Författararkiv: TEM

DDT på tapeten igen

Återigen dyker det upp personer som förespråkar användandet av DDT för att bekämpa myggor. På Sydsvenskans opinionssida argumenterar läkaren Henry Miller för att återinföra storskalig användning av DDT för att bekämpa malaria i fattiga länder. DDT började användas på 30-talet då det är effektivt på att döda insekter men blev ökänt redan på 60-talet för att det orsakade fågeldöd trots att det har låg akut giftighet för fåglar och människor. Anledningen till att fåglarna dog var att DDT (och dess metaboliter) är fettlösligt och det anrikas för varje steg i näringskedjan. (Läs mer om bakgrunden på Wikipedia.)

Miller förespråkar visserligen bara att man skall använda DDT inomhus och eftersom ”ämnet finns kvar efter besprutning” är det ett utmärkt alternativ till att döda myggor. Målet med att döda myggorna är att hindra spridningen av malaria. Jag kan förstå att en läkares önskan om att snabbt kunna fixa ett sätt att förhindra att många miljoner människor insjuknar i malaria, men tyvärr har insekter en egenhet att bli resistenta mot de medel som används mot dem. Senast idag kom en ny rapport om att myggor blir resistenta mot olika medel som används mot dem.

Om Miller får som han vill kommer vi att kunna rädda många människor idag från att bli sjuka, men om ett okänt antal år kommer myggen att komma tillbaka och sprida malaria igen. Samtidigt vet vi att den DDT som sprids kommer att finnas kvar i naturen i åtminstone 30 år och orsaka skador på ekosystemet och ett okänt antal cancerfall, nedsatt fertilitet m.m. Är dagens vinster i form av förbättrad hälsa värt ett framtida lidande i form av försämrad hälsa? Själv satsar jag på ett bra myggnät – då slipper jag få malaria och jag förgiftar inte heller andra.

Markus Paulsson

Företagsklimat

Klimatdebatten är inte lika het längre. Efter att ha varit den stora nyheten under större delen av 2009 är inte rubrikerna lika stora som förra året och de förekommer inte lika ofta heller. Det kanske inte är så konstigt med tanke på det fokus och de förväntningarna som ställdes på klimatmötet COP15 i Köpenhamn. Detta skall sedan relateras till det magra resultat som verkligen åstadkoms. Världens politiker var tydligen inte redo för en stor bindande överenskommelse. (Man kan fråga sig om de någonsin kommer att bli det.)

Jag som är ute och träffar många företag har lagt märke till att flera av dem numera har mycket ambitiösa målsättningar med att minska sina klimatpåverkande utsläpp. Till en början var det bara de största företagen som nämnde sina ambitioner på området men det har nu spridit sig till små- och medelstora företag också. Det har tagit lite tid men när frågan nu verkligen har spridit sig i företagsvärlden och ledningarna verkligen insett allvaret och långsiktigheten i ämnet så har de beslutat sig för att agera. De flesta har målsättningar på att minska utsläppen med 20-50% till 2015-2020 och jag tror att de kommer att uppnå de målen.

Anledningen till min optimism är att företagen gjort en liknande resa tidigare. På 70- och 80-talen fick industrin mycket kritik för de utsläpp som gjordes till luft och vatten. Det tog en stund, men de seriösa företagen tog tag i frågan på 80- och 90-talen och då åstadkoms stora reduktioner. Problemet har inte helt försvunnit, men stora förbättringar har skett. När nu företagen ägnar samma fokus åt klimatutsläppen så tror jag därför att de kommer att lyckas, bara det finns ett fortsatt tryck på dem att agera. Det trycket bör vara en kombination av lagar och tillsyn; konsumentkrav samt ekonomiska incitament.

Att resultatet kommer att bli reduktion i Sverige är jag övertygad om men det finns tyvärr en risk att en del av besparingarna sker genom flytt av verksamheter. Hur allt skall mätas och rapporteras är en annan fråga som är värt ett eget långt blogginlägg.

Markus Paulsson

Upprättelse för köttet

Nu har den kommit! Rapporten som säger att kött inte har så stor påverkan på klimatet som man tidigare trott. Sydsvenskan var först med att rapportera om det i svenska medier, men många andra har hakat på. Enligt rapporten har de finländska forskarna kommit fram till att om normalkonsumenten går över till den av livsmedelsverket rekommenderad kost så minskar koldioxidutsläppen med 2%. Går man över till vegetarisk kost är minskningen 5% och med veganmat är minskningen 7%. Detta kan verka lite men då kan man sätta det i relation till att de flesta i-länder har problem med att klara av sina åtagande enligt Kyotoprotokollet, vilket i genomsnitt innebar en minskning på 5% (från 1990 års nivå).

