Category Archives: Personligt

Plastskräp i havet och förstörda paradisstränder

Problem med plast i havet har varit ett återkommande ämne under årens lopp här på bloggen, och frågan är tyvärr mer aktuellt än någonsin. I svenska vatten är man kanske inte van vid att se så stora mängder plast för blotta ögat, men vi vet idag att desto mer döljer i form av mikroskopiska plastpartiklar under ytan. Dessa kan troligtvis på sikt ha betydande hälsoeffekter eftersom de binder till sig olika typer av miljögifter som sedan transporteras uppåt i näringskedjan och då når oss.

Var kommer då all plast ifrån? Mikroplasten i svenska vatten kommer, enligt en undersökning från en forskargrupp vid Örebro universitet, till stor del ifrån hushållen via däck, båtmålning, byggprodukter och kosmetika. Sedan tillkommer förstås allt fartygsavfall.

I världshaven dumpas fortfarande mycket avfall från fartyg direkt i havet. En stor del av avfallet är just plast och årligen dumpas kring 6,5 miljoner ton. Som de flesta vet bryts plast ned mycket långsamt och en plastmugg kan därför finnas kvar i vattnet i 100 år.

Strand på Sepanggar Island, Borneo.

Strand på Sepanggar Island, Borneo.

Såg själv ett riktigt skräckexempel på plast i havet på min semester på Borneo nyligen. Stannade ett par dagar på en liten ö utanför Kota Kinabalu som är den största staden i Sabah i norra Borneo. Ön, Sepanggar, var täckt av tropisk skog, stranden såg inbjudande ut och boendet hade föredömlig havsutsikt.

Men stranden var inhägnad och en kort stund undrade jag om det kanske kunde vara pga. hajar. Nätet verkade dock rätt klent och några hajar hade jag inte hört talas om. Vid närmare titt visade det sig att det utanför nätet samlades en mängd skräp, plast närmare bestämt och inte lite heller. Insåg rätt snart att det krävdes städning av stranden och rensning av näten flera gånger om dagen pga. av all plast.

Skräptopplistan såg ut såhär: 1. Plastflaskor (mest vattenflaskor), 2. Matförpackningar i cellplast, 3. Små genomskinliga plastpåsar, 4. Stora plastsäckar, 5. Flip flops. Det mest anmärkningsvärda jag såg var en halv barncykel i form av en grön plastkanin som flöt i land.

Tyvärr tror jag att många, kanske större delen, av dagens paradisstränder kräver kontinuerlig städning för att se sådär resekatalogfina ut. Hemskt sorgligt och otroligt onödigt tycker jag. Jag tror på en blandning av återkommande information om problemet för att öka engagemanget för frågan och lagstiftning.

Just denna typ av plast borde man kunna få bort genom ökat producentansvar och bättre återvinnings- och retursystem, samt information och förbud mot nedskräpning. Ett viktigt incitament borde vara att det har en avskräckande effekt på turister som är en viktig inkomstkälla.

/Marie Pettersson

Läs mer:

Sommar på Ängavallen med TEM:s nätverk

Skärmklipp

Den 9 juni rivstartade TEM:s nätverk sommaren på Ängavallen.

Traditionellt avslutar vi vårterminen med en sommarutflykt för våra nätverksmedlemmar. Sommaren 2014 anordnade vi båtturer med forskningsfartyget Sabella, och detta år blev det en inspirerande förmiddag hos en av våra nya medlemmar Ängavallen.

Ängavallen är en 100% ekologisk gård som ligger utanför Vellinge i Skåne. Förutom Sveriges första gårdsbutik har gården eget slakteri, charkuteri, egen kvarn, mejeri, ysteri, bageri, restaurang, café, picknickpark, örtagård och ett trivsamt gårdshotell.

Sedan 1971 har ägaren Rolf Axel Nordström ägnat sig åt ett holistiskt angreppsätt kring ekologisk verksamhet, vilket innebär att på Ängavallen hänger allting ihop: allt kommer från gården så långt det är möjligt, och alla Ängavallens växter och djur ”får växa som naturen själv vill.” I början var många skeptiska mot idén med ekologisk och etisk produktion, men idag blir trenden väldigt tydlig och debatten om den negativa påverkan och effekterna av oekologiska livsmedel engagerar fler intressenter. Rolf nämnde att idag går 1500 l olja åt att försörja en person i västvärlden med mat under ett år: 1000 l till maskiner och deras underhåll, och 500 l till kemikalier och gödningsmedel. Ekologisk odling kräver inga kemikalier; grödorna sköts på ett naturligt sätt med hänsyn till den lokala miljön. Enligt den svenska lagen krävs endast 0,9 m2 yta för en gris som väger 100 kg – en yta som knappt kan rymma själva djuret. Kalven tas bort från kon omedelbart efter födseln, vilket innebär en enorm stress för dem två. På Ängavallen är alla djur frigående, och alla kalvar, kultingar och lamm stannar med sin mamma så länge som naturen förutsett.

Skärmklipp

Vädret på förmiddagen var fantastiskt med sol och mild vind, och morgonen började med en ekologisk frukost på Ängavallens uteservering. Alla ingredienser är ekologiska, och de flesta är även odlade och producerade på Ängavallen: yoghurt, bröd, grönsaker, skinkor och ostar.

IMG_20150609_100904IMG_20150609_100920Rolf Axel Nordström berättar om Ängavallen och svenskt lantbruk

Efter frukosten berättade Rolf om Ängavallens historia i en större kontext. Han tog oss på en spännande promenad där han visade gården och berättade om de olika delar av verksamheten på Ängavallen, bland annat ett kalvnattis – en ladugård där korna kan lämna sina kalvar övernatt för lite ”egen tid”, som alla som har barn säkert uppskattar.

