Nu bara 39% hälsofarligt

Enligt en ny undersökning så är numera bara 39% av de kemiska produkterna som säljs till konsumenter skadliga för din hälsa. Jag tycker det låter högt men då är det ändå en nedgång från ca 50% för drygt 10 år sedan. Undersökningen har gjorts av Kemikalieinspektionen tillsammans med SCB. Men det som jag tycker är ännu mer skrämmande (vilket inte står i sammanfattningen) är att 89% av volymen av använd mängd av konsumentkemikalier är hälsoskadliga. Inte konstigt att våra kroppar är fulla av kemikalier, vilket bl.a. visas i filmen Underkastelsen.

Man kan konstatera att antal farliga produkter minskar men att minskningen går långsamt. Värre är det också om man tittar på använd mängd produkter. Till kemiska konsumentprodukter räknas allt från linsvätska till målarfärg. Drivmedel utgör den absolut största delen av de hälsofarliga kemikalierna. Vill vi få bukt med kemikaliecocktailen i våra kroppar är det alltså viktigt att få ner den stora användningen av bensin och diesel. Med tanke på alla negativa egenskaper som de fossila drivmedlen har så kan man bli förvånad av att de inte är förbjudna. Vilka andra giftiga kemikalier slabbar vi omkring med i vår vardag?

Markus Paulsson

Är kärnkraft förnybart?

I veckan fick jag en inbjudan till en konferens om förnybar energi. Det finns en otrolig mängd konferenser, seminarier och evenemang man kan gå på men ”Renewable Energy World Conference & Expo Europe” fångade min uppmärksamhet lite extra. Det var inte det intressanta ämnet utan det faktum att den skulle hållas tillsammans med ”Nuclear Power Europe” som gjorde att jag stannade upp och började fundera. Ur ett kosmiskt perspektiv är det väl kärnkraft som är förnybart och solkraft som är ändligt, men jag är tveksam till om konferensarrangörerna har så långsiktiga planer. Möjligen kan arrangörerna tänkt att kärnkraft platsar med miljövänlig förnybar energi eftersom det nästan är koldioxidfri energi. Eller så försöker de bara vinstmaximera genom att samla så mycket energifolk på samma ställe (eller är det någon helt annan orsak som jag inte kan tänka ut). I vilket fall som helst så kommer jag inte att åka till Milano för att lyssna på föredrag om vikten av att arbeta med energifrågor. Jag nöjer mig med att åka till Malmö för att gå på Skånes Energiting, vilket pågår samtidigt.

Markus Paulsson

Biogasstrategi utan strategi

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, ta fram ett förslag till en nationell sektorsövergripande biogasstrategi. Förslaget är nu ute på remiss. Av allt att döma kommer förslaget att få svidande kritik från flera olika håll. Jag kan bara hålla med. Huvudanledningen till kritiken är att biogasstrategin saknar mål och riktning och i stället är den bara ett konstaterande av hur situationen ser ut i dagsläget. Utredarna verkar inte vilja något. Vad skall man då med en strategi till?

Med ett så omfattande arbete som gjorts i utarbetandet av biogasstrategin så finns det även många bra delar. Den är en bra kartläggning över situationen idag och man drar flera bra generella slutsatser, t.ex. att det är viktigt att sluta kretslopp. Däremot har man förbisett flera positiva effekter, fr.a. när man använder biogas som fordonsbränsle. Biogasen orsakar mindre miljö- och hälsoskadliga utsläpp än andra jämförbara bränslen. Dessutom har man helt missbedömt hur mycket biogas som kan produceras. I förslaget räknar man med en maximal produktion av 3 TWh biogas i Sverige, vilket är lika mycket som andra räknar med att det kommer att produceras i enbart Skåne år 2020.

I utredningen konstaterar man att biogasens stora problem är kostnaden, d.v.s. att producenten tjänar för lite pengar i förhållande till investeringen. Detta håller jag med om, men just nu sker det en stark teknikutveckling inom både biogasproduktionen och biogasdistributionen vilket både sänker produktionskostnaden och höjer gasutbytet. Trots att man i utredningen uppmuntrar till en fortsatt forskning och teknikutveckling har man bara beräknat kostnader utifrån befintlig teknik. Att man inte tagit med alla positiva aspekter vid användandet av biogas, räknat med liten produktion av biogas och hög kostnad leder till att man drar fel slutsatser i utredningen. Om det är på grund av missbedömda slutsatser eller av någon annan anledning som man håller sig ”neutrala” vet jag inte, men det verkar inte som att utredarna har någon vilja eller önskemål om vad man skall uppnå. Därför blir också förslagen på åtgärder inte speciellt intressanta.

