Category Archives: Klimat

Blogg på is

Som det kanske märkts med postningarna i år har vi lagt bloggen lite på is, vi hinner helt enkelt inte med då vi har fullt upp med uppdrag, nätverk och projekt.

Du kan dock fortfarande följa oss på bland annat:

Hemsidor:

Facebook

Twitter:

Nyhetsbrev

Glöm inte heller att anmälda dig till vårt nyhetsbrev så du får uppdateringar om utbildningar, nätverksträffar och konferenser:

http://www.tem.se/om-tem/nyhetsbrev.html

Climate smart healthcare – a seminar at Media Evolution

Last Thursday, on June 16th, our network the Nordic Center for Sustainable Healthcare arranged a seminar Climate smart healthcare in partnership with Medeon, Malmö Cleantech City, Medicon Valley Alliance, Energimyndigheten and Swecare.

IMG_20160616_130410.jpg

Daniel Eriksson, the Nordic Center for Sustainable Healthcare.

Sustainable healthcare is a vast area that includes multiple questions and topics for discussion, and during the event we aimed to cover as many angles as possible. Seminars of this type are particularly crucial today when the issue of sustainable healthcare gains more importance.

One of the challenges of sustainable healthcare is the lack of a holistic approach. Many stakeholders still operate in their own silos in a specific region or country, which ponders development of the sector. The purpose of the seminar was, on the one hand, to provide businesses with a platform to show what’s on the market, to be inspired by new solutions and lay a foundation for possible collaborations, and on the other, to give procurers and authorities an opportunity to get a better overview of innovative products and solutions and meet future business partners.

Speakers from both private and public sectors took part in the discussions. Below, you can find information about the speakers and download some of the presentations  (note that we couldn’t share some of them).

Daniel Eriksson, TEM. The Nordic center for sustainable healthcare.

Daniel emphasized the importance of collaborations between different sectors and the possibilities that a sustainable healthcare solution gives the sustainable healthcare stakeholders. Could we even export it? 

Eva Bolinder and Karin Lindeberg, Skånevård Sund. Choosing materials sustainably / Hållbart materialval.

A situation analysis conducted at a number of southern Swedish hospitals showed that consumable materials represented 40 % of the operation unit’s climate impact. This resulted in a climate smart guide for the unit’s buyers.

Anders Raginia and Roger Engström, Siemens. ”Ingenuity for life” – smart solutions in existing and new sites / smarta lösningar i existerande och nya anläggningar.

For a sustainable healthcare system, we need to utilize all the potential on the market. Smart choices and shared platforms should be chosen over isolated solutions.

Marie Leuchovius, Region Jönköpings län. Reduction of Nitrous oxide in exhaled air, a climate smart investment / Lustgasrening, en klimatsmart investering.

In the Jönköping region, nitrous oxide represents 30 % of CO2 emissions. The regional hospitals required a way to reduce the environmental impact of the usage of the gas. Marie spoke about the region’s experience from procuring a new and untested technology that allows for reductions of CO2-emissions from nitrous oxide.

Olof Jarlman, GH Informatics. Mobility – climate-smart mobile healthcare solutions / klimatsmarta mobila sjukvårdslösningar.

Cloud solutions, mobile technology and flexible resources make it possible to offer global solutions with local services. It’s a Glocal Health concept!

IMG_20160616_144627.jpg

Olof Jarlman, GH Informatics.

Rickard Carlsson, Watersprint. Intelligent water purification / Intelligent vattenrening.

With the use of environmental friendly LED-lights, this company’s solutions purify water by eliminating bacteria and viruses. This means that the problem of legionella which is widely spread in hospital environments can be dealt with in an effectively and environmentally friendly way.

Peter Kelly, Pharmafilter. A cleaner hospital, a cleaner environment.

Pharmafilter’s waste-treatment solution is a simple, safe and clean way to process waste and waste water from the hospitals.

Andrey Bogomolov, Tryggel. Sensible home care through smart energy monitoring.

Tryggel has developed a system that improves life quality of elderly people who live on their own. The system monitors energy consumption of the household and informs relatives or hospital staff about the caretaker’s sleeping pattern etc, thus providing a possible solution to the problems that our society faces today because of the growing number of elderly people.

Ylva Svedenmark, Upphandlingsmyndigheten. Life-Cycle Cost Calculator / LCC.

To help buyers make better decisions when procuring new products and solutions, this life-cycle cost calculator is available for free on Upphandlingsmyndigheten’s website.

