Kategoriarkiv: Personligt

Social Responsibility Day i Stockholm

Social Responsibility Day som Miljöaktuellt anordnade den 26 mars i Stockholm var mitt andra Miljöaktuellt-event som jag besökt under senaste 6 månaderna. Och precis som Sustainability Day i Malmö i december 2013, var dagen fylld med talare från olika verksamheter och med olika befattningar, presentationer med olika vinklar och diskussioner med olika problematiker.

SRDay

Personligen tycker jag att det är otroligt spännande att se så mycket folk på konferenser kring CSR eller Social Responsibility. Detta visar tydligt att intresset finns och ökar och att det finns behov av mer plattform för debatt kring CSR-problematiken. Jag vill gärna se ännu mer talare från olika branscher och sektorer som lyfter frågor som är aktuella för dem och ser på frågorna från sitt perspektiv.

Fler olika synvinklar på fler frågor är precis det som vi behöver idag. Det är klart att alla som deltog i konferensen visste vad dagen handlar om, det räcker inte att berätta om begreppet längre men vi vill se verktyg och praktiska exempel.

Och konferensens syfte var precis det – att ge verktyg och strategier genom att berätta om konkreta exempel från olika organisationer.

Sveriges CSR-ambassadör Bengt Johansson, Näringslivsminister Annie Lööf och Rädda Barnens Generalsekreterare Elisabeth Dahlin satte tonen för konferensen genom att ge en bra blandning av ett statligt, personligt, internationellt och svenskt perspektiv. Bengt Johansson menade att idag kan svenska konsumenter trycka på industrier och ställa högre krav på de etiska aspekterna av värdekedjor. Dessutom bidrar en bättre dialog mellan näringslivet och staten till en hållbarare utveckling. Även Näringslivsminister Annie Lööf pratade om vikten av rundabordskonferenser med regeringen och näringslivet. Enligt henne, är det dags att integrera CSR i sin verksamhet istället för att behandla CSR-frågor sidan om, som en separat dimension. Enligt Elisabeth Dahlin beror risker på den typ av verksamhet som ett företag bedriver, vilket innebär att barnarbete inte alltid är den största risken för ett företag och att fall av barnarbete borde analyseras ur olika vinklar (är det barnarbete när en 14-åring jobbar ett par timmar efter skolan?). Migration i moderna samhällen är en ny utmaning, menar Elisabeth.

20140326_101301

”Samhall återvinner människor”. Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson är övertygad att Sverige är bra på att prata mycket och göra lite när det gäller socialt ansvar. Men dagen har visat tydligt att det finns medvetenhet om vikten av CSR hos svenska företag och goda exempel av praktiskt arbete med CSR. Svenska Spel, till exempel, arbetar proaktivt inom sin påverkanssfär och hjälper spelmissbrukare. VD:en Lennart Käll vill att ”osunda intäkter från spelmissbrukare” (130 000 i Sverige!) ska bort från företaget. Lena Hök, chef för Skandias Idéer för livet, berättade om de underbara insatser som Skandia gör för att motverka potentiella problem med barn och unga som idag hamnar i riskzonen. Även Stockholmsoperan arbetar med sitt sociala ansvar och rapporterar enligt GRI G3.

Naturligtvis lyftes den otroligt komplexa frågan av socialt ansvar i leverantörskedjan under dagen. IKEA:s Saskia Dieleman-Jamin visade en väldigt intressant presentation om hur IKEA arbetar med sina leverantörer inom Iway. IKEA har ca 400 000-600 000 anställda hos 1-ledsleverantörer i 50 länder, en enorm siffra och ett enormt ansvar vilket IKEA tar på allvar. Om en leverantör ska arbeta med IKEA, måste man vara beredd på regelbundna granskningar och audits, och om man visar bra resultat kan man få ansvar för granskning av sina leverantörer – IKEA:s underleverantörer. På så sätt kan IKEA garantera bättre compliance och sprida kunskaper och medvetenhet om socialt ansvar i hela världen.

