Författararkiv: Reine

CSR, trygghet, rädsla och BNP

Rädda människor konsumerar mycket och kan enkelt användas som ”slavar”.
Läste nyligen den intressanta boken Risk av Dan Gardner. Boken beskriver hur många olika former av aktörer i dagens samhälle stärker sin egen makt och profit genom att skrämma upp de människor de vill påverka. Det har länge varit uppenbart att försäkringsbolagen påtalar risker för att sedan kunna sälja försäkringar.  Men nu är det så många mer som försöker göra oss rädda. Efter 9/11 var det väldigt påtagligt att politikerna i USA använde skrämselpropaganda för att få igenom sina drastiska förslag.  När man som Gardner tänker till kring hur dagens marknadsförning av produkter görs så är det skrämmande att notera hur vanligt det är att det finns en underton av att skapa rädsla. Det finns ett underförstått budskap att du inte är något att ha, t.ex. att du är ful. Mot den bakgrunden visar man sedan upp sina produkter och säger att om du köper vårt smink eller våra kläder blir du vacker, du kan visa upp att du är med i tiden, du får status. Naturligtvis är det inte så enkelt. Man måste räkna med att det fortsätter att komma fler antydningar om dina begränsningar och du blir åter osäker. Du ser ny reklam om möjligheter att göra dig vacker och se framgångsrik ut. Det finns stor risk att du fastnar i en ond cirkel av att söka trygghet genom att ständigt köpa nya produkter. 
I andra änden finns det många makthavare och chefer som gärna skrämmer upp folk för att sedan enklare kunna få dem att göra det makthavaren vill. En chef som skrämmer upp sina underlydande kan därefter enklare få dem att göra det som chefen vill.  En makthavare kan spela på rädsla för att få människor till att göra det som makthavaren vill att de skall göra. Affärsaktörer som har någon form av dominerande roll kan öka sin egen vinst genom att pressa sina inköpspriser. Då en monopolsituation uppstått finns det stor risk att branschens producenter inte vågar satsa på kvalitet och att försöka medverka i att skapa nya affärskanaler.
En risk är att chefer skapar en känsla av otrygghet för att öka sin egen makt. Det finns också en risk att politiker gör människor osäkra på sina möjligheter att försörja sig själva, för att sedan enklare kunna styra dem in i de beteenden som politikerna vill ha fram. Om människor blir tillräckligt osäkra kan man sedan använda dem precis som man själv vill – de blir lydiga ”slavar”.
Rädslan för att vara värdelös kan användas både för att få människor att konsumera mer och för att få dem att till låg lön utföra arbete som stärker de etablerade aktörerna. Förmågan att spela på människors rädsla tycks bli allt mer raffinerad och allt mer verkningsfull. Det tycks som om tidigare generationers människor kände sig tryggare i att de var accepterade i de sociokulturella grupper de kände sig levde i. Dagens människor tycks i högre grad känna sig utlämnade till att de måste klara sig själva. Det finns risk att vi blir allt mer osäkra medan vi konsumerar allt mer och känner oss tvungna att arbeta allt mer med arbetsuppgifter som känns allt mindre meningsfulla.
En anledning till att allt fler arbetsuppgifter känns mindre meningsfulla är att det finns en växande förståelse kring den stora förändring som krävs för att uppnå en mer hållbar samhällsutveckling. Människor förstår att det är viktigt att satsa på kvalitet och långlivade produkter. Allt fler förstår att det är viktigt att investera för framtiden och att experimentera med nya bättre former av systemlösningar. Samtidigt känner vi oss otrygga och försöker dämpa vår otrygghet genom att konsumera.  Eftersom vi inte känner någon säkerhet i få njuta framtida glädje av det vi investerar i att bygga upp känns det knappast meningsfullt att investera. Eftersom det är så svårt att få verkligt stöd för sådant som avviker från de etablerande mönstren är det också allt för få som vågar satsa på förnyelseinriktat entreprenörskap.
Men hur skulle det då gå om fler konsumerade mindre volymer och blev mindre benägna att ta de jobb som finns. BNP skulle kanske minska, i alla fall kortsiktigt sett. Men om människor lade mindre av sina pengar på billigt godis, chips och billig mat så skulle de kunna satsa mer på mer kvalitetsmat och bättre måltider. Och de flesta svenskar lider ju faktiskt inte av kaloribrist, men möjligen näringsbrist. Och om vi köpte mer kvalitetsmat skulle det också kunna gynna svenska kvalitetsodlare och begränsa penningflödet till de globala affärsaktörer som maximerar sin vinst genom att pressa priserna på de massproducerade bulkvarorna. 
Om vi konsumerade mindre så kunde vi investera mer. Och om människor kände sig tryggare så kunde fler i högre grad våga verka för framtidsinriktade lösningar och förnyelse, både som anställda och som entreprenörer.
Det är en viktig social ansvarsfråga att begränsa affärsaktörernas och makthavarnas möjlighet att skapa rädsla som en grund för att kunna stärka sin egen makt, vinst och bekvämlighet. Intresset för CSR gör att det växer fram allt bättre möjligheter för de företag som tar ett socialt ansvar.

