Category Archives: Politik & Miljö

Hållbar sjukvård: lyckad workshop i Malmö

TEM tar just nu fram en nationell innovationsagenda för området hållbar sjukvård. Under arbetet träffar vi en rad intressenter från både företag, vården och landsting/regioner, med syfte att bättre förstå vilka styrkeområden Sverige har och vilka behov som finns inom området. Under våren 2015 har vi två öppna workshops där inbjudan riktas till samtliga intresserade.

Den 26 mars ägde den första av vårens två workshopar rum i TEMs lokaler i Malmö. Cirka 25 deltagare under eftermiddagens workshop vilka områden det finns behov av mer hållbara innovationer, vilka nyckelfaktorer och möjliga lösningar som finns för att bättre kommunicera vårdens/företagens/regionernas behov till universitet/företag, vilka behov av samverkan som finns och hur formerna för denna kan se ut. Diskussionerna berörde också behovet av tillgång till testmiljöer och referenser på hemmaplan, samt hur vården kan spela in på detta område.

DSC_0182

Vi fick också ta del av fördjupande exempel från företag som lyckats etablera hållbara innovationer i vården. Orbital systems berättade om hur man lyckats etablera sig på marknaden med en dusch, baserad på NASA-teknik, vars specifikationer går helt utanför ramarna för en traditionell lösning. Bauer Watertechnologies presenterade sin innovativa vattenrengöringsteknologi och Martinson berättade hur de arbetar för att få upphandlare av kläder och textilier i vården att upphandla på nya typer av material med bättre hållbarhetsprestanda.

Vi på TEM vill tacka samtliga medverkande organisationer för all god input, som vi tar med oss in i arbetet med innovationsagendan!

Nästa workshop blir i Stockholm den 14 april kl 13:30. Anmälan till workshopen görs till erika.olsson@tem.se, välkomna att delta i denna workshop!

Organisationer som deltog i Malmö: Halton, Region Halland, Region Hovedstaden, Hansson Thyresson Patentbyrå, TEM, Martinsson, Region Skåne, Envac, NFO Drives, Paxxo, Bauer Watertechnology, Malmö Stad, Belysningsbranschen, Aaxsus, OCO Nordic, Malmö Cleantech City, Lindinvent

Organisationer som deltar i Stockholm: Swecare, Karolinska jukhuset, Landstinget i Uppsala län, Karolinska institutet, CleanAir Scandinavia, SLL Innovation, Karlstads universitet, Envac, Arjo Huntleigh, Glamox Luxo Lighting

Nu är det dags att bli medlem i CSR Skåne eller i vårt miljönätverk!

Är ditt företag verksamt i södra Sverige och tar det här med hållbarhet, sustainability, CSR, miljö eller vad just ni kallar det på allvar? Då borde du och din organisation bli medlemmar i CSR Skåne eller miljönätverket. Våra nätverk har med åren blivit den självklara mötesplatsen för alla seriösa aktörer inom hållbarhet i södra Sverige. Eftersom man får gå på alla träffar oavsett vilket nätverk man är med i spelar det inte så stor roll vilket man går med i. Redan är ett stort antal organisationer medlemmar och vi träffas 8-9 gånger per år för att diskutera ett eller flera aktuella ämnen. Medlemmarna föreslår själva vad träffarna ska handla om.

Medlemmarna i nätverken listas nedan, nu i mars 2015 har Mercedes, Findus och Barnfonden blivit medlemmar och vi hälsar dem välkomna.

 Nästa nätverksträffar:

 AKTIVITET  TEMA  VÄRD / PLATS  DAG
Miljöträff Energieffektivisering: innovationer från Skåne E.ON – Öresundsverket, Malmö 24 mars 2015
CSR-träff Social Innovation (preliminärt) Individuell Människohjälp, Malmö 21 april 2015

Sammandrag från tidigare träffar hittar du här!

Kontakta oss om du och din organisation vill bli medlemmar.

Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan: CSR-träff 23 februari

Sverige har en väldigt positiv självbild: vi kan så mycket och gör så mycket för omvärlden, andra länder får lära sig från vårt goda exempel. Detta får stöd i ett stort antal internationella index som visar att Sverige är ett demokratiskt jämställt land – när man sätter det i ett perspektiv.

freedoms

 

Men i verkligheten har även Sverige extremt mycket att förbättra.

Svenska företag flyttar produktionen utomlands, en stor del varor och ingående komponenter köps in från de lila områdena på kartan ovan – ”Not Free”. Vår konsumtion ökar: det skulle krävas 3,4 jordklot hade hela världen behövt lika mycket mat och prylar som här. Men det är inte bara vårt ekologiska fotavtryck som ökar, utan även vår påverkan på människor i de länder där varor som vi konsumerar produceras.

Hur stort ansvar har Sverige för det som sker utanför gränserna? Har vi något ansvar för det som vi inte ser eller kan påverka överhuvudtaget?

Det har vi, menar Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, som pratade på TEM:s senaste nätverksträff den 23 februari: ”It’s impact, not leverage, that matters.” Som en kund har vi ansvar när vi handlar, och genom vårt agerande signalerar vi att vi accepterar eller inte accepterar brott mot mänskliga rättigheter, korruption, kriminella aktiviteter och andra överträdelser.

20150223_132713Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, pratade bland annat om United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights

 

Självklart var alla deltagare i träffen den 23 februari övertygade om att vi har ansvar för leverantörskedjor, att vi bör påverka våra leverantörer och uppmana (upplysa, utbilda, hjälpa) dem att ta större hänsyn till mänskliga rättigheter.

Frågan bara är, hur gör vi detta?

En av grundpelarna här är förståelse. Tyvärr är det inte alla, till och med i Sverige, som förstår hur allvarlig problematiken är. De vägrar ta eget ansvar och skyller ofta på fantomer, som den mystiska företagsvärlden. Nej, det är inte företagsvärlden som har ansvar, det är människor, säger Sören Andersson, hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren, och citerar Milton Friedman från Chicago School of Economics.

BD

Och detta stämmer bra. Det är så lockande att lägga skulden på någon avlägsen abstrakt kollektiv. Vad är företagsvärlden om inte en samling av människor som driver och arbetar på företag? Var och en av dessa människor bör inkludera de grupper som inte syns vid första blicken, med som finns där, tillverkar och levererar, i ett bredare perspektiv. Sören berättade om de höga CSR-risker som finns inom den globaliserade byggbranschen, och ställde en retorisk fråga: vill vi verkligen ha mänskliga rättigheter, eller har vi blivit för bekväma i våra kontorsstolar och trivs egentligen med läget? De 80 rikaste personerna i hela världen äger mer är de 3 500 000 fattigaste, 15 av 100 företag på listan ”Global 100 Index – 2014” är fossilbränslebolag, och det verkar inte bli någon förbättring på den planen, menar Sören. Han erkänner dock att CSR-arbetet inom byggbranschen har utvecklats väldigt mycket under senaste några år.

20150223_150413 Sören Andersson är hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren – ett av Sveriges största företagen för teknikkonsulter

 

Dagens lagstiftning är inte stark nog att kunna garantera att företag följer upp arbetet med mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor, vilket innebär att mycket beror på goda avsikter och sund förnuft av enskilda individer. Många företag, inklusive Vattenfall, kräver från sina leverantörer att de ska signera en uppförandekod. Enligt Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall, ska företagets leverantörer skriva under en kod som baseras på fyra ansvarsområden som inkluderar bl.a. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, affärsetik och miljö. Om det visar sig att en leverantör har allvarliga brister i något/några av ansvarsområdena, försöker Vattenfall hjälpa med en konkret handlingsplan och regelbundna uppföljningar. Detta också är en del av vårt ansvar: inte bara kontrollera, utan även hjälpa korrigera.