Engagemang av talarna och publiken och de goda exempel på verktyg och åtgärder, som dessutom inte är helt nya men som har funnits under en viss tid och visat bra resultat, fick mig att känna att det kanske inte är så illa som vi tror? ”Det är svårt att vara pessimist”, sa Patrik Derk från Telge Hovsjö. Diskussionen där han medverkade tillsammans med Morgan Olofsson från Röda Korset och Amanda Jackson från Swedbank inleddes med en väldigt dyster bild av den framtid som vi ska lämna åt våra barn. Men diskussionen var inte dyster utan realistisk och något utmanande. Visst finns det problem, visst ska vi oroa oss för våra barns framtid. Men allt är i våra händer. Vi ska visa våra barn med våra egna goda exempel hur man ska respektera omvärlden, människor och natur. En otroligt viktig roll i den uppfostran spelar vår konsumtion. Den ska helt enkelt bli hållbar. Presentation av Henric Barkman, forskare vid Stockholms universitet, handlade just om hållbart medborgarskap och hållbar konsumtion. Ett nytt och spännande begrepp som kom på tal var ”buycott” – makten som konsumenter har gentemot industrier, det som Bengt Johansson nämnde i sitt tal. Den vetenskapliga approachen till hållbar konsumtion var riktigt intressant. Henric berättade att vi som konsumenter tillhör fyra olika grupper beroende på vår motivation, resurser och möjligheter, och tillhörigheten till dessa grupper kan avgöra hur engagerade vi är som hållbara konsumenter.

Givetvis var CSR-kommunikation, ett av mina favoritämnen, en av frågorna som lyftes under konferensen. Johan Florén från Sjunde AP-fonden och Erik Hedén från Sustainable Brand Insight berättade om olika steg som företag och konsumenter går igenom när ett budskap levereras och dess mening integreras i verksamheten. Viveka Risberg från Swedwatch poängterade hur viktigt det är för CSR-arbete att kommunicera, vara transparent och ansvarsfull. Kommunikation ska ske på alla nivåer och i alla riktningar – inom en organisation mellan anställda och ledningen och utanför, med samhället och leverantörer. ”Man kan göra fel, eller göra för lite, men man kan ändå berätta att man gör något.”

Den givande dagen var lång och det kändes att de tåligaste som stannade kvar till minglet såg fram emot att åka hem eller hoppa in på ett tåg att bearbeta allt som de hade hört och sett i konferensens olika lokaler.

B2B intervjuar Daniel Eriksson

B2B

B2B, en bilaga av Dagens Industri, intervjuade TEM:s Daniel Eriksson om CSR, hållbarhetsfrågor i svenska näringslivet och vägen till en bättre värld. Läs hela intervjun här.

Intervjun med Daniel publiceras i B2B nummer 1 för mars 2014.

/Anna Yelistratova

En nationell innovationsagenda för Hållbar sjukvård

TEM har fått stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas för att ta fram en nationell innovationsagenda inom hållbar sjukvård under 2014. Eftersom vi arbetat med frågarna i många år är detta en naturlig fortsättning på vårt arbete. Partners i projektet blir bland annat LU, SBHub och Swecare. Vi kommer att återkomma med en agenda för projektet då det är ett flertal aktiviteter som ska genomföras under året.

Övrigt som händer inom området hållbar sjukvård under året där TEM är inblandat är bland annat:

  • 29 april så blir det Sustainable Healthcare by Sweden i London för tredje året med Sustainable Business Hub, lokala partner i UK bland annat Center for Sustainable Healthcare i Oxford.
  • 20 maj utbildning i hållbar sjukvård i Stockholm i samarbete med Miljöaktuellt och Swecare.
  • 24 juni deltar vi i C2DS årsmöte i Paris.
  • 26 juni blir det troligtvis Sustainable Healthcare by Sweden i Berlin för andra året med SBHub och C2DS som lokal partner bland annat.
  • 2 September blir det Sustainable Healthcare by Scandinavia heldag i Oslo för andra året i rad med SBhub och Oslo Universitetssykehus som partner.

