt har sin största påverkan. Därför ökar man nu kraven på att identifiera miljöaspekter under hela produktens eller tjänstens livscykel. Det handlar om att ha kunskap om värdekedjan samt säkerställa styrning, eller påverkan på outsourcade processer. I detta ingår även att lyfta in miljötänk i produktutvecklingsprocessen och då tänka på den påverkan produkten har under hela livscykeln.

Utöver detta förtydligas kravet på att kontrollera efterlevnaden av lagar och andra krav. Detta ska göras med förutbestämda frekvenser samtidigt som kunskap och förståelse för efterlevnadsstatusen ska upprätthållas. Det blir även ökad fokus på miljöprestanda där det förtydligas att indikatorer ska fastställas för de mål man satt upp.

Det har tidigare sagts att den slutgiltiga standarden ska komma under juli 2015, men fler och fler rykten gör gällande att vi kan få vänta fram till september innan allt är på plats. Men med tanke på att vi idag är 98 % säkra på hur förändringarna kommer att se ut, finns det ingen anledning att vänta, utan starta förändringsarbetet redan nu.

/Marie Pettersson

PS vill du veta mer har vi en halvdagskurs i nya ISO 14001 den 8 april i våra egna lokaler centralt i Malmö.

Hållbarhetstrender 2015

Så här års brukar förutsägelser inom alla möjliga områden dugga tätt, däribland även CSR. Har gjort en internationell spaning bland några förståsigpåare på området, och nedan kommer en sammanfattning av områden som tycks ligga högt på agendan 2015.

Styrelsesammansättning med CSR-perspektiv
För att organisationer ska kunna tackla den mängd av utmaningar som finns på hållbarhetsområdet och för den del alla andra områden, behöver styrelsesammansättningen moderniseras. Förutom att fler hållbarhetsproffs bör ta en plats i denna, bör styrelsen på ett bättre sätt representera en mångfald av kompetenser, etniciteter, kön m.m. Det handlar om överlevnad för en verksamhet att ha en förmåga att kunna upptäcka trender och risker och dra nytta av denna kunskap. Det gör man inte med en homogen sammansättning av styrelsen.

CSR-proffsen stärker sin ställning
Det har ända sedan CSR blev ett ”hett” område gått en inflation i folk som kallar sig CSR-proffs, men som knappast lever upp till förväntningarna på att verkligen kunna guida en verksamhet på vägen mot hållbarhet. Under 2015 kommer trycket på dessa proffs att öka. De måste kunna leverera lösningar som genererar verkligt värde för verksamheten och inte bara putsa lite på CSR-fernissan. Detta ställer så klart krav på djup kunskap på området, flexibilitet och engagemang. De som har denna förmåga kommer att få större mandat, medan de andra så småningom kommer att sållas bort. Och förhoppningsvis leder detta till att fler och fler hållbarhetschefer får plats i företagets ledningsgrupp.

CSR blir än mer globalt med fokus på mänskliga rättigheter
Det är inget nytt att många verksamheter har sin största påverkan långt ifrån huvudkontoret, i de utvecklingsländer där den faktiska tillverkningen sker. Under 2015 kommer CSR-programmen att bli mer anpassade till lokala förhållanden och en ökad fokus kommer på mänskliga rättigheter i de länder där man verkar. Detta inte minst efter att president Obama proklamerat att USA ska upprätta en nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter och FN undersöker möjligheterna att upprätta ett legalt bindande fördrag om företag och mänskliga rättigheter.

”Big data” löser hållbarhetsproblem
Ökad förmåga att hantera stora datamängder (Big Data), samt förbättrad kommunikationsteknik gör det möjligt att lösa storskaliga sociala och miljömässiga problem. Ett exempel är organisationen Palantir som inom området ”philanthropy engineering” motverkar trafficing genom en teknologi som integrerar olika databaser, analyserar samband för att bygga mål mot förövare, samt hjälper offer genom att snabbt koppla samman dem med organisationer som kan bistå dem.