20150223_135907Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall

 

Att samarbeta är oerhört viktigt, menar Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability Office från Sony Mobile Communications. Branschöverskridande projekt, utbyte av information och erfarenhet i en dialog, analys av best-practice från konkurrenterna är några exempel på ett samarbete som kan hjälpa förbättra situationen kring mänskliga rättigheter i leverantörskedjor. Och det finns mycket problem, e-waste, eller elektronikavfall, är ett av dem: det är nästan omöjligt att spåra återvinning av gamla mobiltelefoner och försäkra att inga brott begås när telefonerna plockas isär (av vem? var? hur?) och alla detaljer säljs vidare att hamna i kylskåp, flygplan och routers runtom i världen.
20150223_151746

20150223_151735

Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability på Sony Mobile Communications, om vikten med samarbete och förtroende

 

Enligt Per bör svenska företag fundera på hur stor påverkan de egentligen har på sina leverantörer. Till exempel, är det mycket vanligt att västerländska julhysterin bidrar till att mänskliga rättigheter kränks ytterligare runt julen eftersom leverantörer gärna vill tillfredsställa den eskalerande efterfrågan.

Utan en relation grundad i förtroende och respekt kan vi inte påverka våra leverantörer, mena Per. En dialog kan lösa och förebygga många problem. Men en dialog behövs inte bara mellan en kund och dess leverantör; även vi som konsumenter ska börja prata med företag och fråga dem om hur de jobbar med sitt ansvar. Ett bra exempel är eco-rating av mobiltelefoner som är mycket populär bland konsumenter i övriga länder men knappt används i Sverige vid försäljning av mobiltelefoner.

Alla vet att brott mot mänskliga rättigheter är mycket vanliga i vissa delar av världen – av någon slump är det precis där så många svenska företag handlar. ”Måste vi då ha tillverkning där?”, kom en fråga från publiken. Det kan hända att genom samarbete med länderna där det förekommer kränkningar och överträdelser kan man hjälpa dem inse hur destruktiva deras rutiner är, i alla fall enligt deltagarna i vår CSR-träff.

20150223_131336Anna Lindén, Head of Member Community på Media Evolution City, berättar om dess spännande verksamhet och historia

 

Träffens tema, Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, är enormt stort. Det går inte att besvara alla frågor under tre timmar, det går inte ens att ställa alla frågor som ska ställas. Men dagen var ändå mycket inspirerande och stämningen var optimistisk, tack vare våra passionerade nätverksmedlemmar och Media Evolution Citys trevliga lokaler.


Läs mer om TEM:s aktiviteter för våra nätverk:

16 mars: Workshop: regeringens riktlinjer kring mänskliga rättigheter >>

24 mars: Miljöträff Energieffektivisering: Innovationer från Skåne >>

26 mars: Workshop: Innovationsagenda Sustainable Healthcare >>

Läs mer om TEM:s nätverk och hur man blir medlem här >>

WORKSHOP INNOVATIONSAGENDA SUSTAINABLE HEALTHCARE MALMÖ 26 MARS OCH STOCKHOLM 14 APRIL


inbjudanworkshopHur ska vi få fler hållbara innovationer i vården? Hur kan vi öka samverkan med näringslivet?  Hur kan vi omsätta detta till ökad export och därmed ökade skatteintäkter? Hur kan vi förbättra innovationsklimatet för en mer hållbar sjukvård? Vilka är vårdens största utmaningar inom miljö och CSR? Vilka är hindren för hållbar innovation i vården?

TEM tar just nu fram en nationell innovationsagenda för Hållbar Sjukvård, på uppdrag av VINNOVA, Formas och Energimyndigheten. För att få ett så bra underlag som möjligt genomförs en rad workshops med en rad olika intressenter inom vårdsektorn.

Vi kommer ha kortare presentationer på temat och diskutera gemensamt bland deltagarna.

För vem:            Målgrupp är bl.a. företag inom life science och miljöteknik, miljöchefer och miljöombud inom vården, näringslivsorganisationer och andra organisationer som arbetar med innovation mm.

När:                     26 mars i Malmö och 14 april i Stockholm kl. 13:30-16:30, mingel efteråt för de som önskar

Var:                     TEM’s lokaler på Stortorget 17 i Malmö – Lokal i Stockholm meddelas senare

Anmälan:        Till erika.olsson@tem.se  senast 6 dagar innan respektive event.