IMG_20150609_112900

Kalvnattis – en ladugård där korna kan lämna sina kalvar övernatt för lite ”egen tid”

Efter presentationen och promenaden kom vi tillbaka till caféet för lunch. Det smakade extra gott efter att man har sett det mesta av värdekedjan själv!

IMG_20150609_112135 IMG_20150609_112107 IMG_20150609_112028
På Ängavallen är alla djur frigående, och alla kalvar, kultingar och lamm stannar med sin mamma så länge som naturen förutsett

Vi tackar våra medlemmar för en spännande termin, och Ängavallen – för en fantastisk och inspirerande förmiddag!


Läs mer om TEMs nätverk och hur man blir medlem här>>

Social innovation: en inspirerande nätverksträff den 21 april

Under vårens sista nätverksträff den 21 april samlades medlemmar i TEM:s nätverk hos Individuell Människohjälp i Lund att diskutera ett aktuellt och komplext ämne, social innovation. Det finns många tolkningar av vad social innovation är och vem som är bäst lämpad att arbeta med det, men vi ville få mer klarhet i frågan och bjöd in talare som belyste ämnet från olika vinklar.

IMG_20150421_110838

 

Individuell Människohjälps ljusa lokaler i Lund var ett perfekt ställe att diskutera social innovation. Generalsekreterare Ann Svensén inledde träffen med en spännande berättelse om IM:s historia, grundaren Britta Holmström som hjälpte judiska flyktningar i Prag under andra världskriget, och IM:s verksamhet idag. ”Vi jobbar med de mest utsatta människor i de mest utsatta områden”, sa Ann och drog några exempel: en skola för döva barn i Nepal, ett habiliteringscenter för barn och ungdomar med speciella behov i Gaza och många andra otroligt viktiga och svåra åtaganden. Idag fokuserar IMpå empowerment – hjälp till självhjälp. Och enligt Ann går det inte att hjälpa människor utan innovation, bland annat social innovation, med inramning i mänskliga rättigheter.

bild (7)

IM jobbar med de mest utsatta människor i de mest utsatta områden

 

En självklar deltagare i en diskussion om social innovation är Mötesplats för Social Innovation vid Malmö Högskola, den samlande nationella kunskapsnoden för social innovation och samhällsentreprenörskap. Verksamhetsledaren Hanna Sigsjö satt tonen för dagen när hon berättade vad social innovation är och hur man jobbar med det i Sverige och i andra länder. Det är inget nytt fenomen, och länder med ett fungerade välfärdssystem har lång erfarenhet av sociala innovationer i vardagen. Vad gäller innovativa lösningar av sociala problem globalt, är USA, Kanada, Frankrike, Storbritannien i framkanten, medan i Sverige är Skåne med en mängd sociala entreprenörer den ledande regionen. Det viktigaste med social innovation är ett beteendeändrande och mätbara resultat.

bild (6)

Det är ofta svårt att hitta en effektiv lösning för ett samhällsproblem, men fler länder och verksamheter börjar inse att det lönar sig ekonomiskt, tycker Hanna Sigsjö

 

Yalla Trappan är ett kvinnokooperativ som startades av Christina Merker-Siesjö 2006 som ett projekt, och idag sprids konceptet i andra städer även utanför Sverige. I februari 2015 vann Yalla Trappan Malmö Stads Näringslivspris i kategorin mångfald. Under träffen berättade Christina om den spännande resan som Yalla Trappan har genomfört, från 8 anställda i början till 21 anställda och tre verksamhetsområden (catering och café, syateljé, konferens) idag. Medlemmar i kvinnokooperativet kommer från ”den tysta gruppen” – kvinnor som kom till Sverige och kämpar med att hitta sin plats i samhället. Yalla Trappan riktar sig mot den gruppen av kvinnor och hjälper de skaffa utbildning, jobb, vänner, och status även på hemmaplanen. Kvinnorna känner att de bidrar till sa,hället och får ett socialt sammanhang.

bild (4)

”I Rosengård behövs mammor som trivs, mår bra och tjänar egna pengar.” Christina Merker-Siesjö

 

Jonny Deubler och Fadi Barakat jobbar på Manpower, Sveriges största bemannings- och rekryteringsföretag som har enormt stor socialt påverkan. För Manpower är CSR-arbetet en självklarhet. Företaget engagerar sig i en rad sociala projekt kring bland annat ungdomsarbetslösheten. Och nyligen har Manpower kommit med i Good Malmö, ett projekt som Massive Entertainment, också medlem i vårt nätverk, satt igång med Uppstart Malmö och Arbetsförmedlingen. Syftet med Good Malmö är att anställa en ung människa i Malmö som idag inte har en anställning i minst ett år. Det handlar alltså om ett riktigt jobb, som 150 personer kommer att få under ett års tid. Till hjälp finns en rekryteringsgrupp från bland annat Arbetsförmedlingen och Manpower. Idag har cirka 70 företag anslutit sig till projektet, och projektledningen hoppas att fördubbla antal deltagare innan den 14 september – den stora rekryteringsdagen.

bild (3)

”Good Malmö är Manpowers vanliga verksamhet, men med en twist” säger Jonny Deubler och Fadi Barakat

 

