Blogg på is

Som det kanske märkts med postningarna i år har vi lagt bloggen lite på is, vi hinner helt enkelt inte med då vi har fullt upp med uppdrag, nätverk och projekt.

Du kan dock fortfarande följa oss på bland annat:

Hemsidor:

• TEM:s officiella hemsida: www.tem.se 
• Vårt nätverk CSR Skåne: www.csrskane.se
• Vårt nätverk om hållbar sjukvård: www.nordicshc.org
• Vår lagbevakningstjänst. www.lagledning.se

Facebook

• TEM på facebook: https://www.facebook.com/stiftelsentem/

Twitter:

• Marie: https://twitter.com/marieattem
• Daniel: https://twitter.com/danielattem
• CSR Skåne: https://twitter.com/csr_skane

Nyhetsbrev

Glöm inte heller att anmälda dig till vårt nyhetsbrev så du får uppdateringar om utbildningar, nätverksträffar och konferenser:

http://www.tem.se/om-tem/nyhetsbrev.html

Konferens CSR Øresund 19/5

Årets mest inspirerande CSR-event i Öresundsregionen!

Stiftelsen TEM och CSR Danmark arrangerar den 19:e maj konferensen CSR Öresund med det senaste inom hållbarhetsområdet från Öresundsregionen.

Program

Konferensen kommer att behandla alla aspekter inom CSR och hållbarhet. Programmet uppdateras ständigt:

• Diana Madunic, CSR Ambassadör, Utrikesdepartementet, Sverige.
• Sara Krüger, Dansk Industri, UN Global Compact Danmark.
• Charlotte Carlsson, Länsstyrelsen Skåne.
• Rikke Thorlund, Chef for OPS i Kommunernes Landsforening.
• Fredrik Ljungdahl, hållbarhetsansvarig, PWC.
• Emma Ihre, Head of Sustainability, Mannheimer Swartling.
• Åsa Kalee, Projektchef Good, Uppstart Malmö.
• Cecilia Lejon, Förvaltningschef på Arbetsmarknadsförvaltningen av Trelleborgs kommun.
• Lone Hylander, Projektrådgiver i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.
• Finnur Sverrisson, grundare Little Big Malmö.
• Ann-Sofie Gunnarsson, kommunikationschef, Next Generation Social Entrepreneurs, IKEA Sverige.
• Fadi Barakat, Konsultchef Region Södra Sverige, Manpower / Uppsök Malmö.
• Johan Berhin, grundare av Green Furniture Concept.
• Fredrik Fackler, produktionschef, Kraftringen.
• Marie Dahllöf, välgörenhets- och CSR-chef, PostkodLotteriet.

Besök vår hemsida >> för mer information om dagen: program, anmälan och priser, utställare, kontaktuppgifter med mera.

Konferensavgift

Konferensavgift — 1995 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i CSR Skåne, CSR Danmark och NCSH — 995 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i Medicon Valley Alliance — 1495 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i NMC (Näringslivets Miljöchefer) — 1495 SEK (ex.moms/VAT)

Studerande — 550 SEK (ink.moms/VAT), OBS begränsat antal

Utställning

Konferensen kommer att hållas på Malmö Arena (Palissad). Det finns även möjlighet för dem som vill sponsra eller ställa ut i samband med konferensen att exponera sin verksamhet mot gräddan av hållbarhetsproffs i Öresundsregionen. Utsällare såhär långt:

• Normative
• Mazars Revisionsbyrå
• MyEco
• EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak
• Hand in Hand
• Stiftelsen TEM
• CSR Danmark

För att anmäla ert deltagande eller om ni är intresserade av att exponera er verksamhet, gå in på hemsidan www.csroresund.se eller kontakta oss för mer information!

Anmälan

Klicka här för att komma till anmälan till konferensen

Vi ses där!

---

Kontakt:

Stiftelsen TEM

040-606 55 80

Hållbarhetstrender 2016

2015 var på många sätt ett omvälvande och dramatiskt år i världen. Krig, flyktingkatastrofer, terrorattentat och klimatrelaterade naturkatastrofer satte sina spår. Detta kommer på många sätt att påverka det kommande året och hur vi ser på och jobbar med hållbarhetsfrågor. Det är stora utmaningar vi ser både vad gäller de problem som behöver lösas men även för det grundläggande hållbarhetsarbetet i verksamheten när en turbulent omvärld ställer stora krav på omställning. Här kommer några av de trender som kommer att påverka hållbarhetsarbetet 2016.