Mer information om denna träff kommer skickas ut och finnas tillgängligt på www.tem.se och www.sustainablehealthcare.se.

Inbjudan workshop 150326

nordik center dumpDu har väl inte missat att vi nu lanserar ett Nordiskt Center för Hållbar Sjukvård? Den 28/5 har vi kick-off i Malmö.  Information om centret finns här>> och information om hur man blir partner finns här >>

Lärorik nätverksträff på temat miljöteknik som en del av hållbarhetsarbetet

Onsdag den 28/1 var det dags för nätverksträff med TEMs miljönätverk och den här gången var det Malmö Cleantech City som var värd för eventet. Malmö Cleantech City är en verksamhet under Malmö stad som består av ett miljöteknikkluster (företagsnätverk), ett showroom för miljöteknikföretag (i samma lokaler som nätverksträffen) och en testbädd (matchning mellan innovativ miljöteknik och beställarintressen inom offentlig och provat sektor). Thobias från Malmö Cleantech City hade ordnat en trevlig frukostbuffé med frallor, smoothies och kaffe och efter en kortare introduktion av TEM och Malmö Cleantech var det dags att köra igång dagens späckade schema.

Träffen började med ett timlångt pass med presentationer från bolag från miljöteknikklustret. Det blev ett lärorikt pass med bra uppdateringar från vad som händer inte miljöteknikområdet för tillfället och diskussioner om vad som vill till för att åstadkomma beteendeförändringar, nå fram till kunder mm.

Först ut var Techem som har system för att mäta vatten och värmekonsumtion som man både säljer och hyr ut till fastighetsägare för att skapa mer rättvisa beräknings- och debiteringsunderlag. Man har bland annat sett att systemet leder till bland annat en minskning på 30% i varmvattenkonsumtion hos användarna! Här följde en diskussion om vad som motiverar konsumenter till att upprätthålla beteendeförändringar. Techem hade sett att ”tävlingsmomentet” som incitament fanns med i bilden i ett par månader och att det sedan var ekonomiska besparingar som var det kvarvarande motivet för konsumenten. Nätverket kompletterade diskussionen med referenser till studier som visat att enkel miljörelaterad information, till exempel ”hur många fler villor per år som kan värmas upp”, också motiverar användare till att upprätthålla beteendeförändringen. Enligt dessa studier är det viktigt att informationen är begriplig och presenteras i handfasta enheter (t.ex. antal uppvärmda villor) snarare än abstrakta mått (t.ex. besparade kilo CO2 utsläpp).

Ett annat företag som visade på betydelsen av att möjliggöra beteendeförändringar är Knycer, som presenterade sina energieffektiva torkskåp. Här diskuterade vi bland annat invanda föreställningar och vikten av att kunna komplettera försäljningsargument kring produkten med rådgivning om hur man kan ändra förbrukningsmönster. I exemplet med torkskåp kan det handla om att rådgiva fastighetsägare kring hur man ska kunna boka en tvättstuga och torkrum, för att tiderna ska möjliggöra att man använder betydligt mer energieffektiva lösningar.

Desso väckte intresse med presentation om hur man har ställt om till att arbeta med cirkulär design. Desso tillverkar mattor och startade år 2008 sitt Takeback & Reuse-program, där man tar tillbaka alla sina mattor. Många företag och branscher har en väldigt stor omsättning av material – till exempel byts flygplansmattor ut i snitt en gång per år – så betydelsen av att ställa om produktionen till hållbara lösningar är enormt stor. För att överbrygga tiden det tar tills att Dessos egna mattor kommer tillbaka in i systemet (de har har överlag en livslängd på minst 10-15 år) tar man också hand om de förbrukade mattor som producerats av konkurrenter. Ett kompletterade initiativ som Desso fått mycket uppmärksamhet för är deras insamling av förbrukade fisknät som annars förorenar världens hav men vars material gör sig bra som komponent i mattor. Här diskuterade deltagarna också vilka utsläpp som takeback-systemet själv orsakar, vilket pekar på vikten av att som Desso ha gjort sin hemläxa och kunna demonstrera att man räknat på olika lösningars miljöpåverkan innan man rullar ut program för att öka återvinningen.