Ett annat stort företag som berättade om sitt arbete med sociala problem var MKB. Bolaget äger 15% av hyresbostäder i Malmö, och dess sociala och miljöpåverkan är väldigt omfattande, vilket MKB är väl medvetna om. Stabila områden, varumärkesbyggnader och Malmös dynamiska utveckling är några av anledningar bakom bolagets aktiva CSR-arbete. MKB:s CSR-chef Anna Heide berättade om en rad projekt inom tre fokusområden – skola, trygg stadsmiljö och sysselsättning. Projekten handlar om sociala klausuler i upphandlingar, samverkan med andra fastighetsbolag kring sociala problem, stöd till närmiljön med hjälp av 10 heltidsanställda bosociala utvecklare mm. Som ett konkret exempel på hur effektiva MKB:s satsningar är berättade Anna om Biljett till framtiden – ett projekt vars syfte är att hjälpa elever från Värner Rydén skolan i Rosengård att höja sina betyg. Detta gör man genom att erbjuda dem gratis läxhjälp 2 x 3 timmar i veckan, och garantera alla, som fullföljer läxhjälpen och som höjer sina betyg, sommarjobb 2015. Idag är 115 av 180 engagerade i projektet, helt frivilligt.

IMG_20150421_110845
Det är viktigt att man träffas, berättar historier och inspireras av varandra att hitta lösningar, tycker Anna Heide

 

Träffens sista talare Kerstin Valinder tog oss från Sverige till Indien, där mer än hälften lever på under 2 USD per dag och 48% av barnen är undernärda. Hand in Hand som Kerstin representerar är en ideell förening som bildades att bekämpa barnarbete i fattiga länder (främst Indien). Sedan starten har Hand in Hand skapat 1,9 miljoner nya jobb och nästan och 1,5 miljoner familjeföretag, samt hjälpt mer än 240.000 barn tillbaka till skolan från arbete. Enligt Kerstin, går 92% av en kvinnas extra inkomst tillbaka till familjen och barnen, därför ligger föreningens fokus just på kvinnor. Den hjälp som kvinnorna får kan sträcka sig under flera år och inkludera lokala coacher som hjälper med en grundläggande affärsträning (till exempel, att spara pengar och betala tillbaka med ränta), näringslära (vilka näringsämnen finns i olika typer av livsmedel) samt stöd med att starta eget.

IMG_20150421_114414
Hela byn mår bättre när en kvinna får stöd, säger Kerstin Valinder

 

Vi tackar Individuell Människohjälp för värdskapet för mötet och god fika!


Den 9 juni (09.00-12.00) anordnar vi en sommarutflykt för TEM:s nätverk hos vår nya medlem Ängavallen. Håll utkik efter inbjudan. Men det går bra att anmäla sig redan idag här>>!

 

TEM möter våren på Ängavallen

påskNu är våren här, det är ingen tvekan om saken. Varje dag blir det lite ljusare och varmare, snart är det påsken med påsklov, påskkärringar och konstrundan. Ett av de tydligaste vårtecknen för mig är uteserveringarna på Lilla Torg som byggdes någon gång förra veckan: ut med barstolarna, in med våren.

För oss på TEM var tisdagen den 17 mars en av årets första riktiga vårdagar som samtidigt var en planeringsdag. Kreativa idéer kommer lättare i en ny och spännande miljö, och vi bokade in oss på Ängavallen – en anrik gård utanför Vellinge som är känd för sin mysiga atmosfär, ekologisk odling och utmärk mat.
ÄngavallenEfter att vi installerade oss i ett ljust rum med fönster mot en liten trädgård fick vi ekologisk frukost, och vid 12-tiden serverades ekologisk lunch. Maten var väldigt god, och jag kände mig som ett värsta betongdjungelnsbarn när en riktig yoghurt gjord på riktig mjölk smakade udda för att mina smaklökar är så vana vid processade råvaror.

Efter lunchen gick vi alla på en lång promenad ute i fältet och passade på att titta på Ängavallens Hälsodjur. Det är ett registrerat varumärke som Ängavallen beskriver såhär:


…>> Det innebär att allt gris-, lamm- och nötkött och alla charkvaror kommer från gårdens egna HälsoDjur® och säljs med våra registrerade varumärken HälsoGris®, HälsoKalv, HälsoLamm och HälsoOx. Ursprungliga, naturliga djur (Rödkullekor, Skogsfår, Linderödsgrisar) som gått fria under bar himmel. Som har levt ett gott liv och fötts upp på gårdens vegetabiliska foder, som är obesprutat och naturgödslat – 100 procent ekologiskt. Djuren har sluppit medicineras och de slaktas på gården, helt stressfritt under värdiga former.


(Sådan djurhållning ska ju vara en självklarhet, precis som ekologiska frukter och grönsaker. Allt annat borde marknadsföras som onaturligt, besprutat, medicinerat och ofredat).

Planeringen som vi gjorde under dagen blev såklart mycket effektiv. Vi hann med allt och åkte tillbaka till Malmö trötta men inspirerade.

Dessutom har Ängavallen gått med i vårt nätverk CSR Skåne! Varmt välkomna!

20150317_13030720150317_13504620150317_140712

Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan: CSR-träff 23 februari

Sverige har en väldigt positiv självbild: vi kan så mycket och gör så mycket för omvärlden, andra länder får lära sig från vårt goda exempel. Detta får stöd i ett stort antal internationella index som visar att Sverige är ett demokratiskt jämställt land – när man sätter det i ett perspektiv.

freedoms

 

Men i verkligheten har även Sverige extremt mycket att förbättra.

