Skogens ekonomi

Det är många som oroar sig för skogsbrukets och skogens utveckling.

Thomas Tidholm använder ett kraftfullt målade språk då han i Naturmorgon lördag 20 december beskriver det svenska skogsbruket som en ”drängstuga”. … ”Skogsbrukets marker ligger där som om det vore lördag morgon och en hord fyllon dragit fram under natten.” … ”Nya supermaskiner slafsar sig fram. Hjulen mäter två meter i diameter, mönsterdjupet är femton centimeter plus kedjorna, spåren blir minst en halvmeter djupa och fulla med dy, man förbrukar arton liter diesel milen när man kör sönder de gamla fäbodstigar som enligt lag är skyddade.”
21:20 minuter in i del 2 av P1 Naturmorgon lördag 20 december 2008 06:14

Skogsägare i Småland berättar att det efter stormen Gudrun har blivit så mycket vilt i skogen att de nu tar topparna på granplantorna också. Sydsvenskan skrev igår om att Skånes klimat knäcker barrskogen och idag om att Skadesvampar hotar Skånes lövträd. Efter stormen Gudrun 2005 har det varit stora problem med angrepp av Granbarkborre  och det är det fortfarande.
Skogsbrukets experter fortsätter dock att göra ekonomiska kalkyler på samma sätt som tidigare, t.ex. Produktionsjämförelser björk – gran för rena bestånd. Liksom tidigare räknar de ut att björkens produktion är väsentligt lägre än granens.
Vid presentationen av den ovan nämnda Produktionsjämförelsen ställde Tor Nyberg  (Viskogen) en fråga om varför man bara räknar på rena bestånd. Han förklarade att björkarna i de svenska skogarna till väldigt stor del finns i blandade bestånd och frågade varför man inte räknar på skogen så som den ser ut, i de verkliga svenska skogarna. Tor fick inget svar.
Det är viktigt att ta hänsyn till riskerna med klimatförändringen, stormar, insekter och svampar. Vi borde ordna ett bättre samspel mellan produktions- och naturintressena. Det är många som är intresserade av de fina skogarnas stora välfärdsekonomiska värden. Naturen är inte enkel och inte statisk. Skogsbruket borde vara försiktiga med att styra efter standardiserade teoretiska ekonomiska kalkyler. En minnesregel: mångfald är bättre än enfald.
Ett av mina älsklingscitat om betydelsen av att tänka till och testa den verkliga relevansen, innan man tar ställning:
”I would not give a fig for the simplicity this side of complexity, But I would give my life for the simplicity on the other side of complexity.” – Oliver Wendell Holmes
Citatet används t.ex. i presentationer av datorprogram, det finns i böcker om systemtänkande kring samarbete och det beskrivs på ett bra sätt  med religiös inriktning.

Läs mer:

• Turning to One Another: Simple Conversations to Restore Hope to the Future, Margaret J. Wheatley, 2002
• Träd kan rädda världen, Johan Tell, 2008
• Herrarna i skogen, Kerstin Ekman, 2007

/Reine Karlsson

Kalifornien satsar på förnyelse

Kalifornien satsar på att skapa en grönare ekonomi. Det är läge för förändring och de aktörer som är vakna håller på att byta utvecklingsriktning. Det ser ut som om allt fler förväntar sig att det blir politisk medvind för att satsa på förnyelse och att de ledande aktörerna stärker därför sin miljöprofilering.

 

Allt fler ser stora mänskliga fördelar i den ofrånkomliga övergången till en mer grön ekonomi. Krisen betraktas som en öppning till att skapa tusentals nya framtidsinriktade jobb och som en väg ut ur det nuvarande ekonomiska moraset.

Los Angeles Times noterar att ”Schwarzenegger, a sharp critic of President Bush’s opposition to climate legislation, said, When you look at today’s depressed economy, green tech is one of the few bright spots out there.”

Läs mer:

• California Adopts a Plan on Emissions, New York Times 
• California moves on global warming, REUTERS

/Reine Karlsson

Yes we can!