Mattias Törnell, Energimyndigheten. Funding for energy efficiency projects / Finansering för energieffektiviseringsprojekt.

There are many opportunities to get funding for energy efficiency projects, and in particular energy efficient healthcare. Moreover, the energy authority can support business development for newly started companies.

Bjørn Bauer, PlanMiljø. Copenhagen University Hospital’s work with climate and environment / Rigshospitalets arbejde med klima og miljø.

A clear structure, long-term and short-term goals and an action plan with specific activities have proven to be a success story within this climate and environment project in Denmark’s largest hospital.

IMG_20160616_162049.jpg

Bjørn Bauer, PlanMiljø.

We thank all participants and speakers for a very interesting afternoon. We look forward to meeting you during our coming activities!

During the next network event, a study visit to Centralsjukhuset Kristianstad on September 27th, we will be able to look at some of the hospital’s energy efficient solutions, gain an unique insight to investments in sustainable healthcare, meet key persons in the process as well as have a closer look on real-life sustainability projects in a hospital environment.

Don’t forget to visit us at CleanMed Eurpope  in Copenhagen on the 19-21 October. NCSH will have a parallel session with speakers from the network. Are you interested in presenting your solution at the conference? Don’t hesitate to contact us here>>

/ Linnea Turnstedt

Miljötillstånd och mål för ett hållbarare Skåne – Medlemsträff hos Länsstyrelsen

Förra veckan var det återigen dags för en träff för medlemmarna i våra nätverk. Länsstyrelsen Skåne i Malmö var värdar och stod under eftermiddagen för många intressanta föreläsningar om dagens tema – Miljötillstånd och mål för ett hållbarare Skåne.

Som bakgrundsmaterial hade alla deltagare fått ut Länsstyrelsens förslag på ett åtgärdsprogram för att nå de nationella miljömålen och var därför väl förberedda inför dagens diskussioner. Miljömålen är tänkta att involvera alla aktörer i ett hållbarhetsarbete men vad innebär det här för oss i Skåne? Och hur kan myndigheter och näringsliv arbeta tillsammans på ett effektivt sätt?

Hanna Savola inledde träffen med information om Länsstyrelsen och hur de jobbar där. Hanna arbetar idag som tillväxtstrateg men en gång i tiden har hon faktiskt jobbat hos oss på TEM, så det var extra roligt att få höra henne! På Länsstyrelsen arbetar hon och hennes kollegor med flera olika frågor, bland annat regional tillväxt, miljö & vatten och samhällsplanering.

IMG_20160302_131703

Hanna Savola: ”Vi skapar samhällsnytta i Skåne”

Sedan fortsatte Hannas kollega, miljöstrateg Tommy Persson att berätta mer i detalj om tillståndet i Skånes miljö. Han fokuserade bland annat på hur Länsstyrelsen arbetar med de nationella miljömålen och vad de egentligen innebär för oss här nere i Skåne. Många av målen är svåra för oss att uppnå här nere i Skåne på grund av våra förutsättningar. Vi har bland annat hög trafik och mycket jordbruk som försvårar. Men det står helt klart att vårt arbete gör skillnad. För tillfället har Länsstyrelsen lämnat det nya åtgärdsprogrammet som beskriver det framtida miljöarbetet i regionen på remiss.

IMG_20160302_150224

Intressanta diskussioner kring Länsstyrelsens åtgärdsprogram

Träffens första del avslutades med en diskussion om en av åtgärderna, förebyggande av avfall, och om hur företagen ville se offentligt stöd i detta arbete. Även resten av den regionala åtgärdsplanen diskuterades allmänt. Vi fick höra flera intressanta inlägg från våra medlemmar och Länsstyrelsen kunde ta med sig flera värdefulla synpunkter från dialogen.

IMG_20160302_132701

Tommy Persson, miljöstrateg

Efter fikan var det dags att diskutera ett helt annat sorts tillstånd: tillståndsprövningar. Vi fick lyssna på talare från båda sidor om tillståsansökan: advokatbyrån Mannheimer Swartling presenterade hur det fungerar när man arbetar med miljötillstånd och Länsstyrelsen berättade om vad myndigheten vill ha för information från företagen.

Therese Strömshed och Martin Johansson från Mannheimer Swartling inledde dagens andra pass med att diskutera svårigheterna med tillståndsprövningar och vilka aspekter som komplicerar dem. Ett exempel som Therese nämnde var: om verksamheten skapar miljönytta globalt, är det då acceptabelt att den försämrar sin närmiljö? En fråga som inte är helt lätt att svara på! Martin pratade sedan om ansvaret för kunskapsunderlaget till prövningen. Idag ligger i stort sett allt ansvar på verksamhetsutövaren men frågan är om det är rimligt? För ett mindre företag kan det vara svårt att ha tillgång till den senaste topp-forskningen men samtidigt är det ju viktigt att företaget är ordentligt informerat om effekten på miljön.