Dessutom har vi ytterligare projekt på gång i olika utvecklingsstadier med partners runt om i Europa och här hemma i Sverige.

/Daniel Eriksson

Due Diligence som nygammal trend

Due Diligence har ingen riktigt bra översättning på svenska men skälig aktsamhet, försiktighetsbesiktning eller företagsbesiktning brukar användas när man på svenska pratar om Due Diligence. Begreppet Due Diligence förknippas oftast med den juridiska besiktning en köpare, och ibland säljaren, genomför vid företagsförvärv. Undersökningen görs ur ett riskperspektiv för att kunna bestämma ett rimligt pris som tar hänsyn till eventuella risker som kan komma att minska företagets värde framöver. Due Diligence anses vara en relativt ny trend inom arbete med miljö och CSR för att skapa värde och minimera risker vid företags anskaffning av något, men är konceptet Due Diligence verkligen något nytt?

Faktum är att Due Diligence går många år tillbaka. Redan för några tusen år sedan funderade de romerska juristerna kring hur de som ingick köpeavtal kunde ges en juridisk säkerhet. Grundtanken var att man med tydliga regler kan ingå avtal och ju fler som ingår avtal desto bättre för ekonomin. De största funderingarna låg i vem som bar ansvaret om något blev fel på det man hade köpt eller hur man kunde säkerställa att prestationerna var någorlunda rimliga för bägge parter. Ett användbart förfarande på denna tid var att inkorporera lokala seder som ett alternativt regelverk när lagen inte riktigt räckte till. Ett än mer användbart sätt att säkra att man köpte en bra sak var att undersöka denna sak innan man tog emot den och därmed blev ägare till saken (de kallade detta diligentia). Detta förfarande kan man idag se som en slags light Due Diligence.

Om saken man undersökte och vidare köpte var relativt liten och okomplicerad fungerade detta utmärkt men var hände om man till exempel köpte 20 stycken tävlingshästar och köparen senare påstod att hästarna var av dålig kvalitet med dolda fel och därför ville betala mindre eller kanske inte alls. Man behövde då en domare som beslutade i fallet. För att domaren skulle kunna ta ett beslut ställde han sig frågan ”vad skulle en förnuftig människa göra under liknande omständigheter?” Detta blev till konceptet Due Diligence. Vad skulle hända om tävlingshästarna blev sjuka och dog strax efter att de togs emot av köparen? Borde köparen ha vetat om detta? Visste säljaren om sjukdomen men sa inget? Gjorde köparen vad en förnuftig människa skulle ha gjort? Vad stod i kontraktet? Det var alltså domaren som beslutade om köparen, eller säljaren, agerade med skälig aktsamhet och baserat på detta beslutade han vem som bar ansvaret för felaktigheterna i köpeobjektet.

Efter romerska rikets fall började man först i England och senare i USA använda begreppet Due Diligence inom common law, och de senaste åren har även EU börjat använda detta gamla koncept på nytt. Vi hör nu ofta talas om Due Diligence som en ny trend men i grund och botten är detta alltså ett av de grundläggande begreppen inom avtalsrätt för att bestämma om vem som bär ansvaret om något blir fel.

Inom timmerlagstiftning både i USA, Australien och EU finns nu Due Diligence som krav och man har även börjat implementera likadana regler inom handel med vissa mineraler i USA, och EU planerar att göra samma sak. Krav på due diligence finns i många kommande branschspecifika standard för inköp av råvaror som aluminum, olja, palm olja etc. Konceptet finns inte minst i den svenska köplagen, dock inte bokstavligen som Due Diligence, där undersökningsplikt i enlighet med god affärssed gäller.

