Category Archives: miljölagar

Blogg på is

Som det kanske märkts med postningarna i år har vi lagt bloggen lite på is, vi hinner helt enkelt inte med då vi har fullt upp med uppdrag, nätverk och projekt.

Du kan dock fortfarande följa oss på bland annat:

Hemsidor:

Facebook

Twitter:

Nyhetsbrev

Glöm inte heller att anmälda dig till vårt nyhetsbrev så du får uppdateringar om utbildningar, nätverksträffar och konferenser:

http://www.tem.se/om-tem/nyhetsbrev.html

Nätverksträffar, utbildningar, workshops – har du koll på vår kalender?

Det händer mycket på TEM under de kommande veckorna – som även är sista veckorna av året: nätverksträffar, utbildningar, workshops.

Dags att uppdatera kalendern och boka in datumen:

Hållbar konsumtion, nätverksträff

12-11-kallelse

12 november, 08.30-12.00
värd: Malmö Stad Miljöförvaltning, Bergsgatan 17, Malmö
talare: Miljöförvaltning/Fairtrade City, IM Fairtrade, Höganäs Sweden AB, Livsmedelsakademin, Sysav
Program som PDF >>
Anmälan >>

Att engagera, halvdagskurs

17 november, 09.00-12.00
kursledare: Daniel Eriksson
plats: TEM, Sortorget 17, Malmö
Mer information om kursen >>
Anmälan >>

Nya ISO 14001:2015, halvdagskurs

19 november, 09.00-12.00
kursledare: Marie Pettersson
plats: TEM, Sortorget 17, Malmö
Kursinfo som PDF >>
Anmälan >>

Workshop med upphandlingsmyndigheten

8-12-inbj

8 december, 09.00-12.30
värd: Swecare, Biblioteksgatan 25, Stockholm
talare: Swecare, Swedish MedTech, Upphandlingsmyndigheten, nya medlemmar i NCSH
Inbjudan som PDF >>
Anmälan >>

Hållbar utveckling i Skåne, nätverksträff

9-12-inbj

9 december, 13.00-16.00
värd: Lunds Universitets Hållbarhetsforum, Paradisgatan 2, Lund
talare: Lunds Univeristet, TEM/NCSH, Tillväxktverket, Peab Anläggning (programmet uppdateras löpande)
Inbjudan som PDF >>
Anmälan >>


Kontakta oss för mer information om våra aktiviteter!


Viktigaste nyheterna i nya ISO 14 001

Ingen som jobbar med ledningssystem har väl undgått att standarder som ISO 14 001 (miljöledning) och ) 9001 (kvalitetsledning) just nu genomgår stora förändringar. Eftersom jag själv jobbar en hel del med miljöledningssystem, både vad gäller revisioner, systemutveckling och utbildningar, har det för mig varit extra intressant att följa denna utveckling.

Efter att ha läst ett utkast av nya ISO 14001:2015 känner jag spänning och förväntan inför de kommande förändringarna. Man fördjupar standardens syfte att nå en ständig förbättring och närmar sig mer och mer hållbarhetsområdet i stort. Här kommer en sammanfattning av några av de viktigaste ändringarna:

Ledningens engagemang lyfts
På mina utbildningar brukar jag säga att ledningens engagemang är den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt miljöarbete. Detta är också något man tar fasta på i den nya standarden. Ledningens representant försvinner som funktion och istället lyfts mer ansvar över till ledningen för att se till att systemet är levande, resurser finns och målen nås. Ledningen ska också stödja medarbetare i ledande roller i deras miljöarbete.

Strategiskt synsätt
Här gäller det att se på verksamheten i ett större perspektiv. Vilka hot och möjligheter finns det på miljöområdet? Hur hanteras dessa? I detta arbete ingår att identifiera intressenter och deras behov och förväntningar. Vilka miljöfrågor är viktiga för verksamhetens bredare strategiska organisationsmål?

Koppling mellan miljö och hållbar utveckling
Ett av målen är att göra tydligare koppling mellan miljöfrågan och hållbar utveckling i stort. Många miljöfrågor har direkta samhällskonsekvenser som t.ex. klimatfrågan, kemikalier i miljön etc. Genom att förstå sina intressenters behov öppnar man upp för ett bredare ansvarstagande på hållbarhetsområdet.