Jag hoppas regeringen har högre ambitioner på miljöområdet än så här!

Markus Paulsson

Biogas i Lundaland

Jag har nu arbetat två dagar med att som projektledare och biogascoach främja biogasens utveckling i Lund med omnejd. Under denna korta tid har jag inte hunnit göra så mycket konkret än mer än, men det känns stimulerande att få vara med och påverka utvecklingen. Biogasen är det miljövänligaste bränslet som finns på marknaden idag och förutom att vara ett lokalt producerat bränsle som skapar sysselsättning så bidrar det till att binda ihop kretsloppen. Det blir alltså färre råvaror som behövs och mindre restprodukter produceras. Det finns mycket att göra på området och ibland går det trögt, men jag är övertygad om att biogasen har framtiden för sig – alternativen blir bara dyrare och dyrare.

Markus Paulsson

Lagar lockade många

När TEM höll sitt frukostmöte om miljölagstiftning och lagefterlevnad enligt ISO 14001 lockade det många besökare trots att det var tidigt på morgonen. Om det var ämnet, talaren Johan Nilsson från SP eller minglet som lockade flest vet jag inte men det var både lärorikt och trevligt. På mötet fick deltagarna även en chans att se mer om Lagledning.se – TEM:s nya lagtjänst på internet. Något vi kommer att få höra mer av under våren.

Markus Paulsson

Peak Oil – och ingen bryr sig?

I förra veckan hörde jag på Klotet i P1 att Internationella Energiorganet (IEA) nu säger att 2006 var det år då det producerades mest råolja i världen och att det sannolikt aldrig någonsin kommer att produceras lika mycket råolja. Denna stora nyhet verkar helt ha gått förbi de flesta och debatten efteråt har varit obefintlig. Vad beror det på? Beror det på okunskap, ointresse eller på att det inte är så viktigt?

Om vi börjar från början så är Peak Oil, eller oljeproduktionstoppen, den tidpunkten när det produceras som mest olja i världen för att sedan minska igen. Tidpunkten när detta sker är beroende av en stor mängd faktorer varav mängden uppumpad olja, efterfrågan, mängden oljereserver, mängden nya oljefynd och hastigheten för hur snabbt man kan pumpa upp oljan är de viktigaste parametrarna. Det är alltså en blandning av tillgång, efterfråga och tekniska/fysiska möjligheter som avgör när oljeproduktionstoppen inträffar. När detta skulle ske har länge debatterats men innan den debatten avslutats har toppen alltså redan varit!

Vad innebär då detta? Det kommer att leda till att tillgången på råolja kommer att minska. Samtidigt finns det många växande ekonomier som efterfrågar mer olja. Resultatet blir att oljan blir dyrare. Att IEA nu erkänner att produktionstoppen var redan 2006 innebär att det nu är definitivt slut på eran med billig olja. Konsekvenserna kommer att bli flera (vilket jag var med om att beskriva i en rapport redan 2007) och den mest uppenbara är att energipriset går upp. Detta leder till stor påverkan på ekonomin men också till att nya affärsmöjligheter öppnar sig. Alla former av alternativa energikällor kommer att bli mer konkurrenskraftiga. I Sverige tänker vi då huvudsakligen på bioenergi, men i stora delen av världen tänker man i stället kol och tjärsand. Att använda kol och tjärsand som energikällor är mycket värre för miljön än att använda olja. Att IEA inte är så oroliga för energisituationen nu när oljan minkar beror just på möjligheten till dessa energikällor att hålla upp energiproduktionen.

Den mest troliga utvecklingen nu är alltså att vi kommer att få dyrare energi och en ännu smutsigare energiproduktion i världen. I Sverige borde vi satsa på att exportera vårt kunnande i fossilfri energiproduktion, både för att utnyttja affärsmöjligheterna och för att medverka till en renare framtid.

Om vi återgår till den ursprungliga frågan: vad beror avsaknaden av debatt på? Till stor del tror jag att det beror på okunskap men också på att IEA har varit så lugnande med att energiproduktionen kommer att kunna hållas uppe med andra bränslen och därmed har man missat hur viktig denna fråga är.

Jag tycker det var bra att Klotet lyfte fram frågan om Peak Oil och jag hoppas att den svenska debatten tar fart så att vi får belyst vad detta kommer att innebära för ekonomin, för världen och för miljön.