Det lönar sig att agera med skälig aktsamhet inom näringslivet. Det är inte bara pengar som står på spel utan även organisationernas prestige. Att ha koll på sin värdekedja eller undersöka risker är i vissa fall ett juridiskt måste, iallafall när det handlar om Due Diligence, medan det i vissa fall snarare är ett måste ur imageperspektiv för företaget, även om CSR fortfarande på det stora hela är ett frivilligt initiativ.

En Due Diligence, eller företagsbesiktning, inom miljö och hållbarhet kan ge ett företag bättre förutsättningar för att uppfylla sina intressenters önskemål och krav eller leda till att man upptäcker både risker och möjligheter! Vid en besiktningsprocess analyseras, utvärderas och förslag på åtgärder ges inom ett flertal områden, bland annat företagets miljöarbete, arbete med leverantörer, myndighetsbeslut och säkerställandet av arbetsmiljölagar.

Vill ni veta mer om Due Diligence och besiktningsprocesser får ni gärna höra av er till oss

//Francisco Ballas

CSR in Chile – a personal reflection

A couple of weeks ago a family celebration brought my family and me to the hectic and beautiful Chilean capital Santiago. Santiago is a 6 million people city situated at the bottom of the Andes Mountains. I grew up in this city. It was always a large and hectic city but every time I visit it now, after 10 years of living in Sweden, I get surprised by the changes that occur year by year.

1

The city of Santiago has turned in to a very modern place with new buildings, new job opportunities, and new people from all nationalities and actually a lot of people. Things are happening in Chile and they happen fast. A friend told me that the current economic boom and consequent wellness that many of my countrymen enjoy causes other types of problems. Suddenly it is difficult to buy a new apartment and you just buy it “green”. When I told my friend that I thought it was great to buy green apartments he looked at me like I did not get it. Unfortunately he did not mean green like in environmentally friendly but green meaning that you just see a couple of pictures and hope for the best when paying for the place. Because if you don´t buy it someone else will. The same thing goes for a `good´ car. You probably get to see the car and try it out but the tricky part now is the long delivery times. Every day a couple of hundred new cars are brought into the Santiago traffic. The chaotic traffic! This is a negative effect of the positive economic boom.

The main reason for “problems” buying a house or a car is the greater cash and credit flow that a growing number of Chileans enjoy. Seeing it from Sweden and from a CSR point of view we can only hope that when the economic situation is as good as it is now there will be money available for taking care of social and environmental issues. Work with CSR will grow and it will be interesting to see where the CSR-initiatives will land and what will happen in Chile and Latin America in general during the next couple of years. Two thing are clear to me; there is no one fits all CSR way and people do not want to wait too long for changes so things will happen!

/Francisco Ballas

I love många skjut – Nybybruks bågskytteklubb i Västafrika

Hittade av en slump en bild jag tog för några år sedan i Västafrika, minns inte om det var Senegal eller Gambia, men det verkar som det är Banjul-skyltar i alla fall. Förutom att bilden i sig är lite smårolig rolig så säger den förmodligen en hel del om vårt samhälle. Gamla skruttiga bilar, som troligtvis skrotats (och fått skrotningspremie utbetald) i bland annat Nybybruk dyker upp på otillgängliga ställen i Afrika. Någon från Nybybruk som känner igen klubben eller bilen?

Hyltebruk/Daniel Eriksson

Att leva som man lär…

…är inte alltid det lättaste. Minns en händelse i en vanlig ICA-affär efter jag hållit en tredagars miljöutbildning. En av kursdeltagarna kom springande och visade stolt upp sin kundvagn och beskrev hur inspirerad hon var, vilka ekologiska varor hon hade köpt,vilka varor hon köpt som var fair trade, vilka kemikalier hon undvikit osv. Själv gömde jag min kundkorg bakom ryggen. Den var inte så ekologisk och fair trade just då, vilket naturligtvis var lite genant. Nu har jag alltid i bakhuvudet att man kan stöta på en gammal kursdeltagare när man handlar vilket höjt mitt handlanda till nya ekologiska höjder.