Innovativ integration
I flyktingkrisens spår krävs långsiktigt hållbara lösningar för en effektiv integration i samhället av ett stort antal nyanlända med mycket skiftande förutsättningar. Detta är av yttersta vikt både ur den enskilda individens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det kommer inte att finnas enbart en lösning för detta, utan för att vi ska lyckas kommer en uppsjö av olika lösningar anpassade efter olika gruppers möjligheter och behov att behöva utarbetas. Ett antal aktörer i samhället behöver bidra med olika pusselbitar för att det här ska fungera. Ett öppet och smidigt samarbetsklimat och ökad flexibilitet i systemen är några framgångsfaktorer.

Många nya idéer och initiativ behöver komma till stånd både i näringslivet och offentlig sektor. För att främja sådana idéer har pengar hos t.ex. Tillväxtverket avsatts för projekt som syftar till snabbare integration. Förhoppningsvis kan några av dessa projekt ge oss verktyg för denna utmaning.

Förändrade förutsättningar i klimatproblemens spår
I Paris godkändes klimatavtalet av 95% av världens regeringar. Intentionerna är goda men vad som konkret kommer att komma ut av ”fluffiga” formuleringar om balans mellan utsläpp och koldioxidsänkor, samt om strävan efter att maximalt nå en temperaturökning på 1,5 oC, är tämligen osäkert. Klimatförändringarna kommer att påverka företag och andra verksamheter på en rad områden och det gäller att vara förberedd på den omställning detta innebär.

För vissa branscher leder det kanske till ökad efterfrågan på en produkt, medan det för andra verksamheter kan betyda att en marknad försvinner. Leverantörers förmåga att leverera och tillgång på en ett visst material eller produkt kan också påverkas. Att väga in klimat som en viktig parameter i riskbedömningar för hela verksamhetens fortlevnad blir därför allt vanligare under 2016. För att verksamheter ska vara väl rustade krävs också i många fall ett mer utvecklat samarbete mellan olika avdelningar på företaget som miljö-/hållbarhet, marknad, ekonomi etc.

För att temperaturökningen ska hålla sig på önskad nivå krävs implementering av en rad lösningar snabbt. I en tid när världspolitiken inte förmår att ta beslut om de förändringar som måste ske kan företag spela en avgörande roll genom att gå före.

Större fokus på hållbara investeringar
För varje år som går blir hållbarhetsprestanda en allt viktigare parameter för investerare vid bedömningen av ett företag. I en studie av Morgan Stanley´s Institute for Sustainable Investing från april 2015 kom man fram till att hållbara investeringar vanligtvis innebär likvärdig avkastning jämfört med andra investeringar och att avkastningen i många fall blev högre än för traditionella investeringar.

Påverkan från klimatförändringar, annan miljöpåverkan och sociala faktorer vägs t.ex. in i investeringsstrategier hos både Goldman Sachs och Citi. Trenden går tydligt mot att inkorporera ESG (Environmental, Social Corporate Governance) data i investeringskriterier. Företagen behöver därför se till så att hållbarhetsdata analyseras, kommuniceras och vägs in i verksamhetens strategiarbete.

Det FN-stödda initiativet Principles for Responsible Investment (PRI) är ett snabbväxande nätverk av investerare som jobbar tillsammans för att praktisera hållbara investeringar. Och värdet av de hållbara investeringarna ökar ständigt.

En än så läge liten, men viktig trend är att investerare allt mer efterfrågar långsiktigt hållbart beslutsfattande i verksamheter istället för beslut frammanade av den kortsiktiga vinstmaximerande kvartalsekonomin som länge rått.

Förändrat miljöledningsarbete med ISO 14001:2015
Om 2015 var året då den nya miljöledningsstandarden ISO 14 001:2015 kom, så blir 2016 året då många verksamheter febrilt kommer att arbeta med att implementera de nya kraven i sina verksamheter. De flesta av oss som jobbar med hållbarhetsfrågor välkomnar att ledningen nu ska vara mer drivande i miljöarbetet och att kopplingen mellan miljöarbetet och verksamhetens strategi ska bli tydligare. Vi ser även fram emot att miljöledningsarbetet närmar sig riktlinjerna för hållbarhetsredovisning med krav på intressentdialog och större fokus på leverantörs- och värdekedja.

Förhoppningsvis blir 2016 året då de olika systemen och riktlinjerna för miljö- och hållbarhetsarbete allt mer närmar sig varandra och att fler och fler verksamheter kan sjösätta ett systematiskt hållbarhetsarbete som inkluderar alla relevanta delar av standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26 000.

• Läs mer:
  What will be the key sustainability trends in 2016?   Business Green
• 9 Sustainable Investing Trends for 2016   Inc.
• Top global supply chain sustainability trends   Ethical Corporation
• How to help your company prepare for climate change in 2016   The Guardian
• 2016: the year consumers stop caring about sustainability – and business starts   The Guardian

/Marie Pettersson

Paris – bara början

 

Ingen har väl missat den historiska händelsen att ett klimatavtal nu godkänts i Paris. Många var oroliga för en upprepning av de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn men nu har alltså en majoritet av världens länder lyckats enas om en gemensam klimatstrategi.

