Category Archives: Miljö

Hållbarhetstrender 2016

2015 var på många sätt ett omvälvande och dramatiskt år i världen. Krig, flyktingkatastrofer, terrorattentat och klimatrelaterade naturkatastrofer satte sina spår. Detta kommer på många sätt att påverka det kommande året och hur vi ser på och jobbar med hållbarhetsfrågor. Det är stora utmaningar vi ser både vad gäller de problem som behöver lösas men även för det grundläggande hållbarhetsarbetet i verksamheten när en turbulent omvärld ställer stora krav på omställning. Här kommer några av de trender som kommer att påverka hållbarhetsarbetet 2016.

Innovativ integration
I flyktingkrisens spår krävs långsiktigt hållbara lösningar för en effektiv integration i samhället av ett stort antal nyanlända med mycket skiftande förutsättningar. Detta är av yttersta vikt både ur den enskilda individens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det kommer inte att finnas enbart en lösning för detta, utan för att vi ska lyckas kommer en uppsjö av olika lösningar anpassade efter olika gruppers möjligheter och behov att behöva utarbetas. Ett antal aktörer i samhället behöver bidra med olika pusselbitar för att det här ska fungera. Ett öppet och smidigt samarbetsklimat och ökad flexibilitet i systemen är några framgångsfaktorer.

Många nya idéer och initiativ behöver komma till stånd både i näringslivet och offentlig sektor. För att främja sådana idéer har pengar hos t.ex. Tillväxtverket avsatts för projekt som syftar till snabbare integration. Förhoppningsvis kan några av dessa projekt ge oss verktyg för denna utmaning.

Förändrade förutsättningar i klimatproblemens spår
I Paris godkändes klimatavtalet av 95% av världens regeringar. Intentionerna är goda men vad som konkret kommer att komma ut av ”fluffiga” formuleringar om balans mellan utsläpp och koldioxidsänkor, samt om strävan efter att maximalt nå en temperaturökning på 1,5 oC, är tämligen osäkert. Klimatförändringarna kommer att påverka företag och andra verksamheter på en rad områden och det gäller att vara förberedd på den omställning detta innebär.

För vissa branscher leder det kanske till ökad efterfrågan på en produkt, medan det för andra verksamheter kan betyda att en marknad försvinner. Leverantörers förmåga att leverera och tillgång på en ett visst material eller produkt kan också påverkas. Att väga in klimat som en viktig parameter i riskbedömningar för hela verksamhetens fortlevnad blir därför allt vanligare under 2016. För att verksamheter ska vara väl rustade krävs också i många fall ett mer utvecklat samarbete mellan olika avdelningar på företaget som miljö-/hållbarhet, marknad, ekonomi etc.

För att temperaturökningen ska hålla sig på önskad nivå krävs implementering av en rad lösningar snabbt. I en tid när världspolitiken inte förmår att ta beslut om de förändringar som måste ske kan företag spela en avgörande roll genom att gå före.

Större fokus på hållbara investeringar
För varje år som går blir hållbarhetsprestanda en allt viktigare parameter för investerare vid bedömningen av ett företag. I en studie av Morgan Stanley´s Institute for Sustainable Investing från april 2015 kom man fram till att hållbara investeringar vanligtvis innebär likvärdig avkastning jämfört med andra investeringar och att avkastningen i många fall blev högre än för traditionella investeringar.

Påverkan från klimatförändringar, annan miljöpåverkan och sociala faktorer vägs t.ex. in i investeringsstrategier hos både Goldman Sachs och Citi. Trenden går tydligt mot att inkorporera ESG (Environmental, Social Corporate Governance) data i investeringskriterier. Företagen behöver därför se till så att hållbarhetsdata analyseras, kommuniceras och vägs in i verksamhetens strategiarbete.

Det FN-stödda initiativet Principles for Responsible Investment (PRI) är ett snabbväxande nätverk av investerare som jobbar tillsammans för att praktisera hållbara investeringar. Och värdet av de hållbara investeringarna ökar ständigt.

En än så läge liten, men viktig trend är att investerare allt mer efterfrågar långsiktigt hållbart beslutsfattande i verksamheter istället för beslut frammanade av den kortsiktiga vinstmaximerande kvartalsekonomin som länge rått.

Förändrat miljöledningsarbete med ISO 14001:2015
Om 2015 var året då den nya miljöledningsstandarden ISO 14 001:2015 kom, så blir 2016 året då många verksamheter febrilt kommer att arbeta med att implementera de nya kraven i sina verksamheter. De flesta av oss som jobbar med hållbarhetsfrågor välkomnar att ledningen nu ska vara mer drivande i miljöarbetet och att kopplingen mellan miljöarbetet och verksamhetens strategi ska bli tydligare. Vi ser även fram emot att miljöledningsarbetet närmar sig riktlinjerna för hållbarhetsredovisning med krav på intressentdialog och större fokus på leverantörs- och värdekedja.

Förhoppningsvis blir 2016 året då de olika systemen och riktlinjerna för miljö- och hållbarhetsarbete allt mer närmar sig varandra och att fler och fler verksamheter kan sjösätta ett systematiskt hållbarhetsarbete som inkluderar alla relevanta delar av standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26 000.