Annars så gör jag mycket rätt, bor i ett lågenergihus i Västra Hamnen med ett mycket litet CO2-avtryck från el och uppvärmning. Mitt avfall sorteras enligt konstens alla regler och mitt organiska avfall går i en avfallskvarn till biogasproduktion. Jag har en bil, dock en miljöbil, men framförallt använder jag den väldigt lite. Till vardags blir det cykel eller buss. I arbetet åker vi så långt det går kollektivt, om inte har alla tillgång till miljöbilar vid behov. Alla kemikalier och rengöringsprodukter jag har är miljömärkta. Maten är ofta ekologisk. I alla fall sånt som kaffe, bananer, äpplen, mjölk, popcorn, vin, smör, juice etc som går att hitta enkelt. Om jag hittar och det är tillräckligt snyggt köper jag helst ekologiska kläder. Även på arbetet har vi ekologiska matvaror, köper vattenkraftverksel och alla kemikalier och kontorsvaror är så långt det går miljömärkta. Jag är medlem i ett par organisationer som jobbar med miljö- och rättvisefrågor och vi har ett fadderbarn i Swaziland.

Men ändå räcker inte det här. Till och med min fyraårige son har ett ekologiskt fotavtryck som vida överstiger vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv, för att inte tala om mig själv. Mitt ekologiska avtryck är fortfarande gigantiskt trots mina ansträngningar. Jag flyger alldeles för mycket, min konsumtion av elektronik och annat onödigt är alldeles för stor. Mina kläder slängs när de är trasiga och lagas inte. Jag följer modet (försöker i alla fall) både på inredning och kläder vilket genererar avfall. Jag älskar kött och äter det alldeles för ofta.

Som enskild kan man göra mycket, men det räcker inte, stora samhällsreformer måste till. Det klimatsmarta och miljövänliga måste vara normen. Allt annat måste kosta mer.  Att felsöka (inte laga) en DVD spelare kostar 3 gånger så mycket som att köpa en ny. Det hjälper verkligen inte mig att fatta rätt beslut i vardagen.

/Daniel Eriksson

Vad gör vi på Stiftelsen TEM under våren 2014?

Vi på Stiftelsen TEM har en komplex verksamhet. Vi arbetar med många olika saker inom det svårdefinierade hållbarhetsområdet. Vi arbetar som projektledare, utbildare, konsulter, experter, revisorer eller processtöd. Men vad är det det vi konkret gör? Det är alltid lika svårt att svara på när man får frågan, men jag gör ett försök. Under våren kommer vi bland annat:

  • hjälpa ett flertal större välkända företag med hållbarhetsredovisning enligt GRI, men även andra organisationer som sjukvårdssektorn.
  • att göra lagefterlevnadskontroller i ett stort antal organisationer för att säkerställa att de följer miljölagstiftning och/eller arbetsmiljölagstiftning.
  • att göra revisioner mot exempelvis ISO 14 001 och OHSAS.
  • göra GAP-analyser åt kunder, både mpt GRI och ISO 26 000.
  • genomföra ett stort antal utbildningar i våra egna lokaler, vissa själva, vissa i samarbete med andra aktörer. Se våra utbildningar.
  • genomföra ett stort antal utbildningar och föreläsningar för regioner, kommuner, företag och andra organisationer i allt från CSR, miljöledning, hållbar sjukvård och andra ämnen inom våra kompetensområden.
  • ta fram ett globalt utbildningskoncept för ett medicinteknikbolag.
  • bistå vid miljöcertifiering av vattenkraftverksamhet åt energibolag.
  • samverka med Lunds Universitet genom att vi föreläser på ett flertal olika utbildningar.
  • arbeta med miljöteknikexport tillsammans med Sustainable Business Hub. Event i bland annat Oslo, Gdansk, London, Berlin och Köpenhamn.
  • arbeta fram ett nordiskt center för hållbar sjukvård med ett flertal skånska aktörer och bland andra Oslo Universitetssjukhus och Region Huvedstaden.
  • genomföra ett antal frukostmöten. (Tips på ämnen mottages tacksamt.)
  • att ha två nätverksträffar med CSR Skåne, två med miljönätverket och ett gemensamt studiebesök i juni.
  • sitta på plats som miljösamordnare eller stöd i redovisningsprocessen hos ett par större företag.
  • att utbilda politiker och ledande befattningshavare i södra Sverige.
  • fira att vi fyller 30 år som stiftelse.
  • implementera vår egen interna SCRUM tavla.
  • m.m. m.m.