Eftersom avtalet i FN skulle bygga på konsensus tog det lång tid innan det slutgiltiga utkastet kunde presenteras och vissa bitar har tyvärr fallit bort, bland annat en av punkterna som EU har kämpat för: en 50 % utsläppsminskning till 2050. Denna är nu ersatts med en vagare formulering där det skrivs att det under andra hälften av århundradet ska uppnås en balans mellan utsläpp orsakade av människor och koldioxidsänkor – alltså ett netto-utsläpp på 0. En sådan vag formulering är en svaghet men paragraferna skickar ändå ett tydligt budskap till omvärlden. Även om det inte ställs krav på ett helt fossilbränslefritt samhälle skickas en signal att marknaden kommer att minska vilket kommer att förändra var framtida investeringar placeras. En osäkrare marknad inom fossila bränslen leder till att investerarna börjar att leta efter mer stabila placeringar. Förhoppningsvis en mer hållbar bränsleförsörjning och teknik.

Ett av de fastslagna målen är att inte öka den globala medeltemperaturen mer än 2° C. Det följs dessutom av ett ännu hårdare mål där länderna ska sträva efter att hålla ökningen så låg som 1,5° C. I praktiken kommer det här att innebära att de fossila bränslena behöver fasas ut långt innan 2100. Ländernas löften är dock inte tillräckliga för att nå detta mål i dagsläget och därför är den punkt i avtalet som gäller revidering av löftena extra viktig. Enligt avtalet ska länderna att se över sina planer vart 5:e år och sedan frivilligt besluta om ambitionsnivån ska höjas. Det öppnar för möjligheten att i framtiden få ännu skarpare miljöarbete allt eftersom tekniken och behovet utvecklas. Huruvida dessa revideringar blir tillräckliga eller inte får framtiden utvisa.

Avtalet, som börjar gälla 2020, är underskrivit av 195 länder. Många av dem är direkt drabbade av miljöförändringar som stigande havsnivåer etc och för dessa finns ett område gällande ekonomisk ersättning och hjälp för att finansiera klimatomställningen. Dock ligger detta inte under den bindande delen i avtalet vilket gör att det inte finns något tvång för de andra länderna att bidra. Därmed riskeras en resursbrist att uppstå i fattigare ländernas arbete med omställningen. För att ha en chans att nå 1,5-graders målet måste alla länder förbättra sitt miljöarbete avsevärt och för att det ska vara möjligt måste alla ha förutsättningar att ställa om.

Som så ofta är fallet med konsensus-avtal hade man önskat skarpare formuleringar och hårdare krav. Men oavsett så är det ett avtal värt att firas för aldrig tidigare har så många länder enats om en så viktig klimatåtgärd. Även om vi fortfarande kommer att behöva arbeta hårt för att uppnå en hållbar utveckling är det nu under andra förutsättningar.

Som Bill McKibben, grundare av klimatrörelsen 350.org, sa:

”Det här räddade inte planeten men det kan ha räddat chansen att rädda planeten”

/Linnea Turnstedt

Dialogmöte med Regeringskansliet på TEM

Den 13 oktober 2015 var TEM värd för ytterligare ett dialogmöte mellan Regeringskansliet, representerad av CSR ambassadören Diana Madunic, och skånska intressenter.

Redan i mars 2015 genomförde vi en workshop med CSR Ambassadören Bengt Johansson där vi tillsammans med ett 20-tal verksamheter (företag, offentlig sektor, ideella organisationer) diskuterade regeringens riktlinjer kring mänskliga rättigheter och företagande (här finns ett referat efter mötet).

Denna gång gällde diskussionen regeringens skrivelse om hållbart företagande.

Representanter från 24 företag och organisationer från Skåne, bland annan Sony Mobile, IKEA, Kraftringen, Orkla Foods, Wihlborgs, Peab, Massive Entertainment, Länsstyrelsen Skåne, SP, Orbital Systems, Poolarna Clean med flera delade med sig av sina reflektioner och synpunkter kring aktuella hållbarhetsutmaningar som svenskt näringsliv möts av. Under eftermiddagen pratade vi om lagkrav kring hållbarhetsprestanda, regelverk kring offentliga upphandlingar, mångfald och jämställdhet och många andra frågor.

Vi tackar alla deltagare och hoppas att den feedback som levererades under mötet ska tas med i den nya skrivelsen!