Ett annat exempel är taget från sjukvården där IBM Watson gått samman med Memorial Sloan Kettering Cancer Centre för att möjliggöra evidensbaserad diagnostik och behandling av cancerpatienter. Andra intressanta organisationer att hålla koll på är DataKind and Silk.co

Medarbetarna viktiga CSR-ambassadörer
Det blir allt viktigare för arbetstagare att jobba för en verksamhet vars värderingar sammanfaller med de egna. De verksamheter som lyckas visa att de inte bara jobbar för ekonomisk vinning utan även kan presentera andra syften, kommer att attrahera de bästa förmågorna i branschen. Men det handlar inte bara om att dra till sig de stora talangerna, arbetsgivare måste framöver se till att varje arbetstagare förstår sin roll i att skapa värde för världen inte bara för företaget.

Lyckas man med detta får medarbetarna en mycket viktig funktion som ambassadörer för företaget och dess produkter. Deras budskap blir så mycket starkare och väger så mycket tyngre än vilken reklamkampanj som helst. Och självklart blir det allt viktigare för framtidens konsumenter att välja produkter från ansvarstagande verksamheter.

Övrigt….
• Så klart ska verksamheter jobba med de hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för deras verksamhet. Detta som underströks ytterligare av GRI:s nya riktlinjer för hållbarhetsredovisning, G4, som kom 2013.
• En annan självklarhet är att koppla hållbarhetsfrågorna till affärsverksamheten. Men eftersom jag inte tror att alla är där ännu, kan detta inte nog poängteras.
• Och ja, CSR kanske inte är hippaste begreppet längre. Fler verksamheter använder istället ansvarstagande (CR), eller någon annan hållbarhetssynonym för att visa att de jobbar med frågorna.

Mer…

• Eight CSR Trends to Watch Out For in 2015 Forbes
• 10 CSR Trends to Watch Out for (And 9 to Ditch) in 2015 Triple Pundit
• Predictions for Five CSR Trends in 2015 CSR Wire
• 2015 prediction: Sustainability will be written into every job description The Guardian

/Marie Pettersson

Bränner vi våra återvinningsmål?

I allt ifrån miljöbalken 2 kap. (hushållnings och kretsloppsprinciperna) till EU:s avfallshierarki är det tydligt att vi bör satsa på återvinning och återanvändning framför energiutvinning. Avfall är en viktig resurs och avfallet ska tas tillvara så att vi får tillbaka största möjliga värde. Detta går också hand i hand med tanken på cirkulär ekonomi som fler och fler anammar. EU lanserade t.ex. i somras mål som innebär att 80% av allt förpackningsavfall i Europa ska återanvändas, eller återvinnas 2030.

Vad är det då som gått snett? Någonstans har investeringsivern i förbränningsanläggningar gått över styr. Från början var tanken mycket god, att bränna avfall som annars skulle deponeras. Men allt eftersom vi klättrat uppåt i avfallshierarkin känns detta som ett allt mer förlegat sätt att hantera avfall på. Antalet förbränningsanläggningar ökar hela tiden och snart är vi uppe i 35 stycken. Vi har idag en kapacitet att förbränna avfall vid de anläggningar som finns i Sverige som överstiger tillgången på inhemska sopor. 2014 kan svenska anläggningar bränna upp ca 6,3 miljoner ton avfall medan det bara finns 5,3 miljoner ton svenskt avfall att tillgå. Så därför måste vi importera istället, t.ex. från Norge. Men det har även hänt att vi tagit soporna så långväga ifrån som Italien…

Men det här är ju bra, säger då antagligen någon. De länder vi importerar ifrån skulle annars kanske deponerat dessa sopor vilket är resursmässigt sämre. Och visst stämmer det. Just nu. I takt med att EU lagstiftningen på området skärps kommer fler och fler länder att vilja ta hand om sitt avfall på ett bättre sätt och dessutom dra nytta av dess värde. Vad gör vi då?