HS Kraft talade om olika incitament för att öka utbyggnaden av förnybar energi och Gari Ecopower berättade om hur man arbetar för att screena av de bästa lösningarna för solenergi för fastighetsägare. Frawsen från Gari Ecopower gick igenom de vanligaste teknikerna för solenergi som finns på marknaden idag och berättade om hur han arbetar för att lösa en av miljötekniksektorns stora utmaningar, att hitta leverantörer överlever som organisation lika länge som själva installationen gör.

Efter en fikapaus fortsatte träffen med presentationer från två av nätverkets egna medlemmar.

Martina Uldal från AnoxKaldnes berättade om deras lösningar för biologisk behandling av avloppsvatten. AnoxKaldnes, ett företag som ”består av 1% plast och 99% kunskap”, arbetar med vattenrening ifrån perspektivet att inom varje problem väntar en (affärs)möjlighet att skapa värdefulla lösningar – i AnoxKaldnes fall omvandlar man vattenföroreningar till rent vatten, energi och näring. Det blev även en intressant diskussion om krocken mellan forskning och teknikutveckling som arbetar visionärt och driver mot ständiga förbättringar, och den reella styrningen av många reningsverk idag, som inte sällan karaktäriseras av mer kortsiktiga perspektiv

Francesco Cremona berättade sedan om hur Ecophon har arbetat för en ökad resurseffektivitet. Ecophons arbetar i grund och botten för att skapa en bra inomhusmiljö genom ljuddämpningsprodukter, vilket senare lett till en rad produktutvecklingar som integrerade ljus- och värmekällor, larm, ventilation med mera. Ecophons affärsidé är baserad på ett återvinningstänkande, återvunnet glas står för 70% av materialet som används till produkterna. Francesco berättade om hur företaget gått ännu längre genom att inte bara minska avfallet per producerad enhet, utan att också hittat ett sätt att börja producera ett dräneringsmaterial av avfallet, eller biprodukten.

Sist men inte minst berättade Alnarp Cleanwater Technologies (ACT) om deras lösning för vattenrening förenskilda avlopp, av vilka vi har cirka 700 000 i Sverige. ACT’s system är baserat på biomimetik; systemet med vattenväxter skapar motsvarande ”20 km skogsbäck” hemma på tomten, utan användning av kemikalier. ACT har också med goda resultat varit med i studier om läkemedelsrening och möjliggör en 90-procentig återvinning av fosfor, högst aktuellt i och med att vi har en begränsad tillgång till forfor i världen. Hållbara lösningar ända in i kaveldunets kärna med andra ord. Den intressanta presentationen följdes av livliga diskussioner om (avsaknaden av) tillräckliga politiska lösningar för att bemöta problemen med övergödning vi har i vårt närområde.

Efter den digra mängden presentationer hängde ungefär hälften av de ca 30 deltagarna kvar på gemensam lunch och fortsatta diskussioner, väldigt trevligt tyckte vi! Flera uppskattade att få uppdateringar inom miljöteknikområdet och efterfrågade att vi skulle göra det här temat till en stående punkt, hör gärna av er med önskemål angående detta eller andra uppslag till kommande nätverksträffar!

Nätverken träffas nästa gång på Media Evolution City kl 13:00 den 23 februari, då med temat Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Varje organisation som är medlemmar i TEMs miljö- eller CSR-nätverk är välkomna att delta med två representanter. Är du inte medlem går det bra att komma och prova på en gång utan kostnad!

Stort tack för alla spännande presentationer och diskussioner och väl mött den 23 februari!

/Erika

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

20141127_081933_resized
Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat, allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor som får åskådliggöra vad jag tycker problemet är. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger of Sweden, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle vara optimerad för. Man kan prata hur mycket man vill om cirkulär ekonomi, återvinning av material etc. etc, men den största miljöaspekten är faktiskt många gånger är kvaliteten på de saker vi köper.