/Markus Paulsson

Frukostmöte om lagefterlevnad enligt ISO 14001

Den 10 februari 2011 ordnas det ett frukostmöte på TEM om vilka krav som ställs på miljöledningssystemen och hur man lever upp till kraven i praktiken. Johan Nilsson, mångårig revisor på SP Certifiering, kommer och berättar om hur tankegångarna går hos certifieringsorganen. Dessutom spanar han in i framtiden och berättar för oss om trenderna och möjlig utveckling av ledningsstandarden ISO 14001. TEM avslutar med att berätta om praktiska metoder och verktyg man kan använda sig av i sin organisation för att på ett enkelt sätt kunna arbeta med frågan. Mer information om mötet, tider och anmälan hittar du på länken.

/Markus Paulsson

TEM-funderingar fyller 3 år

Idag för tre år sedan skrevs det första inlägget på TEM-funderingar, vilket naturligt nog hette ”Välkommen till TEM-funderingar”. Ett par veckor senare publicerades ”Utsikt från TEM:s kontor 2”. Denna korta och ganska torra artikel var oväntat nog länge ett av de mest lästa inläggen på TEM-funderingar. När man tittar på statistiken på bloggen ser man varför: den innehåller både orden dans och naken. Om jag nu bara skriver ordet sex i den här artikeln så har vi snart en ny etta på listan! Som tur är har den inte behållit sin position utan blivit omsprungen av många andra artiklar. Som ohotad etta på listan över mest lästa blogginlägg någonsin ligger ”Sopberg dubbelt så stort som USA flyter i Stilla havet” som blivit läst mer än 5000 gånger . Antalet läsare varierar med åren och med årstiden. Tydligt är att vi har semester i juli, både skribenter och läsare. På bloggen har hittills 650 inlägg gjorts och de har haft mer än 160 000 besökare. De har i sin tur skrivit mer än 700 kommentarer.

Topplista, mest lästa bloggartiklar på TEM-funderingar:
1. Sopberg dubbelt så stort som USA flyter i Stilla Havet
2. Lightprodukter ett potentiellt miljöproblem
3. Massor av miljöproblem i haven
4. Ladda ner musik och film för klimatets skull!
5. Årets mest vinklade undersökning
6. Clinton eller Obama, spelar det någon roll för miljön?
7. Sopberget i Stilla havet, fortsättning…
8. Sony Ericsson har den miljövänligaste mobiltelefonen, T610i
9. Biobränslen, svält och företagsamhet
10. Var står John McCain i klimatfrågan?

Om vi begränsar oss till det senaste året så ser 10-i-topp-listan ut som följer:
1. Sopberg dubbelt så stort som USA flyter i Stilla Havet
2. Konferensen CSR syd
3. Bilder från CSR syd 2010
4. Sopberget i Stilla havet, fortsättning…
5. Massor av miljöproblem i haven
6. Presentationer från CSR syd 2010
7. One tonne life
8. Går det att plocka upp sopberget i Stilla Havet?
9. Vad kan vi förvänta oss av USA:s miljöpolitik framöver?
10. Jordens dag

Vilka slutsatser kan vi dra av detta? Ni, våra kära läsare, verkar vara intresserade av vad som händer med haven, men det senaste året har CSR seglat upp på listan och dragit till sig mer uppmärksamhet. Vad blir nästa stora ämnet när vi summerar om ett år igen? Skriv en kommentar om vad du tror.

/Markus Paulsson

Satsning på elbilar

 

Elbilsmotor

 

I går var jag och besökte Öresundskraft och fick då bl.a. höra om deras satsningar på elbilar, elmopeder och elcyklar. Enligt visionen för kommunerna i nordvästra Skåne så ska det år 2020 rulla 60 000 elbilar inom det egna området. Arbetet med att förverkliga visionen har påbörjats genom att Öresundskraft beställt 1650 bilar. Elbilar ska alltså lanseras på bred front. Det är en ambitiös satsning men med friskt vågat så är som bekant häften vunnet. Dock tror jag det behövs en rejäl utveckling så att bilarna kommer ner i pris innan de blir en storsäljare. Det nya förslaget på höjd miljöbilspremie kan hjälpa till att få upp volymerna så att priset kan sjunka.

Själv gillar jag gasbilar, men el- och gasbilar ska inte ses som konkurrenter utan som komplement till varandra. Elbil använder man i stadskörning och gasbilar är bättre på längre (och snabbare) sträckor. Det bästa hade alltså varit en gas-el-hybrid!

I besöket ingick också att man fick testa fordonen. Jag blev mest sugen på att köpa en elcykel, dels för att priset är överkomligt (10 000 kr) och dels för att det kan motivera mig att cykla mer och förutom att jag då färdas miljövänligt får jag motion på köpet.

Läs mer:

• Öresundskrafts information om elbilar
• Tidigare inlägg med elbilsguide

Markus Paulsson

Ny kärnkraft = mer kärnkraft?

