Kategoriarkiv: Debatt

Gender in healthcare

This June I took part in a conference on labor environment and occupational safety and health in Northern Europe held in St Petersburg, where I spoke about gender aspects (read: gender inequality) in healthcare – a topic that I find fascinating and that shows how little improvement we’ve had in gender equality in healthcare since the 17th century.

The data that I had collected for the conference confirmed all common fears: healthcare lacks equality. Female doctors and nurses are paid less, patients treat doctors and nurses differently depending on their gender, female patients receive less and worse medical assistance than male.

Female-dominated sector

Nurses in Lund 1942Female-dominated indeed.

To the left is a picture of nurses from Lund, taken for 72 years ago, in December 1942. At those times, a nurse could only be a woman.

nurses 2014To the right is a picture of modern nurses: they look more cheerful, but there are still no men among them.

Have we really become more equal since 1942?

What is the current gender situation in the Swedish healthcare?

Universities

In 1613, Sweden got its first professor phisiologiæ – professor in medicine and physics, Johannes Chesnecopherus. 275 years later, in 1888, the first woman, Karolina Widerström, was admitted to a medical university in Sweden.

When Florence Nightingale, probably the most prominent nurse, began her career, there was no specific medical training for women. The ‘Nightingale Training School for Nurses’ that she opened in 1860 was the first school that trained professional nurses rather than just doctors’ helpers. Nightingale’s school was, of course, only for female students. In fact, it wasn’t before 1957 that Swedish men could be admitted to nurse schools. Ironically, the same year Swedish women got the right to join the police.

Today the number of male and female students in higher education is almost even in many parts of the world, particularly in Europe and Americas. As for Sweden, gender equality among medical students is impressive – we have 54.4% female and 45.6% male students (more statistics here).

This does look good. However, this equality is mostly limited to Bachelor-degree education. According to a data analyst from UNESCO Institute for Statistics,

(…) women face considerable barriers as they move up the education ladder to research careers. When we look at higher education outputs – the number of graduates produced – the global picture shows a near balance between men and women who obtain Bachelor’s degrees. Then, slightly more women (56%) than men get Master’s degrees. However, men surpass women in virtually all countries at the highest levels of education, accounting for 56% of all PhD graduates and 71% of researchers.

Moreover, nurse education remains nearly as female-dominated as it was for 150 years ago. Today approximately 90% of all nurse students in Sweden are women.

Hospitals

The_Doctor_Luke_FildesAfter graduation, former nurse and doctor students start working at hospitals and other healthcare institutions. Gender distribution among male and female healthcare employees is similar to that of educational establishments: nearly half of doctors are men, but nurses are predominantly women. Of 10% of male nurse students only 9% make it to hospitals; we lose one percent to other occupations and further education.

Some say that male medicine students are more ambitious and career-oriented. Male nurse students often decide very early in their education what units they will join. Mostly often, they choose intense units and units with lots of technical gadget – ER, radiology and other. Male doctors often have steeper careers; there are more male chief doctors than female. Meanwhile, women are more flexible and tend to keep their options open, which often means going with the flow.

Women CEOsIn the US, women  compose 73% of medical and health services managers, however, only 4% of healthcare CEOs arewomen

 

Furthermore, the inequality in healthcare includes patients’ attitude and expectations. It is generally assumed that women are better at taking care of others, which is why nearly half of patients feel more comfortable when a female nurse tends to them. At the same time, male nurses are often mistaken for doctors.

cartoonDespite the almost equal number of female and male healthcare personnel, women still earn 10% less than their male co-workers.

 

Patients

The inequality in healthcare is obvious even among patients. For example, when a man and a woman contact a hospital with similar symptoms, the man is more likely to get an appointment with a doctor. Moreover, men often get more expensive treatments and procedures.

Another alarming fact from a research conducted in a number of Swedish healthcare institutions: almost 60% of all patient claims come from women. Given the fact that the percentage of satisfied claims coming from men and women is approximately the same, it means that in general women get worse medical assistance.

