Category Archives: Miljö

WORKSHOP INNOVATIONSAGENDA SUSTAINABLE HEALTHCARE MALMÖ 26 MARS OCH STOCKHOLM 14 APRIL


inbjudanworkshopHur ska vi få fler hållbara innovationer i vården? Hur kan vi öka samverkan med näringslivet?  Hur kan vi omsätta detta till ökad export och därmed ökade skatteintäkter? Hur kan vi förbättra innovationsklimatet för en mer hållbar sjukvård? Vilka är vårdens största utmaningar inom miljö och CSR? Vilka är hindren för hållbar innovation i vården?

TEM tar just nu fram en nationell innovationsagenda för Hållbar Sjukvård, på uppdrag av VINNOVA, Formas och Energimyndigheten. För att få ett så bra underlag som möjligt genomförs en rad workshops med en rad olika intressenter inom vårdsektorn.

Vi kommer ha kortare presentationer på temat och diskutera gemensamt bland deltagarna.

För vem:            Målgrupp är bl.a. företag inom life science och miljöteknik, miljöchefer och miljöombud inom vården, näringslivsorganisationer och andra organisationer som arbetar med innovation mm.

När:                     26 mars i Malmö och 14 april i Stockholm kl. 13:30-16:30, mingel efteråt för de som önskar

Var:                     TEM’s lokaler på Stortorget 17 i Malmö – Lokal i Stockholm meddelas senare

Anmälan:        Till erika.olsson@tem.se  senast 6 dagar innan respektive event.

Mer information om denna träff kommer skickas ut och finnas tillgängligt på www.tem.se och www.sustainablehealthcare.se.

Inbjudan workshop 150326

nordik center dumpDu har väl inte missat att vi nu lanserar ett Nordiskt Center för Hållbar Sjukvård? Den 28/5 har vi kick-off i Malmö.  Information om centret finns här>> och information om hur man blir partner finns här >>

Samhäll(et)sansvar

Som CSR konsult jobbar man en del med ambitiösa företag, och spenderar oundvikligt mycket tid i sin lilla bubbla fylld med goda exempel, engagemang, kunskaper och förståelse av CSR problematiken. Bubblan kan bli väldigt bekväm och skön och framtiden kan verka ljus. Samtidigt är bubblan skör, och det krävs inte så mycket att få den att spricka.

Som CSR Specialist jobbar jag med kunduppdrag, utbildningar, ansvarar för CSR Skåne, och pratar även om CSR och hållbarhet i olika sammanhang. Det är precis då, under föredrag för icke-frälst publik som bubblan kan lätt spricka: nej, det är inte givet att alla – människor och företag – förstår allvaret med dagens globala och lokala problem; det är inte givet att framtiden är ljus och världen är på väg att bli bättre. Visst är jag medveten om den dystra bilden, men det är så skönt att fokusera på de goda exemplen från verksamheter som har insett, bestämt sig och börjat agera att man blir lite för optimistisk.

my-desire-to-be-well-informed-is-currently-at-odds-with-my-desire-to-remain-sane

Ibland hör jag att man pratar om ”personligt CSR” eller ”mitt eget CSR” och det gillar inte jag. CSR hör inte hemma på soffan med ett glas ekologiskt rött, inte heller i påsar som sitter i källsorteringsbehållarna under vasken. CSR lever i huvudkontor, inköpsavdelningar, konferenslokaler, fabriksgolv, lastbilar. Där jobbar man med CSR – corporate social responsibility, eller företagsansvar.

Utanför är det samhällets ansvar som gäller. Medvetna konsumenter, bra medborgare. Och den biten av det globala hållbarhetsarbetet är precis lika viktig som CSR.

Varför brister det så mycket där? Det är väl enkelt att börja med den obligatoriska uttjatade sopsorteringen, välja matvaror och kläder noggrannare, kolla upp fonder innan man investerar, cykla eller åka buss de två korta hållplatserna till ICA, prata med barnen om de problem som världen möter idag och visa dem stt eget goda exempel… Ingen rocket science, eller hur?

I praktiken blir det mycket svårt. Ofta upplever man människor som försöker vara hållbara på riktigt som något excentriska, som den här tjejen som påstår sig att inte producera några sopor alls. Det fungerar åt båda hål: en deltagare i CSR-kursen som jag höll förrförra veckan erkände att hon brukar vara en riktig ”ragata” och tortera butiksanställda med frågor om ekologiska och sociala aspekter av varorna (bra gjort tycker jag, inte alls en ragata!). Men frågan är inte hur långt vi ska gå, frågan är när vi äntligen ska börja.

börja

Visst har en del av oss redan börjat, och olika åldersgrupper är olika bra på det där med att vara hållbara. Människor födda någon gång efter 1975 verkar ha leden.