Reine Karlsson

Bistånd och tillväxt

SR rapporterade i går att: Regeringen har beslutat om ett nytt övergripande mål för den svenska biståndspolitiken. Ekonomisk tillväxt förs in som ett viktigt medel som ska skapa utveckling och minska fattigdomen i biståndsländerna.

Vad innebär detta? Är det bra eller dåligt?

Det har hittills varit vanligt att betrakta vinstintressen och tillväxt som en motsats till miljö och mänskliga intressen. Visst finns det risker för greenwashing och att biståndspengar i allt för hög grad används för att vidga marknaden för det egna landets produkter. Då vinstintresset på en plats ”betalas” med arbete och resursförbrukning på en helt annan plats finns det allvarlig risk att det som benämns biståndsarbete blir en metod suga ut de fattiga.

Men visst vill vi att biståndet till fattiga länder skall förbättra välståndet för befolkningen i de aktuella länderna. Till den del ”tillväxt” betyder att man förbättrar det verkliga välståndet är det mycket önskvärt att inrikta biståndet på att skapa tillväxt. Det är mycket önskvärt att skapa ”tillväxt” inom i den personkrets som biståndet är inriktat på.

Om man ger en fattig en fisk får hon en måltid, om man lär henne fiska kan hon ordna mat resten av livet.

Det är önskvärt att höja nivån på biståndet till att skapa bra lösningar med egen växtkraft. Vi bör undvika att lägga resurser på att kämpa mot de dåliga lösningarnas problem.

Läs mer:

Reine

The Copenhagen Accord – en succé!?

Det sägs och skrivs mycket negativt om utfallet av COP15. Vad var det egentligen som hände, vad blev det verkliga ”resultatet”?

COP15 nådde inte fram till något lagligt bindande avtal. Men vad är det egentligen som skapar de bästa verkliga förändringarna? Är det lagar och regler eller är det ledare som vill något och som samarbetar på ett sant sätt?

Som jag ser det är det inte brist på ord, det är brist på handling? Möjligheten att uppnå en hållbar utveckling bygger på framtidsinriktade investeringar i att skapa sundare försörjningssystem. Viljan att investera pengar, tid och engagemang för framtiden bygger på framtidstro och många olika former av ömsesidig tillit. Det är oroande att det som skrivs om konferensens resultat är så negativt och färgat av misstänksamhet. Det är ju trots allt mycket glädjande att de mäktiga och mänskliga ledarna samlades och skapade en konstruktiv avslutande dialog.

