Kategoriarkiv: Teknik & Miljö

Nyhetsbrev från TEM mars 2013

Nu kan du läsa vårt senaste nyhetsbrev. I marsnumret skriver vi bla annat om CSR North, våra utbildningar, kurs i lagledning m.m.

TEM nyhetsbrev 2013

 

Bilen på tåget – en pusselbit i pusslet för mer hållbara resor?

Så här i sportlovstider är det ju många som är ute och reser, till skidorter och badorter mm. En kollega här på TEM berättade att hennes familj kör ombord sin bil på ett biltåg i Hamburg och sedan kör av ett par timmar från skidorten i alperna. Jag har ju hört talas om sådana här biltåg förr, både för personbilar och för lastbilar, men aldrig träffat någon som har provat. Det lät ju supersmidigt! Man slipper köra, reser på natten så man får mer tid på plats osv. Inget flyg och minskade utsläpp från bilkörningen. Det är klart att man kan hyra bil för delar av sträckan också, men detta är ju ett alternativ som nog upplevs som smidigare för många och som därmed borde kunna ha större potential att locka folk bort från flygresorna.

Jag ska själv till svenska fjällen senare i vinter och upptäckte då att det är rent omöjligt att ta sig dit på annat sätt än med bil (om man inte ska till Åre). Tänk om vi hade haft biltåg i Sverige, då hade en resa från Skåne till fjällen blivit betydligt mindre miljöbelastande och den tråkiga tiden i bilen kortare.

Även för godstransporter skulle en sån här lösning kunna vara en viktig pusselbit i ett mer hållbart transportsystem. Nere i Europa förekommer det att lastbilschaufförer kör en sträcka, kör på ett tåg och åker med en bit och sedan kör sista biten fram till målen. Utsläppen minskar, trängseln på vägarna minskar, chauffören kan vila. Win-win-win!

Jag tror att vi måste ha mycket mer av det här helhetstänkandet med oss när vi planerar för framtidens transporter. Reser du i jobbet ska du kunna ta tåget första biten och sen ska det finnas en hyrbil eller hyrcykel på stationen som du kvitterar ut med ditt resekort och tar dig fram sista biten. Om ett företag skickar gods ska det lätt och smidigt gå att växla mellan tåg och lastbil så att man kan välja det transportsätt som passar bäst för delsträckan. Visst finns det en del sådana här lösningar på gång, t ex bilpooler där användarna låser upp bilen med sitt resekort för kollektivtrafiken, men det måste bli mycket enklare och mer tillgängligt!

Nästa år får det kanske bli biltåg till alperna istället för 11 timmar i bil  till Idre…

/Elin Dalaryd

Framtidens ekonomi är cirkulär

Ett begrepp som används mer och mer är cirkulär ekonomi. För att vi ska ha en möjlighet att minska på vår resursförbrukning som idag, åtminstone i västvärlden, är alldeles för hög, så måste vi ta till oss nya tankesätt och ekonomiska modeller. Cirkulär ekonomi innebär att cirkulära kretslopp snarare används än linjära processer som hittills har varit dominerande. Den cirkulära ekonomin tar avstamp i Cradle-to-cradle-rörelsen och strävar efter att avfall inte ska existera utan ses som en råvara.

I två intressanta rapporter från Ellen MacArthur Foundation analyseras förutsättningarna och möjligheterna med en cirkulär ekonomi i EU. Stora ekonomiska värden kan tas tillvara genom produktutveckling där återvinning och återanvändning står i centrum. Ju mer av värdet i en produkt man kan bevara desto större vinster kan göras. För mobiltelefoner skulle man t.ex. kunna spara upp till 50 % av den initiala materialkostnaden genom en bättre process för återvinning.

En cirkulär ekonomi skulle kunna leda till fler jobbtillfällen och i rapporten ger man exempel på områden där resurser kan tas tillvara. Genom att ta tillvara organiskt hushållsavfall i Storbritannien skulle man årligen kunna tjäna 2,4 miljarder USD genom generering av biogas och näringsämnen till åkrarna. Att samla in och återvinna textilier skulle också kunna leda till stora vinster, och flera goda exempel finns.