The same study shows that female patients frequently get wrong diagnoses: 8 women in 20 are diagnosed wrongly, while 19 men in 20 get a correct diagnose. In general, women stand for 2/3 of all sick leaves in Sweden.

m224433984In fact, man’s organism is often used as a default research object in the labs of pharma companies and medical universities. For example, in the US, where women consume about 80% of pharmaceuticals, the Food and Drug Administration included women in clinical trials of new drugs only in 1988.

In other words, in the healthcare sector women earn less and cost less. Women do live longer, but are they healthier?

 

_________________________________________________________________________________________________

blogactionday

 

Social Responsibility Day i Stockholm

Social Responsibility Day som Miljöaktuellt anordnade den 26 mars i Stockholm var mitt andra Miljöaktuellt-event som jag besökt under senaste 6 månaderna. Och precis som Sustainability Day i Malmö i december 2013, var dagen fylld med talare från olika verksamheter och med olika befattningar, presentationer med olika vinklar och diskussioner med olika problematiker.

SRDay

Personligen tycker jag att det är otroligt spännande att se så mycket folk på konferenser kring CSR eller Social Responsibility. Detta visar tydligt att intresset finns och ökar och att det finns behov av mer plattform för debatt kring CSR-problematiken. Jag vill gärna se ännu mer talare från olika branscher och sektorer som lyfter frågor som är aktuella för dem och ser på frågorna från sitt perspektiv.

Fler olika synvinklar på fler frågor är precis det som vi behöver idag. Det är klart att alla som deltog i konferensen visste vad dagen handlar om, det räcker inte att berätta om begreppet längre men vi vill se verktyg och praktiska exempel.

Och konferensens syfte var precis det – att ge verktyg och strategier genom att berätta om konkreta exempel från olika organisationer.

Sveriges CSR-ambassadör Bengt Johansson, Näringslivsminister Annie Lööf och Rädda Barnens Generalsekreterare Elisabeth Dahlin satte tonen för konferensen genom att ge en bra blandning av ett statligt, personligt, internationellt och svenskt perspektiv. Bengt Johansson menade att idag kan svenska konsumenter trycka på industrier och ställa högre krav på de etiska aspekterna av värdekedjor. Dessutom bidrar en bättre dialog mellan näringslivet och staten till en hållbarare utveckling. Även Näringslivsminister Annie Lööf pratade om vikten av rundabordskonferenser med regeringen och näringslivet. Enligt henne, är det dags att integrera CSR i sin verksamhet istället för att behandla CSR-frågor sidan om, som en separat dimension. Enligt Elisabeth Dahlin beror risker på den typ av verksamhet som ett företag bedriver, vilket innebär att barnarbete inte alltid är den största risken för ett företag och att fall av barnarbete borde analyseras ur olika vinklar (är det barnarbete när en 14-åring jobbar ett par timmar efter skolan?). Migration i moderna samhällen är en ny utmaning, menar Elisabeth.

20140326_101301

”Samhall återvinner människor”. Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson är övertygad att Sverige är bra på att prata mycket och göra lite när det gäller socialt ansvar. Men dagen har visat tydligt att det finns medvetenhet om vikten av CSR hos svenska företag och goda exempel av praktiskt arbete med CSR. Svenska Spel, till exempel, arbetar proaktivt inom sin påverkanssfär och hjälper spelmissbrukare. VD:en Lennart Käll vill att ”osunda intäkter från spelmissbrukare” (130 000 i Sverige!) ska bort från företaget. Lena Hök, chef för Skandias Idéer för livet, berättade om de underbara insatser som Skandia gör för att motverka potentiella problem med barn och unga som idag hamnar i riskzonen. Även Stockholmsoperan arbetar med sitt sociala ansvar och rapporterar enligt GRI G3.