För ett 10-tal år sedan inbillade i alla fall jag mig att kvalitet kostar pengar, lägger man lite extra pengar så håller saken längre och man tjänar pengar i slutändan. Med andra ord en dyr skjorta håller längre, men det stämmer inte heller idag. Köpte en skjorta av ovan nämnda bolag och knapparna ramlade av efter en månad. Nu ska jag inte hänga ut dem för de är förmodligen inte bättre eller sämre än någon annan. Skosulor sliter jag numera ut på ett år, strumpor håller knappt att gå med nuförtiden. T-shirts får tunnare och tunnare tyg. Elektronik, inredningsartiklar etc etc får mer och mer karaktären av engångsprylar och du måste snart ha en årsbudget för tv, dator, kamera, telefon och köksstolar. När man var liten höll jeans för dagligt hasande i grus, nu slits dem sönder av min stoppade kontorsstol. Min Carlton resväska från 90-talet höll 15 år, sen den säckade ihop får jag köpa ny resväska varje år. Hjulen håller inte längre att rulla på, tydligen ska en resväska numera bara tåla att ligga still och då helst utan någonting i.

Det enda jag kan komma på där kvaliteten och hållbarheten faktiskt blivit bättre är LED-belysning, men det är helt drivet av lagstiftning. Kavajer har samma kvalitet och håller fortfarande länge, men nåt annat kommer jag inte på.

Mitt förslag är att vi alla konsumenter tvingar fram en bättre kvalitet. Självklart ska vi handla ekologiskt och se till att material får plats i en cirkulär ekonomi, men i alla fall jag tror att den viktigaste aspekten är kvalitet. Så om vi alla lämnar tillbaka alla trasiga saker inom garantitiden kommer företagen att bli tvungna att justera kvaliteten och naturligtvis då även priset. Den dåliga kvaliteten kan levereras eftersom du som kund accepterar det och inte nyttjar dina rättigheter som faktiskt finns i svensk konsumentköplag.

Vi behöver en ekonomi där hjulen snurrar lite saktare, företag levererar kvalitet som de får betalt för, vi konsumenter får produkter som håller, de som arbetar med att producera får vettiga arbetsförhållanden och en yrkesstolthet. För inte blir jag lyckligare av att jag får gå och köpa 50 par strumpor som går sönder direkt istället för 10 som håller. Jag betalar gärna för strumpor i bra kvalitet och får då mer tid för barn och familj, istället för att springa på stan och ersätta strumpor och allt annat skräp som gått sönder.

/Daniel Eriksson

Bränner vi våra återvinningsmål?

AvfallshierarkinI allt ifrån miljöbalken 2 kap. (hushållnings och kretsloppsprinciperna) till EU:s avfallshierarki är det tydligt att vi bör satsa på återvinning och återanvändning framför energiutvinning. Avfall är en viktig resurs och avfallet ska tas tillvara så att vi får tillbaka största möjliga värde. Detta går också hand i hand med tanken på cirkulär ekonomi som fler och fler anammar. EU lanserade t.ex. i somras mål som innebär att 80% av allt förpackningsavfall i Europa ska återanvändas, eller återvinnas 2030.

Vad är det då som gått snett? Någonstans har investeringsivern i förbränningsanläggningar gått över styr. Från början var tanken mycket god, att bränna avfall som annars skulle deponeras. Men allt eftersom vi klättrat uppåt i avfallshierarkin känns detta som ett allt mer förlegat sätt att hantera avfall på. Antalet förbränningsanläggningar ökar hela tiden och snart är vi uppe i 35 stycken. Vi har idag en kapacitet att förbränna avfall vid de anläggningar som finns i Sverige som överstiger tillgången på inhemska sopor. 2014 kan svenska anläggningar bränna upp ca 6,3 miljoner ton avfall medan det bara finns 5,3 miljoner ton svenskt avfall att tillgå. Så därför måste vi importera istället, t.ex. från Norge. Men det har även hänt att vi tagit soporna så långväga ifrån som Italien…

Men det här är ju bra, säger då antagligen någon. De länder vi importerar ifrån skulle annars kanske deponerat dessa sopor vilket är resursmässigt sämre. Och visst stämmer det. Just nu. I takt med att EU lagstiftningen på området skärps kommer fler och fler länder att vilja ta hand om sitt avfall på ett bättre sätt och dessutom dra nytta av dess värde. Vad gör vi då?