Vad som är mycket och lite är tydligen relativt. Jag är dock relativt säker på att det snart kommer en ny rapport som kullkastar denna rapport (och sedan en ny som kullkastar den o.s.v.…)

/Markus Paulsson

Läs mer:

Miljöranking av elbolag

Greenpeace har åter rankat bolagen som säljer el i Sverige. Modellen i rangordningen är även i år enkel: placeringen avgörs av andelen förnybart producerad el som säljs. Inga andra kriterier används. Det leder till att det finns en hel drös med företag på förstaplatsen eftersom de har alla 100% förnybar el. Samtidigt hamnar de stora elproducenterna längst ner på listan. Många av de topprankade bolagen är rena elhandelsföretag, d.v.s. de har ingen egen produktion av el och de har då valt att bara köpa in förnybart producerad el. Det kan se bra ut men jag hade hoppats att rankingsystemet hade förbättrats i år för att premiera de bolag som verkligen arbetar aktivt med att minska sin och kundernas miljöpåverkan. Om man som konsument vill ha bara förnybar el så kan man välja el som är Bra Miljöval. Detta erbjuder nästan alla elbolag idag.

Effekten av den nämnda rankingen är att ett antal små elhandelsbolag lyfts upp som goda föredömen trots att ingen annan miljöpåverkan har bedömts. Själv tycker jag att olika bränslen borde bedömas olika, även el med förnybart ursprung har olika påverkan. De bolag som hjälper sina kunder minska sin elkonsumtion borde uppmärksammas mer för den miljöinsats de gör (speciellt eftersom det även minskar bolagets vinst). Även de bolag som arbetar aktivt med att minska annan miljöpåverkan borde också uppmärksammat samtidigt som de bolag som bär sig illa åt borde få minuspoäng. Nästa år hoppas jag alltså att Greenpeace har bemödat sig att göra ett mer rättvisande rankingsystem som verkligen hjälper konsumenterna att välja mellan olika bolag.

Markus Paulsson

Earth Hour 2010

Nu är det dags igen att släcka lamporna i en timme (27 mars kl 20:30-21:30) för att rädda miljön. Direkt när jag läser om det börjar jag bli skeptisk. Varför skall jag göra detta? Är det meningsfullt att släcka lamporna en timme? Vore det inte bättre att släcka en lampa för gott? Det är lätt att hitta negativa och löjeväckande motargument till Earth Hour och även mer tekniska argument, som att det kan komma att orsaka störningar i elproduktionen om det blir stor uppslutning kring aktionen. Ändå kan jag inte avfärda aktionen. Jag tror vi har behov av manifestationer och aktioner för att visa att vi är beredda till handling. Däremot får sådana här korta aktioner inte innebära att vi slår oss till ro och inte gör alla de där små sakerna i vardagen som tillsammans har stor påverkan.

Att släcka lamporna under en timme har ytterst marginell påverkan på växthuseffekten, men genom att framför allt för våra barn visa att det är viktigt att agera kan vi hjälpa till att skapa en medvetenhet och en mentalitet att det är viktigt att göra förändringar för miljöns skull.

Markus Paulsson

Tillväxt och bistånd

Nu har regeringen gått ut och sagt att ekonomisk tillväxt är ett av de övergripande målen med biståndspolitiken. Huvudargumentet för detta är att mottagarländerna på sikt måste klara sig utan bistånd och för att de skall kunna göra det behöver de en större ekonomi. Den tidigare målsättningen med fattigdomsbekämpning har därmed delvis förskjutits då det nya målet om ekonomisk tillväxt också skall få plats. Den nya målsättningen har redan fått mothugg från flera håll. En del menar att tillväxt alltför ofta inte gynnar de fattiga och andra menar att det nya målet mest är till för att gynna svenskt näringsliv.

Ekonomisk tillväxt kan betyda många olika saker och i flera fall har det en tydligt negativ miljöpåverkan, vilket motverkar målet om hållbar utveckling. Men det finns också exempel där så inte är fallet. Själv anser jag att det projektet som jag genomför i Zambia är ett exempel på att man kan kombinera ekonomisk tillväxt och en förbättrad miljö. Vad vi gör är att vi förhindrar att avfall ligger och ruttnar utan i stället omvandlar vi det till biogas, vilket är en resurs som går att sälja. Miljöproblemet avfall blir alltså en ekonomiskt säljbar vara.