Konferensens mest omskrivna slutdokument är The Copenhagen Accord och
resultatet inkluderar ett flertal positiva uppmaningar och metodologisk vägledning. The Copenhagen Accord har 2º C som konkret mål för den maximalt acceptabla temperaturökningen och en utfästelse om att de ekonomiskt rika länderna skall bidra, med 30 000 000 000 $ för 2010 – 2012 och 100 000 000 000 $ per år 2020, till att de ekonomiskt fattiga länderna skall kunna förbättra sina befolkningars levnadsstandard på ett hållbart sätt. 

Det bästa med dokumentet är att det är inriktat på att skapa en global process för hållbar samhällsutveckling. Det finns en intressant analogi i dagens synsätt på hur man bör arbeta med utveckling av företag och andra organisationer. För att uppnå en hållbar utveckling är det inte är tillräckligt med avgränsade mål. Det är också grundläggande att man har ett kvalitetssystem som möjliggör ständiga förbättringar och lärande. Den här principen är nu också grundläggande för de seriösa miljöledningssystemen. TEM arbetar sedan 25 år med att få saker att hända. Idag arbetar vi mycket med att skapa enkla fungerande processer för att bygga utvecklingsinriktad förståelse kring hållbarhetsrelaterade aspekter och för att öka motivationen. Det finns idag många regler och mycket bra teknik. Flaskhalsen ligger i att få saker att hända. Ur det här perspektivet ser det ut som om konferensen har fört oss ett mycket viktigt steg framåt.

Det finns dock en allvarlig problematik i att det är många som försörjer sig på att först skapa rädsla och sedan sälja lösningar. Detta är uppenbart för försäkringsbranschen och alla dem som säljer någon form av skyddsutrusning. Att lyfta fram risker är ett effektivt sätt att synas, som t.ex. används av politiker och forskare, och inte minst miljöorganisationer. Media har lätt att göra säljande rubriker av problem och risker, och de fungerar därför som en megafon för dem som lyfter fram olika former av risker.   För dem som arbetar på det sättet tycks COP15 ha varit ett misslyckande

Det finns en anomali i att vi idag har det tryggaste samhället mänskligheten någonsin levt i, samtidigt som allt fler svenskar tycks vara allt mer oroliga. “We are the safest and healthiest human beings who ever lived, and yet irrational fear is growing, with deadly consequences…”    Den största risken är nog att människor ger upp hoppet. Med lite perspektiv är det uppenbart att medellivslängden och försörjningstryggheten har förbättrats mycket de senaste hundra åren. När man öppnar tidningen eller ser på TV ser det dock ut som om dagens värld är mycket riskabel att leva i.

För att kunna åstadkomma förändring är det viktigt att det finns en medvetenhet om att den existerande lösningen inte är tillfredställande. Det är också nödvändigt att det finns trovärdiga förslag på hur man kan åstadkomma relevanta förbättringar.
Lagar och regler är en viktig metod för att bygga medvetenhet och för att åstadkomma realpolitiska förbättringar. Men om förhandlarna och verkställarna i verkligheten gör vad de kan för att minimera sina insatser så händer det inte så mycket. För att få saker att hända är det viktigt att fokusera på positiva möjligheter och att skapa processer för att få så mycket som möjligt att hända.

FN har nu arbetat minst 50 år med att bygga medvetenhet kring miljö och utveckling. Men vad är det mänskligheten bör göra? Att skriva avtal, lagar och regler kring vad vi inte bör göra räcker inte. Att skriva planer och visionstexter räcker inte långt, om de inte kombineras med en verklig vilja att göra det man skriver om. Texterna om miljö och hållbar utveckling har varit mycket viktiga för att bygga medvetenhet. Men de tidigare texterna ger inte så mycket positiva förslag på vad vi bör göra för att åstadkomma en bättre samhällsutveckling för de många människorna. Och de har inte klargjort hur vi bör göra för att stötta de människor som försöker åstadkomma en sådan utveckling. Ur det här perspektivet känns det som om COP 15 har öppnat upp för en ny nivå av global utvecklingsprocess.