Naturligtvis lyftes den otroligt komplexa frågan av socialt ansvar i leverantörskedjan under dagen. IKEA:s Saskia Dieleman-Jamin visade en väldigt intressant presentation om hur IKEA arbetar med sina leverantörer inom Iway. IKEA har ca 400 000-600 000 anställda hos 1-ledsleverantörer i 50 länder, en enorm siffra och ett enormt ansvar vilket IKEA tar på allvar. Om en leverantör ska arbeta med IKEA, måste man vara beredd på regelbundna granskningar och audits, och om man visar bra resultat kan man få ansvar för granskning av sina leverantörer – IKEA:s underleverantörer. På så sätt kan IKEA garantera bättre compliance och sprida kunskaper och medvetenhet om socialt ansvar i hela världen.

Engagemang av talarna och publiken och de goda exempel på verktyg och åtgärder, som dessutom inte är helt nya men som har funnits under en viss tid och visat bra resultat, fick mig att känna att det kanske inte är så illa som vi tror? ”Det är svårt att vara pessimist”, sa Patrik Derk från Telge Hovsjö. Diskussionen där han medverkade tillsammans med Morgan Olofsson från Röda Korset och Amanda Jackson från Swedbank inleddes med en väldigt dyster bild av den framtid som vi ska lämna åt våra barn. Men diskussionen var inte dyster utan realistisk och något utmanande. Visst finns det problem, visst ska vi oroa oss för våra barns framtid. Men allt är i våra händer. Vi ska visa våra barn med våra egna goda exempel hur man ska respektera omvärlden, människor och natur. En otroligt viktig roll i den uppfostran spelar vår konsumtion. Den ska helt enkelt bli hållbar. Presentation av Henric Barkman, forskare vid Stockholms universitet, handlade just om hållbart medborgarskap och hållbar konsumtion. Ett nytt och spännande begrepp som kom på tal var ”buycott” – makten som konsumenter har gentemot industrier, det som Bengt Johansson nämnde i sitt tal. Den vetenskapliga approachen till hållbar konsumtion var riktigt intressant. Henric berättade att vi som konsumenter tillhör fyra olika grupper beroende på vår motivation, resurser och möjligheter, och tillhörigheten till dessa grupper kan avgöra hur engagerade vi är som hållbara konsumenter.

Givetvis var CSR-kommunikation, ett av mina favoritämnen, en av frågorna som lyftes under konferensen. Johan Florén från Sjunde AP-fonden och Erik Hedén från Sustainable Brand Insight berättade om olika steg som företag och konsumenter går igenom när ett budskap levereras och dess mening integreras i verksamheten. Viveka Risberg från Swedwatch poängterade hur viktigt det är för CSR-arbete att kommunicera, vara transparent och ansvarsfull. Kommunikation ska ske på alla nivåer och i alla riktningar – inom en organisation mellan anställda och ledningen och utanför, med samhället och leverantörer. ”Man kan göra fel, eller göra för lite, men man kan ändå berätta att man gör något.”

Den givande dagen var lång och det kändes att de tåligaste som stannade kvar till minglet såg fram emot att åka hem eller hoppa in på ett tåg att bearbeta allt som de hade hört och sett i konferensens olika lokaler.

B2B intervjuar Daniel Eriksson

B2B

B2B, en bilaga av Dagens Industri, intervjuade TEM:s Daniel Eriksson om CSR, hållbarhetsfrågor i svenska näringslivet och vägen till en bättre värld. Läs hela intervjun här.

Intervjun med Daniel publiceras i B2B nummer 1 för mars 2014.

/Anna Yelistratova

EU Timber regulation: How well do you know your supply chain?

One year ago today the Regulation (EU) 995/2010 or just EU Timber Regulation (EUTR) came into force after years of discussions on how to tackle the illegal trade in timber and timber products. According to the World Bank illegal trade costs governments an estimated €10–15 billion each year. Illegal trade on timber also lies behind a number of major environmental problems including deforestation, loss of biodiversity and fuelling climate change.