Självklart finns det en mängd avfall som även fortsättningsvis ska förbrännas som t.ex. smittförande avfall, läkemedelsrester etc. Och det finns troligen en hel del specialfall där det är mer gynnsamt för miljön att förbränna avfallet än att återvinna det. Men för att nå ett hållbart samhälle via en cirkulär ekonomi behöver vi ta vara på de material vi förbrukar på ett mera resurssnålt sätt än idag.

För att få den här utvecklingen att gå åt rätt håll kan det behövas tydliga styrmedel. Enligt experter på området skulle man t.ex. kunna högbeskatta förbränning av avfall, förbjuda deponering och förbränning av återvinningsbara material etc.

Läs mer:
Svensk avfallshantering 2014, rapport Avfall Sverige

/Marie Pettersson

Så dränker LEGO sitt varumärke i olja

Under min semester i sommar har jag försökt koppla bort så mycket jobbrelaterat som möjligt men vissa hållbarhetsnyheter har ändå letat sig fram till hängmattan. Har två små pojkar som älskar att leka med LEGO och som har rätt mycket av den varan, så när Greenpeace körde igång sin kampanj inriktad på att få LEGO att avsluta sitt samarbete med oljejätten Shell, kunde jag inte låta bli att kolla upp det hela.

Har haft LEGO som lite föredöme när det gäller att åtminstone kommunicera sitt hållbarhetsarbete via sin hållbarhetsredovisning. I leksaksbranschen ligger de jämförelsevis långt fram här. Det var därför en stor besvikelse att läsa om deras fortsatta samarbete med Shell. Shell är ett av oljebolagen i blåsväder just nu pga. av deras planer på att exploatera oljetillgångar i Arktis något som innebär stor skaderisk för de mycket känsliga ekosystemen där. Blir riktigt förbannad när jag tänker på att de först profiterat på ett fossilt bränsle som bidragit till växthuseffekten så att isen där uppe smält, och nu tänker dra nytta av detta för att borra efter mer olja som gör skadan ännu större.

Men hur tänker LEGO? Samarbeten mellan företag och organisationer kan vara en viktig del i CSR- arbetet och verka varumärkesstärkande. Men då gäller det förstås att hitta rätt partner. Samarbetet med Shell är gammalt och tog ny fart 2011. Undrar dock hur gynnsamt det egentligen är för LEGO. Har hållbarhetsavdelningen haft något att säga till om i frågan?

Någon måste i begynnelsen sett möjligheterna med exponeringen av LEGOs produkter på ett stort antal bensinstationer i utbyte mot att sätta Shells varumärke på LEGO, men nu ger det istället en hel massa badwill. Och jag som trott att LEGO på något sätt ville ”gottgöra” eller ”tona ner” att deras produkt är gjord av fossilt material, men icke. Förstår att Shell ser en möjlighet att bättra på sin image, det är klart. Men inser inte LEGO att de dränker sitt varumärke i oljan?

Vill man då att ens barn ska leka med produkter från ett företag med så taskiga värderingar? Var rätt trött på alla små bitar som ligger och skräpar i vråna hemma redan tidigare och det här kan nog vara droppen, i alla fall tills LEGO brutit samarbetet med Shell.

Läs mer:

• LEGO skydda Arktis, stoppa samarbetet med SHELL   Greenpeace
• Greenpeace vill stoppa Legos samarbete med Shell   DN
• Varför leker LEGO med Shell?   HD

/Marie Pettersson

Vill du jobba hos oss? TEM rekryterar

Stiftelsen TEM är en oberoende, intäktsfinansierad organisation som sedan 1984 utvecklar hållbarhetsarbetet i såväl privata företag som offentliga verksamheter. Med lång erfarenhet, bred akademisk kompetens, strategiska samarbetspartners och personligt bemötande erbjuder TEM en rad kostnadseffektiva och kundanpassade tjänster, nätverk och utbildningar till företag och andra verksamheter som strävar mot förbättrad hållbarhetsprestanda.