Livscykelperspektiv och miljöanpassad produktutveckling
Det kan vara stor skillnad på var i livscykeln en produkt har sin största påverkan. Därför ökar man nu kraven på att identifiera miljöaspekter under hela produktens eller tjänstens livscykel. Det handlar om att ha kunskap om värdekedjan samt säkerställa styrning, eller påverkan på outsourcade processer. I detta ingår även att lyfta in miljötänk i produktutvecklingsprocessen och då tänka på den påverkan produkten har under hela livscykeln.

Utöver detta förtydligas kravet på att kontrollera efterlevnaden av lagar och andra krav. Detta ska göras med förutbestämda frekvenser samtidigt som kunskap och förståelse för efterlevnadsstatusen ska upprätthållas. Det blir även ökad fokus på miljöprestanda där det förtydligas att indikatorer ska fastställas för de mål man satt upp.

Det har tidigare sagts att den slutgiltiga standarden ska komma under juli 2015, men fler och fler rykten gör gällande att vi kan få vänta fram till september innan allt är på plats. Men med tanke på att vi idag är 98 % säkra på hur förändringarna kommer att se ut, finns det ingen anledning att vänta, utan starta förändringsarbetet redan nu.

/Marie Pettersson

PS vill du veta mer har vi en halvdagskurs i nya ISO 14001 den 8 april i våra egna lokaler centralt i Malmö.

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

20141127_081933_resized
Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat, allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor som får åskådliggöra vad jag tycker problemet är. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger of Sweden, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle vara optimerad för. Man kan prata hur mycket man vill om cirkulär ekonomi, återvinning av material etc. etc, men den största miljöaspekten är faktiskt många gånger är kvaliteten på de saker vi köper.

För ett 10-tal år sedan inbillade i alla fall jag mig att kvalitet kostar pengar, lägger man lite extra pengar så håller saken längre och man tjänar pengar i slutändan. Med andra ord en dyr skjorta håller längre, men det stämmer inte heller idag. Köpte en skjorta av ovan nämnda bolag och knapparna ramlade av efter en månad. Nu ska jag inte hänga ut dem för de är förmodligen inte bättre eller sämre än någon annan. Skosulor sliter jag numera ut på ett år, strumpor håller knappt att gå med nuförtiden. T-shirts får tunnare och tunnare tyg. Elektronik, inredningsartiklar etc etc får mer och mer karaktären av engångsprylar och du måste snart ha en årsbudget för tv, dator, kamera, telefon och köksstolar. När man var liten höll jeans för dagligt hasande i grus, nu slits dem sönder av min stoppade kontorsstol. Min Carlton resväska från 90-talet höll 15 år, sen den säckade ihop får jag köpa ny resväska varje år. Hjulen håller inte längre att rulla på, tydligen ska en resväska numera bara tåla att ligga still och då helst utan någonting i.

Det enda jag kan komma på där kvaliteten och hållbarheten faktiskt blivit bättre är LED-belysning, men det är helt drivet av lagstiftning. Kavajer har samma kvalitet och håller fortfarande länge, men nåt annat kommer jag inte på.

Mitt förslag är att vi alla konsumenter tvingar fram en bättre kvalitet. Självklart ska vi handla ekologiskt och se till att material får plats i en cirkulär ekonomi, men i alla fall jag tror att den viktigaste aspekten är kvalitet. Så om vi alla lämnar tillbaka alla trasiga saker inom garantitiden kommer företagen att bli tvungna att justera kvaliteten och naturligtvis då även priset. Den dåliga kvaliteten kan levereras eftersom du som kund accepterar det och inte nyttjar dina rättigheter som faktiskt finns i svensk konsumentköplag.

Vi behöver en ekonomi där hjulen snurrar lite saktare, företag levererar kvalitet som de får betalt för, vi konsumenter får produkter som håller, de som arbetar med att producera får vettiga arbetsförhållanden och en yrkesstolthet. För inte blir jag lyckligare av att jag får gå och köpa 50 par strumpor som går sönder direkt istället för 10 som håller. Jag betalar gärna för strumpor i bra kvalitet och får då mer tid för barn och familj, istället för att springa på stan och ersätta strumpor och allt annat skräp som gått sönder.