/Marie Pettersson

Låt julklappen bli en del av ert CSR-arbete

Trenden med att ge bort välgörenhet ökar stadigt, i år var intresset så högt att svenskarna själva ansåg att det skulle varit årets julklapp. Flera företag har uppmärksammat detta och allt fler väljer nu att bidra till välgörenhet i stället för att köpa ytterligare ett samlarglas till sina anställda.

Att skänka en julklapp som gör gott blir dessutom en del av arbetet med CSR i verksamheten. Gåvor som ger social, ekonomisk eller miljömässigt nytta är ett sätt att ta ansvar för sin påverkanssfär. Allt som ger positiva effekter i omgivningen är en del av arbetet med corporate social responsibility och förutom att förändra världen till det bättre skapas dessutom goodwill för företaget vilket kan ge direkt avkastning vid rekrytering, kundkontakt etc.

För att optimera arbetet med CSR bör arbetet vara kopplat till verksamheten på något sätt. Därför kan det vara värt att fundera lite extra på vilken sorts välgörenhet som bäst lämpar sig för just er. En vårdcentral gör kanske bäst i att skänka vaccinationer medan ett café kan skänka kaffeplantor. Just så specifika gåvor, bland mycket annat, erbjuder vår nätverksmedlem IM vilket gör det möjligt att hitta något som passar just ert företag perfekt. Kanske en teddy-björn för trygghet? Eller ett mikrolån till en kvinna i Malawi?

Istället för att anpassa gåvan kan man anpassa området den verkar i. Lokala företag arbetar ofta med socialt ansvarstagande på en lokal nivå eftersom det är där både kunder och andra intressenter finns. Detta är något som Skåne Stadsmission har tagit fasta på då de hjälper utsatta personer i Skåne. En gåva som gör gott lokalt ger en direkt vinst för både lokalsamhället och för företaget och visst är det trevligt att få se med egna ögon hur gott ens julklapp gjort.

Sen finns det även mer generella gåvor som är menade att passa de flesta företag. Hand in Hands arbete med fattigdomsbekämpning är ett sådant exempel. Även Hungerprojektets julkampanj – vem vill inte bekämpa svält? De har arbetat ut tre kategorier för att företagen ändå ska ha möjlighet att anpassa sin gåva efter verksamheten (Entreprenörskap och mikrofinans, Kvinnors ledarskap och Flickors rättigheter) men grundtanken i alla kategorierna är den samma, avskaffa svält och fattigdom. Dessutom erbjuder de företag möjligheten att besöka deras projekt i Afrika så att de direkt kan se hur deras gåva kommer till nytta.

Valmöjligheten är alltså stor när det gäller julklappar och det kan tyckas svårt att bestämma sig. Men det är ändå ett angenämt problem. Och visst är det härligt att allt fler försöker sprida mer glädje i världen? Det är ju trots allt det som julen handlar om!

/Linnea Turnstedt

Paris – bara början

 

cop21logo

Ingen har väl missat den historiska händelsen att ett klimatavtal nu godkänts i Paris. Många var oroliga för en upprepning av de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn men nu har alltså en majoritet av världens länder lyckats enas om en gemensam klimatstrategi.

Eftersom avtalet i FN skulle bygga på konsensus tog det lång tid innan det slutgiltiga utkastet kunde presenteras och vissa bitar har tyvärr fallit bort, bland annat en av punkterna som EU har kämpat för: en 50 % utsläppsminskning till 2050. Denna är nu ersatts med en vagare formulering där det skrivs att det under andra hälften av århundradet ska uppnås en balans mellan utsläpp orsakade av människor och koldioxidsänkor – alltså ett netto-utsläpp på 0. En sådan vag formulering är en svaghet men paragraferna skickar ändå ett tydligt budskap till omvärlden. Även om det inte ställs krav på ett helt fossilbränslefritt samhälle skickas en signal att marknaden kommer att minska vilket kommer att förändra var framtida investeringar placeras. En osäkrare marknad inom fossila bränslen leder till att investerarna börjar att leta efter mer stabila placeringar. Förhoppningsvis en mer hållbar bränsleförsörjning och teknik.

Ett av de fastslagna målen är att inte öka den globala medeltemperaturen mer än 2° C. Det följs dessutom av ett ännu hårdare mål där länderna ska sträva efter att hålla ökningen så låg som 1,5° C. I praktiken kommer det här att innebära att de fossila bränslena behöver fasas ut långt innan 2100. Ländernas löften är dock inte tillräckliga för att nå detta mål i dagsläget och därför är den punkt i avtalet som gäller revidering av löftena extra viktig. Enligt avtalet ska länderna att se över sina planer vart 5:e år och sedan frivilligt besluta om ambitionsnivån ska höjas. Det öppnar för möjligheten att i framtiden få ännu skarpare miljöarbete allt eftersom tekniken och behovet utvecklas. Huruvida dessa revideringar blir tillräckliga eller inte får framtiden utvisa.

Avtalet, som börjar gälla 2020, är underskrivit av 195 länder. Många av dem är direkt drabbade av miljöförändringar som stigande havsnivåer etc och för dessa finns ett område gällande ekonomisk ersättning och hjälp för att finansiera klimatomställningen. Dock ligger detta inte under den bindande delen i avtalet vilket gör att det inte finns något tvång för de andra länderna att bidra. Därmed riskeras en resursbrist att uppstå i fattigare ländernas arbete med omställningen. För att ha en chans att nå 1,5-graders målet måste alla länder förbättra sitt miljöarbete avsevärt och för att det ska vara möjligt måste alla ha förutsättningar att ställa om.

