Due Diligence har ingen riktigt bra översättning på svenska men skälig aktsamhet, försiktighetsbesiktning eller företagsbesiktning brukar användas när man på svenska pratar om Due Diligence. Begreppet Due Diligence förknippas oftast med den juridiska besiktning en köpare, och ibland säljaren, genomför vid företagsförvärv. Undersökningen görs ur ett riskperspektiv för att kunna bestämma ett rimligt pris som tar hänsyn till eventuella risker som kan komma att minska företagets värde framöver. Due Diligence anses vara en relativt ny trend inom arbete med miljö och CSR för att skapa värde och minimera risker vid företags anskaffning av något, men är konceptet Due Diligence verkligen något nytt?
Faktum är att Due Diligence går många år tillbaka. Redan för några tusen år sedan funderade de romerska juristerna kring hur de som ingick köpeavtal kunde ges en juridisk säkerhet. Grundtanken var att man med tydliga regler kan ingå avtal och ju fler som ingår avtal desto bättre för ekonomin. De största funderingarna låg i vem som bar ansvaret om något blev fel på det man hade köpt eller hur man kunde säkerställa att prestationerna var någorlunda rimliga för bägge parter. Ett användbart förfarande på denna tid var att inkorporera lokala seder som ett alternativt regelverk när lagen inte riktigt räckte till. Ett än mer användbart sätt att säkra att man köpte en bra sak var att undersöka denna sak innan man tog emot den och därmed blev ägare till saken (de kallade detta diligentia). Detta förfarande kan man idag se som en slags light Due Diligence.
Om saken man undersökte och vidare köpte var relativt liten och okomplicerad fungerade detta utmärkt men var hände om man till exempel köpte 20 stycken tävlingshästar och köparen senare påstod att hästarna var av dålig kvalitet med dolda fel och därför ville betala mindre eller kanske inte alls. Man behövde då en domare som beslutade i fallet. För att domaren skulle kunna ta ett beslut ställde han sig frågan ”vad skulle en förnuftig människa göra under liknande omständigheter?” Detta blev till konceptet Due Diligence. Vad skulle hända om tävlingshästarna blev sjuka och dog strax efter att de togs emot av köparen? Borde köparen ha vetat om detta? Visste säljaren om sjukdomen men sa inget? Gjorde köparen vad en förnuftig människa skulle ha gjort? Vad stod i kontraktet? Det var alltså domaren som beslutade om köparen, eller säljaren, agerade med skälig aktsamhet och baserat på detta beslutade han vem som bar ansvaret för felaktigheterna i köpeobjektet.
Efter romerska rikets fall började man först i England och senare i USA använda begreppet Due Diligence inom common law, och de senaste åren har även EU börjat använda detta gamla koncept på nytt. Vi hör nu ofta talas om Due Diligence som en ny trend men i grund och botten är detta alltså ett av de grundläggande begreppen inom avtalsrätt för att bestämma om vem som bär ansvaret om något blir fel.
Inom timmerlagstiftning både i USA, Australien och EU finns nu Due Diligence som krav och man har även börjat implementera likadana regler inom handel med vissa mineraler i USA, och EU planerar att göra samma sak. Krav på due diligence finns i många kommande branschspecifika standard för inköp av råvaror som aluminum, olja, palm olja etc. Konceptet finns inte minst i den svenska köplagen, dock inte bokstavligen som Due Diligence, där undersökningsplikt i enlighet med god affärssed gäller.
Det lönar sig att agera med skälig aktsamhet inom näringslivet. Det är inte bara pengar som står på spel utan även organisationernas prestige. Att ha koll på sin värdekedja eller undersöka risker är i vissa fall ett juridiskt måste, iallafall när det handlar om Due Diligence, medan det i vissa fall snarare är ett måste ur imageperspektiv för företaget, även om CSR fortfarande på det stora hela är ett frivilligt initiativ.
En Due Diligence, eller företagsbesiktning, inom miljö och hållbarhet kan ge ett företag bättre förutsättningar för att uppfylla sina intressenters önskemål och krav eller leda till att man upptäcker både risker och möjligheter! Vid en besiktningsprocess analyseras, utvärderas och förslag på åtgärder ges inom ett flertal områden, bland annat företagets miljöarbete, arbete med leverantörer, myndighetsbeslut och säkerställandet av arbetsmiljölagar.
Vill ni veta mer om Due Diligence och besiktningsprocesser får ni gärna höra av er till oss
//Francisco Ballas
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
TEM-funderingar 