Den cirkulära ekonomin är ju på flera sätt redan på väg att införas, men vi behöver vara snabbare med att ta till oss grunderna och låta dem genomsyra en större del av vår marknad. För alla producerande verksamheter gäller det att:

1.    Ta bort miljöfarliga ämnen.
2.    Designa om produkterna så att de materialmässigt går att ta isär i sina beståndsdelar.
3.    Använda förnyelsebar energi till produktion och transporter.
4.    Återföra tillbaka material enligt önskvärdhetslistan ovan.
5.    Dela, hyra eller leasa produktionsmedel snarare än att äga dem själva, och på samma sätt hyra eller leasa ut produkterna till sina kunder snarare än att sälja dem. På så sätt säljer man ”funktionen” snarare än produkten.

Läs mer:
Circular Economy Reports, vol 1 och 2   Ellen MacArthur Foundation

/Marie Pettersson

Webinar om “Globala hållbarhetstrender per region – är din organisation redo för 2013?”

Tipsar om ett gratis webinar som hålls på tisdag 29:e januari kl 17.00-18.00.

Det är företaget Schneider Electric som står som värd. Se innehåll nedan och registrera via länken. Webinaret är på engelska och modereras av ett antal chefer på Schneider Electric från tre olika kontinenter.

Kraven inom hållbarhet varierar globalt, och ledare inom organisationer och  företag behöver vara medvetna om de regionala förutsättningarna. Chefer inom energi, hållbarhet, CSR och EHS som deltar på detta webinar kommer få kännedom om de senaste hållbarhetsrönen i:

  • Europa
  • Nordamerika
  • Sydamerika
  • Asien

 

Registrera dig här: https://www1.gotomeeting.com/register/746738777

/Carl Höjman

Globala risker 2013

För den som har lite tid över och som är intresserad av hur olika faktorer påverkar utvecklingen i världen vill jag tipsa om “Global Risks 2013” en rapport från World Economic Forum.

I rapporten analyseras 50 globala risker utifrån sannolikhet, allvarlighet och koppling till andra faktorer. Rapporten baseras på undersökningar genomförda av över 1000 experter från industrin, akademin och staten över hela världen.

I år kommer den ekonomiska nedgången i världen att ha betydande inverkan på vår förmåga att tackla miljöproblem. Trist med tanke på att vi nu mer än någonsin tidigare borde ta tag i de utmaningar som finns. Världen över ser vi ett antal ”ick-hållbara” ekonomier vilket gör att mycket kraft behöver läggas på att stabilisera utvecklingen där.

Växthuseffekten lyfts fram som en av de riktigt stora globala riskerna efter ett år med översvämningar i Kina, orkanen Sandy mm. 2013 kommer att till viss del utvisa vilken ekonomisk och ekologisk motståndskraft som finns. I rapporten lyfts även en mängd samhälleliga, teknologiska och geopolitiska risker fram. En risk som jag som gammal mikrobiolog tycker är extra skrämmande är risken för pandemier, speciellt som antibiotikaresistensen hos bakterier ökar i världen. Risken att vi inte kommer att hinna få fram vaccin i tid när en ny pandemi bryter ut är ruskigt påtaglig.

Detta och mycket mer kan ni läsa om i denna intressanta rapport.

Global Risks 2013 – eight edition   World Economic Forum

/Marie Pettersson

Veckans begrepp: Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Lagen om skydd mot olyckor och föreskrifterna SRVFS 2003:4 tar upp regler kring systematiskt brandskyddsarbete (SBA). SBA handlar om att man kontinuerligt ska bedriva ett förebyggande arbete när det gäller brandskydd.

I lagtexterna står att den som äger en byggnad eller bedriver en verksamhet är skyldig att i skälig utsträckning tillhandahålla släckutrustning och även vidta åtgärder för att förebygga brand. Åtgärderna ska både omfatta tekniska aspekter (t ex släckutrustning) och organisatoriska aspekter (t ex vem som är ansvarig för utrymningsplaner). Vad som är skäligt eller inte är inte helt tydligt i lagstiftningen, men det finns t ex vissa arbestmiljöföreskrifter som alla verksamheter måste följa.

Hur man bedriver sitt brandskyddsarbete ska också dokumenteras. Dokumentationen ska t ex innehålla:
• Beskrivning av byggnader och verksamhet med dess förutsättningar och risker ur ett brand- och utrymningsperspektiv.
• Brandskyddsregler. (Vad gäller för levande ljus, heta arbeten, tobaksrökning mm)
• Ansvarsfördelning mellan ägare och nyttjare.
• Organisation och instruktioner för såväl det förebyggande arbetet som vid uppkommen incident/brand/utrymning.
• Rutiner för information till hantverkare och besökare där det är nödvändigt.
• Plan för utbildningar, övningar, underhåll av brandskyddsobjekt (till exempel
rökluckor och släckare) och kontrollronder.
• Genomförda utbildningar, övningar och revisioner av det systematiska brandskyddet.
• Ritningar över risker och tekniska brandskyddsobjekt.
• Genomförda och planerade förändringar i organisationen, byggnaden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet bör framgå av dokumentationen.