Svenska företag flyttar produktionen utomlands, en stor del varor och ingående komponenter köps in från de lila områdena på kartan ovan – ”Not Free”. Vår konsumtion ökar: det skulle krävas 3,4 jordklot hade hela världen behövt lika mycket mat och prylar som här. Men det är inte bara vårt ekologiska fotavtryck som ökar, utan även vår påverkan på människor i de länder där varor som vi konsumerar produceras.

Hur stort ansvar har Sverige för det som sker utanför gränserna? Har vi något ansvar för det som vi inte ser eller kan påverka överhuvudtaget?

Det har vi, menar Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, som pratade på TEM:s senaste nätverksträff den 23 februari: ”It’s impact, not leverage, that matters.” Som en kund har vi ansvar när vi handlar, och genom vårt agerande signalerar vi att vi accepterar eller inte accepterar brott mot mänskliga rättigheter, korruption, kriminella aktiviteter och andra överträdelser.

20150223_132713Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, pratade bland annat om United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights

 

Självklart var alla deltagare i träffen den 23 februari övertygade om att vi har ansvar för leverantörskedjor, att vi bör påverka våra leverantörer och uppmana (upplysa, utbilda, hjälpa) dem att ta större hänsyn till mänskliga rättigheter.

Frågan bara är, hur gör vi detta?

En av grundpelarna här är förståelse. Tyvärr är det inte alla, till och med i Sverige, som förstår hur allvarlig problematiken är. De vägrar ta eget ansvar och skyller ofta på fantomer, som den mystiska företagsvärlden. Nej, det är inte företagsvärlden som har ansvar, det är människor, säger Sören Andersson, hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren, och citerar Milton Friedman från Chicago School of Economics.

BD

Och detta stämmer bra. Det är så lockande att lägga skulden på någon avlägsen abstrakt kollektiv. Vad är företagsvärlden om inte en samling av människor som driver och arbetar på företag? Var och en av dessa människor bör inkludera de grupper som inte syns vid första blicken, med som finns där, tillverkar och levererar, i ett bredare perspektiv. Sören berättade om de höga CSR-risker som finns inom den globaliserade byggbranschen, och ställde en retorisk fråga: vill vi verkligen ha mänskliga rättigheter, eller har vi blivit för bekväma i våra kontorsstolar och trivs egentligen med läget? De 80 rikaste personerna i hela världen äger mer är de 3 500 000 fattigaste, 15 av 100 företag på listan ”Global 100 Index – 2014” är fossilbränslebolag, och det verkar inte bli någon förbättring på den planen, menar Sören. Han erkänner dock att CSR-arbetet inom byggbranschen har utvecklats väldigt mycket under senaste några år.

20150223_150413 Sören Andersson är hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren – ett av Sveriges största företagen för teknikkonsulter

 

Dagens lagstiftning är inte stark nog att kunna garantera att företag följer upp arbetet med mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor, vilket innebär att mycket beror på goda avsikter och sund förnuft av enskilda individer. Många företag, inklusive Vattenfall, kräver från sina leverantörer att de ska signera en uppförandekod. Enligt Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall, ska företagets leverantörer skriva under en kod som baseras på fyra ansvarsområden som inkluderar bl.a. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, affärsetik och miljö. Om det visar sig att en leverantör har allvarliga brister i något/några av ansvarsområdena, försöker Vattenfall hjälpa med en konkret handlingsplan och regelbundna uppföljningar. Detta också är en del av vårt ansvar: inte bara kontrollera, utan även hjälpa korrigera.

20150223_135907Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall

 

Att samarbeta är oerhört viktigt, menar Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability Office från Sony Mobile Communications. Branschöverskridande projekt, utbyte av information och erfarenhet i en dialog, analys av best-practice från konkurrenterna är några exempel på ett samarbete som kan hjälpa förbättra situationen kring mänskliga rättigheter i leverantörskedjor. Och det finns mycket problem, e-waste, eller elektronikavfall, är ett av dem: det är nästan omöjligt att spåra återvinning av gamla mobiltelefoner och försäkra att inga brott begås när telefonerna plockas isär (av vem? var? hur?) och alla detaljer säljs vidare att hamna i kylskåp, flygplan och routers runtom i världen.
20150223_151746

20150223_151735

Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability på Sony Mobile Communications, om vikten med samarbete och förtroende

 

Enligt Per bör svenska företag fundera på hur stor påverkan de egentligen har på sina leverantörer. Till exempel, är det mycket vanligt att västerländska julhysterin bidrar till att mänskliga rättigheter kränks ytterligare runt julen eftersom leverantörer gärna vill tillfredsställa den eskalerande efterfrågan.

Utan en relation grundad i förtroende och respekt kan vi inte påverka våra leverantörer, mena Per. En dialog kan lösa och förebygga många problem. Men en dialog behövs inte bara mellan en kund och dess leverantör; även vi som konsumenter ska börja prata med företag och fråga dem om hur de jobbar med sitt ansvar. Ett bra exempel är eco-rating av mobiltelefoner som är mycket populär bland konsumenter i övriga länder men knappt används i Sverige vid försäljning av mobiltelefoner.

Alla vet att brott mot mänskliga rättigheter är mycket vanliga i vissa delar av världen – av någon slump är det precis där så många svenska företag handlar. ”Måste vi då ha tillverkning där?”, kom en fråga från publiken. Det kan hända att genom samarbete med länderna där det förekommer kränkningar och överträdelser kan man hjälpa dem inse hur destruktiva deras rutiner är, i alla fall enligt deltagarna i vår CSR-träff.