Som så ofta är fallet med konsensus-avtal hade man önskat skarpare formuleringar och hårdare krav. Men oavsett så är det ett avtal värt att firas för aldrig tidigare har så många länder enats om en så viktig klimatåtgärd. Även om vi fortfarande kommer att behöva arbeta hårt för att uppnå en hållbar utveckling är det nu under andra förutsättningar.

Som Bill McKibben, grundare av klimatrörelsen 350.org, sa:

”Det här räddade inte planeten men det kan ha räddat chansen att rädda planeten”

/Linnea Turnstedt

Insatser för hållbar utveckling i Skåne – Medlemsträff hos Lunds Hållbarhetsforum

Onsdagen den 9:e december samlades medlemmar i TEM:s nätverk samt gäster hos Lunds Universitets Hållbarhetsforum för årets avslutande träff. Insatser för hållbar utveckling i Skåne var temat och vi fick som vanligt lyssna på flera intressanta talare som belyste ämnet. Begreppet Hållbar utveckling innehåller en mängd aspekter och en diskussion kring det är inte komplett utan input från olika intressenter, så väl offentliga som privata. Just därför erbjöd träffens program en blandning av talarna från universitet, kommuner, statliga verk samt näringslivet.

Det var Bengt Holgersson, Styrelseordförande på Lunds Universitets Hållbarhetsforum som inledde träffen med att berätta om verksamheten. Idén med forumet är att det ska fungera som en paraplyorganisation för all hållbarhets forskning på universitetet samt som en bro mellan samhälle och akademi. Forskning och näringsliv har tillsammans en både kompetens och verktyg för att påverka utvecklingen i samhället åt rätt håll.

IMG_0671

Vi välkomnades av Lunds Hållbarhetsforum

Katarina Scott, projektledare på Future by Lund var dagens andra talare. Även de på Future by Lund arbetar med att knyta samman olika aktörer i samhället. Här ligger dock huvudfokus på innovation och plattformen strävar efter att underlätta för samarbeten inom temat Hållbara städer. Stadens hållbarhet är givetvis en viktig del i arbetet för en generellt hållbar utveckling i Skåne. I en miljö som offentligt uppvisar goda exempel och projekt skapas förhoppningsvis ett allmänt intresse och engagemang för frågorna. Så att öka de Skånska städernas attraktionskraft som ”hållbara” kan ge positiva effekter även på annat håll.

IMG_0679

Future by Lund är en innovations plattform.

Camilla Alfredsson talade i egenskap av CSR-samordnare för inköp och upphandling på Helsingborgs Stad. Camilla är myndighetens första CSR-samordnare vilket är ett tydligt tecken på att hållbarhet står högt på agendan nu. Helsingborgs Stads ambition är att ställa sociala, etiska och miljömässiga krav i upphandlingar och effektivt kontrollera hur stadens leverantörer rent praktiskt arbetar utifrån kraven och följer regelverken. Nu kommer Camilla att kunna arbeta ännu mer med dessa frågor och i och med att staden är en så pass stor upphandlare kommer hennes arbete att få stor genomslagskraft. Bra initiativ tycker vi här på TEM!

IMG_0688

Helsingborg Stads CSR-ansvarig för inköp och upphandling.

Efter fikapausen var det dags för Daniel Eriksson, grundare av Nordic Center for Sustainable Healthcare, att ta plats vid podiet. Centret arbetar för att skapa samverkan mellan olika samhällssektorer i strävan mot en mer hållbar sjukvård. Medlemmarna arbetar alla på något sätt med hållbarhet i sina verksamheter och intresset för centret är stort, vilket visar att det finns en tydlig efterfrågan för en mer hållbar utveckling i samhället. Något som NCSH arbetar mycket med är de kunskaper, verktyg och metoder som krävs för att nå dit i framtiden. Att ingå i samarbeten och nätverk är ett sätt att arbeta med dessa bitar och att tillsammans kunna bidra till saker som man annars inte hade haft möjlighet till, till exempel nästa års stora konferens som NCSH anordnar med temat Hållbar sjukvård. Konferensen kommer att äga rum i Stockholm den 10:e november, för mer information NCSH:s nyhetsbrev >>

IMG_0689

i NCSH arbetar medlemmarna tillsammans för en mer hållbar sjukvård.

Här i Skåne är det 44 % av företagen som har ett miljöarbete och 38 % som har ett aktivt socialt och etiskt arbete. Det berättade Johanna Giorgi från Tillväxtverket. På den senaste tiden har det kommit flera rapporter om hållbarhetsarbete och nästan alla av dem landar i slutsatsen att företagen efterfrågar mer stöd och fler strategier. Viljan och intresset finns ofta där men verktygen och metoderna saknas. Efter många års inspirations- och motivationsarbete kan det alltså nu vara dags att arbeta mer konkret. Det är dags att ta nästa steg och underlätta för dessa företag att utveckla sitt hållbarhetsarbete och hitta de praktiska lösningar som fungerar just för deras bransch.

IMG_0695

I Skåne har 44% av företagen ett aktivt miljöarbete.