IMG_20160302_150212

Mannheimer Swartlings Therese Strömshed och Martin Johansson

Länsstyrelsens miljöjurist Margareta Svenning fyllde sedan i med myndighetens syn på saken. Hon menade på att många företag till en början lämnar allt för lite information i sin ansökan. Därför tryckte hon på att företaget ska utnyttja samrådet. Där har företaget möjlighet att föra en dialog med myndigheten och så ta reda på exakt vad som krävs för att på undvika kompletteringskrav och förlängda handläggningstider.

IMG_20160302_153323

Länsstyrelsens miljöjurist Margareta Svenning

Vi tackar alla deltagare för den trevliga eftermiddagen och ser fram emot vår nästa medlemsträff på Sony Mobile Communications den 31 mars med temat Eco-design – vi ses väl där?

31-3

/Linnea Turnstedt

Paris – bara början

 

cop21logo

Ingen har väl missat den historiska händelsen att ett klimatavtal nu godkänts i Paris. Många var oroliga för en upprepning av de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn men nu har alltså en majoritet av världens länder lyckats enas om en gemensam klimatstrategi.

Eftersom avtalet i FN skulle bygga på konsensus tog det lång tid innan det slutgiltiga utkastet kunde presenteras och vissa bitar har tyvärr fallit bort, bland annat en av punkterna som EU har kämpat för: en 50 % utsläppsminskning till 2050. Denna är nu ersatts med en vagare formulering där det skrivs att det under andra hälften av århundradet ska uppnås en balans mellan utsläpp orsakade av människor och koldioxidsänkor – alltså ett netto-utsläpp på 0. En sådan vag formulering är en svaghet men paragraferna skickar ändå ett tydligt budskap till omvärlden. Även om det inte ställs krav på ett helt fossilbränslefritt samhälle skickas en signal att marknaden kommer att minska vilket kommer att förändra var framtida investeringar placeras. En osäkrare marknad inom fossila bränslen leder till att investerarna börjar att leta efter mer stabila placeringar. Förhoppningsvis en mer hållbar bränsleförsörjning och teknik.

Ett av de fastslagna målen är att inte öka den globala medeltemperaturen mer än 2° C. Det följs dessutom av ett ännu hårdare mål där länderna ska sträva efter att hålla ökningen så låg som 1,5° C. I praktiken kommer det här att innebära att de fossila bränslena behöver fasas ut långt innan 2100. Ländernas löften är dock inte tillräckliga för att nå detta mål i dagsläget och därför är den punkt i avtalet som gäller revidering av löftena extra viktig. Enligt avtalet ska länderna att se över sina planer vart 5:e år och sedan frivilligt besluta om ambitionsnivån ska höjas. Det öppnar för möjligheten att i framtiden få ännu skarpare miljöarbete allt eftersom tekniken och behovet utvecklas. Huruvida dessa revideringar blir tillräckliga eller inte får framtiden utvisa.

Avtalet, som börjar gälla 2020, är underskrivit av 195 länder. Många av dem är direkt drabbade av miljöförändringar som stigande havsnivåer etc och för dessa finns ett område gällande ekonomisk ersättning och hjälp för att finansiera klimatomställningen. Dock ligger detta inte under den bindande delen i avtalet vilket gör att det inte finns något tvång för de andra länderna att bidra. Därmed riskeras en resursbrist att uppstå i fattigare ländernas arbete med omställningen. För att ha en chans att nå 1,5-graders målet måste alla länder förbättra sitt miljöarbete avsevärt och för att det ska vara möjligt måste alla ha förutsättningar att ställa om.

Som så ofta är fallet med konsensus-avtal hade man önskat skarpare formuleringar och hårdare krav. Men oavsett så är det ett avtal värt att firas för aldrig tidigare har så många länder enats om en så viktig klimatåtgärd. Även om vi fortfarande kommer att behöva arbeta hårt för att uppnå en hållbar utveckling är det nu under andra förutsättningar.