Jag hoppas att allt fler nu kommer att stötta personer som på många sätt och på olika nivåer bygger framtidstro och ömsesidig tillit. Jag hoppas att vi i högre grad kan inrikta oss på att stötta dem som försöker få positiva saker att hända, på riktigt!

Läs mer:

God Jul
/Reine Karlsson

Gröna Jobb?

Det talas mycket om gröna jobb. Obama talar om Green Job Growth och the American Recovery and Reinvestment Act inkluderar investeringar på 113 miljarder $ och man talar om att det ekonomiska stimulanspaketet skall ge 500 000 nya jobb i USA.

Men vad handlar det här egentligen om. Vet man egentligen om det de ekonomiska satsningarna åstadkommer någon ny meningsfull sysselsättning? Är det en form av fördold protektionism?

Jag tror att det här handlar om en ännu vikigare fråga – etik.
FN kopplar klimatfrågan till mänskliga rättigheter och tänker ta upp sådana frågor vid klimatmötet i Köpenhamn.

Världsbankens direktör sade i ett tal i London den 31 mars: “We have seen over the last six decades how markets can lift hundreds of millions of people out of poverty while expanding freedom.  But we have also seen how unfettered greed and recklessness can squander those very gains” 

Finanskrisen har synliggjort att det är allt för många som har roffat åt sig allt för mycket. Det tycks orättvist att de har lyckats roffa åt sig så mycket pengar. Men det är nog ännu mycket värre att så många inflytelserika personer har lagt så mycket av sin energi på något så primitivt som att roffa åt sig pengar. Det finns stor risk att de har ägnat allt för lite intresse åt att sköta de viktiga verksamhetsområden som de har haft ansvaret för.

Vi behöver företag och företagare som hjälper kunderna och samhället att bli ”rikare” och som arbetar på ett sådan sätt att de verkar för att förbättra de resurssystem som de får sina råvaror från. Det är sådana aktörer som kan skapa de gröna jobb som vi behöver.

Läs mer:

/Reine Karlssson

Obamas tal

När jag hör Obama tala om hur USA kan förnyas önskar jag att det fanns svenska politiker som kunde ingjuta hopp på ett liknadne sätt.

Länkar till det senaste talet finns på:

/Reine Karlsson

Klimathoppet Obama

Klotet kl 13.20 idag tar upp ny klimatforskning som visar att det är ännu mer bråttom än vi trodde att hejda den globala uppvärmningen.

Klotet spanar också in hållbara lösningar på den stora vetenskapskonferensen AAAS i Chicago.
Hur kan vi ta nytta av bilbranschens kompetensresurs i att ta fram sådana lösningar?

Läs mer:

/Reine Karlsson

Greenwashing

Miljö och hållbar utveckling har blivit viktigare för företagen och många försöker visa upp en snygg fasad. Eftersom marknadens intresse för miljöaspekter växer blir det också viktigare att granska företagens marknadsföring. USAs Federal Trade Commission arbetar på att ta fram tydligare regler och har t.ex. börjat granska Shells miljörelaterade marknadsföring.

Läs mer:

/Reine Karlsson

Hållbar protektionism?

”I fredags antog kongressen ett krispaket värt nästan 800 miljarder dollar. I paketet ingår särskilda regler, Buy American, som innebär att de varor och tjänster som sätts in i stimulanssyfte skall ha producerats i USA.”

Det finns mycket oro för att en växande protektionism kommer att leda till en allt svårare depression. ”Enligt finansminister Anders Borg befinner vi oss i ett nationellt nödläge.