Som vi skrivit om tidigare på TEM-funderingar så har riksdagen beslutat om att dagens 10 kärnkraftsreaktorer som används ska få lov att ersättas med nya reaktorer när de gamla behöver bytas ut. Efter att ha lyssnat på debatten (inkl. ”nyheten” om att det från vissa håll återigen krävs ännu fler reaktorer), har jag noterat att man hela tiden bara pratar om antalet reaktorer, inte om mängden energi som kommer att produceras. Jag har nämligen svårt att tänka mig att när man ersätter t.ex. Oskarshamn 1 så kommer man att bygga ett nytt verk som har samma elproduktionskapacitet (491 MW) som det gamla. Som en jämförelse ska det finska verket Olkiluoto 3 som just nu byggs ha en kapacitet på 1600 MW. Om nya reaktorer byggs kommer det alltså, med största sannolikhet, i praktiken resultera i en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.

Markus Paulsson

Lagar – intention och verklighet

Det finns många lagar i vårt land. Alla har ett syfte att påverka människor och samhälle i någon riktning som lagstiftarna önskar. Jag hoppas och tror att det är med goda föresatser som lagarna stiftas. Men även med de bästa intentioner blir det inte alltid som tänkt.

Ett exempel gäller lagstiftningen kring köldmedia. Köldmedia är den gas som får kylskåp, AC och annan kylutrustning att fungera. Tidigare innehöll de ofta freoner som var skadliga för ozonlagret, men freonerna har man lyckats få bort genom att förbjuda dem. Så långt allt väl. Ersättningen till freonerna är olika s.k. fluorerade växthusgaser med olika handelsbeteckningar som t.ex. R407 och R410. Som namnet antyder så är de starka växthusgaser med en klimateffekt som är ca 1000-5000 gånger starkare än koldioxid, d.v.s. släpper man ut 1 kg köldmedium så motsvarar det utsläpp av 1000-5000 kg koldioxid.

Eftersom det snabbt blir stora klimateffekter av utsläppen av köldmedian finns det lagar som kräver att man som ägare eller brukare varje år ska kolla sina kylapparater om de läcker gas. Det gäller bara om de innehåller mer än 3 kg köldmedium. De flesta privatpersoner behöver alltså inte bry sig detta eftersom kylskåp, värmepumpar och AC i bilarna var för sig har mindre än 3 kg köldmedium. Däremot måste många företag och offentliga förvaltningar varje år kontrollera om deras apparater läckt köldmedium.

Värmepumpar och AC i bilarna har blivit mycket populärt så i dagsläget misstänker jag att mängden köldmedium i dessa små apparater sammanlagt är mycket större än mängden som finns i stora apparater i industrier och större fastigheter. Trots detta så är det bara de stora apparaterna som kontrolleras. (Min gissning är att det är av praktiska skäl, det är antagligen svårt att kontrollera en stor mängd små apparater. )

Kylskåp och värmepumpar har en ganska lång livslängd och det är oftast inte för att de läcker gas som byts ut. För AC i bilar är det däremot en annan sak. Många är de bilägare som varit med om att kylan i bilen slutat fungera efter bara något år eftersom köldmediet läckt ut. Kvaliteten är helt enkelt för dålig för att de skall klara den skakiga miljön i en bil.

De stora apparaterna är viktiga att kontrollera men om lagens intention är att minska läckaget av fluorerade växthusgaser måste även bilarnas kylanläggningar granskas. Verkligheten blir att man silar kameler men missar den stora mängden mygg. Ett sätt att kontrollera bilarnas utrustning skulle kunna vara att göra det samtidigt som allt annat kontrolleras, d.v.s. vid den vanliga bilbesiktningen. Sedan får vi även hoppas att biltillverkarna tar sitt klimatarbete på allvar och förbättrar kvaliteten på sina AC-produkter.

Markus Paulsson

Kurs i hållbar produktutveckling

Produktutvecklare har en mycket viktigt roll för att vi ska kunna få en utveckling av samhället i en hållbar riktning. Mer och mer av vår miljöpåverkan sker genom de produkter vi dagligen konsumerar. Det finns alltid någon som bestämmer hur produkterna skall se ut, vad de ska innehålla och hur de ska produceras. Produktutvecklarna är här en viktig grupp med stor möjlighet att påverka produkternas miljöprestanda. Därför är det mycket viktigt att de har kunskap och förståelse för miljön och den påverkan som det moderna samhället har på miljön. Jag är därför glad att kunna meddela att personalen på TEM kommer att medverka som lärare i en kurs i Metodutvecklare för hållbar produktutveckling. Kursen är en yrkesutbildning som kommer att starta hösten 2010. Läs mer om kursens i informationsbladet och i informationsbrochyren.

Markus Paulsson