Som Bill McKibben, grundare av klimatrörelsen 350.org, sa:

”Det här räddade inte planeten men det kan ha räddat chansen att rädda planeten”

/Linnea Turnstedt

Viktigaste nyheterna i nya ISO 14 001

Ingen som jobbar med ledningssystem har väl undgått att standarder som ISO 14 001 (miljöledning) och ) 9001 (kvalitetsledning) just nu genomgår stora förändringar. Eftersom jag själv jobbar en hel del med miljöledningssystem, både vad gäller revisioner, systemutveckling och utbildningar, har det för mig varit extra intressant att följa denna utveckling.

Efter att ha läst ett utkast av nya ISO 14001:2015 känner jag spänning och förväntan inför de kommande förändringarna. Man fördjupar standardens syfte att nå en ständig förbättring och närmar sig mer och mer hållbarhetsområdet i stort. Här kommer en sammanfattning av några av de viktigaste ändringarna:

Ledningens engagemang lyfts
På mina utbildningar brukar jag säga att ledningens engagemang är den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt miljöarbete. Detta är också något man tar fasta på i den nya standarden. Ledningens representant försvinner som funktion och istället lyfts mer ansvar över till ledningen för att se till att systemet är levande, resurser finns och målen nås. Ledningen ska också stödja medarbetare i ledande roller i deras miljöarbete.

Strategiskt synsätt
Här gäller det att se på verksamheten i ett större perspektiv. Vilka hot och möjligheter finns det på miljöområdet? Hur hanteras dessa? I detta arbete ingår att identifiera intressenter och deras behov och förväntningar. Vilka miljöfrågor är viktiga för verksamhetens bredare strategiska organisationsmål?

Koppling mellan miljö och hållbar utveckling
Ett av målen är att göra tydligare koppling mellan miljöfrågan och hållbar utveckling i stort. Många miljöfrågor har direkta samhällskonsekvenser som t.ex. klimatfrågan, kemikalier i miljön etc. Genom att förstå sina intressenters behov öppnar man upp för ett bredare ansvarstagande på hållbarhetsområdet.

Livscykelperspektiv och miljöanpassad produktutveckling
Det kan vara stor skillnad på var i livscykeln en produkt har sin största påverkan. Därför ökar man nu kraven på att identifiera miljöaspekter under hela produktens eller tjänstens livscykel. Det handlar om att ha kunskap om värdekedjan samt säkerställa styrning, eller påverkan på outsourcade processer. I detta ingår även att lyfta in miljötänk i produktutvecklingsprocessen och då tänka på den påverkan produkten har under hela livscykeln.

Utöver detta förtydligas kravet på att kontrollera efterlevnaden av lagar och andra krav. Detta ska göras med förutbestämda frekvenser samtidigt som kunskap och förståelse för efterlevnadsstatusen ska upprätthållas. Det blir även ökad fokus på miljöprestanda där det förtydligas att indikatorer ska fastställas för de mål man satt upp.

Det har tidigare sagts att den slutgiltiga standarden ska komma under juli 2015, men fler och fler rykten gör gällande att vi kan få vänta fram till september innan allt är på plats. Men med tanke på att vi idag är 98 % säkra på hur förändringarna kommer att se ut, finns det ingen anledning att vänta, utan starta förändringsarbetet redan nu.

/Marie Pettersson

PS vill du veta mer har vi en halvdagskurs i nya ISO 14001 den 8 april i våra egna lokaler centralt i Malmö.

WORKSHOP INNOVATIONSAGENDA SUSTAINABLE HEALTHCARE MALMÖ 26 MARS OCH STOCKHOLM 14 APRIL


inbjudanworkshopHur ska vi få fler hållbara innovationer i vården? Hur kan vi öka samverkan med näringslivet?  Hur kan vi omsätta detta till ökad export och därmed ökade skatteintäkter? Hur kan vi förbättra innovationsklimatet för en mer hållbar sjukvård? Vilka är vårdens största utmaningar inom miljö och CSR? Vilka är hindren för hållbar innovation i vården?

TEM tar just nu fram en nationell innovationsagenda för Hållbar Sjukvård, på uppdrag av VINNOVA, Formas och Energimyndigheten. För att få ett så bra underlag som möjligt genomförs en rad workshops med en rad olika intressenter inom vårdsektorn.

Vi kommer ha kortare presentationer på temat och diskutera gemensamt bland deltagarna.

För vem:            Målgrupp är bl.a. företag inom life science och miljöteknik, miljöchefer och miljöombud inom vården, näringslivsorganisationer och andra organisationer som arbetar med innovation mm.