20150223_131336Anna Lindén, Head of Member Community på Media Evolution City, berättar om dess spännande verksamhet och historia

 

Träffens tema, Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, är enormt stort. Det går inte att besvara alla frågor under tre timmar, det går inte ens att ställa alla frågor som ska ställas. Men dagen var ändå mycket inspirerande och stämningen var optimistisk, tack vare våra passionerade nätverksmedlemmar och Media Evolution Citys trevliga lokaler.


Läs mer om TEM:s aktiviteter för våra nätverk:

16 mars: Workshop: regeringens riktlinjer kring mänskliga rättigheter >>

24 mars: Miljöträff Energieffektivisering: Innovationer från Skåne >>

26 mars: Workshop: Innovationsagenda Sustainable Healthcare >>

Läs mer om TEM:s nätverk och hur man blir medlem här >>

Samhäll(et)sansvar

Som CSR konsult jobbar man en del med ambitiösa företag, och spenderar oundvikligt mycket tid i sin lilla bubbla fylld med goda exempel, engagemang, kunskaper och förståelse av CSR problematiken. Bubblan kan bli väldigt bekväm och skön och framtiden kan verka ljus. Samtidigt är bubblan skör, och det krävs inte så mycket att få den att spricka.

Som CSR Specialist jobbar jag med kunduppdrag, utbildningar, ansvarar för CSR Skåne, och pratar även om CSR och hållbarhet i olika sammanhang. Det är precis då, under föredrag för icke-frälst publik som bubblan kan lätt spricka: nej, det är inte givet att alla – människor och företag – förstår allvaret med dagens globala och lokala problem; det är inte givet att framtiden är ljus och världen är på väg att bli bättre. Visst är jag medveten om den dystra bilden, men det är så skönt att fokusera på de goda exemplen från verksamheter som har insett, bestämt sig och börjat agera att man blir lite för optimistisk.

my-desire-to-be-well-informed-is-currently-at-odds-with-my-desire-to-remain-sane

Ibland hör jag att man pratar om ”personligt CSR” eller ”mitt eget CSR” och det gillar inte jag. CSR hör inte hemma på soffan med ett glas ekologiskt rött, inte heller i påsar som sitter i källsorteringsbehållarna under vasken. CSR lever i huvudkontor, inköpsavdelningar, konferenslokaler, fabriksgolv, lastbilar. Där jobbar man med CSR – corporate social responsibility, eller företagsansvar.

Utanför är det samhällets ansvar som gäller. Medvetna konsumenter, bra medborgare. Och den biten av det globala hållbarhetsarbetet är precis lika viktig som CSR.

Varför brister det så mycket där? Det är väl enkelt att börja med den obligatoriska uttjatade sopsorteringen, välja matvaror och kläder noggrannare, kolla upp fonder innan man investerar, cykla eller åka buss de två korta hållplatserna till ICA, prata med barnen om de problem som världen möter idag och visa dem stt eget goda exempel… Ingen rocket science, eller hur?

I praktiken blir det mycket svårt. Ofta upplever man människor som försöker vara hållbara på riktigt som något excentriska, som den här tjejen som påstår sig att inte producera några sopor alls. Det fungerar åt båda hål: en deltagare i CSR-kursen som jag höll förrförra veckan erkände att hon brukar vara en riktig ”ragata” och tortera butiksanställda med frågor om ekologiska och sociala aspekter av varorna (bra gjort tycker jag, inte alls en ragata!). Men frågan är inte hur långt vi ska gå, frågan är när vi äntligen ska börja.

börja

Visst har en del av oss redan börjat, och olika åldersgrupper är olika bra på det där med att vara hållbara. Människor födda någon gång efter 1975 verkar ha leden.

Det visar sig att de flesta socially concerned conscious consumerconsumers (det vill säga människor som vill (1) handla hos företag som ger tillbaka till samhället, (2) arbeta och (3) investera i sådana företag och till och med (4) betala mer för varor och tjänster från dessa företag) är under 40 år.

Människor som idag är 15-35 år gamla värderar “job satisfaction” högre än “financial gains”, till skillnad från sina föräldrar.

Personligen tycker jag (född 1985) att dessa siffror är realistiska. Men hur är det men yngre generationer? Ibland när jag pratar om socialt ansvar med ungdomar (15-20 år gamla) spricker min optimistiska bubbla och faller ner i bitar. Jag brukar använda väldigt många exempel från verkligheten att visa vilka problem som finns, hur hemska många av dem är och hur vi kan ta ställning till dem och försöka påverka. Och då ser man tydligt att många ungdomar inte har någon koll. Jag berättar om ett känt exempel på diskriminering som man själv tycker är mycket uttjatat – men det är knappt någon i publiken som har hört om det. Jag säger att turister som köper kopior av kända märken begår ett brott och finansierar kriminella verksamheter som utnyttjar människor som tillverkar kopiorna – men det är många som tycker att det ändå är OK, man ska ju ha en fin väska.

Samtidigt tycker jag inte att det är något fel på dagens ungdomar, de är varken sämre eller bättre än ungdomar för 50, 100 eller 150 år sedan. Problemet är att de ofta inte vet tillräckligt om dagens problem.