Min kollega Reine skrev tidigare att ”Om man ger en fattig en fisk får hon en måltid, om man lär henne fiska kan hon ordna mat resten av livet.” Men om det leder till att man fiskar så mycket att fisken tar slut är jag tveksam till att kalla det för en hållbar utveckling. Den typen av projekt där man inte har en helhetssyn har tyvärr varit alltför vanliga. Det behövs personer eller sammanslutningar som samtidigt som de har kunskap i frågan har en så god överblick att de kan göra en samlad bedömning ur ett systemperspektiv. Därför är det bra att samtidigt som den nya målsättningen införs inrättas Rådet för näringsliv och utveckling. Jag hoppas bara att de som företräder miljöintressena i rådet kan göra sig hörda så att det verkligen är hållbar utveckling som uppnås.

Markus Paulsson

Partiklarna sänker dieseln

Bilar som drivs med diesel släpper ut upp till 100 gånger mer partiklar än motsvarande bensinbil, vilket i sin tur är 10 gånger mer än en gasbil. Även utsläppen av kväveoxider är mycket högre i en dieselbil jämfört med en bensinbil, vilket även det är ännu lägre för en gasbil.

Det har nu visat sig att dieselbilarnas utsläpp av partiklar är ännu mer hälsofarliga än man tidigare trott. I en avhandling från Umeå Universitet har man kommit fram till att diesel-partiklarna är så små att de går igenom bilarnas partikelfilter, genom våra lungor och ut i våra blodkärl. Väl där orsakar de bland annat att blodkärlen blir styvare och att antalet blodproppar ökar.

Små dieselbilar har blivit populära som miljöbilar och de utgjorde 41% av de nyregistrerade miljöbilarna 2009. Fördelen med diesel ur miljösynpunkt är att bilisten släpper ut mindre koldioxid jämfört med bensin. På alla andra punkter är den sämre och i partiklarnas fall rejält mycket sämre. Av dessa anledningar har jag svårt att förstå den nuvarande vurmen för diesel. Att välja energieffektiva bilar är bra men det är ännu bättre om de också drivs med förnybara drivmedel och där platsar inte diesel.

Markus Paulsson

Tips inför nyårslöftet

Strax efter jul brukar nyår infinna sig. Som traditionen bjuder skall man då avge löften om hur man skall förbättra sitt liv och sitt leverne. I dessa dagar när världens ledare inte lyckas lova att de hjälper till att minska klimatutsläppen måste vi medborgare visa vägen.

Mitt förslag är alltså att man som nyårslöfte skall lova att minska sina klimatutsläpp. Nu är utsläppen personliga och högst varierande, så för att man skall kunna minska sina utsläpp måste man först veta hur stora de är och inom vilka områden man har störst påverkan.

Det finns många olika sajter på internet där man genom att svara på ett antal frågor får fram en siffra på sin klimatpåverkan. Nu har IVL kommit med en till, kallad Klimatkontot. Fast egentligen är det inte en till utan en uppdatering av deras gamla klimatkalkylator.

Även om man fortfarande inte kan få exakta personliga siffror så är detta en av de bättre koldioxid-uträknare jag prövat. Man kan även få en personlig rekommendation om vad man bör ändra för att minska sina utsläpp. En annan sak som är bra är att IVL även publicerat en rapport där man kan läsa hur Klimatkontot är framtagen och vilka underlag man använder för beräkningarna.

Fira först jul. När sedan eftertänksamheten efter julen infinner sig och det gamla året skall summeras kan man gå in på Klimatkontot.se för att se hur man kan göra bot och bättring.

God jul och gott nytt år önskar

Markus Paulsson

Plast och hälsa

Här på TEM-funderingar har vi tidigare skrivit om att det finns stora mängder plast som flyter omkring i haven och dödar allt från plankton till fisk. Det finns nu tecken som tyder på att plast som ”flyter omkring” i kroppen även är en hälsofara. Ett bevis på att frågan börjar uppmärksammas är att en Uppsala-forskare fått pengar för att utreda hälsoeffekterna av den vanliga plastkemikalien bisfenol A (BPA). Man misstänker att den kan bidra till uppkomsten av fetma eftersom BPA är fettlösligt och hormonstörande. Vad som är nytt nu är att det inte bara är tillsatserna i plasten (ftalater, brandskyddsmedel m.m.) som är boven i dramat utan det är själva plasten. Eftersom plasten finns i mycket större mängder än tillsatserna blir effekterna också större.