The EUTR prohibits trading with illegal timber and timber products and it is illegal according to the rules in the country of origin of the timber products. This regulation requires operators to implement a Due Diligence System (DDS) that guaranties that the risk for illegal timber or timber products entering its supply chain is negligible. For traders (buyers or sellers of timber or timber products in the EU) the main obligation is to keep records on their suppliers and customers.

The first nation to take serious action on illegal logging was The US. Their conservation law ´Lacey Act´ of 1900 was amended in 2008 to become the world’s first ban on trade in illegally sourced wood products. The Lacey Act is a fact-based statute with strict liability, which means that no verification schemes can be used to ”prove” legality. This regulation basically requires two things from an organization; to submit a Plant Product Declaration and to demonstrate Due Care (DC) which means that appropriate action to minimize the risk of purchasing illegal plant products was exercised.

If DC is not exercised under the Lacey Act, the FBI can raid your office, seize commercial documentation and inform you about the big trouble you´re in. This happened during a renowned case against Gibson Guitar involving illegally sourced Madagascar ebony that resulted in plenty of bad media attention for the guitar makers between 2009 and 2012. To be able to mitigate the consequences of their illegal timber trading, Gibson signed a criminal enforcement agreement where the US government dropped all charges and in return Gibson accepted responsibility for its actions, paid a large fine and committed to a number of responsibilities to avoid future breaches including annual training for all purchasing staff.

The EU, unlike US, requires operators to implement a Due Diligence System (DDS) to guarantee that the risk for illegal timber entering a supply chain is insignificant. This can be done by the organizations themselves or by someone else on behalf on this organization like “monitoring organizations”.

When it comes to the EUTR it is too early to fully understand the level of enforcement that each country will pursue in the future. The EU national authorities are probably just going to give a fine to companies importing timber that have not implemented a DDS, but if fraud is involved there is an option of prison up to 2 years.

Similar regulations and policies are under implementation in other countries and next in line we have Australia and Japan which means that timber legality is here to stay.

For more information please follow the links below:
http://ec.europa.eu/environment/forests/timber_regulation.htm
http://www.illegal-logging.info/content/germany-seizes-illegal-timber-drc
http://www.wri.org/blog/gibson-guitar-logging-bust-demonstrates-lacey-act%E2%80%99s-effectiveness
http://dotearth.blogs.nytimes.com/2012/08/10/a-closer-look-at-gibson-guitars-legal-troubles/?_php=true&_type=blogs&_r=0

Get in touch if you have any comments or questions.

/Francisco Ballas

Due Diligence som nygammal trend

Due Diligence har ingen riktigt bra översättning på svenska men skälig aktsamhet, försiktighetsbesiktning eller företagsbesiktning brukar användas när man på svenska pratar om Due Diligence. Begreppet Due Diligence förknippas oftast med den juridiska besiktning en köpare, och ibland säljaren, genomför vid företagsförvärv. Undersökningen görs ur ett riskperspektiv för att kunna bestämma ett rimligt pris som tar hänsyn till eventuella risker som kan komma att minska företagets värde framöver. Due Diligence anses vara en relativt ny trend inom arbete med miljö och CSR för att skapa värde och minimera risker vid företags anskaffning av något, men är konceptet Due Diligence verkligen något nytt?

Faktum är att Due Diligence går många år tillbaka. Redan för några tusen år sedan funderade de romerska juristerna kring hur de som ingick köpeavtal kunde ges en juridisk säkerhet. Grundtanken var att man med tydliga regler kan ingå avtal och ju fler som ingår avtal desto bättre för ekonomin. De största funderingarna låg i vem som bar ansvaret om något blev fel på det man hade köpt eller hur man kunde säkerställa att prestationerna var någorlunda rimliga för bägge parter. Ett användbart förfarande på denna tid var att inkorporera lokala seder som ett alternativt regelverk när lagen inte riktigt räckte till. Ett än mer användbart sätt att säkra att man köpte en bra sak var att undersöka denna sak innan man tog emot den och därmed blev ägare till saken (de kallade detta diligentia). Detta förfarande kan man idag se som en slags light Due Diligence.