Johanna Weckström, central miljösamordnare på PEAB Anläggning, var dagens sista talare. Även hon lyfte vikten av samverkan för att nå en mer varaktig framtid men hon pratade också om fokusskiften inom branschen. Tidigare har deras arbete i huvudsak handlat om etiska frågor, anti-korrupition, jämställdhet och liknande. Nu ligger fokus i Skåne mycket på att underlätta flyktingfrågan. Miljö har alltså ännu inte varit en större drivkraft för branschen men Johanna spår en förändring i framtiden. Ett tecken på det är att branschen nu gått samman och försöker hantera hållbar utveckling med gemensamma krafter.

IMG_0705

Johanna förutspår ett mer aktivt miljöarbete i framtiden.

Nu tar vi nya tag inför nästa år som kommer fyllas med fler träffar, workshops och utbildningar för medlemmar i nätverken. Glöm inte den kostnadsfria utbildningen för medlemmar den 4:e februari –Introduktion till CSR.

Vi hoppas att se er alla på nästa nätverksträff den 28:e januari!

/Linnea Turnstedt

Nu är det 100 medlemmar i TEM:s nätverk!

Hurra! Nu har vi äntligen nått 100 enskilda medlemmar i våra nätverk CSR Skåne och NCSH!

Nätverken växer snabbt och förutom de skånska medlemmarna i vårt CSR-nätverk har vi i NCSH engagerade organisationer från 8-9 länder, och då räknar vi inte de som har kontor i andra delar av världen eller huvudkontor utanför Sverige.

Vi är glada att intresset är så stort och för att fira kommer vi under 2016 att anordna två större konferenser med olika partner. Den Svensk/Danska konferensen CSR Öresund i Malmö i Maj (Exakt datum sätts snart) och The Nordic Conference on Sustainable Healthcare på Munchenbryggeriet i Stockholm den 10 november.

Vi välkomnar skylt-företaget Accus som vår hundrade medlem! Utöver Accus har vi ett 20-tal organisationer som är på väg in som medlemmar i antingen CSR Skåne eller NCSH.

Som en parentes kan vi nämna att inget av nätverken har något offentligt stöd som de allra flesta andra nätverk och kluster både i Skåne och resten av Sverige. Nätverken drivs helt av och är startade av TEM på eget initiativ och är självfinansierade.

Här kan du läsa mer om våra nätverk:

Medlemmar 4 december 2015:

nätverk 20151204 bild

/Linnea Turnstedt

Nätverksträffar, utbildningar, workshops – har du koll på vår kalender?

Det händer mycket på TEM under de kommande veckorna – som även är sista veckorna av året: nätverksträffar, utbildningar, workshops.

Dags att uppdatera kalendern och boka in datumen:

Hållbar konsumtion, nätverksträff

12-11-kallelse

12 november, 08.30-12.00
värd: Malmö Stad Miljöförvaltning, Bergsgatan 17, Malmö
talare: Miljöförvaltning/Fairtrade City, IM Fairtrade, Höganäs Sweden AB, Livsmedelsakademin, Sysav
Program som PDF >>
Anmälan >>

Att engagera, halvdagskurs

17 november, 09.00-12.00
kursledare: Daniel Eriksson
plats: TEM, Sortorget 17, Malmö
Mer information om kursen >>
Anmälan >>

Nya ISO 14001:2015, halvdagskurs

19 november, 09.00-12.00
kursledare: Marie Pettersson
plats: TEM, Sortorget 17, Malmö
Kursinfo som PDF >>
Anmälan >>

Workshop med upphandlingsmyndigheten

8-12-inbj

8 december, 09.00-12.30
värd: Swecare, Biblioteksgatan 25, Stockholm
talare: Swecare, Swedish MedTech, Upphandlingsmyndigheten, nya medlemmar i NCSH
Inbjudan som PDF >>
Anmälan >>

Hållbar utveckling i Skåne, nätverksträff

9-12-inbj

9 december, 13.00-16.00
värd: Lunds Universitets Hållbarhetsforum, Paradisgatan 2, Lund
talare: Lunds Univeristet, TEM/NCSH, Tillväxktverket, Peab Anläggning (programmet uppdateras löpande)
Inbjudan som PDF >>
Anmälan >>


Kontakta oss för mer information om våra aktiviteter!


Ansvarsfulla investeringar – medlemsträff 22 oktober hos Stena Fastigheter

Ansvarsfulla investeringar var tema på vår senaste medlemsträff den 22 oktober som vi anordnade hos vår medlem Stena Fastigheter i Malmö. Nätverksmedlemmar och gäster samlades i Stenas ljusa lokaler att diskutera ämnet från olika perspektiv. Frågan om ansvar i investeringsbeslut handlar inte bara om banker och finansiärer. I princip alla verksamheter står inför dessa beslut: vad ska vi upphandla? Vilka krav ska vi ställa? Vilka kriterier ska vara avgörande? Det är dock oklart om alla berörda verksamheter verkligen tänker i de banorna och väger in ansvarsaspekter när det kommer till kritan.

IMG_20151022_161511

Cecilia Fredholm, Ansvarig kommunikation och social hållbarhet på Stena Fastigheter Malmö AB, var träffens första talare. Under sitt föredrag nämnde Cecilia något som jag själv brukar påpeka när jag håller i CSR-kurser: det är inte (bara) riskhantering länge, CSR har nu blivit en drivkraft för affärsutveckling och innovation. Hållbarhet är en grundprincip för Stena som ska vara en långsiktig partner som även är en ansvarsfull samhällsaktör. Samarbete med andra fastighetsbolag i Malmö med syfte att bidra till en positiv utveckling i stadens utsatta områden, stödja unga människor med fritidsgårdar, läxhjälpen, praktik och sommarjobb. Ansvar för kommande generationer är ett perfekt exempel på hur Stena investerar ansvarsfullt.