Plast är på många sätt fantastiska material med sina mångsidiga användningsområden, de är enkla att forma, bearbeta och variera. Plast har också många begränsningar (t.ex. är de relativt kortlivade) men nu måste vi börja bli medvetna om att de även kan ha negativa miljö- och hälsoaspekter. Kunskaperna på området är bristfälliga så därför är det bra att det nu börjar forskas på området i Sverige.

Markus Paulsson

Ny rapport om hur biogasens potential kan förverkligas

Energimarknadsinspektionen (EI) släppte i går rapporten ”Biogas kan göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen”. I den 130-sidiga rapporten kommer man fram till att biogas har stor potential i Sverige och kan utgöra en viktig del i energiomställningen, men att det finns ett antal problem som gjort att potentialen inte utnyttjas idag. De tre huvudorsakerna till problemen är: bristande lönsamhet; markanden är begränsad och fragmenterad samt att det är brist på infrastruktur. Nu är det så att dessa problem hänger ihop eftersom det är svårt att få lönsamhet om man inte kan sälja sin vara då man inte kan transporterar den till kunden.

EI har ett antal förslag på hur det skall underlättas att få lönsamhet på den miljövänliga biogasen.
1. Underlätta skatteteknist för samdistribution av biogas i naturgasnätet.
2. Inför ett system för ursprungsgarantier för gas
3. Uppgradering av biogas bör utgöra en del av nätverksamheten
Dessutom kan det finnas behov av ytterliggare startstöd för att få igång marknaden för biogas samt en översyn av lagstiftningen på gasområdet.

Inget av de tre förslagen innebär någon subvention till biogasen, utan de är regeländringar som gynnar biogasen genom att det underlättar marknadssituationen. Då biogasen är ett miljömässigt attraktivt bränsle som kan produceras lokalt tycker jag att det är värt att underlätta för dess marknadsintroduktion. Jag tycker att det här presenteras flera bra förslag som kan lösa en del av knutarna som håller tillbaka utvecklingen för biogasen. Sedan hade ett högre oljepris också hjälpt till.

Markus Paulsson

SUNNAN och miljön

Jag har en Sunnan-lampa hemma. När jag såg kampanjen så kunde jag inte låta bli att köpa en lampa eftersom för varje lampa som IKEA säljer så skänker de en lampa till någon behövande i världen. Det tyckte jag var utmärkt. Bra marknadsföring samtidigt som det gynnar fattiga människor. Nu är inte Sunnan en vanlig lampa utan det är en LED-lampa med solceller och laddningsbara batterier, alltså en energisnål lampa som inte behöver elektricitet för att fungera. Detta gör alltså att även de fattiga barnen kan göra sin läxa på kvällen med hjälp av lampan. Tyvärr fungerar den inte lika bra i Sverige i november som i juli men förhoppningsvis räcker solen till under hela året i Pakistan, dit den första sändningen gick.

Då jag har erfarenhet av avfallshanteringen i utvecklingsländer hoppas jag bara att IKEA skickar med moderna, tungmetall-fria, batterier till lamporna i Pakistan. På de batterierna som finns i min lampa står det ingenting om innehållet! Omhändertagandet av farligt avfall kan i de flesta utvecklingsländer i bästa fall beskrivas som bristfälligt och i de flesta fall som obefintlig. Förr eller senare kommer lampan att hamna i en sophög och därför är min uppmaning till IKEA att se till att lampan inte innehåller några giftiga ämnen.

Markus Paulsson

Flytt av svensk industri

Den senaste tiden har jag mötts av nyheten att flera Svenska industrier i mitt närområde ska flytta utomlands. På många sätt är det en tråkig utveckling inte bara för dem som blir arbetslösa i Sverige utan också för miljön. Eftersom jag har sett flera av dessa företag från insidan vet jag att det där bedrivs ett seriöst och fungerande miljöarbete. Jag kanske är fördomsfull, men jag tror inte det blir bättre för miljön om tillverkningen flyttar till Estland eller Malaysia. Jag tvivlar inte på att arbetena behövs där också men med största sannolikhet tar man mindre hänsyn till miljö och arbetsmiljö i låglöneländer.

I dessa tider av finanskris kan man tycka att det inte är konstigt att företag omstruktureras, men i dessa aktuella fall är personalen mycket förvånade eftersom deras företag går med vinst även i år. I åtminstone ett av fallen är orsaken till flytten att koncernens andra fabriker i Europa går dåligt och då väljer man att lägga ner tillverkningen i Sverige eftersom det är enklast. Då jag inte är ekonom har jag svårt att förstå logiken i att lägga ner den lönsamma delen och förlägga verksamheten där man har problem med lönsamheten. Kanske någon kan förklara det för mig?

/Markus Paulsson