Det visar sig att de flesta socially concerned conscious consumerconsumers (det vill säga människor som vill (1) handla hos företag som ger tillbaka till samhället, (2) arbeta och (3) investera i sådana företag och till och med (4) betala mer för varor och tjänster från dessa företag) är under 40 år.

Människor som idag är 15-35 år gamla värderar “job satisfaction” högre än “financial gains”, till skillnad från sina föräldrar.

Personligen tycker jag (född 1985) att dessa siffror är realistiska. Men hur är det men yngre generationer? Ibland när jag pratar om socialt ansvar med ungdomar (15-20 år gamla) spricker min optimistiska bubbla och faller ner i bitar. Jag brukar använda väldigt många exempel från verkligheten att visa vilka problem som finns, hur hemska många av dem är och hur vi kan ta ställning till dem och försöka påverka. Och då ser man tydligt att många ungdomar inte har någon koll. Jag berättar om ett känt exempel på diskriminering som man själv tycker är mycket uttjatat – men det är knappt någon i publiken som har hört om det. Jag säger att turister som köper kopior av kända märken begår ett brott och finansierar kriminella verksamheter som utnyttjar människor som tillverkar kopiorna – men det är många som tycker att det ändå är OK, man ska ju ha en fin väska.

Samtidigt tycker jag inte att det är något fel på dagens ungdomar, de är varken sämre eller bättre än ungdomar för 50, 100 eller 150 år sedan. Problemet är att de ofta inte vet tillräckligt om dagens problem.

Jag växte upp i en väldigt musikalisk familj där pianot var en familjemedlem. Min mormor köpte pianot ca 1975 (efter några år i kö – shopping á-la Sovjet), ett vackert glansigt Zimmermann med benvita tangenter – elefantbenvita. Jag brukade fascineras över hur fina de tangenterna var, hur släta de kändes under fingertopparna. Hade någon berättat för mig då om tjuvjakten, utrotningshotade djur, och vad elefanter utsätts för, skulle tangenterna inte vara lika fascinerande. (Visst fanns det fler elefanter 1975 – 1 500 000, jämfört med 400 000 idag. Men det gör det inte mer OK att döda djur för deras ben.) Oavsett hur många informationskällor man har (och på den tiden hade jag bara en någorlunda trovärdig källa – min familj), är det de vuxnas (=de kunnigas) ansvar att upplysa och engagera.

Problemet ligger i stort sett i kommunikation: vi pratar alldeles för lite med ungdomar. Vi pratar mycket mot dem – men inte med dem. Det krävs en dialog, en interaktion där vi som kan och förstår ska ha tid och resurser att förklara och bevisa. Denna interaktion ska fortsätta när vi kommer hem från jobbet som CSR specialister, hållbarhetsansvariga eller miljöstrateger, drar på oss mjukisbyxor och pratar med familjen över middagsbordet.

I och för sig gäller det inte bara ungdomar. Under nätverksträffen med TEM:s Miljönätverk förra veckan poängterade en väldigt passionerad talare att människor överhuvudtaget vet så otroligt lite om dagens miljöproblem (hur många vet att svenska insjöarna växer igen lika snabbt som Östersjön?), och att det behövs mer offentliga sammanhang där experter kan slå larm. ”Vi vill klaga!” sa hon. Och det måste vi göra – vi som jobbar med hållbarhet. Vi måste våga klaga, våga vara excentriska ragator.

Brist på relevant information och för svagt engagemang från oss som kan och förstår – det måste vi börja jobba med. Det och sopsortering och ekomaten och allt det andra. Det ansvar som ligger på samhället är precis lika stort som företagens eller statens ansvar.

Lärorik nätverksträff på temat miljöteknik som en del av hållbarhetsarbetet

Onsdag den 28/1 var det dags för nätverksträff med TEMs miljönätverk och den här gången var det Malmö Cleantech City som var värd för eventet. Malmö Cleantech City är en verksamhet under Malmö stad som består av ett miljöteknikkluster (företagsnätverk), ett showroom för miljöteknikföretag (i samma lokaler som nätverksträffen) och en testbädd (matchning mellan innovativ miljöteknik och beställarintressen inom offentlig och provat sektor). Thobias från Malmö Cleantech City hade ordnat en trevlig frukostbuffé med frallor, smoothies och kaffe och efter en kortare introduktion av TEM och Malmö Cleantech var det dags att köra igång dagens späckade schema.