När:                     26 mars i Malmö och 14 april i Stockholm kl. 13:30-16:30, mingel efteråt för de som önskar

Var:                     TEM’s lokaler på Stortorget 17 i Malmö – Lokal i Stockholm meddelas senare

Anmälan:        Till erika.olsson@tem.se  senast 6 dagar innan respektive event.

Mer information om denna träff kommer skickas ut och finnas tillgängligt på www.tem.se och www.sustainablehealthcare.se.

Inbjudan workshop 150326

nordik center dumpDu har väl inte missat att vi nu lanserar ett Nordiskt Center för Hållbar Sjukvård? Den 28/5 har vi kick-off i Malmö.  Information om centret finns här>> och information om hur man blir partner finns här >>

Lärorik nätverksträff på temat miljöteknik som en del av hållbarhetsarbetet

Onsdag den 28/1 var det dags för nätverksträff med TEMs miljönätverk och den här gången var det Malmö Cleantech City som var värd för eventet. Malmö Cleantech City är en verksamhet under Malmö stad som består av ett miljöteknikkluster (företagsnätverk), ett showroom för miljöteknikföretag (i samma lokaler som nätverksträffen) och en testbädd (matchning mellan innovativ miljöteknik och beställarintressen inom offentlig och provat sektor). Thobias från Malmö Cleantech City hade ordnat en trevlig frukostbuffé med frallor, smoothies och kaffe och efter en kortare introduktion av TEM och Malmö Cleantech var det dags att köra igång dagens späckade schema.

Träffen började med ett timlångt pass med presentationer från bolag från miljöteknikklustret. Det blev ett lärorikt pass med bra uppdateringar från vad som händer inte miljöteknikområdet för tillfället och diskussioner om vad som vill till för att åstadkomma beteendeförändringar, nå fram till kunder mm.

Först ut var Techem som har system för att mäta vatten och värmekonsumtion som man både säljer och hyr ut till fastighetsägare för att skapa mer rättvisa beräknings- och debiteringsunderlag. Man har bland annat sett att systemet leder till bland annat en minskning på 30% i varmvattenkonsumtion hos användarna! Här följde en diskussion om vad som motiverar konsumenter till att upprätthålla beteendeförändringar. Techem hade sett att ”tävlingsmomentet” som incitament fanns med i bilden i ett par månader och att det sedan var ekonomiska besparingar som var det kvarvarande motivet för konsumenten. Nätverket kompletterade diskussionen med referenser till studier som visat att enkel miljörelaterad information, till exempel ”hur många fler villor per år som kan värmas upp”, också motiverar användare till att upprätthålla beteendeförändringen. Enligt dessa studier är det viktigt att informationen är begriplig och presenteras i handfasta enheter (t.ex. antal uppvärmda villor) snarare än abstrakta mått (t.ex. besparade kilo CO2 utsläpp).

Ett annat företag som visade på betydelsen av att möjliggöra beteendeförändringar är Knycer, som presenterade sina energieffektiva torkskåp. Här diskuterade vi bland annat invanda föreställningar och vikten av att kunna komplettera försäljningsargument kring produkten med rådgivning om hur man kan ändra förbrukningsmönster. I exemplet med torkskåp kan det handla om att rådgiva fastighetsägare kring hur man ska kunna boka en tvättstuga och torkrum, för att tiderna ska möjliggöra att man använder betydligt mer energieffektiva lösningar.

Desso väckte intresse med presentation om hur man har ställt om till att arbeta med cirkulär design. Desso tillverkar mattor och startade år 2008 sitt Takeback & Reuse-program, där man tar tillbaka alla sina mattor. Många företag och branscher har en väldigt stor omsättning av material – till exempel byts flygplansmattor ut i snitt en gång per år – så betydelsen av att ställa om produktionen till hållbara lösningar är enormt stor. För att överbrygga tiden det tar tills att Dessos egna mattor kommer tillbaka in i systemet (de har har överlag en livslängd på minst 10-15 år) tar man också hand om de förbrukade mattor som producerats av konkurrenter. Ett kompletterade initiativ som Desso fått mycket uppmärksamhet för är deras insamling av förbrukade fisknät som annars förorenar världens hav men vars material gör sig bra som komponent i mattor. Här diskuterade deltagarna också vilka utsläpp som takeback-systemet själv orsakar, vilket pekar på vikten av att som Desso ha gjort sin hemläxa och kunna demonstrera att man räknat på olika lösningars miljöpåverkan innan man rullar ut program för att öka återvinningen.