Om saken man undersökte och vidare köpte var relativt liten och okomplicerad fungerade detta utmärkt men var hände om man till exempel köpte 20 stycken tävlingshästar och köparen senare påstod att hästarna var av dålig kvalitet med dolda fel och därför ville betala mindre eller kanske inte alls. Man behövde då en domare som beslutade i fallet. För att domaren skulle kunna ta ett beslut ställde han sig frågan ”vad skulle en förnuftig människa göra under liknande omständigheter?” Detta blev till konceptet Due Diligence. Vad skulle hända om tävlingshästarna blev sjuka och dog strax efter att de togs emot av köparen? Borde köparen ha vetat om detta? Visste säljaren om sjukdomen men sa inget? Gjorde köparen vad en förnuftig människa skulle ha gjort? Vad stod i kontraktet? Det var alltså domaren som beslutade om köparen, eller säljaren, agerade med skälig aktsamhet och baserat på detta beslutade han vem som bar ansvaret för felaktigheterna i köpeobjektet.

Efter romerska rikets fall började man först i England och senare i USA använda begreppet Due Diligence inom common law, och de senaste åren har även EU börjat använda detta gamla koncept på nytt. Vi hör nu ofta talas om Due Diligence som en ny trend men i grund och botten är detta alltså ett av de grundläggande begreppen inom avtalsrätt för att bestämma om vem som bär ansvaret om något blir fel.

Inom timmerlagstiftning både i USA, Australien och EU finns nu Due Diligence som krav och man har även börjat implementera likadana regler inom handel med vissa mineraler i USA, och EU planerar att göra samma sak. Krav på due diligence finns i många kommande branschspecifika standard för inköp av råvaror som aluminum, olja, palm olja etc. Konceptet finns inte minst i den svenska köplagen, dock inte bokstavligen som Due Diligence, där undersökningsplikt i enlighet med god affärssed gäller.

Det lönar sig att agera med skälig aktsamhet inom näringslivet. Det är inte bara pengar som står på spel utan även organisationernas prestige. Att ha koll på sin värdekedja eller undersöka risker är i vissa fall ett juridiskt måste, iallafall när det handlar om Due Diligence, medan det i vissa fall snarare är ett måste ur imageperspektiv för företaget, även om CSR fortfarande på det stora hela är ett frivilligt initiativ.

En Due Diligence, eller företagsbesiktning, inom miljö och hållbarhet kan ge ett företag bättre förutsättningar för att uppfylla sina intressenters önskemål och krav eller leda till att man upptäcker både risker och möjligheter! Vid en besiktningsprocess analyseras, utvärderas och förslag på åtgärder ges inom ett flertal områden, bland annat företagets miljöarbete, arbete med leverantörer, myndighetsbeslut och säkerställandet av arbetsmiljölagar.

Vill ni veta mer om Due Diligence och besiktningsprocesser får ni gärna höra av er till oss

//Francisco Ballas

Hos Vossloh – TEM:s miljönätverksträff

I måndags hade TEM sin senaste miljönätverksträff och denna gång besökte vi Vossloh i Ystad. Vi hade många engagerade och bra diskussioner kring dagens ämne ”från miljörapport till hållbarhetsredovisning – grundläggande kring GRI:s riktlinjer” som Anna och Marie presenterade. Det visade sig att våra medlemmar jobbar en hel del med CSR frågor men samtidigt blir det ständigt aktuellt med nya utmaningar och ny kunskap och det är svårt att få ett helhetsgrepp. En av de stora utmaningarna för de som jobbar med miljö och CSR är att hitta det som är väsentligt, både för sin egen organisation och för intressenter. Vi var alla överens om att det inte finns några oviktiga frågor bland de utmaningar som organisationens intressenter lyfter fram. Allt är viktigt men bara de viktigaste frågorna kan prioriteras.