Stena1

Enligt Cecilia Fredholm ger hållbarhet en konkret affärsnytta

Träffens andra talare Anna-Lena Wessman är, precis som TEM, granne till Stena. Europeiska socialfonden eller ESF sitter till och med i samma trapphus som Stena Fastigheter, på Stortorget 9 i Malmö. Anna-Lena berättade om den stora kapaciteten som ESF har när det gäller finansiering av projekt i Europa. Det svenska ESF-rådets årliga budget är över 11 miljarder kronor och sydsvenska avdelningen har ungefär 13% av kakan. Individen är alltid i fokus i alla utvärderingar och bedömningar som ESF gör inom sina tre projektområden: kompetensförsörjning, övergångar till arbete samt sysselsättning för unga. Frågor som jämställdhet antidiskriminering har alltid varit centrala för ESF. Miljöaspekter däremot är inte alltid med i utvärderingar, men enligt Anna-Lena kommer även den ekologiska hållbarheten öka i betydelsen.

ESF1

ESF investerar i människor och deras färdigheter

”Jag är som en jultomte” hörde jag Sanne Mårtensson säga för någon månad sedan när hon pratade på en nätverksträff med Transfer, en förening som finansieras av bl.a. Sparbanksstiftelsen Skåne där Sanne är verkställande tjänsteman. Sparbanksstiftelsen budget är inte lika omfattande som ESF:s, men de 6,5 miljoner SEK som stiftelsen delar ut årligen används till en stor nytta. Att främja sparsamhet i Sverige är stiftelsens främsta syfte, och det gör man genom bl.a. utbildningar i ekonomi för skolelever inom projektet På Väg. I projektet utbildas elever i grundläggande ekonomikunskaper som är viktiga för deras framtida hushåll. Andra områden som Sparbanksstiftelsen stödjer är näringslivet, forskning, utbildning, idrott och kultur i Skåne.

Sparb1

95% av skolelever som gick ekonomikursen vill att även nästa års klass ska få samma undervisning

Nätverkets gäst från Stockholm Hans Ek är Head of Corporate Governance at SEB Investment Management AB. Hans berättade om det spännande arbetet som SEB gör med sina fonder. Idag räcker det inte med endast etiska kriterier, kunder kräver ett mycket bredare perspektiv och efterfrågan på hållbara fonder ökar markant. Tidigare fick banken en lista med fonder som man absolut inte får investera i, en lista framtagen av en extern part, och skickade vidare listan till förvaltare. Enkelt och snabbt, men inte längre effektivt menar Hans. SEB har gått vidare från ”etisk” till ”hållbar” och idag använder banken sina fonder som ett verktyg att främja hållbar utveckling genom att aktivt ta bort pengarna från företag som agerar på ett oetiskt sätt och placera dem istället hos en hållbar verksamhet.

SEB2

Enligt Hans Ek ställer SEB:s kunder hårdare hållbarhetskrav på hur banken investerar

Trivector är ett bolag som har ett mycket stort fokus på hållbara transporter: trafiksystem samt IT-system för kollektivtrafiken, hållplatsskyltar med mera. Men det är inte bara trafiklösningar som Trivector jobbar med. Enligt marknadschefen Björn Wendle arbetar Trivector som en väsentlig del av samhället att tillföra värde även på samhällelig nivå. Det gör de genom att exempelvis driva projekt och initiativ som hjälper människor resa mer hållbart, uppmanar fastighetsbolag att i samråd med stadsplanerare förbättra kollektivtrafik i nya och befintliga bostadsområden. När Trivector utvärderar projekt utgår man ifrån det värde som projektet kan medföra till utvecklingen av det hållbara transportsystemet, den hållbara staden och såklart det hållbara samhället.

Trivector

Björn Wendle citerade Bogotas borgmästare som sa att ett högtutvecklat land inte är ett land där fattiga har bilar, utan ett land där rika åker kollektivt

Träffens sista talare var Tore Robertsson, VD på nätverkets egna PoolarnaClean. Tore brinner för hållbarhetsfrågor vilket inspirerade åhörarna. Enligt Tore är städbranschen långt ifrån näringslivets mest spännande bransch: låga löner, låg status, ingen inspiration, inga incitament för utveckling. Något som PoolarnaClean vill ändra på med sitt engagemang och nytänkande. Det är en mycket spännande resa som förmodligen ingen annan städfirma i Sverige har gjort hittills. Tore menar att branschen består för det mesta av två typer aktörer: opersonliga jättar som pga sin storlek kan pruta ner priset i offerten samt små bolag som alldeles för ofta använder svart arbete. PoolarnaClean har kollektivavtal för alla anställda, kostnadsfria utbildningar enligt anställdas egna val, miljövänliga kemikalier (man har anställt en civilingenjör för granskning och förbättring av kemikalierna) och kompetensutveckling. För PoolarnaClean är det viktigt att kommunicera hur betydelsefull bra städning är, vilken påverkan den kan ha på fastigheten och människor som befinner sig där dagligen. En mycket inspirerande föredrag!