Al Gore påminde, i dagens tal i Poznan, ministrar och förhandlare om att ”vi kan inte förhandla med fakta”. Al Gore betonade att Barack Obama har sagt om att USA ska bli en aktiv och konstruktiv aktör i klimatförhandlingarna så snart han har kommit på plats i Vita Huset. (Susanna Baltscheffsky)

Ett antal ledare för världsledande energiföretag betonar i en ny rapport att det finns många bra tekniska lösningar och att det behövs politiskt ledarskap. Detta ligger väl i line med att flera av de ledande forskarna på Sustainable Innovation också tar upp att det finns mycket teknik och mycket kunskap och att nyckeln ligger i att aktivera metoder för att få saker att hända.

 

Läs mer:

• Yes we can, SVD
• Technology Exists, Strong Policy Needed – UNITED NATIONS based on a report by CEOs from some of the world’s best-known electricity companies
• Business Day, Poznan, Privata Affärer
• Rapport från klimatkonferensen i Poznan, Europaparlamentet

/Reine Karlsson

Nobelföreläsning Jean-Marie Gustave Le Clézio

Ett julklapstips: Kerstin Ekman skriver i Herrarna i skogen om hur skogen är en viktig del i grunden för vår svenska kultur. Jean-Marie Gustave Le Clézio, årets nobelpristagare i litteratur uttrycker också en stor kärlek till skogen.

En bok om skogen kan bli uppskattad, eller varför inte ge bort några träd, eller kanske något vackert i trä, eller en upplevelse i skogen – känslan av kontakt med naturen är viktig.

Läs mer:

• Nobelföreläsning i littertur, Jean-Marie Gustave Le Clézio
• Herrarna i skogen, Kerstin Ekman

/Reine Karlsson

Den bästa julklappen

Den bästa julklapp min dotter har fått var ett dockskåp, som hon och jag byggde av wellpapp. Tove var fem eller sex år och vi ägnade tillsammans hela juldagen åt att sätta ihop en byggsats av wellpapp. Vi monterade delarna, målade med färgrester och tapetserade med överblivna tapetbitar. Tove lekte sedan mycket med det dockhuset, under många år. En grund till att dockhuset blev värdefullt för henne tror jag var att jag för en gångs skull lyckades satsa min tid och mitt fulla engagemang i att delta i något som hon ville göra.

Det finns många barn och gamla, och även många andra, som skulle uppskatta Din tid och Ditt engagemang, ofta mer än dyra materiella saker. Och, om du använder din tid till att intressera dig för andra så får du en hel del tillbaka, och så orkar du intressera dig ännu bättre …

Vi kan välja hur vi använder vår tid. För att skapa ett trevligt samhälle är det bättre att handla i små lokala affärer, satsa på lokala delikatesser och unika kvalitetsprodukter, från lokala hantverkare. Jag mår i alla fall inte bra av att lägga min tid på att åka till stormarknader, köa för parkering, trängas med massor av stressade konsumenter, köa för att betala, släpa hem massor av stora tunga saker …

Då jag köper stora volymförpackningar så konsumerar jag mer, tenderar att äta mer och slänga mer. Om Du konsumerar mindre volymer av massproducerad mat så mår Du troligen också bättre. Och pengarna Du sparar, på att inte köpa, äta och kasta så mycket, kan Du ju investera i kvalitetsprodukter som Du kan trivas verkligt bra med, under längre tid.

Nu finns det kanske de som oroligt frågar sig hur det går med BNP och sysselsättning om vi inte konsumerar så mycket vi kan. Här tar jag på mig den professionelle strategiske affärsutvecklarens glasögon och noterar att de företag som lyckas bra med att ordna ett nära värdeskapande samspel mellan fler aktörer och som integrerar flera olika former av kunskap i att ta fram verkligt bra lösningar har bättre grund för att kunna ta bra betalt under längre tid. Om vi vill att sådana företag skall utvecklas och växa i Sverige så bör vi investera i att köpa deras högkvalitativa lösningar. Och, om vi vill att det skall finnas lokala butiker och jobb för lokala hantverkare så måste vi köpa deras produkter.