/Daniel Eriksson

Nytt år, ny hemsida och TEM fyller 30 år 2014

Äntligen är vår nya hemsida klar och publicerad. Vi har gjort den snyggare, smartare och mer överskådlig. Dessutom fungerar den numera utmärkt på alla skärmstorlekar, surfplattor, mobiler, smart-TV:s och vad du nu kan tänkas vilja surfa ifrån.

Bland annat har vi en ny kalenderfunktion som kommer bli kanon när vi väl hunnit lägga in allt kul som händer 2014. Bland annat fyller TEM 30 år som stiftelse i år och det ska vi naturligtvis uppmärksamma och fira på olika sätt.
tem.se

Om du hittar något som inte fungerar optimalt får du gärna kontakta oss så rättar vi till det så snabbt som möjligt.

Nu är det Jul igen

1474603_680473278652265_827627368_nSnart är det jul, granar är pyntade, ljusstakar lyser i fönstren, folk springer runt med önskelistor eller bara fantasi och shoppar. Det är ingen hemlighet att jul handlar om konsumtion, inte bara traditioner och umgänge. Det ska köpas presenter, kläder till julafton (man kan inte ha samma klänning två år i rad!), mat till julbord, något fint och fräscht att ha på granen. Och det vore ju trevligt att vara så medveten och ansvarsfull konsument som möjligt, just runt julen när hundratusentals meter av presentpapper rullas ut att kastas om en vecka och elmätare räknar kilowatt från ljusstakar tända dygnet runt.

Jakten efter julklappar börjar tidigt, det gäller att vara ute i god tid. Det känns bra att idag finns det alternativ till det klassiska med stora fysiska paket och färgglada band, nämligen presentkort för välgörenhetsinitiativ. Alla är säkert inte redo att ta emot ett sådant presentkort istället för samtliga julklappar, men det fungerar som en väldigt fin komplettering till paket och kuvert under granen.

Medlemmar i TEMs nätverk kommer också att få en hållbar julklapp – gratis introduktionskurs till CSR.

De som jobbar med hållbarhetskommunikation och hållbarhetsredovisning har säkert blivit glada för den julklapp som har kommit från svenska staten som nu stöder EU:s lagförslag på obligatorisk hållbarhetsredovisning. Det gläder mig; det behövs och det är gott. Det måste finnas ett sätt att kontrollera företagens ansvarstagande, även om kontrollen inte omfattas av en lag utan är mer baserat på ett intresse från samhället. Man ska jobba med hållbarhetsfrågor om man ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Sedan kan man upptäcka att ett effektivt hållbarhetsarbete och bra hållbarhetsredovisning är en konkurrensfördel. Men tyvärr är det så att vi behöver en spark att börja agera. Jag tjuvtittade i en enkät som medlemmar i våra nätverk fick i höstas: 72,7% av de företagen som upphandlas av staten anser att hållbarhetskrav som ställs inte är tillräckliga. 54,5% tycker att uppföljningen på dessa krav kan vara hårdare, och 36,4% menar på att det inte sker någon uppföljning alls! Ja, statens krav på hållbarhetsredovisning blir en riktigt bra julklapp.