Träffen började med ett timlångt pass med presentationer från bolag från miljöteknikklustret. Det blev ett lärorikt pass med bra uppdateringar från vad som händer inte miljöteknikområdet för tillfället och diskussioner om vad som vill till för att åstadkomma beteendeförändringar, nå fram till kunder mm.

Först ut var Techem som har system för att mäta vatten och värmekonsumtion som man både säljer och hyr ut till fastighetsägare för att skapa mer rättvisa beräknings- och debiteringsunderlag. Man har bland annat sett att systemet leder till bland annat en minskning på 30% i varmvattenkonsumtion hos användarna! Här följde en diskussion om vad som motiverar konsumenter till att upprätthålla beteendeförändringar. Techem hade sett att ”tävlingsmomentet” som incitament fanns med i bilden i ett par månader och att det sedan var ekonomiska besparingar som var det kvarvarande motivet för konsumenten. Nätverket kompletterade diskussionen med referenser till studier som visat att enkel miljörelaterad information, till exempel ”hur många fler villor per år som kan värmas upp”, också motiverar användare till att upprätthålla beteendeförändringen. Enligt dessa studier är det viktigt att informationen är begriplig och presenteras i handfasta enheter (t.ex. antal uppvärmda villor) snarare än abstrakta mått (t.ex. besparade kilo CO2 utsläpp).

Ett annat företag som visade på betydelsen av att möjliggöra beteendeförändringar är Knycer, som presenterade sina energieffektiva torkskåp. Här diskuterade vi bland annat invanda föreställningar och vikten av att kunna komplettera försäljningsargument kring produkten med rådgivning om hur man kan ändra förbrukningsmönster. I exemplet med torkskåp kan det handla om att rådgiva fastighetsägare kring hur man ska kunna boka en tvättstuga och torkrum, för att tiderna ska möjliggöra att man använder betydligt mer energieffektiva lösningar.

Desso väckte intresse med presentation om hur man har ställt om till att arbeta med cirkulär design. Desso tillverkar mattor och startade år 2008 sitt Takeback & Reuse-program, där man tar tillbaka alla sina mattor. Många företag och branscher har en väldigt stor omsättning av material – till exempel byts flygplansmattor ut i snitt en gång per år – så betydelsen av att ställa om produktionen till hållbara lösningar är enormt stor. För att överbrygga tiden det tar tills att Dessos egna mattor kommer tillbaka in i systemet (de har har överlag en livslängd på minst 10-15 år) tar man också hand om de förbrukade mattor som producerats av konkurrenter. Ett kompletterade initiativ som Desso fått mycket uppmärksamhet för är deras insamling av förbrukade fisknät som annars förorenar världens hav men vars material gör sig bra som komponent i mattor. Här diskuterade deltagarna också vilka utsläpp som takeback-systemet själv orsakar, vilket pekar på vikten av att som Desso ha gjort sin hemläxa och kunna demonstrera att man räknat på olika lösningars miljöpåverkan innan man rullar ut program för att öka återvinningen.

HS Kraft talade om olika incitament för att öka utbyggnaden av förnybar energi och Gari Ecopower berättade om hur man arbetar för att screena av de bästa lösningarna för solenergi för fastighetsägare. Frawsen från Gari Ecopower gick igenom de vanligaste teknikerna för solenergi som finns på marknaden idag och berättade om hur han arbetar för att lösa en av miljötekniksektorns stora utmaningar, att hitta leverantörer överlever som organisation lika länge som själva installationen gör.

Efter en fikapaus fortsatte träffen med presentationer från två av nätverkets egna medlemmar.