Vi söker nu en ny medarbetare för att förstärka vårt hållbarhetsteam i Malmö. Fokus på dina arbetsuppgifter kommer att ligga på miljö- och arbetsmiljölagstiftning samt revisioner både utifrån lagstiftning och olika standards. Vi har idag en webbaserad lagbevakningstjänst, Lagledning.se genom vilken vi servar våra kunder med information kring ändringar i lagstiftningen som berör dem. Vi hjälper även verksamheter att förbättra sitt miljö- och arbetsmiljöarbete genom lagrevisioner och internrevisioner.

Vi tror att du har 2-4 års erfarenhet av miljöarbete där revision/tillsyn ingått som en del. Du ska ha kunskaper i svensk miljölagstiftning och gärna även i arbetsmiljölagstiftning, men behöver inte vara jurist. Dokumenterad erfarenhet från revisioner eller motsvarande är ett krav, denna erfarenhet kan ha kommit dig till godo genom konsultjobb, internrevisioner i en verksamhet eller genom tillsynsbesök. Du behöver ha kunskaper i miljöstandarden ISO 14001 och erfarenhet av andra standarder är ett plus.

Du ska ha goda miljökunskaper i grunden, gärna från teknisk- eller naturvetenskaplig universitetsutbildning. Då våra kunder förväntar sig högkvalitativa tjänster till ett kostnadseffektivt pris måste du både vara mycket noggrann, kvalitetsmedveten och effektiv. Eftersom utbildning är något TEM tillhandahåller inom våra fokusområden är det ett plus om du har erfarenhet av detta sedan tidigare och du ska vara bekväm med att tala inför publik.

Då TEM är en helt intäktsfinansierad verksamhet kommer en betydande del av dina arbetsuppgifter bestå av att sälja in TEM:s tjänster, projekt och framförallt dina egna tjänster. Detta innebär att du behöver vara drivande och positiv som person och beredd att ta egna initiativ. Du bör också vara medveten om att arbetsbelastningen inte alltid är jämnt fördelad över tiden utan att det då och då kommer perioder som kan vara extra krävande.

Utöver ovan nämnda uppgifter kan du även komma att stötta oss inom våra andra tjänsteområden. Mer om oss och vår verksamhet kan du läsa på http://www.tem.se. Vi ser fram emot din ansökan!

Skicka din ansökan till: TEM@TEM.se

Vid frågor kontakta Marie Pettersson

Mail: Marie.Pettersson@tem.se

Ansvarstagande i leverantörskedjan en utmaning för många verksamheter

Idag anses det långt ifrån tillräckligt att bara ha kontroll över sin egen verksamhet. Vi är numera väl medvetna om att alla företag är förbundna med ett nät av leverantörer och entreprenörer. Detta som vi idag kallar leverantörskedjan, men kanske istället borde kalla leverantörsnätet, är en del av verksamhetens inflytandesfär och som namnet antyder något som verksamheten bör försöka påverka i en positiv riktning.

De förväntningar som ställs på en verksamhets leverantörsarbete hänger till stor del ihop med dess möjlighet att påverka sina leverantörer. Som en liten spelare med inköp som endast motsvarar en bråkdel av leverantörens produktion kan det vara svårt att ställa miljö- eller arbetsmiljökrav som får någon egentlig verkan. Är man däremot ett storbolag som står för större delen av en leverantörs inkomst ser möjligheterna annorlunda ut.