En verksamhet bör också ha en brandskyddsansvarig och brandskyddskontrollanter. Verksamheten bör göra regelbundna brandskyddskontroller och upprätta checklistor för vad som ska gås igenom.

/Elin Dalaryd

Några hållbarhetstrender 2013

Ett nytt år har tagit sin början och inom alla branscher har förståsigpåare börjat sia om hur utvecklingen inom just deras område ska se ut 2013. Så även inom hållbarhetsområdet såklart. Några av dessa trender som man tror blir viktiga detta året är utan inbördes ordning:

Konsumentmakt
Under 2012 har konsumenternas inflytande på stora företag flera gånger visat sig. Sociala medier gör att nyheter sprids snabbt och att opinionsbildning i konsumentfrågor kan bedrivas på ett effektivt sätt. Ett exempel är hur 15-åriga Sarah Kavanagh snabbt kunde samla in 200.000 underskrifter för att ta bort en potentiellt skadlig ingrediens ur drycken Gatorade tillverkad av Pepsi Co. Ett annat exempel är hur Apple först valde att sluta registrera sina produkter enligt EPEAT, (the Electrical Products Environmental Assessment) för att efter stora påtryckningar återgå till att EPEAT-deklarera sina produkter. Detta efter att t.ex. offentligt anställda i San Fransisco bannlyst Apples produkter. Konsumenterna kommer troligen att öka sitt inflytande under 2013 och vi kommer att få se fler konsumentdrivna lösningar som exempel inlämnandet av begagnade kläder s.k. ”swhopping” hos M&S och H&M.

Klimatkatastrofer på agendan
2012 blev ett år då klimateffekterna konkret visade sig på flera håll i världen. Vissa delar av USA drabbades av extrem torka och superstormen Sandy slog bl.a. till mot New York och östkusten under hösten. I november kom också Världsbankens rapport som visar att vi är på väg mot en 4-gradig temperaturökning. Rena skäcklitteraturen för de som förstår… 2013 kommer förstås att innebära flera klimatrelaterade naturkatastrofer och det är kanske det som behövs för att skrämma världens ledare till handling. Eller?

Ökad förståelse för naturens värde
Alltifrån länder till enskilda verksamheter inser mer och mer att naturens resurser inte kan behandlas som en outsinlig källa. Ekosystemtjänster är en förutsättning för vårt liv på jorden och måste behandlas varsamt med kretsloppstänkande för att vi ska kunna fortsätta att njuta av självklarheter som rent vatten och luft, pollinering, diverse grödor m.m. Under 2012 började fler och fler verksamheter försöka värdera sin påverkan på ekosystemtjänster och minska denna. Puma uppmärksammades t.ex. för sin redovisning av sin påverkan på ekosystemtjänster. Och under 2013 kommer än fler att börja jobba med frågorna. De verktyg som finns idag som tex. ESR (Ecosystem services review) m.m kommer att utvecklas. Området är ännu i sin linda och det kommer att dröja ännu några år innan ekosystemtjänster är ett självklart begrepp för flertalet verksamheter.

De planetära gränsvärdena är ett annat mått på människans övertrasserande av jordens resurser. Att sprida kunskapen om dessa och vad det innebär när vi överskider dem blir en utmaning 2013.

Ansvarsfulla investeringar /Social responsible investing (SRI)
Att ta miljömässigt och socialt ansvar vid investeringar blir mer och mer en självklarhet för företag allteftersom trycket från omvärlden ökar. Kraven på öppenhet blir efter hand större och få organisationer vill hamna i skamvrån pga. någon ljusskygg verksamhet. Begreppet SRI kan inkludera allt ifrån att ha en ”etisk”sammansättningen i en aktieportfölj till mera aktiva ställningstaganden som impact investing eller community investing där man försöker påskynda en hållbar utveckling. Dessa benämningar kommer att användas i högre grad under 2013.