Martina Uldal från AnoxKaldnes berättade om deras lösningar för biologisk behandling av avloppsvatten. AnoxKaldnes, ett företag som ”består av 1% plast och 99% kunskap”, arbetar med vattenrening ifrån perspektivet att inom varje problem väntar en (affärs)möjlighet att skapa värdefulla lösningar – i AnoxKaldnes fall omvandlar man vattenföroreningar till rent vatten, energi och näring. Det blev även en intressant diskussion om krocken mellan forskning och teknikutveckling som arbetar visionärt och driver mot ständiga förbättringar, och den reella styrningen av många reningsverk idag, som inte sällan karaktäriseras av mer kortsiktiga perspektiv

Francesco Cremona berättade sedan om hur Ecophon har arbetat för en ökad resurseffektivitet. Ecophons arbetar i grund och botten för att skapa en bra inomhusmiljö genom ljuddämpningsprodukter, vilket senare lett till en rad produktutvecklingar som integrerade ljus- och värmekällor, larm, ventilation med mera. Ecophons affärsidé är baserad på ett återvinningstänkande, återvunnet glas står för 70% av materialet som används till produkterna. Francesco berättade om hur företaget gått ännu längre genom att inte bara minska avfallet per producerad enhet, utan att också hittat ett sätt att börja producera ett dräneringsmaterial av avfallet, eller biprodukten.

Sist men inte minst berättade Alnarp Cleanwater Technologies (ACT) om deras lösning för vattenrening förenskilda avlopp, av vilka vi har cirka 700 000 i Sverige. ACT’s system är baserat på biomimetik; systemet med vattenväxter skapar motsvarande ”20 km skogsbäck” hemma på tomten, utan användning av kemikalier. ACT har också med goda resultat varit med i studier om läkemedelsrening och möjliggör en 90-procentig återvinning av fosfor, högst aktuellt i och med att vi har en begränsad tillgång till forfor i världen. Hållbara lösningar ända in i kaveldunets kärna med andra ord. Den intressanta presentationen följdes av livliga diskussioner om (avsaknaden av) tillräckliga politiska lösningar för att bemöta problemen med övergödning vi har i vårt närområde.

Efter den digra mängden presentationer hängde ungefär hälften av de ca 30 deltagarna kvar på gemensam lunch och fortsatta diskussioner, väldigt trevligt tyckte vi! Flera uppskattade att få uppdateringar inom miljöteknikområdet och efterfrågade att vi skulle göra det här temat till en stående punkt, hör gärna av er med önskemål angående detta eller andra uppslag till kommande nätverksträffar!

Nätverken träffas nästa gång på Media Evolution City kl 13:00 den 23 februari, då med temat Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Varje organisation som är medlemmar i TEMs miljö- eller CSR-nätverk är välkomna att delta med två representanter. Är du inte medlem går det bra att komma och prova på en gång utan kostnad!

Stort tack för alla spännande presentationer och diskussioner och väl mött den 23 februari!

/Erika

Goda exempel från Skåne

TEM fyller 30 år i hållbarhetsbranschen 2014.

Under dessa år har vi jobbat med en mängd spännande projekt och har skaffat många goda vänner. Och detta firade vi den 9 december med en spännande nätverksträff och ett trevligt 30-årskalas!

Träffen den 9 december var årets sista och största nätverksaktivitet som vi anordnade för medlemmar i våra nätverk, CSR Skåne och Miljönätverket, men även för andra gäster och nya organisationer. Träffens tema var ”Goda exempel från Skåne”. Det var fullsatt med över 50 deltagare som kom för att inspireras av goda exempel från Skånes ledande verksamheter!

20141209_150351_resized

Träffens första talare var Rosman Jahja som jobbar med hållbarhetskommunikation på Trelleborg AB, ett av Skånes och Sveriges ledande industriföretag. Han berättade om digitala trender inom hållbarhetskommunikation, så som webbsidor med mindre text och mer video och interaktion, sociala medier och andra digitala verktyg. Hållbarhetskommunikation ska vara intressant och engagerande på individnivå, både för externa och interna intressenter. Dessutom är det viktigt att vara kreativ utan att glömma kopplingen till verksamheten: till exempel, Trelleborg AB skapar specialiserade appar som gör det smidigare för ingenjörer att genomföra olika kalkyl. Dessa appar fungerar även som ett utmärkt marknadsföringsverktyg.

20141209_150153_resizedRosman Jahja, CR Communications and Internal Communications Manager på Trelleborg AB

 

Nästa talare fortsatte inom det digitala temat: Jenny Berg Nilsson, Senior Vibe Manager och ansvarig för CSR-grupp på Massive Entertainment, presenterade CSR-arbete på ett av världens största dataspelbolag, det Skåne-baserade Massive. Branschen är ny och dynamisk, och där finns en enorm potential för CSR-arbete – både uppströms (leverantörskedjan, IT-lösningar) och nedströms (påverkan av dataspel på användare och tillverkares ansvar).