Men även de som vi identifierar som riktigt stora företag kan ha svårigheter att styra och följa upp hållbarhetsprestandan hos ett ansenligt antal leverantörer och underleverantörer. Därför ser vi idag fler och fler branschorganisationer som tar ett helhetsgrepp och som genom att samla en stor del av branschen bakom sig får tyngd och därmed lättare gehör för sina krav. Exempel på en sådan branschorganisation är ICTI (International Council of Toy Industries) som samlar leksaksföretag från 20 länder och som bl.a. verkar för bättre villkor i de fabriker i framförallt Kina där tillverkningen sker. Som verktyg används en gemensam uppförandekod som följs upp genom revisioner på plats av organisationen. Better Cotton Initiative (BCI) fokuserar på att göra bomullsindustrin bättre för miljön samt de som arbetar i denna och ett stort antal textilföretag är medlemmar, bl.a. svenska Kapp Ahl och H&M.

Det finns också diverse databaser man kan använda sig av för att få hjälp med att utvärdera om ens leverantörer följer internationella normer, eller inte. Har man hundratals leverantörer blir det snudd på omöjligt att skicka ut och följa upp uppförandekoder. Idag finns det verktyg för att samla in information och att identifiera var riskerna i leverantörskedjan kan finnas för att kunna göra riktade satsningar där. Sedex är en databas där leverantörer kan rapportera in information om uppfyllnad av krav vid genomförda revisioner. På så sätt kan flera kunder ta del av resultaten utan att göra egna revisioner. Andra exempel på liknande initiativ är Business Social Compliance Initiative (BSCI) eller Supply Chain Information Management (SIM).

Kraven på transparens vad gäller arbetet med leverantörer har också ökat. I de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning (GRI G4) som kom förra året är en beskrivning av leverantörskedjan med som en del av rapporteringen, samt även olika indikatorer kopplade till hur leverantörerna lever upp till krav på alltifrån miljö till mänskliga rättigheter. När nu EU:s nya lagstiftning om obligatorisk hållbarhetsredovisning för de största företagen går igenom kommer fler att bli tvungna att exponera sitt leverantörsarbete.

Det har här funnits en debatt om att ökade krav skulle kunna leda till att man väljer bort små leverantörer med ”tvivelaktigt” hållbarhetsarbete för att istället välja större aktörer som är lättare att kontrollera och följa upp, istället för att ha en dialog med och försöka hjälpa de mindre leverantörerna. Detta skulle då kunna leda till arbetslöshet och social utslagning hos småleverantörer i utvecklingsländer.

Även om det säkert finns de som väljer den ”enklaste vägen” tror jag att rapportering och transparens är rätta vägen att gå. Man kan vända på resonemanget. Hur troligt är det att den typ av företag som väljer bort småleverantörer vid krav på öppnare leverantörsarbete skulle göra någon större insats för de mindre leverantörerna i skymundan? Och brott mot mänskliga rättigheter, dålig arbetsmiljö och miljöproblem är väl inte något vi kan rättfärdiga med att man annars skulle förlägga produktionen någon annan stans, eller?

Det finns såklart stora utmaningar i detta arbete. Många verksamheter mäktar idag inte med att gräva djupare i leverantörsleden än ett steg ner. Underleverantörerna och deras leverantörer blir på så sätt en grå massa som vi vet rätt lite om. Samtidigt är mycket arbete på gång och förhoppningsvis kommer vi i framtiden i större utsträckning att kunna ta ett tydligare ansvar för hela värdekedjan.

/Marie Pettersson

Hållbara investeringar en viktig drivkraft på CSR-området

För många verksamheter är investerare en viktig intressentgrupp då det är deras åsikter om företagets prestanda som avgör om aktien skjuter i höjden, eller störtdyker. Det har också på senare år blivit mer och mer uppenbart vilken makt finansbranschen har på CSR-området då en försäljning av ett innehav pga. bristande ansvarstagande ger en verksamhet en mycket tydlig signal om att dess ”License to operate” håller på att upphöra.