Sveriges CSR ambassadör Diana Madunic under dialogmötet på TEM

Över 20 deltagare – representanter från Skånes ledande verksamheter – deltog i dialogmötet

Intressanta diskussioner och trevlig stämning under Dialogmötet på TEM

Nya medlemmar i NCSH: Karolinska, C2DS, CSK och PVC-free bloodbags

Vi är glada att kunna presentera ytterligare 4 medlemmar i NCSH – Nordic Center for Sustainable Healthcare. Nätverket har nu sen starten 28 maj i år snart 30 medlemmar. Läs mer på sustainablehealthcare.se 

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Nordens ledande sjukhus, inte minst inom hållbarhetsområdet. Nya Karolinska är världskänt för investeringarna i hållbara lösningar. Karolinska har 15 000 anställda.

Centralsjukhuset i Kristianstad har varit pionjär inom många hållbarhetsområden, inte minst när det gäller investeringar i ny innovativ miljöteknik. CSK har cirka 2300 anställda.

C2DS – Comité pour le Développement Durable en Santé – är en franskbaserad organisation med kontor och medlemmar även i Tyskland. C2DS har 490 sjukhus och andra hälsovårdsinrättningar som medlemmar och är en av Europas starkaste aktörer inom hållbar sjukvård.

PVC-free bloodbags är ett EU life + project som syftar till att utveckla PVC-fria blodpåsar. Det är ett gemensamt projekt mellan industrin och hälso- och sjukvården. Projektet leds av  Jegrelius Institute i Östersund.

Here you can find the rest of the members and partners >>>

Hållbar sjukvård: lyckad workshop i Malmö

TEM tar just nu fram en nationell innovationsagenda för området hållbar sjukvård. Under arbetet träffar vi en rad intressenter från både företag, vården och landsting/regioner, med syfte att bättre förstå vilka styrkeområden Sverige har och vilka behov som finns inom området. Under våren 2015 har vi två öppna workshops där inbjudan riktas till samtliga intresserade.

Den 26 mars ägde den första av vårens två workshopar rum i TEMs lokaler i Malmö. Cirka 25 deltagare under eftermiddagens workshop vilka områden det finns behov av mer hållbara innovationer, vilka nyckelfaktorer och möjliga lösningar som finns för att bättre kommunicera vårdens/företagens/regionernas behov till universitet/företag, vilka behov av samverkan som finns och hur formerna för denna kan se ut. Diskussionerna berörde också behovet av tillgång till testmiljöer och referenser på hemmaplan, samt hur vården kan spela in på detta område.

Vi fick också ta del av fördjupande exempel från företag som lyckats etablera hållbara innovationer i vården. Orbital systems berättade om hur man lyckats etablera sig på marknaden med en dusch, baserad på NASA-teknik, vars specifikationer går helt utanför ramarna för en traditionell lösning. Bauer Watertechnologies presenterade sin innovativa vattenrengöringsteknologi och Martinson berättade hur de arbetar för att få upphandlare av kläder och textilier i vården att upphandla på nya typer av material med bättre hållbarhetsprestanda.

Vi på TEM vill tacka samtliga medverkande organisationer för all god input, som vi tar med oss in i arbetet med innovationsagendan!

Nästa workshop blir i Stockholm den 14 april kl 13:30. Anmälan till workshopen görs till erika.olsson@tem.se, välkomna att delta i denna workshop!

Organisationer som deltog i Malmö: Halton, Region Halland, Region Hovedstaden, Hansson Thyresson Patentbyrå, TEM, Martinsson, Region Skåne, Envac, NFO Drives, Paxxo, Bauer Watertechnology, Malmö Stad, Belysningsbranschen, Aaxsus, OCO Nordic, Malmö Cleantech City, Lindinvent

Organisationer som deltar i Stockholm: Swecare, Karolinska jukhuset, Landstinget i Uppsala län, Karolinska institutet, CleanAir Scandinavia, SLL Innovation, Karlstads universitet, Envac, Arjo Huntleigh, Glamox Luxo Lighting

Nu är det dags att bli medlem i CSR Skåne eller i vårt miljönätverk!

Är ditt företag verksamt i södra Sverige och tar det här med hållbarhet, sustainability, CSR, miljö eller vad just ni kallar det på allvar? Då borde du och din organisation bli medlemmar i CSR Skåne eller miljönätverket. Våra nätverk har med åren blivit den självklara mötesplatsen för alla seriösa aktörer inom hållbarhet i södra Sverige. Eftersom man får gå på alla träffar oavsett vilket nätverk man är med i spelar det inte så stor roll vilket man går med i. Redan är ett stort antal organisationer medlemmar och vi träffas 8-9 gånger per år för att diskutera ett eller flera aktuella ämnen. Medlemmarna föreslår själva vad träffarna ska handla om.

Medlemmarna i nätverken listas nedan, nu i mars 2015 har Mercedes, Findus och Barnfonden blivit medlemmar och vi hälsar dem välkomna.