Ärligt talat så ger väl konsumtionen av volymprodukter från stormarknader inte så mycket värdeskapande sysselsättning i Sverige. Om vi vill verka för en sådan utveckling att det skapas meningsfulla lokala försörjningsmöjligheter för våra bara och barnbarn, så bör vi köpa sådant som ger lokal sysselsättning. Om vi konsumerar mer volymprodukter så växer den storskaliga produktionen av volymvaror, och det sker oftast inte i Sverige. Om vi vill att de lugna trivsamma miljöerna skall växa så bör vi delta i de sammanhangen.

/Reine Karlsson

Miljö är mer än bara klimat

De senaste åren har klimatfrågan slagits upp stort i alla medier. Världen måste minska sina koldioxidutsläpp och på vägen dit ska företagen bli klimatneutrala och alla Svenssons klimatsmarta. Frågan är förstås viktig och förtjänar stor uppmärksamhet. Men vad händer med alla andra miljöfrågor?

I Sverige har vi 16 miljökvalitetsmål varav bara ett handlar om klimatet. Tyvärr går det inget vidare för merparten av dessa mål. Jag kan erkänna att alla mål kanske inte är lika viktiga, men nog tycker jag att t.ex. en giftfri miljö är minst lika betydelsefull som minskad klimatpåverkan. Någon kommer säker att säga att vi i vår jakt på rätt klimat även kommer att minska andra miljöproblem och det är troligen sant. Det finns dock två problem med denna klimatfokusering, dels att andra problem kommer i skymundan och dels att vi i vår strävan att minska utsläppen av växthusgaser riskerar att generera nya miljöproblem

Jag vill se en balans i miljöpolitiken. Jag menar inte att vi ska minska våra klimatåtgärder, snarare tvärt om. Samtidigt vill jag se ett ökat fokus på andra miljöproblem. Medan vi sitter och rullar tummarna breder döda havsbottnar ut sig, gifter sprids och den biologiska mångfalden minskar etc. Visst, det är problem som i många fall måste lösas internationellt, men någonstans ska arbetet ta sin början.

Och så är frågan vilken miljömässig prislapp vi ska sätta på våra klimatansträngningar. Vilka och hur stora delar av vår naturmiljö ska offras för att odla förnyelsebara bränslen, eller generera energi genom t.ex. vind och vattenkraft? Ett aktuellt exempel är skogspropositionen som kom i våras. Vad innebär egentligen åtgärder som introducerande av nya arter och kommer inte ökad effektivisering av skogsbruket att medföra minskad naturvårdshänsyn?

Jag tycker att vi ska börja se på miljön ur ett helhetsperspektiv. För att slippa oväntade miljömässiga bakslag i våra klimatansträngningar bör vi ställa oss frågan vad som är god miljö, vad som ska bevaras och varför. Endast genom att ta ett helhetsgrepp på de problem vi har kan vi uppnå den hållbara utveckling vi eftersträvar.

Krönika publicerad i Miljö & Utveckling #4:2008

/Marie Pettersson

För höga kvävedioxidhalter i Malmö

För höga kvävedioxidhalter är ett problem i de flesta tätorter och då också i Malmö. Kvävedioxid är en giftig gas som irriterar luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna. mer info 

I olika områden i centrala Malmö bl. a. på Djäknegatan och Amiralsgatan överskrider kvävedioxidhalterna miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Därför upprättade Länsstyrelsen i samarbete med bl.a. Malmö stad år 2007 ett åtgärdsprogram som skall få bukt med problemet. Det är till största del Malmö stad som skall utföra de beslutade åtgärderna. Vid den senaste uppföljningen visade det sig att åtgärderna inte biter som man hade förväntat sig. Fristen för uppfyllelse i åtgärdsprogrammet går ut de 31 december 2008 och som det ser ut nu behövs det ett mindre mirakel för att greja saken. Sydsvenskan

Åtgärdsprogrammet innehåller däremot ett antal ”långsiktiga reservåtgärder” som de kallas för. Bland dessa finns åtgärden ”införande av trängselavgifter/miljöavgifter”. Att styra människors beteende med hjälp av ekonomiska styrmedel är en väldigt bra sak, tycker en del, såsom folkpartiet och miljöpartiet i Malmö. Andra, såsom Malmö stad, tyckte i ett remissyttrande till åtgärdsprogrammet från i början av 2007, att trängselavgifter/miljöavgifter  föreställer en för stor kostnad, är onödiga samt att det finns risk för att stöta sig med de boende i staden.