6250102Men bara en vecka kvar innan julafton blir det riktigt stressigt för dem som inte har tänkt igenom årets shopping. Jag är en sådan som är sent ute, men en julklapp har jag redan bestämt mig för: det blir en djurklapp för svärföräldrarna.

CSR: Göteborg style

I måndags var det fint väder i Göteborg. Efter fyra timmar av stillasittandet på tåget (en timmes försening!) såg vi fram emot en promenad i den klara och friska luften. Det var en bra början på en inspirerande och lärorik eftermiddag med CSR Forum 2013.

Skärmklipp

Det är CSR Västsverige som varje år organiserar konferensen kring CSR frågor, en motsvarighet till CSR North i Malmö. En halvdag delades mellan key note speakers och två parallella sessioner, alla under rubriken Change & Borders: Framåt tillsammans. Och det var precis den känslan som jag fick i Göteborg – känslan av att man ville lära sig, påverka och agera tillsammans.

Man pratar mycket om CSR idag. Det är något som man ska göra, prata om CSR och visa att frågan är på tapeten. Företag inser att CSR ger en affärsmöjlighet och att i framtiden ska de vara tvungna att uppfylla hållbarhetskrav på sina produkter och verksamheter. Uttrycket ”business as usual” används ofta sådär negativt att peka på en ohållbar affär. Och trots att allt detta är bra och positivt, kan jag känna att det är för mycket ”ska”, ”komma”, ”börja”, ”möjlighet” och andra ord med ett implicerat framtidsperspektiv. Men vi lever inte imorgon, vi lever nu och vi måste agera nu. Enligt en studie som Accenture har gjort för FN, tycker de flesta VD:erna från 103 länder och 27 industrier att CSR kan ge en ny affärsmöjlighet. Och endast 33% tycker att företag gör allt som krävs att bemöta hållbarhetsutmaningar – här är verklighetsperspektiv, inga referenser till framtiden. Det innebär också att resterande 67% inser att företag inte uppnår sin potential och inte använder sina resurser tillräckligt. ”Det krävs kris att börja göra saker”, kloka ord av Pär Larshans, hållbarhetschef på MAX.

Ett annat problem som flera talare nämnde var begreppsförvirring. Företag visar sin kreativitet och försöker utmärka sig med olika namn som de har för sina hållbarhetsavdelningar – engelska CSR, CR, Sustainability, CSV och andra. Man skulle kunna döpa produktionsavdelning till ”resource transformation” eller personalavdelning till ”shared competense accumulation” eller något annat ”modernt” och ”fräscht”. Men det är just CSR dimensionen som blir en polygon för semantiska övningar.

Enligt författare och grundare av CSR International Wayne Visser som pratade på CSR Forum 2013 om konceptet CSR 2.0, nästa steg i utvecklingen av CSR, kommer det ske ett skifte från etiska konsumenter som gör ett hållbart val själva till granskat utbud av varor. Detta speglar ett annat aktuellt problem: alldeles för många val beror på konsumentens eller företagets goda vilja. Staten ska ställa hårdare hållbarhetskrav på företag om målet är att uppnå högre transparens i leverantörskedjan eller minskad miljöpåverkan i hela livscykeln på så många företag som möjligt. Emma Ihre, ansvarig för integreringen av hållbart företagande på Finansdepartementet, satt i panelen när för 6 år sedan beslutet togs om den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen på alla statligt ägda bolag. Då var hon kritisk mot beslutet, erkände hon i måndags, men nu efter 6 år i branschen tycker hon att det var ett bra initiativ som gav bra resultat.