HS Kraft talade om olika incitament för att öka utbyggnaden av förnybar energi och Gari Ecopower berättade om hur man arbetar för att screena av de bästa lösningarna för solenergi för fastighetsägare. Frawsen från Gari Ecopower gick igenom de vanligaste teknikerna för solenergi som finns på marknaden idag och berättade om hur han arbetar för att lösa en av miljötekniksektorns stora utmaningar, att hitta leverantörer överlever som organisation lika länge som själva installationen gör.

Efter en fikapaus fortsatte träffen med presentationer från två av nätverkets egna medlemmar.

Martina Uldal från AnoxKaldnes berättade om deras lösningar för biologisk behandling av avloppsvatten. AnoxKaldnes, ett företag som ”består av 1% plast och 99% kunskap”, arbetar med vattenrening ifrån perspektivet att inom varje problem väntar en (affärs)möjlighet att skapa värdefulla lösningar – i AnoxKaldnes fall omvandlar man vattenföroreningar till rent vatten, energi och näring. Det blev även en intressant diskussion om krocken mellan forskning och teknikutveckling som arbetar visionärt och driver mot ständiga förbättringar, och den reella styrningen av många reningsverk idag, som inte sällan karaktäriseras av mer kortsiktiga perspektiv

Francesco Cremona berättade sedan om hur Ecophon har arbetat för en ökad resurseffektivitet. Ecophons arbetar i grund och botten för att skapa en bra inomhusmiljö genom ljuddämpningsprodukter, vilket senare lett till en rad produktutvecklingar som integrerade ljus- och värmekällor, larm, ventilation med mera. Ecophons affärsidé är baserad på ett återvinningstänkande, återvunnet glas står för 70% av materialet som används till produkterna. Francesco berättade om hur företaget gått ännu längre genom att inte bara minska avfallet per producerad enhet, utan att också hittat ett sätt att börja producera ett dräneringsmaterial av avfallet, eller biprodukten.

Sist men inte minst berättade Alnarp Cleanwater Technologies (ACT) om deras lösning för vattenrening förenskilda avlopp, av vilka vi har cirka 700 000 i Sverige. ACT’s system är baserat på biomimetik; systemet med vattenväxter skapar motsvarande ”20 km skogsbäck” hemma på tomten, utan användning av kemikalier. ACT har också med goda resultat varit med i studier om läkemedelsrening och möjliggör en 90-procentig återvinning av fosfor, högst aktuellt i och med att vi har en begränsad tillgång till forfor i världen. Hållbara lösningar ända in i kaveldunets kärna med andra ord. Den intressanta presentationen följdes av livliga diskussioner om (avsaknaden av) tillräckliga politiska lösningar för att bemöta problemen med övergödning vi har i vårt närområde.

Efter den digra mängden presentationer hängde ungefär hälften av de ca 30 deltagarna kvar på gemensam lunch och fortsatta diskussioner, väldigt trevligt tyckte vi! Flera uppskattade att få uppdateringar inom miljöteknikområdet och efterfrågade att vi skulle göra det här temat till en stående punkt, hör gärna av er med önskemål angående detta eller andra uppslag till kommande nätverksträffar!

Nätverken träffas nästa gång på Media Evolution City kl 13:00 den 23 februari, då med temat Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Varje organisation som är medlemmar i TEMs miljö- eller CSR-nätverk är välkomna att delta med två representanter. Är du inte medlem går det bra att komma och prova på en gång utan kostnad!

Stort tack för alla spännande presentationer och diskussioner och väl mött den 23 februari!

/Erika

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

20141127_081933_resized
Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat, allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor som får åskådliggöra vad jag tycker problemet är. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger of Sweden, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle vara optimerad för. Man kan prata hur mycket man vill om cirkulär ekonomi, återvinning av material etc. etc, men den största miljöaspekten är faktiskt många gånger är kvaliteten på de saker vi köper.

För ett 10-tal år sedan inbillade i alla fall jag mig att kvalitet kostar pengar, lägger man lite extra pengar så håller saken längre och man tjänar pengar i slutändan. Med andra ord en dyr skjorta håller längre, men det stämmer inte heller idag. Köpte en skjorta av ovan nämnda bolag och knapparna ramlade av efter en månad. Nu ska jag inte hänga ut dem för de är förmodligen inte bättre eller sämre än någon annan. Skosulor sliter jag numera ut på ett år, strumpor håller knappt att gå med nuförtiden. T-shirts får tunnare och tunnare tyg. Elektronik, inredningsartiklar etc etc får mer och mer karaktären av engångsprylar och du måste snart ha en årsbudget för tv, dator, kamera, telefon och köksstolar. När man var liten höll jeans för dagligt hasande i grus, nu slits dem sönder av min stoppade kontorsstol. Min Carlton resväska från 90-talet höll 15 år, sen den säckade ihop får jag köpa ny resväska varje år. Hjulen håller inte längre att rulla på, tydligen ska en resväska numera bara tåla att ligga still och då helst utan någonting i.