 Nästa nätverksträffar:

AKTIVITET	TEMA	VÄRD / PLATS	DAG
Miljöträff	Energieffektivisering: innovationer från Skåne	E.ON – Öresundsverket, Malmö	24 mars 2015
CSR-träff	Social Innovation (preliminärt)	Individuell Människohjälp, Malmö	21 april 2015

Sammandrag från tidigare träffar hittar du här!

Kontakta oss om du och din organisation vill bli medlemmar.

Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan: CSR-träff 23 februari

Sverige har en väldigt positiv självbild: vi kan så mycket och gör så mycket för omvärlden, andra länder får lära sig från vårt goda exempel. Detta får stöd i ett stort antal internationella index som visar att Sverige är ett demokratiskt jämställt land – när man sätter det i ett perspektiv.

 

Men i verkligheten har även Sverige extremt mycket att förbättra.

Svenska företag flyttar produktionen utomlands, en stor del varor och ingående komponenter köps in från de lila områdena på kartan ovan – ”Not Free”. Vår konsumtion ökar: det skulle krävas 3,4 jordklot hade hela världen behövt lika mycket mat och prylar som här. Men det är inte bara vårt ekologiska fotavtryck som ökar, utan även vår påverkan på människor i de länder där varor som vi konsumerar produceras.

Hur stort ansvar har Sverige för det som sker utanför gränserna? Har vi något ansvar för det som vi inte ser eller kan påverka överhuvudtaget?

Det har vi, menar Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, som pratade på TEM:s senaste nätverksträff den 23 februari: ”It’s impact, not leverage, that matters.” Som en kund har vi ansvar när vi handlar, och genom vårt agerande signalerar vi att vi accepterar eller inte accepterar brott mot mänskliga rättigheter, korruption, kriminella aktiviteter och andra överträdelser.

Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, pratade bland annat om United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights

 

Självklart var alla deltagare i träffen den 23 februari övertygade om att vi har ansvar för leverantörskedjor, att vi bör påverka våra leverantörer och uppmana (upplysa, utbilda, hjälpa) dem att ta större hänsyn till mänskliga rättigheter.

Frågan bara är, hur gör vi detta?

En av grundpelarna här är förståelse. Tyvärr är det inte alla, till och med i Sverige, som förstår hur allvarlig problematiken är. De vägrar ta eget ansvar och skyller ofta på fantomer, som den mystiska företagsvärlden. Nej, det är inte företagsvärlden som har ansvar, det är människor, säger Sören Andersson, hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren, och citerar Milton Friedman från Chicago School of Economics.

Och detta stämmer bra. Det är så lockande att lägga skulden på någon avlägsen abstrakt kollektiv. Vad är företagsvärlden om inte en samling av människor som driver och arbetar på företag? Var och en av dessa människor bör inkludera de grupper som inte syns vid första blicken, med som finns där, tillverkar och levererar, i ett bredare perspektiv. Sören berättade om de höga CSR-risker som finns inom den globaliserade byggbranschen, och ställde en retorisk fråga: vill vi verkligen ha mänskliga rättigheter, eller har vi blivit för bekväma i våra kontorsstolar och trivs egentligen med läget? De 80 rikaste personerna i hela världen äger mer är de 3 500 000 fattigaste, 15 av 100 företag på listan ”Global 100 Index – 2014” är fossilbränslebolag, och det verkar inte bli någon förbättring på den planen, menar Sören. Han erkänner dock att CSR-arbetet inom byggbranschen har utvecklats väldigt mycket under senaste några år.

Sören Andersson är hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren – ett av Sveriges största företagen för teknikkonsulter

 

Dagens lagstiftning är inte stark nog att kunna garantera att företag följer upp arbetet med mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor, vilket innebär att mycket beror på goda avsikter och sund förnuft av enskilda individer. Många företag, inklusive Vattenfall, kräver från sina leverantörer att de ska signera en uppförandekod. Enligt Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall, ska företagets leverantörer skriva under en kod som baseras på fyra ansvarsområden som inkluderar bl.a. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, affärsetik och miljö. Om det visar sig att en leverantör har allvarliga brister i något/några av ansvarsområdena, försöker Vattenfall hjälpa med en konkret handlingsplan och regelbundna uppföljningar. Detta också är en del av vårt ansvar: inte bara kontrollera, utan även hjälpa korrigera.

Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall

 

Att samarbeta är oerhört viktigt, menar Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability Office från Sony Mobile Communications. Branschöverskridande projekt, utbyte av information och erfarenhet i en dialog, analys av best-practice från konkurrenterna är några exempel på ett samarbete som kan hjälpa förbättra situationen kring mänskliga rättigheter i leverantörskedjor. Och det finns mycket problem, e-waste, eller elektronikavfall, är ett av dem: det är nästan omöjligt att spåra återvinning av gamla mobiltelefoner och försäkra att inga brott begås när telefonerna plockas isär (av vem? var? hur?) och alla detaljer säljs vidare att hamna i kylskåp, flygplan och routers runtom i världen.

Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability på Sony Mobile Communications, om vikten med samarbete och förtroende

 

Enligt Per bör svenska företag fundera på hur stor påverkan de egentligen har på sina leverantörer. Till exempel, är det mycket vanligt att västerländska julhysterin bidrar till att mänskliga rättigheter kränks ytterligare runt julen eftersom leverantörer gärna vill tillfredsställa den eskalerande efterfrågan.

Utan en relation grundad i förtroende och respekt kan vi inte påverka våra leverantörer, mena Per. En dialog kan lösa och förebygga många problem. Men en dialog behövs inte bara mellan en kund och dess leverantör; även vi som konsumenter ska börja prata med företag och fråga dem om hur de jobbar med sitt ansvar. Ett bra exempel är eco-rating av mobiltelefoner som är mycket populär bland konsumenter i övriga länder men knappt används i Sverige vid försäljning av mobiltelefoner.

Alla vet att brott mot mänskliga rättigheter är mycket vanliga i vissa delar av världen – av någon slump är det precis där så många svenska företag handlar. ”Måste vi då ha tillverkning där?”, kom en fråga från publiken. Det kan hända att genom samarbete med länderna där det förekommer kränkningar och överträdelser kan man hjälpa dem inse hur destruktiva deras rutiner är, i alla fall enligt deltagarna i vår CSR-träff.

Anna Lindén, Head of Member Community på Media Evolution City, berättar om dess spännande verksamhet och historia

 

Träffens tema, Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, är enormt stort. Det går inte att besvara alla frågor under tre timmar, det går inte ens att ställa alla frågor som ska ställas. Men dagen var ändå mycket inspirerande och stämningen var optimistisk, tack vare våra passionerade nätverksmedlemmar och Media Evolution Citys trevliga lokaler.

---

Läs mer om TEM:s aktiviteter för våra nätverk:

16 mars: Workshop: regeringens riktlinjer kring mänskliga rättigheter >>

24 mars: Miljöträff Energieffektivisering: Innovationer från Skåne >>

26 mars: Workshop: Innovationsagenda Sustainable Healthcare >>

Läs mer om TEM:s nätverk och hur man blir medlem här >>

WORKSHOP INNOVATIONSAGENDA SUSTAINABLE HEALTHCARE MALMÖ 26 MARS OCH STOCKHOLM 14 APRIL

Hur ska vi få fler hållbara innovationer i vården? Hur kan vi öka samverkan med näringslivet?  Hur kan vi omsätta detta till ökad export och därmed ökade skatteintäkter? Hur kan vi förbättra innovationsklimatet för en mer hållbar sjukvård? Vilka är vårdens största utmaningar inom miljö och CSR? Vilka är hindren för hållbar innovation i vården?

TEM tar just nu fram en nationell innovationsagenda för Hållbar Sjukvård, på uppdrag av VINNOVA, Formas och Energimyndigheten. För att få ett så bra underlag som möjligt genomförs en rad workshops med en rad olika intressenter inom vårdsektorn.

Vi kommer ha kortare presentationer på temat och diskutera gemensamt bland deltagarna.

För vem:            Målgrupp är bl.a. företag inom life science och miljöteknik, miljöchefer och miljöombud inom vården, näringslivsorganisationer och andra organisationer som arbetar med innovation mm.

När:                     26 mars i Malmö och 14 april i Stockholm kl. 13:30-16:30, mingel efteråt för de som önskar

Var:                     TEM’s lokaler på Stortorget 17 i Malmö – Lokal i Stockholm meddelas senare

Anmälan:        Till erika.olsson@tem.se  senast 6 dagar innan respektive event.

Mer information om denna träff kommer skickas ut och finnas tillgängligt på www.tem.se och www.sustainablehealthcare.se.

Inbjudan workshop 150326

Du har väl inte missat att vi nu lanserar ett Nordiskt Center för Hållbar Sjukvård? Den 28/5 har vi kick-off i Malmö.  Information om centret finns här>> och information om hur man blir partner finns här >>

Lärorik nätverksträff på temat miljöteknik som en del av hållbarhetsarbetet

Onsdag den 28/1 var det dags för nätverksträff med TEMs miljönätverk och den här gången var det Malmö Cleantech City som var värd för eventet. Malmö Cleantech City är en verksamhet under Malmö stad som består av ett miljöteknikkluster (företagsnätverk), ett showroom för miljöteknikföretag (i samma lokaler som nätverksträffen) och en testbädd (matchning mellan innovativ miljöteknik och beställarintressen inom offentlig och provat sektor). Thobias från Malmö Cleantech City hade ordnat en trevlig frukostbuffé med frallor, smoothies och kaffe och efter en kortare introduktion av TEM och Malmö Cleantech var det dags att köra igång dagens späckade schema.