Jag växte upp i en väldigt musikalisk familj där pianot var en familjemedlem. Min mormor köpte pianot ca 1975 (efter några år i kö – shopping á-la Sovjet), ett vackert glansigt Zimmermann med benvita tangenter – elefantbenvita. Jag brukade fascineras över hur fina de tangenterna var, hur släta de kändes under fingertopparna. Hade någon berättat för mig då om tjuvjakten, utrotningshotade djur, och vad elefanter utsätts för, skulle tangenterna inte vara lika fascinerande. (Visst fanns det fler elefanter 1975 – 1 500 000, jämfört med 400 000 idag. Men det gör det inte mer OK att döda djur för deras ben.) Oavsett hur många informationskällor man har (och på den tiden hade jag bara en någorlunda trovärdig källa – min familj), är det de vuxnas (=de kunnigas) ansvar att upplysa och engagera.

Problemet ligger i stort sett i kommunikation: vi pratar alldeles för lite med ungdomar. Vi pratar mycket mot dem – men inte med dem. Det krävs en dialog, en interaktion där vi som kan och förstår ska ha tid och resurser att förklara och bevisa. Denna interaktion ska fortsätta när vi kommer hem från jobbet som CSR specialister, hållbarhetsansvariga eller miljöstrateger, drar på oss mjukisbyxor och pratar med familjen över middagsbordet.

I och för sig gäller det inte bara ungdomar. Under nätverksträffen med TEM:s Miljönätverk förra veckan poängterade en väldigt passionerad talare att människor överhuvudtaget vet så otroligt lite om dagens miljöproblem (hur många vet att svenska insjöarna växer igen lika snabbt som Östersjön?), och att det behövs mer offentliga sammanhang där experter kan slå larm. ”Vi vill klaga!” sa hon. Och det måste vi göra – vi som jobbar med hållbarhet. Vi måste våga klaga, våga vara excentriska ragator.

Brist på relevant information och för svagt engagemang från oss som kan och förstår – det måste vi börja jobba med. Det och sopsortering och ekomaten och allt det andra. Det ansvar som ligger på samhället är precis lika stort som företagens eller statens ansvar.

God Jul och Gott Nytt År!

granGod jul och gott nytt  år önskar TEM!

Vi tackar alla kunder och kontakter för i år! Kontoret öppnar igen 5/1 -15.

2014 har varit ett händelserikt år för oss på TEM med massor av intressanta uppdrag och projekt. Vi tror och hoppas att 2015 kommer att bli minst lika intressant! Vi vill tacka alla våra kunder, samarbetspartners och nätverksmedlemmar för året som gått och hoppas på fortsatt gott samarbete framöver.

Goda exempel från Skåne

TEM fyller 30 år i hållbarhetsbranschen 2014.

Under dessa år har vi jobbat med en mängd spännande projekt och har skaffat många goda vänner. Och detta firade vi den 9 december med en spännande nätverksträff och ett trevligt 30-årskalas!

Träffen den 9 december var årets sista och största nätverksaktivitet som vi anordnade för medlemmar i våra nätverk, CSR Skåne och Miljönätverket, men även för andra gäster och nya organisationer. Träffens tema var ”Goda exempel från Skåne”. Det var fullsatt med över 50 deltagare som kom för att inspireras av goda exempel från Skånes ledande verksamheter!

20141209_150351_resized

Träffens första talare var Rosman Jahja som jobbar med hållbarhetskommunikation på Trelleborg AB, ett av Skånes och Sveriges ledande industriföretag. Han berättade om digitala trender inom hållbarhetskommunikation, så som webbsidor med mindre text och mer video och interaktion, sociala medier och andra digitala verktyg. Hållbarhetskommunikation ska vara intressant och engagerande på individnivå, både för externa och interna intressenter. Dessutom är det viktigt att vara kreativ utan att glömma kopplingen till verksamheten: till exempel, Trelleborg AB skapar specialiserade appar som gör det smidigare för ingenjörer att genomföra olika kalkyl. Dessa appar fungerar även som ett utmärkt marknadsföringsverktyg.

20141209_150153_resizedRosman Jahja, CR Communications and Internal Communications Manager på Trelleborg AB

Nästa talare fortsatte inom det digitala temat: Jenny Berg Nilsson, Senior Vibe Manager och ansvarig för CSR-grupp på Massive Entertainment, presenterade CSR-arbete på ett av världens största dataspelbolag, det Skåne-baserade Massive. Branschen är ny och dynamisk, och där finns en enorm potential för CSR-arbete – både uppströms (leverantörskedjan, IT-lösningar) och nedströms (påverkan av dataspel på användare och tillverkares ansvar).

Evelina Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och projektledare på Furuboda Arbetsmarknad, pratade om en hållbar och inkluderande arbetsmarknad. Furuboda är en ideell förening med över 4000 medlemmar och med säte i Skåne. En av dess verksamheter, Furuboda Arbetsmarknad jobbar stenhårt för att hjälpa både funktionshindrade människor komma ut på arbetsmarknad OCH företag att handleda anställda med särskilda behov. Evelina berättade om ett värdefullt och intressant projekt där Furuboda Arbetsmarknad samarbetar med Region Skåne och försöker göra den skånska arbetsmarknaden bättre och öppnare.

20141209_154741_resizedEvelina Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och projektledare på Furuboda Arbetsmarknad

Det går inte att prata om goda exempel från Skåne utan att Region Skåne är med i diskussionen! Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör, presenterade Skånes utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne 2030. “Vad trevligt med så mycket positivt om Skåne!”, som en av våra gäster sa. Mikael Stamming gick igenom de fem prioriterade ställningstagandena och berättade om några spännande projekt som planeras i den närmaste framtiden, som till exempel höghastighetsbanor som ska länka Malmö/Köpenhamn med Göteborg och Oslo. Att göra Skåne till internationellt föredöme är ett övergripande mål för Region Skånes utvecklingsstrategi!