Hållbar innovation
Att utveckla så hållbara produkter och lösningar som möjligt är en växande trend. Genom hållbara lösningar kan företagen göra både direkta ekonomiska vinster genom t.ex. minskad materialanvändning, men även stärka sitt varumärke. Förra året använde sig företag som Unilever, Heineken och Sony onlineplattformer för att involvera så många intressenter som möjligt i utvecklingen av sina produkter. Detta kunde handla om allt från hållbara förpackningar till att försöka ändra kundernas beteende i en mer hållbar riktning. Sainsbury’s är ett exempel på ett företag som använde sig av ”crowdsourcing” för att utveckla sina hållbara affärer. Genom att vända sig till en större grupp med intressenter kunde man välja ut de mest väsentliga områdena att satsa på.

Goda exempel
Runt om i världen finns goda exempel, best practice, inom olika områden. Ingen är bäst på allt, men genom att plocka ihop hållbara lösningar från olika områden så kan vi nå riktigt långt genom att bygga hållbara system. En del i detta är att verksamheter går ut och berättar om de utmaningar som finns och hur de tacklar dem. Förra året redovisade t.ex. Nestlés styrelseordförande de problem och möjligheter företaget ställs inför på hållbarhetsområdet i bloggformat.

Det finns också initiativ för att samla så många goda exempel som möjligt på ett ställe. Exempel på detta är Sustainia som är en allians av internationella organisationer som jobbar för en hållbar tillväxt. Sustainia har samlat 100 av de mest hållbara lösningarna inom olika sektorer i ett ”concept paper”. Under 2013 bli det än mer viktigt att hitta och sprida så många bra ideér som möjligt.

Ökad hållbarhetsredovisning
Fler och fler företag och andra verksamheter väljer att redovisa hur de jobbar med hållbarhetsfrågor idag. Redovisning enligt GRI:s riktlinjer ökar i världen och är ofta integrerad med den ekonomiska redovisningen. Öppenheten kring verksamheters hållbarhetsarbete kommer att öka under 2013 och i större utsträckning vara en förutsättning för att få aktieägarnas, kundernas och medarbetarnas förtroende. Att försöka med greenwashing genom att komma med icke underbyggda påståenden blir allt svårare eftersom redovisningarna ofta nagelfars och ifrågasätts av olika intressentgrupper.

Detta var några av hållbarhetstrenderna 2013. Kom gärna med förslag på annat som kommer att ligga högt på agendan detta år!

Läs mer:
Activism & Impact: Stay Tuned to These Issues in 2013   CSRwire
What can 2012’s biggest sustainability stories tell us about 2013?   The Guardian
Will 2013 bring a new, sustainable world?   The Guardian

/Marie Pettersson

Veckans begrepp: Geoengineering

Geoengineering är ett begrepp som omfattar storskalig manipulering av jordens klimatsystem med syfte att stävja den globala uppvärmningen. Någon svensk översättning av begreppet saknas i dagsläget, men förslag som syns på webben är ”georeglering” eller ”klimatreglering”.

Geoengineering är en föreslagen tredje lösning på klimatproblematiken, tillsammans med utsläppsminskning och anpassning till klimatförändringar. Man delar in begreppet i två huvudsakliga kategorier: tekniker för att fånga koldioxid ur atmosfären, samt tekniker för att förhindra jordens absorption av solinstrålning.

Exempel på tekniker som förhindrar solinstrålning kan vara ljusa tak som reflekterar större andel kortvågig strålning och konstgjord molnbildning genom plantering av aerosoler på hög höjd. Exempel på tekniker som fångar koldioxid är Carbon Capture and Storage (CCS) som fångar koldioxid vid förbränningsanläggning och samlar gasen i underjordiska hålrum, eller gödning av haven för att skapa algblomningar som fångar koldioxid vilken sedan sedimenteras på botten när algerna dör.

Idag har ännu inga storskaliga vetenskapliga projekt inom geoengineering genomförts. Riskerna för sidoeffekter och oförutsägbara konsekvenser, höga kostnader och moraliska motargument utgör dock stora motsättningar mot konceptet geoengineering. Flera organisationer utreder dock potentialen i olika typer av geoengineering. Exempel på dessa organisationer är NASA, the Royal Society, Institute of Mechanical Engineers, Brittiska Parlamentet, m fl. Flera miljöorganisationer motsätter sig konceptet då det riskerar att tillåta politisk acceptans för utsläpp och därmed underminera vikten av arbetet med utsläppsminskning.