Träffen började med ett timlångt pass med presentationer från bolag från miljöteknikklustret. Det blev ett lärorikt pass med bra uppdateringar från vad som händer inte miljöteknikområdet för tillfället och diskussioner om vad som vill till för att åstadkomma beteendeförändringar, nå fram till kunder mm.

Först ut var Techem som har system för att mäta vatten och värmekonsumtion som man både säljer och hyr ut till fastighetsägare för att skapa mer rättvisa beräknings- och debiteringsunderlag. Man har bland annat sett att systemet leder till bland annat en minskning på 30% i varmvattenkonsumtion hos användarna! Här följde en diskussion om vad som motiverar konsumenter till att upprätthålla beteendeförändringar. Techem hade sett att ”tävlingsmomentet” som incitament fanns med i bilden i ett par månader och att det sedan var ekonomiska besparingar som var det kvarvarande motivet för konsumenten. Nätverket kompletterade diskussionen med referenser till studier som visat att enkel miljörelaterad information, till exempel ”hur många fler villor per år som kan värmas upp”, också motiverar användare till att upprätthålla beteendeförändringen. Enligt dessa studier är det viktigt att informationen är begriplig och presenteras i handfasta enheter (t.ex. antal uppvärmda villor) snarare än abstrakta mått (t.ex. besparade kilo CO2 utsläpp).

Ett annat företag som visade på betydelsen av att möjliggöra beteendeförändringar är Knycer, som presenterade sina energieffektiva torkskåp. Här diskuterade vi bland annat invanda föreställningar och vikten av att kunna komplettera försäljningsargument kring produkten med rådgivning om hur man kan ändra förbrukningsmönster. I exemplet med torkskåp kan det handla om att rådgiva fastighetsägare kring hur man ska kunna boka en tvättstuga och torkrum, för att tiderna ska möjliggöra att man använder betydligt mer energieffektiva lösningar.

Desso väckte intresse med presentation om hur man har ställt om till att arbeta med cirkulär design. Desso tillverkar mattor och startade år 2008 sitt Takeback & Reuse-program, där man tar tillbaka alla sina mattor. Många företag och branscher har en väldigt stor omsättning av material – till exempel byts flygplansmattor ut i snitt en gång per år – så betydelsen av att ställa om produktionen till hållbara lösningar är enormt stor. För att överbrygga tiden det tar tills att Dessos egna mattor kommer tillbaka in i systemet (de har har överlag en livslängd på minst 10-15 år) tar man också hand om de förbrukade mattor som producerats av konkurrenter. Ett kompletterade initiativ som Desso fått mycket uppmärksamhet för är deras insamling av förbrukade fisknät som annars förorenar världens hav men vars material gör sig bra som komponent i mattor. Här diskuterade deltagarna också vilka utsläpp som takeback-systemet själv orsakar, vilket pekar på vikten av att som Desso ha gjort sin hemläxa och kunna demonstrera att man räknat på olika lösningars miljöpåverkan innan man rullar ut program för att öka återvinningen.

HS Kraft talade om olika incitament för att öka utbyggnaden av förnybar energi och Gari Ecopower berättade om hur man arbetar för att screena av de bästa lösningarna för solenergi för fastighetsägare. Frawsen från Gari Ecopower gick igenom de vanligaste teknikerna för solenergi som finns på marknaden idag och berättade om hur han arbetar för att lösa en av miljötekniksektorns stora utmaningar, att hitta leverantörer överlever som organisation lika länge som själva installationen gör.

Efter en fikapaus fortsatte träffen med presentationer från två av nätverkets egna medlemmar.

Martina Uldal från AnoxKaldnes berättade om deras lösningar för biologisk behandling av avloppsvatten. AnoxKaldnes, ett företag som ”består av 1% plast och 99% kunskap”, arbetar med vattenrening ifrån perspektivet att inom varje problem väntar en (affärs)möjlighet att skapa värdefulla lösningar – i AnoxKaldnes fall omvandlar man vattenföroreningar till rent vatten, energi och näring. Det blev även en intressant diskussion om krocken mellan forskning och teknikutveckling som arbetar visionärt och driver mot ständiga förbättringar, och den reella styrningen av många reningsverk idag, som inte sällan karaktäriseras av mer kortsiktiga perspektiv

Francesco Cremona berättade sedan om hur Ecophon har arbetat för en ökad resurseffektivitet. Ecophons arbetar i grund och botten för att skapa en bra inomhusmiljö genom ljuddämpningsprodukter, vilket senare lett till en rad produktutvecklingar som integrerade ljus- och värmekällor, larm, ventilation med mera. Ecophons affärsidé är baserad på ett återvinningstänkande, återvunnet glas står för 70% av materialet som används till produkterna. Francesco berättade om hur företaget gått ännu längre genom att inte bara minska avfallet per producerad enhet, utan att också hittat ett sätt att börja producera ett dräneringsmaterial av avfallet, eller biprodukten.