20141209_160521
Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör

Kristina de Geer, Region Skånes miljösamordnare, gav en bra inblick i Region Skånes miljöarbete. Hon gick igenom Regionens alla miljömål och sedan fokuserade på två – Fossilbränslefri och klimatneutral verksamhet och Hållbar resursanvändning. Enligt Kristina, går utvecklingen av miljöarbete i en positiv riktning: just nu byggs 6 vindkraftverk åt Region Skåne som kommer att motsvara c:a 40 procent av Regionens elbehov. Om 5 år ska Skåne vara fossilbränslefritt och fungera i enlighet med ett nytt hållbart konsumtionsmönster med minskad mängd avfall.

Efter en kort avslutning av TEM:s Marie Pettersson som berättade varför TEM också är ett gott exempel från Skåne fortsatt kvällen med en 30-årsfest hos oss på TEM. Tack alla ni som kom att fira med oss!

Vi välkomnar även nya medlemmar i CSR Skåne: Furuboda Arbetsmarknad, Stena Fastigheter och Massive Entertainment!

TEM har 30-årsfest 9 december

Den 9 december firar vi 30 år. Det firar vi med mingel på vårt kontor, Stortorget 17 från 17.00 den 9 december.

Vi har skickat ut inbjudningar, men kan ha missat någon. Om du känner att du borde ha blivit inbjuden, men inte blivit det. Maila oss på tem@tem.se så fixar vi det.

Mellan 14:30 och 17.00 den 9 december har vi dessutom nätverksträff på Scandic Stortorget. Om du ännu inte är medlem i våra nätverk, kontakta oss gärna. Här finns ett referat från vår senaste träff.

Stiftelsen TEM bildades formellt 1984 utifrån ett projekt som startades redan 1981. Stiftare var Lunds Universitet, Malmö Stad och Sjöbo kommun. TEM drev under många år olika projekt och hade verksamheter i Malmö, Lund och Sjöbo. Idag finns TEM i Malmö, men driver projekt och uppdrag inom hållbarhetsområdet både nationellt och internationellt.

CSR-träff den 12 november: ”Ett annorlunda möte som väckte en hel del tankar om vad som verkligen är viktigt”

En hållbar utveckling är omöjlig utan samverkan mellan olika aktörer och krafter, både från näringslivet och offentlig sektor, från vinstdrivna företag och frivilligorganisationer. TEM:s ambition är att erbjuda en plattform där krafterna och engagemang kan mötas och idéer och inspiration kan spridas.

Vi tror att CSR-träffen den 12 november på Skåne Stadsmission blev en perfekt mötesplats för ett sådant meningsfullt utbyte. ”Vilken energi ni har i ert nätverk!”, som en av träffens gäster påpekade. Det är precis det som är vårt syfte: dela med oss av vår energi och vilja att förändra och förbättra, tillsammans med våra medlemmar. Träffen var fullsatt, precis som CSR-träffen den 29 september!

20141112_10595920141112_10334020141112_092059

Dagens värd Skåne Stadsmission välkomnade oss i väldigt hemtrevliga lokaler. Det händer inte varje dag att man kommer till en nätverksträff och får ta av sig skorna! Och det är ingen slump. Denna typ av 20141112_092417verksamhet ska bedrivas i en lugnande mysig miljö där alla känner sig välkomna och trygga. Verksamheten heter Unga Forum och ligger på Bangatan 7, en stenkast från Södervärn i Malmö. Unga Forum erbjuder alla typer av hjälp till tjejer mellan 13 och 20 år: man kan bara komma och prata, få 20141112_092428psykologiskt stöd, juridisk rådgivning eller helt enkelt få hjälp med praktiska saker som hur man betalar en faktura. Det framgick tydligt från Liv n oerhört viktig och uppskattad verksamhet.

Teman som vi diskuterade i den hemtrevliga miljön var däremot långtifrån mysiga. Utsatthet, arbetslöshet, utanförskap, och inte minst barnsexhandel.

20141112_091910I början av träffen berättade Cecilia Bruhn, insamlingschef på Skåne Stadsmission, om hur de bidrar till samhällsnyttan genom olika sorter av samarbete med både offentliga aktörer och företag. Precis som en vinstdriven verksamhet jobbar Stadsmissionen på uppdrag – från utsatta människor av olika åldrar och bakgrunder som behöver individuellt stöd, påpekade Skåne Stadsmissions direktör Birthe Wallin. Och precis som en kunskapsbaserad verksamhet har Stadsmissionen expertis inom sitt område, och vill gärna dela med sig av sina kunskaper till företag och organisationer som vill engagera sig mer i socialt ansvarstagande.

Skåne Stadsmission lämnade ordet till en av sina samarbetspartner och vår nätverksmedlem PoolarnaClean. PoolarnaCleans VD Jovan Diec berättade om ett konkret projekt där man genom samarbete med Pantamera och Skåne Stadsmission skänker pantpengar från kunders/företags tomburkar som samlas in till de som behöver det som mest.

20141112_103457Xenofili betyder öppen för det okända och är motsatsen till xenofobi, och Malmöbaserade företaget Xenofilia fullständigt motsvarar sitt namn. Xenofilia är känt för sina spännande samhällsprojekt – boken Kryddor från Rosengård, odlingarna Stadsbruk, arbetsprojekt Sumak. Nu skapar Lena Friblick, Xenofilias VD, en ny mötesplats i Malmö, i den anrika Botildenborgen i Rosengård som ligger strategiskt som en knutpunkt mitt emellan mellan moskén och kyrkan. Xenofilia jobbar med maten i centrum för att knyta samman kulturer och överbygga skillnader. Kring maten kan vi alla samlas och bakgrund och hierarkier suddas ut är ett sätt att komma närmare varandra.