Självklart finns det en mängd avfall som även fortsättningsvis ska förbrännas som t.ex. smittförande avfall, läkemedelsrester etc. Och det finns troligen en hel del specialfall där det är mer gynnsamt för miljön att förbränna avfallet än att återvinna det. Men för att nå ett hållbart samhälle via en cirkulär ekonomi behöver vi ta vara på de material vi förbrukar på ett mera resurssnålt sätt än idag.

För att få den här utvecklingen att gå åt rätt håll kan det behövas tydliga styrmedel. Enligt experter på området skulle man t.ex. kunna högbeskatta förbränning av avfall, förbjuda deponering och förbränning av återvinningsbara material etc.

Läs mer:
Svensk avfallshantering 2014, rapport Avfall Sverige

/Marie Pettersson

Tävla om LED-lampor med TEM och ICA

icaTEM och ICA samarbetar inom EU-projektet PremiumLight för att sprida kunskap om energieffektiv belysning. Vi har anordnat en tävling där man kan testa sina kunskaper och samtidigt vinna LED-lampor från Osram för att lysa upp kvällarna i det annalkande höstmörkret.

Testa dina kunskaper och vinn LED-lampor på:
http://www.ica.se/lamptavling/

Mer info om projektet
www.PremiumLight.eu

/Johannes Brundin

TEM on the road again

Senaste tiden (åren) har vi på TEM haft många uppdrag utanför Skåne trots att vi mångt och mycket är (var?) en regional spelare, vilket naturligtvis är kul, även om det naturligtvis frestar på att resa. För ett par veckor sedan hade vi för tredje året ett hållbar sjukvårdsevent på svenska ambassaden i London och intresset var som vanligt mycket stort. Tidigare i år har vi varit bland annat i Riga i samband med ett EU-projekt vi arbetar med.

Ett axplock av vad som händer framöver:

  • På måndag har vi en workshop i Stockholm tillsammans med bla Swecare kring innovationsagenda för hållbar sjukvård som vi har uppdrag från Vinnova att ta fram.
  • På tisdag har vi en endagsutbildning i hållbar sjukvård i Stockholm i samarbete med Miljöaktuellt.
  • Vi kommer även delta på en konferens i Klaipeda nästa vecka samt en konferens i St Petersburg i början på juni.
  • Den 26 juni har vi för andra året ett Sustainable Healthcare event i Berlin med Sustainable Business Hub och lokala partners.
  • Den 2 september har vi för andra året ett Sustainable Healthcare event på Oslo universitetssjukhus.
  • Olika samarbeten och uppdrag i Danmark har vi kontinuerligt.

Dessutom har vi ett antal EU-projekt i pipen som kommer innebära än mer internationell samverkan och förhoppningsvis kan vi fortsätta bidra till hållbarhetsarbetet även utanför Skåne.

/Daniel

Att leva som man lär…

…är inte alltid det lättaste. Minns en händelse i en vanlig ICA-affär efter jag hållit en tredagars miljöutbildning. En av kursdeltagarna kom springande och visade stolt upp sin kundvagn och beskrev hur inspirerad hon var, vilka ekologiska varor hon hade köpt,vilka varor hon köpt som var fair trade, vilka kemikalier hon undvikit osv. Själv gömde jag min kundkorg bakom ryggen. Den var inte så ekologisk och fair trade just då, vilket naturligtvis var lite genant. Nu har jag alltid i bakhuvudet att man kan stöta på en gammal kursdeltagare när man handlar vilket höjt mitt handlanda till nya ekologiska höjder.