Jag själv bor med familj i centrala Malmö och vi utsätts då dagligen av alldeles för höga halter kvävedioxid, bortsett från alla cancerframkallande PAH och småpartiklar som vi andas in. Trängselavgifter eller nedsatt hälsa för mig och min familj. Ingen svår avvägning för mig. Hit med trängselavgifter eller miljöstyrande vägavgifter eller vad man nu vill kalla dem för. Jag tycker inte att människors hälsa skall väga så lätt, bortsett från detta finns det ett lagkrav (miljökvalitetsnormen för kvävedioxid) att leva upp till.

Till Länsstyrelsen och Malmö stad kan jag bara säga: Det gäller att våga! Det finns många åtgärder i åtgärdsprogrammet som är bra. Kombinerade med trängselavgifter/miljöavgifter kommer dessa att ge önskat resultat.

/Iris Rehnström

Läs mer:

• Malmös luft blir inte bättre snabbt nog Sydsvenskan
• Åtgärdsprogram Malmö Länsstyrelsen i Skåne Län

Klimatinsikt i styrelserummen, men blir det handling?

Klimatfrågan kommer påverka alla företag, inte bara de sin är direkt berörda som t.ex. miljöteknikföretag. Ska EU få igenom sina beslutade klimatmål om 20% minskning till 2020 kommer stora förändringar i förutsättningar vad gäller styrmedel mm att ske vilket kommer förändra konkurrensläget. Medvetheten om detta verkar vara på väg att tränga in i bolagsrummen. En intressant rapport där 1650 svenska beslutsfattare svarar på frågor om framtiden har presenterats:

”Klimatpåverkan är en konkurrensfråga. 60 procent av företagsledarna tror att företag som satsar på att minska sin klimatpåverkan uppnår en ökad försäljning jämfört med företag i samma bransch som inte gör det.” säger Patrik Parnfors, projektledare på Deloitte./Dagens Industri

Från rapporten: Sex av tio svenska företag med en årsomsättning större än 10 miljoner har en uttalad plan för att minska sin egen klimatpåverkan. Däremot saknas ofta konkreta och mätbara mål – hela 40 procent av gruppen saknar preciserade mål för vad man vill uppnå. Beslutsfattarna tror inte heller att svenska insatser ger några större effekter globalt. Det visar Deloittes undersökning om Europas konkurrenskraft bland beslutsfattare i större svenska företag.

Beslutsfattarna i svenskt näringsliv anser att klimatförändringarna radikalt kommer att förändra företagens affärsverksamheter. Var femte beslutsfattare inser att klimatförändringarna innebär nya ekonomiska möjligheter och lika många tror att det starka genomslaget för klimatfrågan kommer medföra en ökad efterfrågan av deras varor eller tjänster. Att klimatförändringarna helt innebär ändrade affärsidéer på sikt hävdar 15 procent av beslutsfattarna.

Fyra av tio företag saknar klimatplan/ Dagens Industri

Tyvärr så kom stax därefter en artikel som visar att många inte lyckas så bra med att minska utsläppen, något som visar på att min farhåga tyvärr har verklighetskoppling

Tungviktare långt från klimatmålen/ Svenska Dagbladet

/Annika Balgård

Hett miljöskvaller i kändisvärlden

Ibland kan det kännas befriande att släppa allt som stavas seriöst och sätta sig ned och bläddra i en snaskig skvallertidning. Jag erkänner glatt att det händer, även om det inte är något som jag direkt skyltar med. En smått pinsam veckoblaska slinker då och då ned mellan de kravmärkta morötterna och den ekologiska mjölken på varubandet.

Därför måste jag nu tipsa om ett ”grönt” skvallermedium. Det är ju hett just nu att engagera sig i miljöfrågor bland Hollywoods kändisar. Och som en kravmärkt champinjon har därför sajten ecorazzi.com poppat upp ur marken. Här kan man läsa om olika kändisars miljöengagemang, ekologiskt mode, musik och hållbar hollywoodproduktion m.m. Kanske inte världens seriösaste miljösajt, men kul!

/Marie Pettersson