bild 3Det visade sig att det finns det en hel del bra exempel och inspiration som man kan hämta från olika organisationer som redan jobbar med sina intressenter och detta rapporteras många gånger med hjälp av GRI:s riktlinjer. Det var också intressant att konstatera att det finns fler och fler intressenter som läser hållbarhetsredovisningar. Samtidigt är det inte längre bara studenter och NGOs som lägger stor vikt vid CSR frågor utan även arbetssökande, investerare och en hel del konsumenter. Stora företag har många gånger egna avdelningar som mappar och analyserar hållbarhetstrender bland sina kunder, leverantörer och konkurrenter för att nämna några. Allt detta för att försöka anpassa sina produkter och tjänster till det marknaden efterfrågar och vara konkurrenskraftiga även i framtiden.
Under träffen lärde vi oss även mycket om spårväxlar, spårteknik och hur man har lyckats med Lean-tänkande och metodik för att utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt. Att vara resurseffektiv är ju också en mycket viktig del av miljö och CSR arbetet och detta gäller särskilt när marginalerna krymper i en allt mer konkurrenskraftig affärsmiljö.

 
/Francisco Ballas

Tema Latinamerika och Östeuropa

Värderingar är alltid med oss, brukade en professor i ekologisk ekonomi, Peter Söderbaum, säga till oss elever när vi diskuterade varför vi agerar på ett sätt som inte alltid maximerar vinsten eller som skadar mer än var det gör nytta. När vi pratar om CSR och miljö tolkar vi alltså informationen baserat på våra egna värderingar och erfarenheter, och visst spelar även kulturella och språkliga skillnader en stor roll när man diskuterar dessa frågor.

Min kollega Anna Yelistratova kommer från Minsk, Vitryssland och jag, Francisco Ballas, kommer från Santiago, Chile. Under våren kommer vi att publicera en del blogginlägg under temat Latinamerika och Östeuropa. Eftersom vi båda fortfarande har mycket kontakt med våra länder är det både roligt och spännande för oss att berätta för er om vad som händer i dessa regioner, hur vi ser på det och om det finns stora skillnader från ett svenskt/nordiskt perspektiv. Framförallt kommer vi att inrikta oss på miljö, lagstiftning och CSR som är de områden som engagerar oss mest.

Vi kommer givetvis också att skriva om andra grejer och mycket av detta kommer att handla om det som händer med TEM men om ni undrar någonting om Latinamerika eller Östeuropa kom gärna med kommentarer eller frågor till oss.

/Francisco Ballas
/Anna Yelistratova

Sustainable Healthcare, Sustainable Health eller Environmental Health?

Vi på TEM och inte minst jag själv, arbetar väldigt mycket med det vi kallar Hållbar Sjukvård eller Sustainable Healthcare. I detta arbete gör vi allt från att arrangera konferenser, hjälpa sjukvårdsorganisationer och leverantörer till sjukvården med hållbarhetsfrågor och jobbar även  med bla export av miljöteknik till hälso- och sjukvården. Området är stort och komplext och därför är det naturligtvis svårt att definiera. Inte minst inom CleanMed-konferenserna, varav vi hade en i Malmö 2012, är deltagarna av vitt skilda åsikter om vad som ingår i begreppen. För att själv kunna kategorisera arbetet har jag gjort följande distinktioner:

Sustainable Health: Handlar om att minska sjukdomar, anti-rök, anti-fetma, cykelbanor som får fler att cykla, bättre folkhälsa etc. Naturligtvis är detta det bästa ur ett miljöperspektiv, om folk inte blir sjuka kommer de inte att ha någon miljöbelastning inom vården alls.

Sustainable Healthcare: Handlar om när någon väl har blivit sjuk och då ska få vård och behandling med så lite miljöbelastning som möjligt. I detta ingår energieffektivseringar, miljöledning på sjukhus, avfall, kemikalier, klimatsmarta transporter etc, men även leverantörskedjor och socialt ansvar.