Evelina Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och projektledare på Furuboda Arbetsmarknad, pratade om en hållbar och inkluderande arbetsmarknad. Furuboda är en ideell förening med över 4000 medlemmar och med säte i Skåne. En av dess verksamheter, Furuboda Arbetsmarknad jobbar stenhårt för att hjälpa både funktionshindrade människor komma ut på arbetsmarknad OCH företag att handleda anställda med särskilda behov. Evelina berättade om ett värdefullt och intressant projekt där Furuboda Arbetsmarknad samarbetar med Region Skåne och försöker göra den skånska arbetsmarknaden bättre och öppnare.

20141209_154741_resizedEvelina Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och projektledare på Furuboda Arbetsmarknad

 

Det går inte att prata om goda exempel från Skåne utan att Region Skåne är med i diskussionen! Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör, presenterade Skånes utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne 2030. “Vad trevligt med så mycket positivt om Skåne!”, som en av våra gäster sa. Mikael Stamming gick igenom de fem prioriterade ställningstagandena och berättade om några spännande projekt som planeras i den närmaste framtiden, som till exempel höghastighetsbanor som ska länka Malmö/Köpenhamn med Göteborg och Oslo. Att göra Skåne till internationellt föredöme är ett övergripande mål för Region Skånes utvecklingsstrategi!

20141209_160521Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör

 

Kristina de Geer, Region Skånes miljösamordnare, gav en bra inblick i Region Skånes miljöarbete. Hon gick igenom Regionens alla miljömål och sedan fokuserade på två – Fossilbränslefri och klimatneutral verksamhet och Hållbar resursanvändning. Enligt Kristina, går utvecklingen av miljöarbete i en positiv riktning: just nu byggs 6 vindkraftverk åt Region Skåne som kommer att motsvara c:a 40 procent av Regionens elbehov. Om 5 år ska Skåne vara fossilbränslefritt och fungera i enlighet med ett nytt hållbart konsumtionsmönster med minskad mängd avfall.

Efter en kort avslutning av TEM:s Marie Pettersson som berättade varför TEM också är ett gott exempel från Skåne fortsatt kvällen med en 30-årsfest hos oss på TEM. Tack alla ni som kom att fira med oss!

Vi välkomnar även nya medlemmar i CSR Skåne: Furuboda Arbetsmarknad, Stena Fastigheter och Massive Entertainment!

Nätverksträff den 9 december: program

Den 9 december träffas medlemmar i TEM:s nätverk på Scandic Stortorget i Malmö för årets sista och största nätverksträff med tema Goda exempel från Skåne.

programTräffen börjar kl. 14:30 med en kort inledning från TEM:s Daniel Eriksson som ska presentera TEM:s nya tjänster och utbildningar.

Efter Daniel ska Rosman Jahja, CR Communications and Internal Communications Manager på Trelleborg AB, berätta om digitala trender i hållbarhetskommunikation.

Vi fortsätter med det digitala temat i nästa presentation. Jenny Berg Nilsson, Senior Vibe Manager och ansvarig för CSR-grupp på Massive Enternainment, ska presentera CSR-arbete på ett av landets största dataspelbolag.

Sedan lämnar vi ord till Evelina Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och projektledare på Furuboda Arbetsmarknad, som ska berätta om hur man skapar en hållbar och inkluderande arbetsmarknad.

Efter en kort paus ska träffens nästa talare, Region Skånes utvecklingsdirektör Mikael Stamming presentera den regionala utvecklingsstrategin.

Kristina de Geer, Region Skånes miljösamordnare, kommer att berätta om det interna miljöarbete på Region Skåne.

Marie Pettersson, TEM, avslutar träffen med en kort resumé av TEM:s första 30 år i hållbarhetsbranschen.

Vi ser fram emot en spännande och intressant träff!

______________________________________________________________________________

Om din organisation vill gå med i TEM:s nätverk eller om du vill veta mer om våra aktiviteter, läs mer här eller kontakta oss.

______________________________________________________________________________

Bränner vi våra återvinningsmål?

AvfallshierarkinI allt ifrån miljöbalken 2 kap. (hushållnings och kretsloppsprinciperna) till EU:s avfallshierarki är det tydligt att vi bör satsa på återvinning och återanvändning framför energiutvinning. Avfall är en viktig resurs och avfallet ska tas tillvara så att vi får tillbaka största möjliga värde. Detta går också hand i hand med tanken på cirkulär ekonomi som fler och fler anammar. EU lanserade t.ex. i somras mål som innebär att 80% av allt förpackningsavfall i Europa ska återanvändas, eller återvinnas 2030.

Vad är det då som gått snett? Någonstans har investeringsivern i förbränningsanläggningar gått över styr. Från början var tanken mycket god, att bränna avfall som annars skulle deponeras. Men allt eftersom vi klättrat uppåt i avfallshierarkin känns detta som ett allt mer förlegat sätt att hantera avfall på. Antalet förbränningsanläggningar ökar hela tiden och snart är vi uppe i 35 stycken. Vi har idag en kapacitet att förbränna avfall vid de anläggningar som finns i Sverige som överstiger tillgången på inhemska sopor. 2014 kan svenska anläggningar bränna upp ca 6,3 miljoner ton avfall medan det bara finns 5,3 miljoner ton svenskt avfall att tillgå. Så därför måste vi importera istället, t.ex. från Norge. Men det har även hänt att vi tagit soporna så långväga ifrån som Italien…

Men det här är ju bra, säger då antagligen någon. De länder vi importerar ifrån skulle annars kanske deponerat dessa sopor vilket är resursmässigt sämre. Och visst stämmer det. Just nu. I takt med att EU lagstiftningen på området skärps kommer fler och fler länder att vilja ta hand om sitt avfall på ett bättre sätt och dessutom dra nytta av dess värde. Vad gör vi då?

Självklart finns det en mängd avfall som även fortsättningsvis ska förbrännas som t.ex. smittförande avfall, läkemedelsrester etc. Och det finns troligen en hel del specialfall där det är mer gynnsamt för miljön att förbränna avfallet än att återvinna det. Men för att nå ett hållbart samhälle via en cirkulär ekonomi behöver vi ta vara på de material vi förbrukar på ett mera resurssnålt sätt än idag.

För att få den här utvecklingen att gå åt rätt håll kan det behövas tydliga styrmedel. Enligt experter på området skulle man t.ex. kunna högbeskatta förbränning av avfall, förbjuda deponering och förbränning av återvinningsbara material etc.

Läs mer:
Svensk avfallshantering 2014, rapport Avfall Sverige

/Marie Pettersson

ISO 14001: miljöträff den 23 oktober

Nästa år kommer en ny version av miljöstandarden ISO 14001. Idag finns det en draft tillgänglig på SIS webbportal, och om några månader kommer det en ny.miljönätverk_loggan

Vilka ändringar blir det i standarden? Hur kan företag och organisationer enkelt anpassa sig till de nya kraven i ISO 14001?

Dessa och andra viktiga frågor diskuterade medlemmar i TEM:s Miljönätverk på miljöträffen på Nordic Waterproofing i Höganäs den 23 oktober.

20141023_131340Dagens värd Stefan Svensson inledde träffen med en väldigt intressant presentation av de innovativa produkter som Nordic Waterproofing jobbar med. Bland annat berättade han om takmaterial som renar luften  genom att bryta ned NOx mycket snabbare. Enligt Stefan är de tre värdeorden – glädje, ansvar och engagemang – väldigt viktiga för alla medarbetare på Nordic Waterproofing.

Patric Wichmann, revisor från SP med 8-årserfarenhet från revisionsarbetet, gav en inblick i hur SP tänker kring förändringarna i ISO 14001, hur uppdateringsprocessen för standarden ser ut och om företag och organisationer kan komma med förslag och synpunkter på de nya frågeställningarna i ISO 14001.

20141023_13352420141023_142053

Efter en god fika berättade TEM:s Marie Pettersson mer konkret om vilka förändringar som kommer att ske enligt den senaste draften av ISO 14001. Enligt Marie blir det mer fokus på ledningens engagemang, intern kommunikation och inte minst intressentdialog.

Träffen avslutades med en visning av Nordic Waterproofings produktion – en spännande verksamhet med avancerad utrustning och hög grad av automatisering.

IMG_20141023_151904IMG_20141023_152645IMG_20141023_152044

______________________________________________________________________________

I början av 2015 ska en ny draft av ISO 14001 lanseras. Då kommer TEM att anordna ett frukostmöte för att diskutera den nya versionen. Mer information om frukostmötet kommer inom kort. Håll utkik efter våra evenemang!

______________________________________________________________________________

Om din organisation vill gå med i TEM:s nätverk eller om du vill veta mer om våra aktiviteter, läs mer här eller kontakta oss.

______________________________________________________________________________

TEM:s nyhetsbrev september

Nyhetsbrev_septLäs TEM:s nyhetsbrev för september:

– CSR-träff den 29 september och Miljöträff den 23 oktober

– Hållbar sjukvård i samarbete med Miljöaktuellt

– LED-belysningsprojekt i samarbete med ICA

– TEM:s konsulttjänster

TEM:s utflykt i vackra Öresund

Igår körde TEM höstens första nätverksaktivitet – ett studiebesök med forskningsfartyget Sabella som var lika lärorik som båtresan i juni. Det vackra hösthavet bjöd på vind och även lite regn, men stämningen var härlig och djuren som marinbiologen Kristina tog upp från vattnet var spännande att se – att ett så varierat och rikt djurliv finns så nära oss är fascinerande!

20140909_13134820140909_13333120140909_134348

Härlig stämning under den lärorika båtresan

20140909_14211420140909_13463520140909_142158

Rika bottenprover med varierande djurarter: i mitten – islandsmussla, jordens äldsta djur som kan bli 400 år gammalt; till höger – hästmusslor med sjöstjärnor och koralldjur

20140909_14270120140909_14245320140909_133552

Öresunds olika sjöstjärnor och det vackra hösthavet

 

 

 

   

Så dränker LEGO sitt varumärke i olja

Under min semester i sommar har jag försökt koppla bort så mycket jobbrelaterat som möjligt men vissa hållbarhetsnyheter har ändå letat sig fram till hängmattan. Har två små pojkar som älskar att leka med LEGO och som har rätt mycket av den varan, så när Greenpeace körde igång sin kampanj inriktad på att få LEGO att avsluta sitt samarbete med oljejätten Shell, kunde jag inte låta bli att kolla upp det hela.

Har haft LEGO som lite föredöme när det gäller att åtminstone kommunicera sitt hållbarhetsarbete via sin hållbarhetsredovisning. I leksaksbranschen ligger de jämförelsevis långt fram här. Det var därför en stor besvikelse att läsa om deras fortsatta samarbete med Shell. Shell är ett av oljebolagen i blåsväder just nu pga. av deras planer på att exploatera oljetillgångar i Arktis något som innebär stor skaderisk för de mycket känsliga ekosystemen där. Blir riktigt förbannad när jag tänker på att de först profiterat på ett fossilt bränsle som bidragit till växthuseffekten så att isen där uppe smält, och nu tänker dra nytta av detta för att borra efter mer olja som gör skadan ännu större.

Men hur tänker LEGO? Samarbeten mellan företag och organisationer kan vara en viktig del i CSR- arbetet och verka varumärkesstärkande. Men då gäller det förstås att hitta rätt partner. Samarbetet med Shell är gammalt och tog ny fart 2011. Undrar dock hur gynnsamt det egentligen är för LEGO. Har hållbarhetsavdelningen haft något att säga till om i frågan?

Någon måste i begynnelsen sett möjligheterna med exponeringen av LEGOs produkter på ett stort antal bensinstationer i utbyte mot att sätta Shells varumärke på LEGO, men nu ger det istället en hel massa badwill. Och jag som trott att LEGO på något sätt ville ”gottgöra” eller ”tona ner” att deras produkt är gjord av fossilt material, men icke. Förstår att Shell ser en möjlighet att bättra på sin image, det är klart. Men inser inte LEGO att de dränker sitt varumärke i oljan?

Vill man då att ens barn ska leka med produkter från ett företag med så taskiga värderingar? Var rätt trött på alla små bitar som ligger och skräpar i vråna hemma redan tidigare och det här kan nog vara droppen, i alla fall tills LEGO brutit samarbetet med Shell.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Favorit i repris: båttur med Sabella den 9 september

Utflykten den 11 juni var riktig bra, informativ och rolig. Eftersom det var flera som ville följa med men inte kunde tänkte vi anordna en till utflykt med Sabella den 9 september!

Vi bjuder alla medlemmar på en båttur med IMG_5265fartyget Sabella som avgår från Helsingborg kl 13:00 den 9 september.

2Forskningsfartyget Sabella kommer att ta oss ut i sundet mellan Ven och Helsingborg, där vi kommer att ta prov från botten med havets olika invånare. En marinbiolog ska berätta om de djur som vi får upp och om Öresund. Provtagningen sker på 25-30 meters djup.

Båten avgår kl 13:00 från Helsingborgs hamn. Turen tar ungefär 2,5 timmar, så räkna med att komma iland runt 15:30. Anmäl dig till anna.yelistratova@tem.se innan fredag den 5 september! Först till kvarn gäller.

Vi ses den 9 september!