Poolarna

Rent hus. Rent samvete. Städar grönt. Betalar vitt. – det är PoolarnaClean:s motto

Vi tackar alla deltagare för den trevliga eftermiddagen och ser fram emot nästa medlemsträff – den 12 november (08.30-12.00) på Miljöförvaltningen / Malmö Fairtrade City och tema Hållbar konsumtion.

12_11


Snart är vi 100 medlemmar i TEM:s nätverk – CSR Skåne och Nordic Center for Sustainable Healthcare! Mycket roligt tycker vi och ser fram emot att få vår hundrade medlem!

Ladda bild på alla våra medlemmar här >>

Läs mer om CSR Skåne här >>

Läs mer om NCSH här >>

Händelserik oktober på TEM

Höstens andra månad på TEM är fullbokad med medlemsträffar med våra nätverk, utbildningar och andra spännande arrangemang:

Öppna evenemang / medlemsmöten:

13 oktober: Dialogmöte med Regeringskansliet
14 oktober: endagskurs CSR – ansvarstagande i praktiken
19 oktober: extra medlemsmöte med NCSH
20 oktober: endagskurs Hållbar sjukvård
22 oktober: nätverksträff Ansvarsfulla investeringar

Scrolla ner för mer information om de olika evenemangen och anmälan!


Övriga utbildningar och föredrag:

9 oktober: föreläsning Sustainable Healthcare – Miljöteknik, CSR etc i gränslandet Public/Private på Lunds Tekniska Högskola
15 oktober: utbildning för sjukvårdspersonalen av Region Halland
19 oktober: chefsutbildning i hållbarhet för Skånes Universitetssjukhus
22 oktober: föreläsning om CSR på Musikhögskolan

Pågående uppdrag:

Revisioner av ett stort antal verksamheter i Skåne
Miljöutredning åt ett ledande regional universitet


13 oktober: Dialogmöte kring hållbart företagande

TEM och CSR Skåne i samarbete med Regeringskansliet

När: 14.30-16.30 (inleds med kaffe kl. 14, avslutas med mingel efter 16.30)
Var: Stortorget 17, Malmö
Inbjudan: PDF >>
Anmälan: anna.yelistratova@tem.se

Skärmklipp

Regeringskansliet håller för närvarande på att utarbeta en Skrivelse om hållbart företagande. I samarbete med TEM inbjuder Regeringskansliet till en intressentdialog kring ett antal frågeställningar för att få ta del av olika intressenters syn på hållbart företagande. Ett av fyra dialogmöten genomförs i Malmö i samarbete med TEM och CSR Skåne.


14 oktober: CSR – ansvarstagande i praktiken

Endagskurs

När: 09.00-16.00
Var: Stortorget 17, Malmö
Anmälan: anna.yelistratova@tem.se

Utbildningen CSR — ansvarstagande i praktiken utgår ifrån kraven i standarden om socialt ansvarstagande, ISO 26000 och tar upp både strategiskt arbete och praktiskt metodik för införande och uppföljning av CSR-arbetet. Stor vikt läggs även vid kommunikation av hållbarhetsprestanda.


19 oktober: Extra medlemsmöte NCSH

Nordic Center for Sustainable Healthcare

När: 13.30-17.00
Var: Stortorget 17, Malmö
Inbjudan: PDF >>
Anmälan: daniel.eriksson@tem.se

NCSH_logotyp

NCSH första medlemsmöte hade vi den 3 september hos Swecare i Stockholm. Intresset var så stort att vi kommer att anordna ett extra möte  i Malmö. Det finns cirka 25 platser, först till kvarn!


20 oktober: Hållbar sjukvård

Endagskurs

När: 09.00-16.00
Var: Stortorget 17, Malmö
Anmälan: daniel.eriksson@tem.se

Kursen Hållbar sjukvård som ger dig kunskap om sjukvårdens specifika miljöproblem och lär dig hur hälso- och sjukvården kan lösa problemen med patientens säkerhet i fokus. Under denna kurs lär dig hur man kan applicera miljö- och hållbarhetsfrågor inom hälso- och sjukvården, med en mängd praktiska exempel från olika sjukvårdsverksamheter.


22 oktober: Ansvarsfulla investeringar

CSR Skåne

När: 13.00-16.00
Var: Stortorget 9, Malmö
Inbjudan: PDF >>
Anmälan: anna.yelistratova@tem.se

Namnlös1

Höstens andra nätverksträff anordnar vi den 22 oktober hos Stena Fastigheter i Malmö. Träffens tema är ANSVARSFULLA INVESTERINGAR, och de talare som redan är bokade kommer från Europeiska Socialfonden, SEB och Sparbanksstiftelsen Skåne.

Har du missat vår träff den 29 september hos Massive Entertainment med tema CSR på arbetsplatsen? Läs vårt referat här >>


Läs mer om TEM här >>
Kontakta oss här >>


Plastskräp i havet och förstörda paradisstränder

Problem med plast i havet har varit ett återkommande ämne under årens lopp här på bloggen, och frågan är tyvärr mer aktuellt än någonsin. I svenska vatten är man kanske inte van vid att se så stora mängder plast för blotta ögat, men vi vet idag att desto mer döljer i form av mikroskopiska plastpartiklar under ytan. Dessa kan troligtvis på sikt ha betydande hälsoeffekter eftersom de binder till sig olika typer av miljögifter som sedan transporteras uppåt i näringskedjan och då når oss.