/Elin Dalaryd

Sammanfattning från miljöträffen i Höör

Förra torsdagen slöt TEMs tre miljönätverk ihop för en gemensam heldagsträff i Höör. Jag tänkte sammanfatta innehållet från dagen lite kort nedan. Vi på TEM passar på att tacka alla inbjudna talare som tog sig tid och möda att hålla så intressanta föredrag.

Ca 35 personer närvarande trots snöstorm och inställda tåg. De flesta var miljöchefer och miljösamordnare från medlemsföretagen.

Dagen inleddes med en bjudning av färska scones från Stiftsgården Åkersberg. Sedan slog sig deltagarna ned i kapellet inför det första seminariet. Ja precis, kapellet. Vårt sällskap skulle egentligen inte sitta där, men lokalen tillförde en lite andaktsfull stämning till arrangemanget och en aning kylig innetemperatur höll blodcirkulationen till huvudet på högvarv.

Dagens program såg ut som följer:

Avfall Sveriges kommunikationschef Anna-Carin Gripwall presenterade resultaten från årets omgång av EU-projektet Europa Minskar Avfallet. Surfa in på projektets hemsida för att se exempel och anmäl ditt eget företag till projektets nästa omgång! Ladda hem presentationen.

Sustainable Business Hub, Johannes Brundin, presenterade kort för miljöcheferna i rummet att Skåne har världsledande ”cleantech-företag” att köpa reningsutrustning och annan miljöförbättrande teknik ifrån. Ladda hem presentationen.

Miljöförvaltningens avdelning för miljö- och hälsoskydds direktör Dave Borg höll ett mycket intressant föredrag om hur Malmö stad utvecklar sitt sätt att bedriva tillsyn på hos företagen. Ladda hem presentationen.

Ikaros Cleantechs marknadschef Johan Robach informerade om vad begreppet Systematiskt Spillskyddsarbete handlar om och gav exempel från produktionsmiljöer på hur man på bästa sätt hanterar spill i verksamheten. Ladda hem folder om SSA (Systematiskt Spillskyddsarbete).

Efter en riktigt smaklig lunchbuffé presenterade Stefan Bukk, Lean Development Coach, kopplingar mellan miljönytta och lean produktutveckling. Med lång erfarenhet från bilindustrin öppnade han ögonen för nya sätt att se på vad grön produktutveckling handlar om. Du hittar Stefan på LinkedIn där han har startat en rad välbesökta grupper inom Lean, bland annat ”Hållbarhet genom  Lean”. Ladda hem Stefans Lean A3-blad.

Skanovas miljöchef Kristina Appelqvist presenterade hur de som leverantör av koppar och fiber för telekomindustrin har gått till väga för att mäta och utvärdera fördelarna med att personalen använder IT-teknik för att ha arbetsmöten på distans istället för fysiska möten. Slutsatsen är att miljövinsterna och tidsvinsterna blir stora och om företaget utbildar personalen i mötesteknik via distans så kan även mötets effektivitet och resultat i många fall förbättras. Ladda hem presentationen.

Till sist avslutades dagen med att TEM själva höll i två parallella seminarier. Elin Dalaryd och Daniel Eriksson berättade hur man får/inte får och bör/inte bör marknadsföra sina tjänster och produkters miljöprestanda. I det andra seminariet redogjorde Hanna Ershytt för skillnader och likheter mellan miljöledningssystemet ISO 14001 och arbetmiljöledningssystemet OHSAS 18001, och Carl Höjman presenterade uppgraderingar i TEMs lagbevakningstjänst Lagledning.se. Ladda hem presentationen.

Kommande miljönätverksträffar hålls den 19 mars på Öresundskraft då nyinvigda kraftvärmeverk Filbornaverket, samt den 16 maj på Tetra Pak Packaging Materials. Du kan alltid hitta dessa datum på TEMs kalendarium. Hör av dig till TEM om din organisation är intresserad av att delta!

/Carl Höjman

Hur hållbar är mopeden?

moped

Idag publicerar TEM en ny studie där Olof Cerne och Markus Paulsson har undersökt mopeders klimatpåverkan. Studien visar att mopeden, som väl för många upplevs som ett litet, billigt och smidigt transportmedel i jämförelse med bensintörstiga bilar, inte alls behöver vara särskilt miljövänlig. Istället har gamla mopeder har lika stor klimatpåverkan per kilometer som personbilar.