Efter veckoslutets möte i Rom inom G7 sade Italiens finansminister Giulio Tremonti på lördagen att det krävs en ”ny ekonomisk världsordning”. …  I slutdeklarationen inskärpte G7 att protektionism är ett hot mot den ekonomiska stabiliteten

Vad handlar det här om? Vad är det egentligen som gör att det blir depression?
Det är en gammal sanning att det är viktigt att återinvestera en tillräcklig andel av vinsterna från dagens verksamheter i att bygga upp nya verksamheter som ger framtida vinster. Storleken på dagens kris visar att det är många som under ganska lång tid har investerat för lite i att skapa framtida försörjning och ny lönsam sysselsättning. Många företag har under lång tid använt för mycket av vinsterna till volymtillväxt, höga bonusar och bekvämlighet istället för att investera i att skapa framtida möjligheter.

Nu argumenterar de rika och etablerade för att samhället måste ge bidrag till att hålla liv i deras existerade företag – så att de kan fortsätta att göra vinst på det de redan gör. Den formen av protektionism ökar risken för en långsiktigt olycklig utveckling. I längden blir det mycket dyrt att försöka hålla liv i en verksamhet som inte längre är konkurrenskraftig.

Krisen indikerar dock att företagen tidigare totalt sett har investerat för lite i framtidsinriktade verksamheter. Därför finns det nationellt sett ett stort behov att investera ikapp. Eftersom de flesta företag nu knappast kan investera kan det vara viktigt att politikerna investerar rejält i att öppna upp utvecklingsmöjligheter för nya framtidsinriktade verksamheter. Det kan vara en form av hållbar protektionism att satsa det egna landets resurser på att aktivera den egna befolkningen i framtidsinriktade investeringar. Ordvalet protektionism är kanske fel – men det är viktigt att öppna upp för svenska satsningar på att skapa en mer hållbar resursförsörjning och ett förnyelseinriktat entreprenörskap i Sverige. Det är viktigt att aktivera den kunskap och arbetskraft som finns i att skapa framtidsinriktade affärsverksamhet. Är det en sådan investering som USA nu gör? Gör Sverige egentligen några sådana investeringar?

Sveriges politiker bör satsa på att förnya Sveriges näringsliv.

Läs mer:

/Reine Karlsson

Kunskapens värde

Det händer viktiga stora viktiga saker. Indien ordnade en hållbarhetskonferens som bland andra hade två nobelpristagare som talare. Det kan bidra till att Indien blir ett mer hållbart kunskapssamhälle

USA satsar på att använda kol-marknaden som verktyg för energieffektivisering.
Greenpeace försöker sprida djup förståelse kring att avfallet har stora potentiella värden.

I Sverige tycks politikerna vara mest intresserade av att hålla ner elpriset. Samtidigt finns det potential för förnybar energi, t ex för vindkraft och ännu mer för bioenergi

Vad kan vi göra för att få till en mer hållbar utvecklingsriktning på den pågående förändringen?

Läs mer:

/Reine Karlsson

Protektionism eller förnyelse

Politiska och ekonomiska stödåtgärder som hjälper företag att fortleva utan att de behöver förnya det de gör verkar knappast för en hållbar utveckling. Om politikerna försöker ordna ett lågt elpris för att de svenska industriföretagen inte skall behöva förändras är det en farlig utveckling.

Vi bör inte slösa med billig el. Det är mycket bättre att öka den affärsmässiga nyttan av den el-resurs som Sverige har till att tjäna så mycket pengar som möjligt så att vi kan satsa den förtjänsten i nya framtidsinriktade investeringar.

Stöd till att slippa förändras är farligt. Support för att försöka utveckla nya lösningar som kan ge nya högre mervärden är viktigt.

Sveriges politiker bör satsa på att förnya Sveriges näringsliv.

Läs mer:

/Reine Karlsson

Skogen är värdefull

Är det rimligt att använda trä från naturskogar till att göra toalettpapper?

EarthTalk: Green Rental Car Companies and Seeing the Forest for the Trees in Finding Recycled Paper Products, Global Warming is Real, 2009-02-02

/Reine Karlsson

Miljöbilar för profilering

Varför satsar de stora hyrbilsföretagen nu på miljöbilar?

/Reine Karlsson