Var kommer då all plast ifrån? Mikroplasten i svenska vatten kommer, enligt en undersökning från en forskargrupp vid Örebro universitet, till stor del ifrån hushållen via däck, båtmålning, byggprodukter och kosmetika. Sedan tillkommer förstås allt fartygsavfall.

I världshaven dumpas fortfarande mycket avfall från fartyg direkt i havet. En stor del av avfallet är just plast och årligen dumpas kring 6,5 miljoner ton. Som de flesta vet bryts plast ned mycket långsamt och en plastmugg kan därför finnas kvar i vattnet i 100 år.

Strand på Sepanggar Island, Borneo.

Strand på Sepanggar Island, Borneo.

Såg själv ett riktigt skräckexempel på plast i havet på min semester på Borneo nyligen. Stannade ett par dagar på en liten ö utanför Kota Kinabalu som är den största staden i Sabah i norra Borneo. Ön, Sepanggar, var täckt av tropisk skog, stranden såg inbjudande ut och boendet hade föredömlig havsutsikt.

Men stranden var inhägnad och en kort stund undrade jag om det kanske kunde vara pga. hajar. Nätet verkade dock rätt klent och några hajar hade jag inte hört talas om. Vid närmare titt visade det sig att det utanför nätet samlades en mängd skräp, plast närmare bestämt och inte lite heller. Insåg rätt snart att det krävdes städning av stranden och rensning av näten flera gånger om dagen pga. av all plast.

Skräptopplistan såg ut såhär: 1. Plastflaskor (mest vattenflaskor), 2. Matförpackningar i cellplast, 3. Små genomskinliga plastpåsar, 4. Stora plastsäckar, 5. Flip flops. Det mest anmärkningsvärda jag såg var en halv barncykel i form av en grön plastkanin som flöt i land.

Tyvärr tror jag att många, kanske större delen, av dagens paradisstränder kräver kontinuerlig städning för att se sådär resekatalogfina ut. Hemskt sorgligt och otroligt onödigt tycker jag. Jag tror på en blandning av återkommande information om problemet för att öka engagemanget för frågan och lagstiftning.

Just denna typ av plast borde man kunna få bort genom ökat producentansvar och bättre återvinnings- och retursystem, samt information och förbud mot nedskräpning. Ett viktigt incitament borde vara att det har en avskräckande effekt på turister som är en viktig inkomstkälla.

/Marie Pettersson

Läs mer:

Ett steg närmare en innovationsagenda för hållbar sjukvård

Den 14:e april samlade Swecare och TEM en grupp företag och organisationer för en workshop kring hållbara innovationer i vården. Detta som ett led i arbetet med att ta fram en svensk innovationsagenda för hållbar sjukvård.

Gustav Eriksson, Karolinska talar om Innovationsplatsen. Foto: Swecare

Då sjukvården är en mycket betydande samhällssektor idag kan hållbara lösningar göra en stor skillnad. Kan Sverige vara en förebild i världen vad gäller hållbara innovationer i vården kan vi också exportera dessa lösningar och få in viktiga intäkter. Självklart vill vi också att miljöpåverkan från vården ska minska.

Syftet med denna halvdag var bl.a. att få ta del av verksamheternas erfarenheter kring de utmaningar och hinder det finns för att få in så många hållbara innovationer som möjligt i vården. Ett av de största problemen är att det ofta är svårt att hitta rätt kontakt in på ett sjukhus för de företag som tillhandahåller en ny teknik. Ansvaret för hållbar sjukvård kan ligga på en rad befattningar som t.ex. fastighetsutvecklare, miljösamordnare, inköpare m.fl. Hierarkier och administrativa hinder kan också bidra med svårigheter. Detta går förstås att lösa genom olika mötesplatser som t.ex. den ”Innovationsplats” som Karolinska skapat. Dessa mötesplatser får dock inte vara för statiska utan behöver ta olika former för att inkludera så många som möjligt.

En annan fråga som kom upp var att det behöver finnas en större vilja hos vården att våga pröva på nya lösningar. Den kultur som bara främjar det gamla invanda måste bort. För att en utveckling ska ske måste man ibland ta risker och kunna se misslyckanden som goda lärdomar.

Finns det då några områden där hållbara innovationer är extra viktiga? Ett förslag var att flödet av varor i vården kunde vara ett sådant område. Det handlar material- och resursförbrukning och kvalitetsbristkostnader. Här kan logistiken trimmas och det finns en hel del att göra vad gäller förbrukningsmaterialets miljöprestanda. Man behöver även lyfta in hela livscykelperspektivet för att få en rättvisande bild. Något som inte får glömmas i sammanhanget är personalen. En viktig hållbarhetsaspekt är förstås att ha en högmotiverad, frisk personal och här kan innovativa lösningar verkligen behövas.

Efter en intressant eftermiddag har vi nu fått ytterligare input till den innovationsagenda som sakta håller på att ta form. Ett av målen med den är att skapa ett nordiskt center för hållbar sjukvård och den 28 maj är det kick-off i Malmö. Mycket välkommen då!

Läs mer här: Nordic Centre for Sustainable Healthcare (NCSH)

/Marie Pettersson

Hållbar sjukvård: lyckad workshop i Malmö

TEM tar just nu fram en nationell innovationsagenda för området hållbar sjukvård. Under arbetet träffar vi en rad intressenter från både företag, vården och landsting/regioner, med syfte att bättre förstå vilka styrkeområden Sverige har och vilka behov som finns inom området. Under våren 2015 har vi två öppna workshops där inbjudan riktas till samtliga intresserade.