Det enda jag kan komma på där kvaliteten och hållbarheten faktiskt blivit bättre är LED-belysning, men det är helt drivet av lagstiftning. Kavajer har samma kvalitet och håller fortfarande länge, men nåt annat kommer jag inte på.

Mitt förslag är att vi alla konsumenter tvingar fram en bättre kvalitet. Självklart ska vi handla ekologiskt och se till att material får plats i en cirkulär ekonomi, men i alla fall jag tror att den viktigaste aspekten är kvalitet. Så om vi alla lämnar tillbaka alla trasiga saker inom garantitiden kommer företagen att bli tvungna att justera kvaliteten och naturligtvis då även priset. Den dåliga kvaliteten kan levereras eftersom du som kund accepterar det och inte nyttjar dina rättigheter som faktiskt finns i svensk konsumentköplag.

Vi behöver en ekonomi där hjulen snurrar lite saktare, företag levererar kvalitet som de får betalt för, vi konsumenter får produkter som håller, de som arbetar med att producera får vettiga arbetsförhållanden och en yrkesstolthet. För inte blir jag lyckligare av att jag får gå och köpa 50 par strumpor som går sönder direkt istället för 10 som håller. Jag betalar gärna för strumpor i bra kvalitet och får då mer tid för barn och familj, istället för att springa på stan och ersätta strumpor och allt annat skräp som gått sönder.

/Daniel Eriksson

Att leva som man lär…

…är inte alltid det lättaste. Minns en händelse i en vanlig ICA-affär efter jag hållit en tredagars miljöutbildning. En av kursdeltagarna kom springande och visade stolt upp sin kundvagn och beskrev hur inspirerad hon var, vilka ekologiska varor hon hade köpt,vilka varor hon köpt som var fair trade, vilka kemikalier hon undvikit osv. Själv gömde jag min kundkorg bakom ryggen. Den var inte så ekologisk och fair trade just då, vilket naturligtvis var lite genant. Nu har jag alltid i bakhuvudet att man kan stöta på en gammal kursdeltagare när man handlar vilket höjt mitt handlanda till nya ekologiska höjder.

Annars så gör jag mycket rätt, bor i ett lågenergihus i Västra Hamnen med ett mycket litet CO2-avtryck från el och uppvärmning. Mitt avfall sorteras enligt konstens alla regler och mitt organiska avfall går i en avfallskvarn till biogasproduktion. Jag har en bil, dock en miljöbil, men framförallt använder jag den väldigt lite. Till vardags blir det cykel eller buss. I arbetet åker vi så långt det går kollektivt, om inte har alla tillgång till miljöbilar vid behov. Alla kemikalier och rengöringsprodukter jag har är miljömärkta. Maten är ofta ekologisk. I alla fall sånt som kaffe, bananer, äpplen, mjölk, popcorn, vin, smör, juice etc som går att hitta enkelt. Om jag hittar och det är tillräckligt snyggt köper jag helst ekologiska kläder. Även på arbetet har vi ekologiska matvaror, köper vattenkraftverksel och alla kemikalier och kontorsvaror är så långt det går miljömärkta. Jag är medlem i ett par organisationer som jobbar med miljö- och rättvisefrågor och vi har ett fadderbarn i Swaziland.

Men ändå räcker inte det här. Till och med min fyraårige son har ett ekologiskt fotavtryck som vida överstiger vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv, för att inte tala om mig själv. Mitt ekologiska avtryck är fortfarande gigantiskt trots mina ansträngningar. Jag flyger alldeles för mycket, min konsumtion av elektronik och annat onödigt är alldeles för stor. Mina kläder slängs när de är trasiga och lagas inte. Jag följer modet (försöker i alla fall) både på inredning och kläder vilket genererar avfall. Jag älskar kött och äter det alldeles för ofta.

Som enskild kan man göra mycket, men det räcker inte, stora samhällsreformer måste till. Det klimatsmarta och miljövänliga måste vara normen. Allt annat måste kosta mer.  Att felsöka (inte laga) en DVD spelare kostar 3 gånger så mycket som att köpa en ny. Det hjälper verkligen inte mig att fatta rätt beslut i vardagen.