Stena Fastigheter har ambitionen att bli Sveriges ledande fastighetsbolag, och socialt ansvar är för dem lika viktigt som ekonomisk lönsamhet. Helen Welander-Möller, relationsförvaltare på Stena Fastigheter, berättade om hur de engagerar sig i en rad sociala utmaningar. Till exempel, startade Stena Fastigheter ett projekt där de erbjuder tonåringar sommarjobb som ska sökas som ett riktigt jobb, med ett CV, ett personligt brev och en gruppintervju vilket är första gången för många. Stena Fastigheter arbetar även med Skåne Stadsmission och hjälper med deras verksamhet Enter Mötesplats för flickor.

Redan kl 5 på morgonen den 12 november var Elin Swedlund, miljö- och CSR-koordinator från CGI, på tåget från Stockholm på väg till vår träff för att berätta om hur CGI motarbetar barnsexhandel – ett horribelt problem som tyvärr inte får den uppmärksamhet som det måste få. Trafficking är världens tredje största illegala industri efter droger och vapen: varje minut sprids hundratusental bilder på barn som blir sexuellt utnyttjade. Det är väldigt vanligt att förövarna använder cybervalutor och jobbdatorer för köp och lagring av bilder. Bilder av barn som blir utsatta för sexuella övergrepp identifieras av polisen och lagras i en global databas med ett unikt fingeravtryck. CGI erbjuder en programvara NetClean som känner av när det finns bilder med ett sådant fingeravtryck lagrade på en dator med programvaran installerad, och vid 100 %-träff skapas ett polisärende. Tillsammans med polisen och Finanskoalitionen (ett samarbete mellan svenska banker för att synliggöra och stoppa barnsexhandel) hjälper CGI stoppa betalningar för det kriminella bildmaterialet.

cgiEnligt Elin är det oerhört viktigt att sätta högre tryck på sina internetleverantörer, researrangörer och hotelleverantörer. Dessutom behöver vi mycket mer diskussion om vad det är som vi egentligen vill ha – ett fritt internet utan kontroll eller ett öppet internet som fungerar i enlighet med demokratiska och etiska principer, menade Elin.

En annorlunda träff som väckte en hel del tankar om vad verkligen är viktigt,” sa en av CSR Skånes medlemmar efter träffen. Vi kan inget annat än hålla med!

______________________________________________________________________________

Om din organisation vill gå med i TEM:s nätverk eller om du vill veta mer om våra aktiviteter, läs mer här eller kontakta oss.

______________________________________________________________________________

Bränner vi våra återvinningsmål?

AvfallshierarkinI allt ifrån miljöbalken 2 kap. (hushållnings och kretsloppsprinciperna) till EU:s avfallshierarki är det tydligt att vi bör satsa på återvinning och återanvändning framför energiutvinning. Avfall är en viktig resurs och avfallet ska tas tillvara så att vi får tillbaka största möjliga värde. Detta går också hand i hand med tanken på cirkulär ekonomi som fler och fler anammar. EU lanserade t.ex. i somras mål som innebär att 80% av allt förpackningsavfall i Europa ska återanvändas, eller återvinnas 2030.

Vad är det då som gått snett? Någonstans har investeringsivern i förbränningsanläggningar gått över styr. Från början var tanken mycket god, att bränna avfall som annars skulle deponeras. Men allt eftersom vi klättrat uppåt i avfallshierarkin känns detta som ett allt mer förlegat sätt att hantera avfall på. Antalet förbränningsanläggningar ökar hela tiden och snart är vi uppe i 35 stycken. Vi har idag en kapacitet att förbränna avfall vid de anläggningar som finns i Sverige som överstiger tillgången på inhemska sopor. 2014 kan svenska anläggningar bränna upp ca 6,3 miljoner ton avfall medan det bara finns 5,3 miljoner ton svenskt avfall att tillgå. Så därför måste vi importera istället, t.ex. från Norge. Men det har även hänt att vi tagit soporna så långväga ifrån som Italien…

Men det här är ju bra, säger då antagligen någon. De länder vi importerar ifrån skulle annars kanske deponerat dessa sopor vilket är resursmässigt sämre. Och visst stämmer det. Just nu. I takt med att EU lagstiftningen på området skärps kommer fler och fler länder att vilja ta hand om sitt avfall på ett bättre sätt och dessutom dra nytta av dess värde. Vad gör vi då?

Självklart finns det en mängd avfall som även fortsättningsvis ska förbrännas som t.ex. smittförande avfall, läkemedelsrester etc. Och det finns troligen en hel del specialfall där det är mer gynnsamt för miljön att förbränna avfallet än att återvinna det. Men för att nå ett hållbart samhälle via en cirkulär ekonomi behöver vi ta vara på de material vi förbrukar på ett mera resurssnålt sätt än idag.

För att få den här utvecklingen att gå åt rätt håll kan det behövas tydliga styrmedel. Enligt experter på området skulle man t.ex. kunna högbeskatta förbränning av avfall, förbjuda deponering och förbränning av återvinningsbara material etc.

Läs mer:
Svensk avfallshantering 2014, rapport Avfall Sverige

/Marie Pettersson

Hållbarhetskommunikation i konsultvärlden: TEM gästbloggar för Media Evolution

Läs vårt inlägg på Media Evolution:s blogg om hållbarhetskommunikation

seriestrip