/Daniel Eriksson

Bränner vi våra återvinningsmål?

AvfallshierarkinI allt ifrån miljöbalken 2 kap. (hushållnings och kretsloppsprinciperna) till EU:s avfallshierarki är det tydligt att vi bör satsa på återvinning och återanvändning framför energiutvinning. Avfall är en viktig resurs och avfallet ska tas tillvara så att vi får tillbaka största möjliga värde. Detta går också hand i hand med tanken på cirkulär ekonomi som fler och fler anammar. EU lanserade t.ex. i somras mål som innebär att 80% av allt förpackningsavfall i Europa ska återanvändas, eller återvinnas 2030.

Vad är det då som gått snett? Någonstans har investeringsivern i förbränningsanläggningar gått över styr. Från början var tanken mycket god, att bränna avfall som annars skulle deponeras. Men allt eftersom vi klättrat uppåt i avfallshierarkin känns detta som ett allt mer förlegat sätt att hantera avfall på. Antalet förbränningsanläggningar ökar hela tiden och snart är vi uppe i 35 stycken. Vi har idag en kapacitet att förbränna avfall vid de anläggningar som finns i Sverige som överstiger tillgången på inhemska sopor. 2014 kan svenska anläggningar bränna upp ca 6,3 miljoner ton avfall medan det bara finns 5,3 miljoner ton svenskt avfall att tillgå. Så därför måste vi importera istället, t.ex. från Norge. Men det har även hänt att vi tagit soporna så långväga ifrån som Italien…

Men det här är ju bra, säger då antagligen någon. De länder vi importerar ifrån skulle annars kanske deponerat dessa sopor vilket är resursmässigt sämre. Och visst stämmer det. Just nu. I takt med att EU lagstiftningen på området skärps kommer fler och fler länder att vilja ta hand om sitt avfall på ett bättre sätt och dessutom dra nytta av dess värde. Vad gör vi då?

Självklart finns det en mängd avfall som även fortsättningsvis ska förbrännas som t.ex. smittförande avfall, läkemedelsrester etc. Och det finns troligen en hel del specialfall där det är mer gynnsamt för miljön att förbränna avfallet än att återvinna det. Men för att nå ett hållbart samhälle via en cirkulär ekonomi behöver vi ta vara på de material vi förbrukar på ett mera resurssnålt sätt än idag.

För att få den här utvecklingen att gå åt rätt håll kan det behövas tydliga styrmedel. Enligt experter på området skulle man t.ex. kunna högbeskatta förbränning av avfall, förbjuda deponering och förbränning av återvinningsbara material etc.

Läs mer:
Svensk avfallshantering 2014, rapport Avfall Sverige

/Marie Pettersson

ISO 14001: miljöträff den 23 oktober

Nästa år kommer en ny version av miljöstandarden ISO 14001. Idag finns det en draft tillgänglig på SIS webbportal, och om några månader kommer det en ny.miljönätverk_loggan

Vilka ändringar blir det i standarden? Hur kan företag och organisationer enkelt anpassa sig till de nya kraven i ISO 14001?

Dessa och andra viktiga frågor diskuterade medlemmar i TEM:s Miljönätverk på miljöträffen på Nordic Waterproofing i Höganäs den 23 oktober.

20141023_131340Dagens värd Stefan Svensson inledde träffen med en väldigt intressant presentation av de innovativa produkter som Nordic Waterproofing jobbar med. Bland annat berättade han om takmaterial som renar luften  genom att bryta ned NOx mycket snabbare. Enligt Stefan är de tre värdeorden – glädje, ansvar och engagemang – väldigt viktiga för alla medarbetare på Nordic Waterproofing.

Patric Wichmann, revisor från SP med 8-årserfarenhet från revisionsarbetet, gav en inblick i hur SP tänker kring förändringarna i ISO 14001, hur uppdateringsprocessen för standarden ser ut och om företag och organisationer kan komma med förslag och synpunkter på de nya frågeställningarna i ISO 14001.