Annars så gör jag mycket rätt, bor i ett lågenergihus i Västra Hamnen med ett mycket litet CO2-avtryck från el och uppvärmning. Mitt avfall sorteras enligt konstens alla regler och mitt organiska avfall går i en avfallskvarn till biogasproduktion. Jag har en bil, dock en miljöbil, men framförallt använder jag den väldigt lite. Till vardags blir det cykel eller buss. I arbetet åker vi så långt det går kollektivt, om inte har alla tillgång till miljöbilar vid behov. Alla kemikalier och rengöringsprodukter jag har är miljömärkta. Maten är ofta ekologisk. I alla fall sånt som kaffe, bananer, äpplen, mjölk, popcorn, vin, smör, juice etc som går att hitta enkelt. Om jag hittar och det är tillräckligt snyggt köper jag helst ekologiska kläder. Även på arbetet har vi ekologiska matvaror, köper vattenkraftverksel och alla kemikalier och kontorsvaror är så långt det går miljömärkta. Jag är medlem i ett par organisationer som jobbar med miljö- och rättvisefrågor och vi har ett fadderbarn i Swaziland.

Men ändå räcker inte det här. Till och med min fyraårige son har ett ekologiskt fotavtryck som vida överstiger vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv, för att inte tala om mig själv. Mitt ekologiska avtryck är fortfarande gigantiskt trots mina ansträngningar. Jag flyger alldeles för mycket, min konsumtion av elektronik och annat onödigt är alldeles för stor. Mina kläder slängs när de är trasiga och lagas inte. Jag följer modet (försöker i alla fall) både på inredning och kläder vilket genererar avfall. Jag älskar kött och äter det alldeles för ofta.

Som enskild kan man göra mycket, men det räcker inte, stora samhällsreformer måste till. Det klimatsmarta och miljövänliga måste vara normen. Allt annat måste kosta mer.  Att felsöka (inte laga) en DVD spelare kostar 3 gånger så mycket som att köpa en ny. Det hjälper verkligen inte mig att fatta rätt beslut i vardagen.

/Daniel Eriksson

Vad gör vi på Stiftelsen TEM under våren 2014?

Vi på Stiftelsen TEM har en komplex verksamhet. Vi arbetar med många olika saker inom det svårdefinierade hållbarhetsområdet. Vi arbetar som projektledare, utbildare, konsulter, experter, revisorer eller processtöd. Men vad är det det vi konkret gör? Det är alltid lika svårt att svara på när man får frågan, men jag gör ett försök. Under våren kommer vi bland annat:

  • hjälpa ett flertal större välkända företag med hållbarhetsredovisning enligt GRI, men även andra organisationer som sjukvårdssektorn.
  • att göra lagefterlevnadskontroller i ett stort antal organisationer för att säkerställa att de följer miljölagstiftning och/eller arbetsmiljölagstiftning.
  • att göra revisioner mot exempelvis ISO 14 001 och OHSAS.
  • göra GAP-analyser åt kunder, både mpt GRI och ISO 26 000.
  • genomföra ett stort antal utbildningar i våra egna lokaler, vissa själva, vissa i samarbete med andra aktörer. Se våra utbildningar.
  • genomföra ett stort antal utbildningar och föreläsningar för regioner, kommuner, företag och andra organisationer i allt från CSR, miljöledning, hållbar sjukvård och andra ämnen inom våra kompetensområden.
  • ta fram ett globalt utbildningskoncept för ett medicinteknikbolag.
  • bistå vid miljöcertifiering av vattenkraftverksamhet åt energibolag.
  • samverka med Lunds Universitet genom att vi föreläser på ett flertal olika utbildningar.
  • arbeta med miljöteknikexport tillsammans med Sustainable Business Hub. Event i bland annat Oslo, Gdansk, London, Berlin och Köpenhamn.
  • arbeta fram ett nordiskt center för hållbar sjukvård med ett flertal skånska aktörer och bland andra Oslo Universitetssjukhus och Region Huvedstaden.
  • genomföra ett antal frukostmöten. (Tips på ämnen mottages tacksamt.)
  • att ha två nätverksträffar med CSR Skåne, två med miljönätverket och ett gemensamt studiebesök i juni.
  • sitta på plats som miljösamordnare eller stöd i redovisningsprocessen hos ett par större företag.
  • att utbilda politiker och ledande befattningshavare i södra Sverige.
  • fira att vi fyller 30 år som stiftelse.
  • implementera vår egen interna SCRUM tavla.
  • m.m. m.m.

/Daniel Eriksson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson