Kategoriarkiv: Politik & Miljö

Att leva som man lär…

…är inte alltid det lättaste. Minns en händelse i en vanlig ICA-affär efter jag hållit en tredagars miljöutbildning. En av kursdeltagarna kom springande och visade stolt upp sin kundvagn och beskrev hur inspirerad hon var, vilka ekologiska varor hon hade köpt,vilka varor hon köpt som var fair trade, vilka kemikalier hon undvikit osv. Själv gömde jag min kundkorg bakom ryggen. Den var inte så ekologisk och fair trade just då, vilket naturligtvis var lite genant. Nu har jag alltid i bakhuvudet att man kan stöta på en gammal kursdeltagare när man handlar vilket höjt mitt handlanda till nya ekologiska höjder.

Annars så gör jag mycket rätt, bor i ett lågenergihus i Västra Hamnen med ett mycket litet CO2-avtryck från el och uppvärmning. Mitt avfall sorteras enligt konstens alla regler och mitt organiska avfall går i en avfallskvarn till biogasproduktion. Jag har en bil, dock en miljöbil, men framförallt använder jag den väldigt lite. Till vardags blir det cykel eller buss. I arbetet åker vi så långt det går kollektivt, om inte har alla tillgång till miljöbilar vid behov. Alla kemikalier och rengöringsprodukter jag har är miljömärkta. Maten är ofta ekologisk. I alla fall sånt som kaffe, bananer, äpplen, mjölk, popcorn, vin, smör, juice etc som går att hitta enkelt. Om jag hittar och det är tillräckligt snyggt köper jag helst ekologiska kläder. Även på arbetet har vi ekologiska matvaror, köper vattenkraftverksel och alla kemikalier och kontorsvaror är så långt det går miljömärkta. Jag är medlem i ett par organisationer som jobbar med miljö- och rättvisefrågor och vi har ett fadderbarn i Swaziland.

Men ändå räcker inte det här. Till och med min fyraårige son har ett ekologiskt fotavtryck som vida överstiger vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv, för att inte tala om mig själv. Mitt ekologiska avtryck är fortfarande gigantiskt trots mina ansträngningar. Jag flyger alldeles för mycket, min konsumtion av elektronik och annat onödigt är alldeles för stor. Mina kläder slängs när de är trasiga och lagas inte. Jag följer modet (försöker i alla fall) både på inredning och kläder vilket genererar avfall. Jag älskar kött och äter det alldeles för ofta.

Som enskild kan man göra mycket, men det räcker inte, stora samhällsreformer måste till. Det klimatsmarta och miljövänliga måste vara normen. Allt annat måste kosta mer.  Att felsöka (inte laga) en DVD spelare kostar 3 gånger så mycket som att köpa en ny. Det hjälper verkligen inte mig att fatta rätt beslut i vardagen.

/Daniel Eriksson

Vad gör vi på Stiftelsen TEM under våren 2014?

Vi på Stiftelsen TEM har en komplex verksamhet. Vi arbetar med många olika saker inom det svårdefinierade hållbarhetsområdet. Vi arbetar som projektledare, utbildare, konsulter, experter, revisorer eller processtöd. Men vad är det det vi konkret gör? Det är alltid lika svårt att svara på när man får frågan, men jag gör ett försök. Under våren kommer vi bland annat:

  • hjälpa ett flertal större välkända företag med hållbarhetsredovisning enligt GRI, men även andra organisationer som sjukvårdssektorn.
  • att göra lagefterlevnadskontroller i ett stort antal organisationer för att säkerställa att de följer miljölagstiftning och/eller arbetsmiljölagstiftning.
  • att göra revisioner mot exempelvis ISO 14 001 och OHSAS.
  • göra GAP-analyser åt kunder, både mpt GRI och ISO 26 000.
  • genomföra ett stort antal utbildningar i våra egna lokaler, vissa själva, vissa i samarbete med andra aktörer. Se våra utbildningar.
  • genomföra ett stort antal utbildningar och föreläsningar för regioner, kommuner, företag och andra organisationer i allt från CSR, miljöledning, hållbar sjukvård och andra ämnen inom våra kompetensområden.
  • ta fram ett globalt utbildningskoncept för ett medicinteknikbolag.
  • bistå vid miljöcertifiering av vattenkraftverksamhet åt energibolag.
  • samverka med Lunds Universitet genom att vi föreläser på ett flertal olika utbildningar.
  • arbeta med miljöteknikexport tillsammans med Sustainable Business Hub. Event i bland annat Oslo, Gdansk, London, Berlin och Köpenhamn.
  • arbeta fram ett nordiskt center för hållbar sjukvård med ett flertal skånska aktörer och bland andra Oslo Universitetssjukhus och Region Huvedstaden.
  • genomföra ett antal frukostmöten. (Tips på ämnen mottages tacksamt.)
  • att ha två nätverksträffar med CSR Skåne, två med miljönätverket och ett gemensamt studiebesök i juni.
  • sitta på plats som miljösamordnare eller stöd i redovisningsprocessen hos ett par större företag.
  • att utbilda politiker och ledande befattningshavare i södra Sverige.
  • fira att vi fyller 30 år som stiftelse.
  • implementera vår egen interna SCRUM tavla.
  • m.m. m.m.

/Daniel Eriksson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson

Sustainable Healthcare, Sustainable Health eller Environmental Health?

Vi på TEM och inte minst jag själv, arbetar väldigt mycket med det vi kallar Hållbar Sjukvård eller Sustainable Healthcare. I detta arbete gör vi allt från att arrangera konferenser, hjälpa sjukvårdsorganisationer och leverantörer till sjukvården med hållbarhetsfrågor och jobbar även  med bla export av miljöteknik till hälso- och sjukvården. Området är stort och komplext och därför är det naturligtvis svårt att definiera. Inte minst inom CleanMed-konferenserna, varav vi hade en i Malmö 2012, är deltagarna av vitt skilda åsikter om vad som ingår i begreppen. För att själv kunna kategorisera arbetet har jag gjort följande distinktioner:

Sustainable Health: Handlar om att minska sjukdomar, anti-rök, anti-fetma, cykelbanor som får fler att cykla, bättre folkhälsa etc. Naturligtvis är detta det bästa ur ett miljöperspektiv, om folk inte blir sjuka kommer de inte att ha någon miljöbelastning inom vården alls.

Sustainable Healthcare: Handlar om när någon väl har blivit sjuk och då ska få vård och behandling med så lite miljöbelastning som möjligt. I detta ingår energieffektivseringar, miljöledning på sjukhus, avfall, kemikalier, klimatsmarta transporter etc, men även leverantörskedjor och socialt ansvar.

Envionmental Health: Handlar om hur folk blir sjuka. Vilka utsläpp, kemikalier och tungmetaller orsakar vilka sjukdomar och i vilken utsträckning? Hänger ihop med Sustainable Healthcare på så sätt att även sjukvårdens utsläpp bidrar till att göra människor sjuka, både regionalt och globalt.

Naturligtvis är gränserna flytande och områdena går in i varandra på olika sätt och mina definitioner håller säkert inte för en akademisk granskning, men har gjort det lite lättare att kommunicera vad vi gör. Det är så klart även stora nationella skillnader i hur man arbetar med frågorna och var fokus läggs.

/Daniel Eriksson

CSR Skåne: nätverksträff den 20 november

2013-10-30 15-33-04Om fyra veckor, den 20 november, är det dags för CSR Skåne nätverksträff!

Denna gång träffas vi på Fujitsu moderna kontor i Malmö för en spännande och välbehövd diskussion kring profilering med hjälp av CSR. Det blir intressanta presentationer av bl.a.:

Johanna Parikka Altenstedt, konsult, universitetslärare och författare, ska inleda med en presentation kring profilering och varumärkesbygge med hjälp av CSR – trender, utmaningar och möjligheter.

Staffan Fredlund, hållbarhetsexpert/projektledare inom Hållbar IT på Fujitsu, ska diskutera profilering och affärsnytta inom hållbar IT.

Björn Almér, VD på Barista AB, kommer att prata om profilering på konsumentmarknaden.

Rosman Jahja, ansvarig för CR-kommunikation på Trelleborg AB, ska berätta om profilering inom business-to-business.

Annika Overödder, marknadsutvecklare på TCO Development, kommer att prata om hur hållbara IT-inköp kan förbättra arbetsförhållandena.

Vi återkommer med mer information kring träffens upplägg inom kort.

Anmäl dig här: anna.yelistratova@tem.se

Inbjudan som PDF

PS om din organisation inte är medlemmar ännu, kontakta Anna på mailen ovan för mer information.

Mycket välkomna!

Missa inte CSR North 3 oktober – konferensen om CSR & Affärsnytta

bannercsrnorth

Den 3 oktober (med valfria sessioner den 4 oktober) arrangerar TEM CSR North. Konferensen arrangeras i Malmö för 4:e året i rad och i år bjuder vi på en internationell kavalkad av inspirerande talare. Vad sägs om…

  • Birgitte Mogensen, Member of the Danish Council for Corporate Responsibility
  • Juliette Gaussem, Network Relations Coordinator, Global Reporting Initiative
  • Bengt E Johansson, CSR ambassador, Swedish Ministry for Foreign Affairs
  • Amanda Jackson, Swedbank Group´s Human Rights and Sustainability strategist
  • Dorte Gram Nybroe, Focal Point of the Global Compact Nordic Network and Senior Adviser, Confederation of Danish Industry
  • Peder Michael Pruzan-Jorgensen, Vice President, BSR, Europe, Middle-East and Africa
  • Jeanette Skjelmose, Global Sustainability manager, IKEA supplying and range

…och många fler. Fokus på konferensen är CSR och affärsnytta. Partners och sponsorer är bland andra Region Skåne, BSR, Lunds Energi, CSR Norge, Sustainia och Lunds Universitet. Läs mer och anmäl dig på www.csrnorth.org

Hållbarhet – ett centralt ämne under Almedalsveckan


Redan efter vi har landat i Visby och fått tag i Almedalsguiden, som innehåller drygt 2300 evenemang, insåg vi att hållbarhet/CSR är ett viktigt ämne i Almedalen .  CSRtips.se är helt rätt i tiden och det finns ett stort intresse.

Vårt stora dilemma under veckan var att hinna med alla intressanta hållbarhetsevenemang.  Almedalen bjöd på både seminarier, paneldiskussioner och workshop där jämställdhets- och mångfaldsfrågor, miljöfrågor, korruptionsfrågor m.fl. varvades med ett tydligt budskap om att hållbarhet/CSR behöver bli en central del av företagens affärer och bidra till att skapa lönsamhet.

Några av de evenemang vi besökte var:

”Är mångfalden affärskritisk”, Resumé tillsammans med Swedbank och E.ON.

”Hur kan en bransch kommunicera hållbarhet på ett trovärdigt sätt?” Resumé tillsammans med Vattenfall

”Om ansvarsfullhet i alla investeringar”, Nordea

”Hållbart företagande – en förutsättning för framgång? ”, Almi

”Jämställdhetskrisen i chefsledet”, Ledarna

”Godhet lönar sig – hur byggs sociala företag som tjänar pengar på att förbättra världen?” Veckans Affärer med Postkodlotteriet”

Den stora nyttan med att medverka under denna vecka var att vi både fick lyssna på cases och forskning, kunde diskutera med representanter från näringslivet, ideell sektor, politiken och media.  Samtidigt fick vi också möjlighet att sprida kunskap om CSRtips.se och konferensen CSR North 2013.

Under hösten kommer CSRtips.se att lägga fokus på spridning av metoden. Är du intresserad av mer information kontakta gärna Jessica på jessica.andersson@foretagarna.se

På återseende

/Iris Rehnström, TEM

/Jessica Andersson, projektledare CSRtips.se

bild (35)

bild (36)

Bråda dagar för Sustainable Healthcare projektet

Trots stundande semestertider har projektet sustainablehealthcare.se, som Sustainable Business Hub driver och som undertecknad arbetar med, bråda dagar för att hinna ordna allt inför hösten. Intresset för svensk hållbar sjukvård och svensk miljöteknik med lösningar för sjukvården är mycket stort och intresset verkar bara öka. Nedan listas några av dem aktiviteter som planeras just nu,

Oslo Universitetssykehus 3 september

Tillsammans med våra samarbetspartners på Oslo Universitetsykehus arrangerar vi en heldag för 150 personer i Oslo den 3 september med föreläsare från både svensk och norsk sjukvård samt ett 10-tal företagspresentationer med spetslösningar för hållbar sjukvård. Om du vill delta kan du anmäla dig här: http://simplesignup.se/event/28077-sustainable-healthcare-oslo
O
m du är ett företag som vill presentera, kontakta johannes.brundin@sbhub.se eller undertecknad på daniel.eriksson@tem.se Endast ett fåtal företagsplatser finns kvar.

CleanMed Oxford

Den 17 september arrangerar samma konstellation, fast tillsammans med europeiska partners, en pre-conference på konferensen http://www.cleanmedeurope.org 2013 i Oxford. 2012 var det TEM som arrangerade CleanMed i Malmö tillsammans med bla Region Skåne och SBHub och det är fantastiskt roligt att vi även har en del i årets konferens i Oxford.

Paris och GTV i november

Förutom detta kommer vi troligtvis i november att tillsammans med C2DS  i Paris att arrangera ett liknande event vi redan gjort på ambassaderna i Berlin och London under våren. Seminarierna i London och Berlin var mycket uppskattade av både deltagarna och de företagsrepresentanter från svensk miljöteknik som deltog. Så med all sannolikhet gör vi ett andra besök i Berlin våren 2014 och ett tredje i London.

Den 4-5 november är ett så kallat GreenTech Visit (finare ord för studiebesök) planerat i Sydsverige för intresserade från hela Europa där hållbara och innovativa lösningar i sjukvården ska visas upp i praktiken.

Skandinaviskt center för hållbar sjukvård

Samtidigt planerar vi för fullt för vår skandinaviska plattform för sjukvård & miljö som är under bildande. Inledande möten med såväl nationella som regionala aktörer är gjorda och intresset är minst sagt mycket stort, inte minst från våra nordiska grannar och europeiska partners.

Avslutningsvis kan jag nämn att när jag slutade på miljösektionen på Universitetssjukhuset i Malmö för 6 år sen lovade jag att aldrig mer arbeta med sjukvård och miljö. Ett uttalande jag fått äta upp många gånger!

Trevlig sommar!

/Daniel Eriksson

Veckans begrepp: habitat banking

Efter klimatkompensation får vi kanske i framtiden se mer av ekologisk kompensation, genom så kallad habitat banking. Liksom man kan kompensera för sina koldioxidutsläpp genom att köpa utsläppsrätter eller investera i förnybar energi kan man också kompensera för att man minskar den biologiska mångfalden genom olika typer av exploatering. Ekologisk kompensation kan ske genom habitat banking.

Habitat banking är ett marknadsbaserat system där en exploatör kan betala någon för att skapa värdefull natur på en plats som kompensation för att man förstör värdefull natur genom exploatering på en annan plats. Även om man genomför en exploatering med hänsyn tagen till naturen sker i normalfallet en minskning av den biologiska mångfalden. Genom habitat banking möjliggör man både bevarande av biologisk mångfald och utvecklingsprojekt genom att utvecklingsprojekten får ett verktyg som gör att de kan genomföras på ett mer ansvarsfullt sätt.

Värdet av den skapade naturen bör vara lika stort som värdet på det ekosystem som man förstör. Den som säljer tjänsten kan vara en markägare eller ett företag, som t ex återskapar en våtmark eller ängsmark och säljer värdet på de skapade ekosystemen som krediter. Marken som omvandlas ska vara mark som på något sätt är degraderad idag. Ett gammalt kalkbrott kan t ex bli en miljö som påminner om Ölands Alvar.

I USA börjar habitat banking bli stort och omsätter nu 3 miljarder dollar årligen. Även Tyskland, Frankrike och Storbritannien har kommit långt på området. Än så länge är habitat banking ett frivilligt system, men det kan mycket väl komma att bli tvingande. EU har som mål att det efter 2020 inte ska ske någon förlust av biologisk mångfald, och då krävs att någon form av kompensationssystem inrättas, som kan användas vid exploateringar. Precis som för klimatkompensation krävs det övervakning av systemet för att garantera att värdefull natur verkligen skapas.

/Elin Dalaryd

Nyhetsbrev från TEM mars 2013

Nu kan du läsa vårt senaste nyhetsbrev. I marsnumret skriver vi bla annat om CSR North, våra utbildningar, kurs i lagledning m.m.

TEM nyhetsbrev 2013

 

Giftfri vardag – en möjlig framtid?

Klimatförändringarna i all ära, men när det gäller miljöfrågor är det problematiken med farliga kemikalier i vår närmiljö som oroar mig mest. För detta är ett problem som direkt berör oss alla dagligen. Vi lever i ett kemikaliesamhälle med kemikalier i allt från kläder, möbler och förpackningar till kvitton, datorer m.m. Vi har hundratal kemikalier i vårt blod där innehållet varierar beroende på när vi är födda och i vilka miljöer vi vistats.

För mindre än en vecka sedan kom en rapport från WHO-UNEP som beskriver sambanden mellan hormonstörande ämnen i vår vardag och sjukdomar som cancer, diabetes, och fetma. Även en mängd tillstånd som påverkar vår fertilitet som låg spermiekvalitet, för tidiga födslar och missbildade könsorgan kan sättas i samband med denna typ av kemikalier. Bakom rapporten ligger tio års världsledande forskning. Minst 800 kemikalier misstänks kunna påverka hormonsystemet. Och enligt forskare på området är effekterna så allvarliga att dessa kemikalier bör regleras omgående.

Det som bekymrar mig är hur man ska värja sig i vardagen, hur kommer man undan? Svaret är väl att man bara till viss del kan göra det genom aktiva val. I vissa fall sitter man fast i lagstiftarnas val att inte lagstifta, eller reglera. Barn som rör sig på golvet där damm med gifter i finns, och som suger på diverse saker, är mest utsatta. Samtidigt går det ju inte att skydda dem fullt ut. Man kan ju inte hålla barnen hemma från förskolan bara för att där antagligen finns madrasser med flamskyddsmedel, leksaker med mjukgörare i och PVC-golv.

Vad vi än gör så kommer vi att på ett betydande sätt bli påverkade under vår livstid. Har vi otur blir vi en av dem som drabbas av någon kemikalierelaterad sjukdom, eller har någon närstående som blir det. Som läget är nu får man hoppas på bra gener och lite tur.

Men nu när vi vet, eller anar vilka risker som finns, ska vi inte fullt ut tillämpa försiktighetsprincipen då? Det pratas om att ny EU-lagstiftning kan komma 2015 och det är väl bra, men det lär dröja innan den är tillräckligt heltäckande, och vi röjt upp bland de kemikaliefällor som finns idag. Med tanke på all ohälsa och den ökade belastningen på sjukvården som alla gifter i miljön ger upphov till så borde det vara samhällsekonomiskt rimligt att säga stopp nu, så att åtminston våra barnbarn slipper den giftiga cocktail som är en oundviklig del av vår vardag idag.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Hållbarhet i styrelserummet

Ingen har väl missat senaste veckans nyheter om Telia, muthärvan i Uzbekistan och styrelsens bristande ansvarstagande. Nu ska styrelsen bytas ut och man har insett att en person med kompetens på hållbarhetsområdet är en nödvändighet i denna församling. Bra, inget ont utan att det har något gott med sig, som man brukar säga. Synd bara att det måste krävas en sådan skandal för att inse att hållbarhet har en självklar plats i styrelserummet.

Fler och fler företag inser, utan att gå igenom en härdsmälta a la Telia, att hållbarhet är en nödvändighet för att bedriva en affärsverksamhet nu och i framtiden. Från att CSR-avdelningen varit ett slags appendix till verksamheten, ofta skött av kommunikationsfolk, ser man mer och mer att frågan, till vissa delar, lyfts upp till ekonomichefsnivå, åtminstone i större företag. Hållbarhetstänket integreras i strategi och innovationsverksamhet.

I en studie genomförd av Global Compact och Accenture, med ett par år på nacken, menar 93% av vd:arna att hållbarhet kommer att vara kritiskt för verksamhetens framtida lönsamhet. Från att lite diffust ha handlat om att ”investera i framtida generationer” handlar det nu mera om att placera hållbarhet i verksamhetens grundläggande affärsstrategi på ett konkret sätt.

Man har länge tvistat om hur lönsamt det egentligen är att jobba med hållbarhetsfrågor. Nu finns det dock undersökningar som just kan visa på detta. I en studie genomförd av Harvard Business School som inkluderade 180 företag kunde man se ett klart samband mellan integrering av hållbarhet i verksamheten och långsiktigt positiva finansiella resultat.

Vad är då problemet, vad hindrar då att alla verksamheter jobbar med dessa frågor? I samma studie som ovan av Global Compact och Accenture ansåg 49% av vd:arna att det är den stora komplexiteten med att integrera hållbarhet i alla företagsfunktioner som sätter käppar i hjulet. Hållbarhet kan vara så många olika saker och det är svårt att ta ett samlat grepp över hela området.

Detta kan jag förstå, och därför kan det i många fall vara nödvändigt att ta in utomstående expertis för att göra en värdering av vad verksamheten i första hand bör jobba med på hållbarhetsområdet. Man kan här t.ex. ta ett avstamp i huvudområdena i ISO 26 000, standarden för socialt ansvarstagande, och göra en inventering av vilka av de sju hållbarhetsområdena man främst berörs av som ex. miljö, mänskliga rättigheter, konsumentfrågor och därefter göra en riskanalys för att värdera vad man bör prioritera i sina mål och strategier.

För att få genomslag när man jobbar med dessa frågor på ledningsnivå är det viktigt att göra kopplingar till ekonomi och specifik företagskultur snarare än att trycka på mjukare värden, speciellt i kristider som dessa. För en icke-expert på området är det annars lätt att hållbarhetsfrågorna uppfattas som luddiga och icke lönsamma.

Att sedan öppet redovisa vad man står i olika frågor, att visa på både starka och svagare områden, är en framgångsfaktor för att öka sin trovärdighet gentemot sina intressenter. Man vill verkligen inte hamna i läget att en stor utredning krävs, som sedan visar på pinsamma oegentligheter som i fallet Telia, då kan man som styrelse kasta in handduken…

Läs mer:

/Marie Pettersson