Envionmental Health: Handlar om hur folk blir sjuka. Vilka utsläpp, kemikalier och tungmetaller orsakar vilka sjukdomar och i vilken utsträckning? Hänger ihop med Sustainable Healthcare på så sätt att även sjukvårdens utsläpp bidrar till att göra människor sjuka, både regionalt och globalt.

Naturligtvis är gränserna flytande och områdena går in i varandra på olika sätt och mina definitioner håller säkert inte för en akademisk granskning, men har gjort det lite lättare att kommunicera vad vi gör. Det är så klart även stora nationella skillnader i hur man arbetar med frågorna och var fokus läggs.

/Daniel Eriksson

Att våga växa

Tillväxt Malmö och Malmö Cleantech City bjöd på ett bra frukostmöte med ämnet konsten att växa hållbart. Malmös miljödirektör Katarina Pelin pratade under temat ”Hållbar tillväxt för miljöföretag” om vad Malmö kommer Stad kan göra för företagen. Det var intressant att konstatera att det inte är tekniken i sig som kan ta oss hela vägen utan möjligheten att samarbeta mellan olika aktörer. Att skapa efterfrågan för ny teknik där det offentliga visar vägen och satsar på nya lösningar är grundläggande för mindre teknikföretag som på det viset placeras på kartan.

Från Ahrens & Partners kommer Mats Jacobson som med rubriken ” Vågar du bli en vinnare?” berättade om de viktigaste nycklarna till en framgångsrik tillväxt. Att våga växa och övervinna rädslan för misslyckande är uppenbarligen större än vad man kan tänka sig. Bland annat berättade Mats om vikten av att fokusera på en sak, en produkt, en nisch.

Det är kanske fokus som behövs för att många företag ska kunna nå och påverka fler? Även att våga bli hållbar innebär många stora beslut. Att ändra interna processer, samla in data, prata om sina risker och leverantörer är bara några utmaningar. Kanske om man bara tar en sak i taget?

/Francisco Ballas

Mycket att vinna på hållbarhetsredovisning i sjukvården

Ett av TEM:s viktigaste fokusområden är hållbar sjukvård. Ett utmärkt sätt att jobba med hållbarhetsfrågor i sjukvården är att hållbarhetsredovisa. Höll en utbildning om just hållbarhetsredovisning i sjukvården för en tid sedan och intresset för detta var stort. Detta är också ett område med stor förbättrings- och framtidspotential.

För den offentliga sjukvården finns det en mängd anledningar att redovisa. Men den viktigaste anledningen skiljer sig inte nämnvärt från andra typer av verksamheters. Det handlar helt enkelt om att stärka verksamhetens trovärdighet och därmed varumärke. En annan viktig anledning är att få ett verktyg för att driva hållbarhetsarbetet framåt. Redovisningsarbetet är ett kontinuerligt förbättringsarbete där själva redovisningen inte är det yttersta målet utan att nå ständiga förbättringar genom att sätta mål, följa upp prestandan på hela hållbarhetsområdet och vara öppen med sina utmaningar. Redovisningen blir också ett sätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete såväl externt som internt och på så sätt höja engagemanget hos medarbetarna.

De flesta som hållbarhetsredovisar väljer att göra det enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Genom att använda sig av dessa globala riktlinjer blir ens redovisning jämförbar med andra redovisningar över hela världen. Med de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning, G4, ställs högre krav på att ha kontroll över sin leverantörskedja och sina leverantörers hållbarhetprestanda. Just inköp, leverantörsbedömningar/kravställningar och uppföljning är en stor utmaning, inte minst för sjukvården.

I Sverige är det än så länge rätt skralt vad gäller sjukvårdsrelaterade redovisningar. Södra Älvsborgs Sjukhus tog fram en redovisning för ett par år sedan och flera av Apoteksbolagen redovisar, men utöver detta finns det inte så mycket. Så för en driftig sjukvårdsorganisation som vill ligga i framkant så finns här alla möjligheter att profilera sig.