Den 26 mars ägde den första av vårens två workshopar rum i TEMs lokaler i Malmö. Cirka 25 deltagare under eftermiddagens workshop vilka områden det finns behov av mer hållbara innovationer, vilka nyckelfaktorer och möjliga lösningar som finns för att bättre kommunicera vårdens/företagens/regionernas behov till universitet/företag, vilka behov av samverkan som finns och hur formerna för denna kan se ut. Diskussionerna berörde också behovet av tillgång till testmiljöer och referenser på hemmaplan, samt hur vården kan spela in på detta område.

DSC_0182

Vi fick också ta del av fördjupande exempel från företag som lyckats etablera hållbara innovationer i vården. Orbital systems berättade om hur man lyckats etablera sig på marknaden med en dusch, baserad på NASA-teknik, vars specifikationer går helt utanför ramarna för en traditionell lösning. Bauer Watertechnologies presenterade sin innovativa vattenrengöringsteknologi och Martinson berättade hur de arbetar för att få upphandlare av kläder och textilier i vården att upphandla på nya typer av material med bättre hållbarhetsprestanda.

Vi på TEM vill tacka samtliga medverkande organisationer för all god input, som vi tar med oss in i arbetet med innovationsagendan!

Nästa workshop blir i Stockholm den 14 april kl 13:30. Anmälan till workshopen görs till erika.olsson@tem.se, välkomna att delta i denna workshop!

Organisationer som deltog i Malmö: Halton, Region Halland, Region Hovedstaden, Hansson Thyresson Patentbyrå, TEM, Martinsson, Region Skåne, Envac, NFO Drives, Paxxo, Bauer Watertechnology, Malmö Stad, Belysningsbranschen, Aaxsus, OCO Nordic, Malmö Cleantech City, Lindinvent

Organisationer som deltar i Stockholm: Swecare, Karolinska jukhuset, Landstinget i Uppsala län, Karolinska institutet, CleanAir Scandinavia, SLL Innovation, Karlstads universitet, Envac, Arjo Huntleigh, Glamox Luxo Lighting

Viktigaste nyheterna i nya ISO 14 001

Ingen som jobbar med ledningssystem har väl undgått att standarder som ISO 14 001 (miljöledning) och ) 9001 (kvalitetsledning) just nu genomgår stora förändringar. Eftersom jag själv jobbar en hel del med miljöledningssystem, både vad gäller revisioner, systemutveckling och utbildningar, har det för mig varit extra intressant att följa denna utveckling.

Efter att ha läst ett utkast av nya ISO 14001:2015 känner jag spänning och förväntan inför de kommande förändringarna. Man fördjupar standardens syfte att nå en ständig förbättring och närmar sig mer och mer hållbarhetsområdet i stort. Här kommer en sammanfattning av några av de viktigaste ändringarna:

Ledningens engagemang lyfts
På mina utbildningar brukar jag säga att ledningens engagemang är den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt miljöarbete. Detta är också något man tar fasta på i den nya standarden. Ledningens representant försvinner som funktion och istället lyfts mer ansvar över till ledningen för att se till att systemet är levande, resurser finns och målen nås. Ledningen ska också stödja medarbetare i ledande roller i deras miljöarbete.

Strategiskt synsätt
Här gäller det att se på verksamheten i ett större perspektiv. Vilka hot och möjligheter finns det på miljöområdet? Hur hanteras dessa? I detta arbete ingår att identifiera intressenter och deras behov och förväntningar. Vilka miljöfrågor är viktiga för verksamhetens bredare strategiska organisationsmål?

Koppling mellan miljö och hållbar utveckling
Ett av målen är att göra tydligare koppling mellan miljöfrågan och hållbar utveckling i stort. Många miljöfrågor har direkta samhällskonsekvenser som t.ex. klimatfrågan, kemikalier i miljön etc. Genom att förstå sina intressenters behov öppnar man upp för ett bredare ansvarstagande på hållbarhetsområdet.

Livscykelperspektiv och miljöanpassad produktutveckling
Det kan vara stor skillnad på var i livscykeln en produkt har sin största påverkan. Därför ökar man nu kraven på att identifiera miljöaspekter under hela produktens eller tjänstens livscykel. Det handlar om att ha kunskap om värdekedjan samt säkerställa styrning, eller påverkan på outsourcade processer. I detta ingår även att lyfta in miljötänk i produktutvecklingsprocessen och då tänka på den påverkan produkten har under hela livscykeln.

Utöver detta förtydligas kravet på att kontrollera efterlevnaden av lagar och andra krav. Detta ska göras med förutbestämda frekvenser samtidigt som kunskap och förståelse för efterlevnadsstatusen ska upprätthållas. Det blir även ökad fokus på miljöprestanda där det förtydligas att indikatorer ska fastställas för de mål man satt upp.

Det har tidigare sagts att den slutgiltiga standarden ska komma under juli 2015, men fler och fler rykten gör gällande att vi kan få vänta fram till september innan allt är på plats. Men med tanke på att vi idag är 98 % säkra på hur förändringarna kommer att se ut, finns det ingen anledning att vänta, utan starta förändringsarbetet redan nu.

/Marie Pettersson

PS vill du veta mer har vi en halvdagskurs i nya ISO 14001 den 8 april i våra egna lokaler centralt i Malmö.