20141023_13352420141023_142053

Efter en god fika berättade TEM:s Marie Pettersson mer konkret om vilka förändringar som kommer att ske enligt den senaste draften av ISO 14001. Enligt Marie blir det mer fokus på ledningens engagemang, intern kommunikation och inte minst intressentdialog.

Träffen avslutades med en visning av Nordic Waterproofings produktion – en spännande verksamhet med avancerad utrustning och hög grad av automatisering.

IMG_20141023_151904IMG_20141023_152645IMG_20141023_152044

______________________________________________________________________________

I början av 2015 ska en ny draft av ISO 14001 lanseras. Då kommer TEM att anordna ett frukostmöte för att diskutera den nya versionen. Mer information om frukostmötet kommer inom kort. Håll utkik efter våra evenemang!

______________________________________________________________________________

Om din organisation vill gå med i TEM:s nätverk eller om du vill veta mer om våra aktiviteter, läs mer här eller kontakta oss.

______________________________________________________________________________

TEM:s nyhetsbrev september

Nyhetsbrev_septLäs TEM:s nyhetsbrev för september:

– CSR-träff den 29 september och Miljöträff den 23 oktober

– Hållbar sjukvård i samarbete med Miljöaktuellt

– LED-belysningsprojekt i samarbete med ICA

– TEM:s konsulttjänster

Due Diligence som nygammal trend

Due Diligence har ingen riktigt bra översättning på svenska men skälig aktsamhet, försiktighetsbesiktning eller företagsbesiktning brukar användas när man på svenska pratar om Due Diligence. Begreppet Due Diligence förknippas oftast med den juridiska besiktning en köpare, och ibland säljaren, genomför vid företagsförvärv. Undersökningen görs ur ett riskperspektiv för att kunna bestämma ett rimligt pris som tar hänsyn till eventuella risker som kan komma att minska företagets värde framöver. Due Diligence anses vara en relativt ny trend inom arbete med miljö och CSR för att skapa värde och minimera risker vid företags anskaffning av något, men är konceptet Due Diligence verkligen något nytt?

Faktum är att Due Diligence går många år tillbaka. Redan för några tusen år sedan funderade de romerska juristerna kring hur de som ingick köpeavtal kunde ges en juridisk säkerhet. Grundtanken var att man med tydliga regler kan ingå avtal och ju fler som ingår avtal desto bättre för ekonomin. De största funderingarna låg i vem som bar ansvaret om något blev fel på det man hade köpt eller hur man kunde säkerställa att prestationerna var någorlunda rimliga för bägge parter. Ett användbart förfarande på denna tid var att inkorporera lokala seder som ett alternativt regelverk när lagen inte riktigt räckte till. Ett än mer användbart sätt att säkra att man köpte en bra sak var att undersöka denna sak innan man tog emot den och därmed blev ägare till saken (de kallade detta diligentia). Detta förfarande kan man idag se som en slags light Due Diligence.

Om saken man undersökte och vidare köpte var relativt liten och okomplicerad fungerade detta utmärkt men var hände om man till exempel köpte 20 stycken tävlingshästar och köparen senare påstod att hästarna var av dålig kvalitet med dolda fel och därför ville betala mindre eller kanske inte alls. Man behövde då en domare som beslutade i fallet. För att domaren skulle kunna ta ett beslut ställde han sig frågan ”vad skulle en förnuftig människa göra under liknande omständigheter?” Detta blev till konceptet Due Diligence. Vad skulle hända om tävlingshästarna blev sjuka och dog strax efter att de togs emot av köparen? Borde köparen ha vetat om detta? Visste säljaren om sjukdomen men sa inget? Gjorde köparen vad en förnuftig människa skulle ha gjort? Vad stod i kontraktet? Det var alltså domaren som beslutade om köparen, eller säljaren, agerade med skälig aktsamhet och baserat på detta beslutade han vem som bar ansvaret för felaktigheterna i köpeobjektet.

Efter romerska rikets fall började man först i England och senare i USA använda begreppet Due Diligence inom common law, och de senaste åren har även EU börjat använda detta gamla koncept på nytt. Vi hör nu ofta talas om Due Diligence som en ny trend men i grund och botten är detta alltså ett av de grundläggande begreppen inom avtalsrätt för att bestämma om vem som bär ansvaret om något blir fel.

Inom timmerlagstiftning både i USA, Australien och EU finns nu Due Diligence som krav och man har även börjat implementera likadana regler inom handel med vissa mineraler i USA, och EU planerar att göra samma sak. Krav på due diligence finns i många kommande branschspecifika standard för inköp av råvaror som aluminum, olja, palm olja etc. Konceptet finns inte minst i den svenska köplagen, dock inte bokstavligen som Due Diligence, där undersökningsplikt i enlighet med god affärssed gäller.

Det lönar sig att agera med skälig aktsamhet inom näringslivet. Det är inte bara pengar som står på spel utan även organisationernas prestige. Att ha koll på sin värdekedja eller undersöka risker är i vissa fall ett juridiskt måste, iallafall när det handlar om Due Diligence, medan det i vissa fall snarare är ett måste ur imageperspektiv för företaget, även om CSR fortfarande på det stora hela är ett frivilligt initiativ.

En Due Diligence, eller företagsbesiktning, inom miljö och hållbarhet kan ge ett företag bättre förutsättningar för att uppfylla sina intressenters önskemål och krav eller leda till att man upptäcker både risker och möjligheter! Vid en besiktningsprocess analyseras, utvärderas och förslag på åtgärder ges inom ett flertal områden, bland annat företagets miljöarbete, arbete med leverantörer, myndighetsbeslut och säkerställandet av arbetsmiljölagar.

Vill ni veta mer om Due Diligence och besiktningsprocesser får ni gärna höra av er till oss

//Francisco Ballas

Ändringar i miljölagstiftningen

Nu är vi klara med uppdateringarna av vårt lagbevakningssystem för denna gång och nedan följer några utvalda ändringar inom miljölagstiftningen.

En ny föreskrift (MSBFS 2013:3) för krav på tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. I föreskriften finns en del undantag från tillståndsplikten och några av dessa är: Brandfarliga gaser och vätskor i fordons bränslesystem. Brandfarliga gaser eller vätskor som används som köldmedium i ett eller flera sammankopplade enhetsaggregat, om köldmediets totala vikt är mindre än 30 kg. Brandfarliga vätskor som används som köldbärare i värmepumpanläggningar med kollektorer i berg, mark eller sjö, för en- eller tvåbostadshus. Den nya föreskriften innebär att (SÄIFS 1995:3) upphävs.

På miljörapporteringsfront det har hänt en hel del genom (NFS 2006:9): Ändringen innebär två nya bilagor samt flera förändringar kring innehåll i grunddel, textdel och emissionsdeklarationsdel (3-5 §§). Paragraf 4a och bilagorna 2a och 4 är nya. Paragraf 4a beskriver nya underpunkter som skall uppfyllas vad gäller BAT- slutsatser.
Stora förbränningsanläggningar som omfattas av (SFS 2013:252) ska ange värden för parametrarna i bilaga 2 del I och II samt bilaga 2a till dessa föreskrifter. De som skall redovisa kontinuerligt enligt 21 § ska redovisa resultaten från årliga kontroller av de automatiska mätsystem genom parallella mätningar med referensmätmetoder som anges i 27 §.

En ändring har skett i Plan- och bygglagen (SFS 2013:867) där det förtydligas att hänsyn till både allmänna och enskilda intressen ska tas vid prövningen av frågor enligt PBL. Vid planläggning ska hänsyn tas till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter och mellankommunala samt regionala förhållanden för att främja bl.a. en ändamålsenlig struktur en god livsmiljö, en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden och bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet

Sist men inte minst har (SFS 2006:985) om energideklarationer ändrats och som en följd av detta har det även skett förändringar i förordning om energideklaration för byggnader (SFS 2006:1592). Detta innebär införande av nya krav för personer som ska upprätta energideklarationer. Dessa ska vara oberoende och behöriga experter. Personen som anlitas ska t.ex. inte ha eget intresse i byggnaden eller vara närstående till den som har anlitat honom eller henne. Det är Boverket som beslutar om behörigheten uppfylls.

/Francisco Ballas