Sist men inte minst berättade Alnarp Cleanwater Technologies (ACT) om deras lösning för vattenrening förenskilda avlopp, av vilka vi har cirka 700 000 i Sverige. ACT’s system är baserat på biomimetik; systemet med vattenväxter skapar motsvarande ”20 km skogsbäck” hemma på tomten, utan användning av kemikalier. ACT har också med goda resultat varit med i studier om läkemedelsrening och möjliggör en 90-procentig återvinning av fosfor, högst aktuellt i och med att vi har en begränsad tillgång till forfor i världen. Hållbara lösningar ända in i kaveldunets kärna med andra ord. Den intressanta presentationen följdes av livliga diskussioner om (avsaknaden av) tillräckliga politiska lösningar för att bemöta problemen med övergödning vi har i vårt närområde.

Efter den digra mängden presentationer hängde ungefär hälften av de ca 30 deltagarna kvar på gemensam lunch och fortsatta diskussioner, väldigt trevligt tyckte vi! Flera uppskattade att få uppdateringar inom miljöteknikområdet och efterfrågade att vi skulle göra det här temat till en stående punkt, hör gärna av er med önskemål angående detta eller andra uppslag till kommande nätverksträffar!

Nätverken träffas nästa gång på Media Evolution City kl 13:00 den 23 februari, då med temat Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Varje organisation som är medlemmar i TEMs miljö- eller CSR-nätverk är välkomna att delta med två representanter. Är du inte medlem går det bra att komma och prova på en gång utan kostnad!

Stort tack för alla spännande presentationer och diskussioner och väl mött den 23 februari!

/Erika

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat, allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor som får åskådliggöra vad jag tycker problemet är. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger of Sweden, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle vara optimerad för. Man kan prata hur mycket man vill om cirkulär ekonomi, återvinning av material etc. etc, men den största miljöaspekten är faktiskt många gånger är kvaliteten på de saker vi köper.

För ett 10-tal år sedan inbillade i alla fall jag mig att kvalitet kostar pengar, lägger man lite extra pengar så håller saken längre och man tjänar pengar i slutändan. Med andra ord en dyr skjorta håller längre, men det stämmer inte heller idag. Köpte en skjorta av ovan nämnda bolag och knapparna ramlade av efter en månad. Nu ska jag inte hänga ut dem för de är förmodligen inte bättre eller sämre än någon annan. Skosulor sliter jag numera ut på ett år, strumpor håller knappt att gå med nuförtiden. T-shirts får tunnare och tunnare tyg. Elektronik, inredningsartiklar etc etc får mer och mer karaktären av engångsprylar och du måste snart ha en årsbudget för tv, dator, kamera, telefon och köksstolar. När man var liten höll jeans för dagligt hasande i grus, nu slits dem sönder av min stoppade kontorsstol. Min Carlton resväska från 90-talet höll 15 år, sen den säckade ihop får jag köpa ny resväska varje år. Hjulen håller inte längre att rulla på, tydligen ska en resväska numera bara tåla att ligga still och då helst utan någonting i.

Det enda jag kan komma på där kvaliteten och hållbarheten faktiskt blivit bättre är LED-belysning, men det är helt drivet av lagstiftning. Kavajer har samma kvalitet och håller fortfarande länge, men nåt annat kommer jag inte på.

Mitt förslag är att vi alla konsumenter tvingar fram en bättre kvalitet. Självklart ska vi handla ekologiskt och se till att material får plats i en cirkulär ekonomi, men i alla fall jag tror att den viktigaste aspekten är kvalitet. Så om vi alla lämnar tillbaka alla trasiga saker inom garantitiden kommer företagen att bli tvungna att justera kvaliteten och naturligtvis då även priset. Den dåliga kvaliteten kan levereras eftersom du som kund accepterar det och inte nyttjar dina rättigheter som faktiskt finns i svensk konsumentköplag.

Vi behöver en ekonomi där hjulen snurrar lite saktare, företag levererar kvalitet som de får betalt för, vi konsumenter får produkter som håller, de som arbetar med att producera får vettiga arbetsförhållanden och en yrkesstolthet. För inte blir jag lyckligare av att jag får gå och köpa 50 par strumpor som går sönder direkt istället för 10 som håller. Jag betalar gärna för strumpor i bra kvalitet och får då mer tid för barn och familj, istället för att springa på stan och ersätta strumpor och allt annat skräp som gått sönder.

/Daniel Eriksson