Bild1CSR Forum 2013 Change and Borders var definitivt värd den oväntat långa tågresan. Måndagens viktigaste slutsats: vi behöver mer samarbete, mer diskussion om bra – och inte minst mindre bra – exempel. CSR eller  hållbarhet ska inte vara ett affärsområde utan ett sätt att göra affärer. Det ska inte finnas geografiska eller industriella gränser, detta gäller alla överallt.

CSR Skånes nätverksträff

logo_CSR_staendeDen 20 november (en perfekt dag att prata om CSR: för 24 år sedan, den 20 november 1989, antogs FNs barnkonvention) träffades ett härligt gäng människor för att diskutera risker och möjligheter med att prata om CSR arbete. Temat är visserligen mycket komplicerat och behöver mycket mer än tre timmars diskussion, men talarna – Johanna Parikka Altenstedt, Staffan Fredlund från Fujitsu, Björn Almér från Barista, Rosman Jahja från Trelleborg AB och Annika Overödder från TCO Development – svarade på en del frågor kring CSR-profileringen med aktuella exempel från sina verksamheter. Kontrasten mellan Fujitsus kontor i den minimalistiska japanska stilen och det komplicerade ämnet fungerade väldigt bra.

DSCN1059

FujitsuFujitsus kontor med den fräscha japanska inredningen

 

Dagens första talare, konsult, universitetslärare och författare Johanna Parikka Altenstedt inledde träffen med ett inspirationsföredrag kring risker och möjligheter med CSR-kommunikation. Förare ska stanna vid rött ljus, det är klart, och precis lika klart är det att företag ska arbeta på det bästa möjliga sätt med sin sociala och miljöpåverkan. Är detta något som företag kan använda som bevis på sin ”godhet”? Idag gäller det att ta ett steg fram och börja göra mer: implementera mer hållbara innovationer, ta fram bättre policys, ha bättre koll på värdekedjan och massa annat.

Ett sätt för företag att göra mer är att titta på sina inköpsprocesser, inte minst inköp av IT. Hållbar IT är en viktig fråga på Fujitsu som arbetar med både hård och mjukvara. Enligt Staffan Fredlund, kan smarta val av IT företag minska användning av resurser, transporter, kontor och lageryta, vilket leder till förbättringar av miljöprestanda. Påverkan av IT på miljön och samhället är enorm, och den kommer att öka tillsammans med digitaliseringen av världen. Av olika anledningar handlar människor mer och mer tekniska prylar, byter dem alldeles för ofta utan att tänka på konsekvenser. Men som Annika Overödder från TCO påpekade, måste vi använda våra datorer i 98 år (!) för en hållbar produktcykel.

Detta påminde mig om amerikanska IFIXIT som nominerades till Sustainia Award 2013: de erbjuder ”a free repair guide for everything written by everyone”, så att alla kan känna sig tekniska och duktiga. Vi behöver mer verktyg att reparera, återanvända, återvinna.

För Trelleborg AB är det viktigt att undvika greenwashing (eller i Trelleborgs fall – bluewashing, efter Blue Dimension) och berätta om det positiva som de gör utan att glömma det negativa som de är medvetna om. Effektiv kommunikation leder till effektiv implementering av CSR och bättre affärer. Men det går inte att kommunicera sakligt och relevant utan att veta vilket värde som företagets produkter tillför. Det kan även hända att produkten tillför så mycket värde att det blir svårt att kommunicera allt – precis som med den hållbara kafékedjan Barista och dess ekologiska kaffe.

En givande dag var det med mycket intressant och nytt att prata om och tänka på. Här kommer några bilder från träffen:

DSCN1065Johanna Parikka Altenstedt: CSR kommunikation är inte att stanna vid rött ljus

 

DSCN1068Staffan Fredlund från Fujitsu: Nordens digitala samhällsbyggare

 

DSCN1069Staffan Fredlund från Fujitsu: Nordens digitala samhällsbyggare

 

  DSCN1073

Björn Almér från Barista: Det är INTE tanken som räknas