– Mopeder med gammal ineffektiv tvåtaktsteknik är fortfarande vanliga och avgaserna är riktigt otrevliga, säger Olof Cerne, kemist och projektledare. I storstäder i många länder står mopedtrafiken för betydande bidrag till luftföroreningarna. I Sverige släpper mopedtrafiken årligen ut uppskattningsvis 500 kg polyaromatiska föreningar (PAH) som är svårnedbrytbara och giftiga. En del är dessutom cancerframkallande. Förutom att avgaserna är akut och långsiktigt hälsofarliga så är gamla mopeder stora klimatbovar. De har lika stor klimatpåverkan per kilometer som personbilar.

Mopeder som har fyrtaktsmotorer eller moderna tvåtaktsmotorer med katalysator ger betydligt lägre utsläpp. Projektet har också testat att köra mopederna på alkylatbensin och etanol (E85) istället för bensin. Dessa bränslen ger stora vinster för klimat, hälsa och miljö, jämfört med bensin.

– Etanol har dubbla fördelar. Dels är det förnybart, dels ger det renare avgaser än bensin. Etanol eller alkylatbensin skulle göra stor nytta för luftkvaliteten på platser med mycket tvåtaktsmopeder. Bäst vore dock att ersätta de gamla mopederna med nya och renare, helst elmopeder, säger Olof Cerne.

– Globalt sett krävs energisnålare persontransporter. Mopeder kan vara en del av lösningen men bara om avgaserna är betydligt renare än i dagens mopedtrafik, avslutar Olof Cerne.

Du kan läsa hela rapporten här >>

TEMs utbildningskatalog vt 2013, kurser inom hållbarhetsområdet i Malmö

TEMs utbildningskatalog vt 2013

Bläddra i TEMs nya och fullmatade utbildningskatalog för vårterminen! I katalogen finner du allt du behöver veta om innehåll, målgrupp, datum, priser och kontaktuppgifter för respektive utbildning.

TEM har genom åren utbildat tusentals personer i praktiskt, driekt tillämpbar, miljö och hållbarhet.

Ett par nya kurser finns nu också tillgängliga i vårt utbud av öppna utbildningar:

  • Ny som miljöansvarig (2 dagar)
  • Arbetsmiljö i praktiken (1 dag) och Arbetsmiljöledning med OHSAS (1 dag)
  • CSR med fokus på hälso- och sjukvården (1 dag)
  • Kemikaliehantering i praktiken (1/2 dag)
  • Avfallshantering i praktiken (1/2 dag)
  • Att revidera i sjukvården (2 dagar)

Alla medlemmar i TEMs Miljönätverk och CSR Skånehar 25% rabatt på alla våra utbildningar.

Boka din utbildning tidigt för rabatt: 8 veckor innan kursstart – 30% rabatt. 4 veckor innan – 15% rabatt.

Personer som deltar i flera kurser under samma termin får 25% rabatt på den andra kursen, och 50% rabatt på den tredje. Ovanstående rabatter kan ej kombineras.

Veckans begrepp: Grön IT

Begreppet Grön IT handlar både om att minska miljöpåverkan från själva IT-användandet och om att kunna använda IT för att minska miljöpåverkan.

I Europa uppskattas ca 2% av koldioxidutsläppen komma från användning och produktion av IT och telekom-relaterade produkter. Att jobba med Grön IT innebär att försöka minska dessa utsläpp och även annan miljöpåverkan från själva produkterna och användandet. Det kan t ex handla om mindre skadliga ämnen i produkterna, lägre energiförbrukning, att använda färre fysiska servrar och ta fram energieffektiva basstationer.

En annan aspekt av Grön IT är att använda IT för att minska miljöpåverkan från andra samhällssektorer. Inom detta område finns många positiva exempel. På en skola i Stockholm har man t ex tagit till vara värmen som uppkommer i en knutpunkt av bredbandsuppkopplingar för att värma upp skolan. IT kan också användas för att ersätta processer som har stor miljöpåverkan. Ett exempel är att fysiska möten kan ersättas av e-möten. Andra exempel är när IT kan användas för att på ett smart sätt optimera transporter och processer inom t ex industrin eller för att på ett tydligt sätt åskådliggöra energianvändningen för hyresgäster.

Så kallade smart grids – smarta elnät – håller på att utvecklas och kan i framtiden blir ett tydligt exempel på Grön IT, där t ex laddstationen för elbilar ser till att ladda bilen just när det finns ett överskott på el eller där en lågprioriterad industriprocess kan ta en paus när efterfrågan på el är hög, till förmån för en högre prioriterad process.

/Elin Dalaryd