/Daniel Eriksson

Vad gör vi på Stiftelsen TEM under våren 2014?

Vi på Stiftelsen TEM har en komplex verksamhet. Vi arbetar med många olika saker inom det svårdefinierade hållbarhetsområdet. Vi arbetar som projektledare, utbildare, konsulter, experter, revisorer eller processtöd. Men vad är det det vi konkret gör? Det är alltid lika svårt att svara på när man får frågan, men jag gör ett försök. Under våren kommer vi bland annat:

  • hjälpa ett flertal större välkända företag med hållbarhetsredovisning enligt GRI, men även andra organisationer som sjukvårdssektorn.
  • att göra lagefterlevnadskontroller i ett stort antal organisationer för att säkerställa att de följer miljölagstiftning och/eller arbetsmiljölagstiftning.
  • att göra revisioner mot exempelvis ISO 14 001 och OHSAS.
  • göra GAP-analyser åt kunder, både mpt GRI och ISO 26 000.
  • genomföra ett stort antal utbildningar i våra egna lokaler, vissa själva, vissa i samarbete med andra aktörer. Se våra utbildningar.
  • genomföra ett stort antal utbildningar och föreläsningar för regioner, kommuner, företag och andra organisationer i allt från CSR, miljöledning, hållbar sjukvård och andra ämnen inom våra kompetensområden.
  • ta fram ett globalt utbildningskoncept för ett medicinteknikbolag.
  • bistå vid miljöcertifiering av vattenkraftverksamhet åt energibolag.
  • samverka med Lunds Universitet genom att vi föreläser på ett flertal olika utbildningar.
  • arbeta med miljöteknikexport tillsammans med Sustainable Business Hub. Event i bland annat Oslo, Gdansk, London, Berlin och Köpenhamn.
  • arbeta fram ett nordiskt center för hållbar sjukvård med ett flertal skånska aktörer och bland andra Oslo Universitetssjukhus och Region Huvedstaden.
  • genomföra ett antal frukostmöten. (Tips på ämnen mottages tacksamt.)
  • att ha två nätverksträffar med CSR Skåne, två med miljönätverket och ett gemensamt studiebesök i juni.
  • sitta på plats som miljösamordnare eller stöd i redovisningsprocessen hos ett par större företag.
  • att utbilda politiker och ledande befattningshavare i södra Sverige.
  • fira att vi fyller 30 år som stiftelse.
  • implementera vår egen interna SCRUM tavla.
  • m.m. m.m.

/Daniel Eriksson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson

Sustainable Healthcare, Sustainable Health eller Environmental Health?

Vi på TEM och inte minst jag själv, arbetar väldigt mycket med det vi kallar Hållbar Sjukvård eller Sustainable Healthcare. I detta arbete gör vi allt från att arrangera konferenser, hjälpa sjukvårdsorganisationer och leverantörer till sjukvården med hållbarhetsfrågor och jobbar även  med bla export av miljöteknik till hälso- och sjukvården. Området är stort och komplext och därför är det naturligtvis svårt att definiera. Inte minst inom CleanMed-konferenserna, varav vi hade en i Malmö 2012, är deltagarna av vitt skilda åsikter om vad som ingår i begreppen. För att själv kunna kategorisera arbetet har jag gjort följande distinktioner:

Sustainable Health: Handlar om att minska sjukdomar, anti-rök, anti-fetma, cykelbanor som får fler att cykla, bättre folkhälsa etc. Naturligtvis är detta det bästa ur ett miljöperspektiv, om folk inte blir sjuka kommer de inte att ha någon miljöbelastning inom vården alls.

Sustainable Healthcare: Handlar om när någon väl har blivit sjuk och då ska få vård och behandling med så lite miljöbelastning som möjligt. I detta ingår energieffektivseringar, miljöledning på sjukhus, avfall, kemikalier, klimatsmarta transporter etc, men även leverantörskedjor och socialt ansvar.

Envionmental Health: Handlar om hur folk blir sjuka. Vilka utsläpp, kemikalier och tungmetaller orsakar vilka sjukdomar och i vilken utsträckning? Hänger ihop med Sustainable Healthcare på så sätt att även sjukvårdens utsläpp bidrar till att göra människor sjuka, både regionalt och globalt.

Naturligtvis är gränserna flytande och områdena går in i varandra på olika sätt och mina definitioner håller säkert inte för en akademisk granskning, men har gjort det lite lättare att kommunicera vad vi gör. Det är så klart även stora nationella skillnader i hur man arbetar med frågorna och var fokus läggs.

/Daniel Eriksson