Ladda ner inbjudan som PDF

Ansvarstagande i leverantörskedjan en utmaning för många verksamheter

Idag anses det långt ifrån tillräckligt att bara ha kontroll över sin egen verksamhet. Vi är numera väl medvetna om att alla företag är förbundna med ett nät av leverantörer och entreprenörer. Detta som vi idag kallar leverantörskedjan, men kanske istället borde kalla leverantörsnätet, är en del av verksamhetens inflytandesfär och som namnet antyder något som verksamheten bör försöka påverka i en positiv riktning.

De förväntningar som ställs på en verksamhets leverantörsarbete hänger till stor del ihop med dess möjlighet att påverka sina leverantörer. Som en liten spelare med inköp som endast motsvarar en bråkdel av leverantörens produktion kan det vara svårt att ställa miljö- eller arbetsmiljökrav som får någon egentlig verkan. Är man däremot ett storbolag som står för större delen av en leverantörs inkomst ser möjligheterna annorlunda ut.

Men även de som vi identifierar som riktigt stora företag kan ha svårigheter att styra och följa upp hållbarhetsprestandan hos ett ansenligt antal leverantörer och underleverantörer. Därför ser vi idag fler och fler branschorganisationer som tar ett helhetsgrepp och som genom att samla en stor del av branschen bakom sig får tyngd och därmed lättare gehör för sina krav. Exempel på en sådan branschorganisation är ICTI (International Council of Toy Industries) som samlar leksaksföretag från 20 länder och som bl.a. verkar för bättre villkor i de fabriker i framförallt Kina där tillverkningen sker. Som verktyg används en gemensam uppförandekod som följs upp genom revisioner på plats av organisationen. Better Cotton Initiative (BCI) fokuserar på att göra bomullsindustrin bättre för miljön samt de som arbetar i denna och ett stort antal textilföretag är medlemmar, bl.a. svenska Kapp Ahl och H&M.

Det finns också diverse databaser man kan använda sig av för att få hjälp med att utvärdera om ens leverantörer följer internationella normer, eller inte. Har man hundratals leverantörer blir det snudd på omöjligt att skicka ut och följa upp uppförandekoder. Idag finns det verktyg för att samla in information och att identifiera var riskerna i leverantörskedjan kan finnas för att kunna göra riktade satsningar där. Sedex är en databas där leverantörer kan rapportera in information om uppfyllnad av krav vid genomförda revisioner. På så sätt kan flera kunder ta del av resultaten utan att göra egna revisioner. Andra exempel på liknande initiativ är Business Social Compliance Initiative (BSCI) eller Supply Chain Information Management (SIM).

Kraven på transparens vad gäller arbetet med leverantörer har också ökat. I de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning (GRI G4) som kom förra året är en beskrivning av leverantörskedjan med som en del av rapporteringen, samt även olika indikatorer kopplade till hur leverantörerna lever upp till krav på alltifrån miljö till mänskliga rättigheter. När nu EU:s nya lagstiftning om obligatorisk hållbarhetsredovisning för de största företagen går igenom kommer fler att bli tvungna att exponera sitt leverantörsarbete.

Det har här funnits en debatt om att ökade krav skulle kunna leda till att man väljer bort små leverantörer med ”tvivelaktigt” hållbarhetsarbete för att istället välja större aktörer som är lättare att kontrollera och följa upp, istället för att ha en dialog med och försöka hjälpa de mindre leverantörerna. Detta skulle då kunna leda till arbetslöshet och social utslagning hos småleverantörer i utvecklingsländer.

Även om det säkert finns de som väljer den ”enklaste vägen” tror jag att rapportering och transparens är rätta vägen att gå. Man kan vända på resonemanget. Hur troligt är det att den typ av företag som väljer bort småleverantörer vid krav på öppnare leverantörsarbete skulle göra någon större insats för de mindre leverantörerna i skymundan? Och brott mot mänskliga rättigheter, dålig arbetsmiljö och miljöproblem är väl inte något vi kan rättfärdiga med att man annars skulle förlägga produktionen någon annan stans, eller?

Det finns såklart stora utmaningar i detta arbete. Många verksamheter mäktar idag inte med att gräva djupare i leverantörsleden än ett steg ner. Underleverantörerna och deras leverantörer blir på så sätt en grå massa som vi vet rätt lite om. Samtidigt är mycket arbete på gång och förhoppningsvis kommer vi i framtiden i större utsträckning att kunna ta ett tydligare ansvar för hela värdekedjan.

/Marie Pettersson