Ett exempel på detta är Stora Enso som nyligen ertappades med barnarbetare i Pakistan och kort efteråt blev uteslutna ur Swedbanks hållbarhetsfond. En tydlig markering av att det sätt Stora Enso sköter sin verksamhet på inte kan klassas som ansvarsfullt.

Det har länge varit en diskussion bland ekonomer om hållbara investeringar är lönsamma eller inte, och det finns en mängd undersökningar som pekar i olika riktningar. Det man bl.a. kommit fram till är att hållbara investeringar kan göras enligt olika strategier och att valet av strategi avgör hur lönsam investeringen blir.

Vid val av investeringsobjekt för en fond med en hållbar profil kan man välja att göra ett negativt urval, dvs välja bort företag med egenskaper man vill undvika, t.ex. inom vapen- eller porrindustrin. Det blir då en slags ”avstå-fonder”. En annan strategi är att istället välja ut de företag som ligger långt framme vad gäller hållbarhetsfrågor, dvs. göra ett positivt urval. Man tittar då på allt från risker för negativa miljöhändelser till risk för kränkning av mänskliga rättigheter och väljer ut de bästa företagen i varje bransch.

När man analyserat dessa två typer av fondstrategier har man kommit fram till att ett urval baserat ett negativt urval inte nödvändigtvis ger en högre avkastning även om riskerna minskas. Ofta ger ett negativt urval en sämre avkastning eftersom potentiellt lönsamma företag utesluts ur portföljen. Ett urval baserad på en positiv screening ger däremot som regel inte en sämre avkastning, utan i flera fall en bättre portföljavkastning än genomsnittet (Olsson, 2007, Environmental Risk and Portfolio Performance, Handelshögskolan Umeå).

Men för att driva utvecklingen framåt bör inte hållbara investeringar begränsas till en viss typ av fonder, utan behöver förekomma generellt i mycket större utsträckning än vad de gör idag. För att stödja investerare har FN tagit fram 6 principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Ett internationellt nätverk av investerare arbetar för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Målet är att man genom att integrera hållbarhetsprinciper i beslut om investeringar och ägarpraxis ska styra mot mera ansvarsfulla investeringar och därigenom driva på CSR-arbetet i företagen.

Ett annat betydelsefullt initiativ är Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som är en familj av index som utvärderar hur hållbara de 2500 största bolagen på Dow Jones Global Total Stock Market är, vilket kan verka som en drivkraft för ökat ansvarstagande.

Detta låter ju bra, men i praktiken finns det mycket kvar att önska vad gäller ansvarstagande i finansvärlden. Läste en artikel i Miljö & Utveckling för lite sedan som beskrev att det finns en stor okunskap i branschen och att man i stor utsträckning inte tycker att man behöver ta något speciellt ansvar eftersom man” bara” är en förmedlare av kapital och att det är kunden som avgör. Men skulle alla tänka så, hade CSR knappt existerat som begrepp överhuvudtaget.

Om man tittar på ett isolerat hållbarhetsproblem nämligen klimatförändringarna finns här en stor hållbarhetsutmaning för investerare eftersom enorma tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i fossila bränslen som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Genom att flytta dessa tillgångar till hållbarare investeringsalternativ som miljöteknik kan vi dels jobba för att minska klimatförändringarna men också minska riskerna för att våra pengar går upp i rök när kolbubblan spricker. För den som vill få en bättre förståelse för denna problematik finns det en väldigt pedagogisk grafik på Carbon Tracker Initiative (CTI) hemsida.

Sammanfattningsvis har finansmarknaden alltså nyckelroll att spela vad gäller att driva fram mer ansvarstagande företag. Det finns idag en mängd verktyg och initiativ på området, men än så läge är de hållbara investeringarna bara en droppe i börshavet.

Läs mer:

• Principles for responsible investment (PRI)   UNEP
• Swedbank utesluter Stora Enso   SvD näringsliv
• Carbon Tracker Initiative (CTI) interactive

/Marie Pettersson