Tittar man i GRI:s databas med redovisningar hittar man som sagt inte mycket sjukvårdsrelaterat från Sverige. Vad man däremot finner är ett antal redovisningar från t.ex. Spanien och USA och t.o.m. Saudi Arabien! Kanske är det för att privata sjukhus i dessa länder känner en större press på sig att redovisa än den offentliga sjukvården gör här. För ett land som Sverige som ligger i framkant vad gäller hållbar sjukvård finns här ett område med betydande förbättringspotential.

/Marie Pettersson

Missa inte CSR North 3 oktober – konferensen om CSR & Affärsnytta

bannercsrnorth

Den 3 oktober (med valfria sessioner den 4 oktober) arrangerar TEM CSR North. Konferensen arrangeras i Malmö för 4:e året i rad och i år bjuder vi på en internationell kavalkad av inspirerande talare. Vad sägs om…

  • Birgitte Mogensen, Member of the Danish Council for Corporate Responsibility
  • Juliette Gaussem, Network Relations Coordinator, Global Reporting Initiative
  • Bengt E Johansson, CSR ambassador, Swedish Ministry for Foreign Affairs
  • Amanda Jackson, Swedbank Group´s Human Rights and Sustainability strategist
  • Dorte Gram Nybroe, Focal Point of the Global Compact Nordic Network and Senior Adviser, Confederation of Danish Industry
  • Peder Michael Pruzan-Jorgensen, Vice President, BSR, Europe, Middle-East and Africa
  • Jeanette Skjelmose, Global Sustainability manager, IKEA supplying and range

…och många fler. Fokus på konferensen är CSR och affärsnytta. Partners och sponsorer är bland andra Region Skåne, BSR, Lunds Energi, CSR Norge, Sustainia och Lunds Universitet. Läs mer och anmäl dig på www.csrnorth.org

Hållbarhet – ett centralt ämne under Almedalsveckan


Redan efter vi har landat i Visby och fått tag i Almedalsguiden, som innehåller drygt 2300 evenemang, insåg vi att hållbarhet/CSR är ett viktigt ämne i Almedalen .  CSRtips.se är helt rätt i tiden och det finns ett stort intresse.

Vårt stora dilemma under veckan var att hinna med alla intressanta hållbarhetsevenemang.  Almedalen bjöd på både seminarier, paneldiskussioner och workshop där jämställdhets- och mångfaldsfrågor, miljöfrågor, korruptionsfrågor m.fl. varvades med ett tydligt budskap om att hållbarhet/CSR behöver bli en central del av företagens affärer och bidra till att skapa lönsamhet.

Några av de evenemang vi besökte var:

”Är mångfalden affärskritisk”, Resumé tillsammans med Swedbank och E.ON.

”Hur kan en bransch kommunicera hållbarhet på ett trovärdigt sätt?” Resumé tillsammans med Vattenfall

”Om ansvarsfullhet i alla investeringar”, Nordea

”Hållbart företagande – en förutsättning för framgång? ”, Almi

”Jämställdhetskrisen i chefsledet”, Ledarna

”Godhet lönar sig – hur byggs sociala företag som tjänar pengar på att förbättra världen?” Veckans Affärer med Postkodlotteriet”

Den stora nyttan med att medverka under denna vecka var att vi både fick lyssna på cases och forskning, kunde diskutera med representanter från näringslivet, ideell sektor, politiken och media.  Samtidigt fick vi också möjlighet att sprida kunskap om CSRtips.se och konferensen CSR North 2013.

Under hösten kommer CSRtips.se att lägga fokus på spridning av metoden. Är du intresserad av mer information kontakta gärna Jessica på jessica.andersson@foretagarna.se

På återseende

/Iris Rehnström, TEM

/Jessica Andersson, projektledare CSRtips.se

bild (35)

bild (36)