Peak Oil – och ingen bryr sig?

I förra veckan hörde jag på Klotet i P1 att Internationella Energiorganet (IEA) nu säger att 2006 var det år då det producerades mest råolja i världen och att det sannolikt aldrig någonsin kommer att produceras lika mycket råolja. Denna stora nyhet verkar helt ha gått förbi de flesta och debatten efteråt har varit obefintlig. Vad beror det på? Beror det på okunskap, ointresse eller på att det inte är så viktigt?

Om vi börjar från början så är Peak Oil, eller oljeproduktionstoppen, den tidpunkten när det produceras som mest olja i världen för att sedan minska igen. Tidpunkten när detta sker är beroende av en stor mängd faktorer varav mängden uppumpad olja, efterfrågan, mängden oljereserver, mängden nya oljefynd och hastigheten för hur snabbt man kan pumpa upp oljan är de viktigaste parametrarna. Det är alltså en blandning av tillgång, efterfråga och tekniska/fysiska möjligheter som avgör när oljeproduktionstoppen inträffar. När detta skulle ske har länge debatterats men innan den debatten avslutats har toppen alltså redan varit!

Vad innebär då detta? Det kommer att leda till att tillgången på råolja kommer att minska. Samtidigt finns det många växande ekonomier som efterfrågar mer olja. Resultatet blir att oljan blir dyrare. Att IEA nu erkänner att produktionstoppen var redan 2006 innebär att det nu är definitivt slut på eran med billig olja. Konsekvenserna kommer att bli flera (vilket jag var med om att beskriva i en rapport redan 2007) och den mest uppenbara är att energipriset går upp. Detta leder till stor påverkan på ekonomin men också till att nya affärsmöjligheter öppnar sig. Alla former av alternativa energikällor kommer att bli mer konkurrenskraftiga. I Sverige tänker vi då huvudsakligen på bioenergi, men i stora delen av världen tänker man i stället kol och tjärsand. Att använda kol och tjärsand som energikällor är mycket värre för miljön än att använda olja. Att IEA inte är så oroliga för energisituationen nu när oljan minkar beror just på möjligheten till dessa energikällor att hålla upp energiproduktionen.

Den mest troliga utvecklingen nu är alltså att vi kommer att få dyrare energi och en ännu smutsigare energiproduktion i världen. I Sverige borde vi satsa på att exportera vårt kunnande i fossilfri energiproduktion, både för att utnyttja affärsmöjligheterna och för att medverka till en renare framtid.

Om vi återgår till den ursprungliga frågan: vad beror avsaknaden av debatt på? Till stor del tror jag att det beror på okunskap men också på att IEA har varit så lugnande med att energiproduktionen kommer att kunna hållas uppe med andra bränslen och därmed har man missat hur viktig denna fråga är.

Jag tycker det var bra att Klotet lyfte fram frågan om Peak Oil och jag hoppas att den svenska debatten tar fart så att vi får belyst vad detta kommer att innebära för ekonomin, för världen och för miljön.

/Markus Paulsson

Let’s Create Shared Value

Mitt första riktiga jobb var som konsult på den finska filialen av ett stort, internationellt management konsultföretag. Året var 2000 och jag var en nyutexaminerad företagsekonom. Under studietiden hade jag redan förstått att jag i framtiden skulle vilja fokusera på miljöfrågor men just då kände jag att det var viktigt att applicera de businesskunskaper jag skaffat under mina fyra år på universitetet. De följande två och ett halvt år som jag jobbade med bla företagsstrategier och marknadsanalyser var mycket givande och intressanta men jag kunde ändå inte riktigt känna tillfredsställelse efter ett genomfört konsultuppdrag. Och jag visste också var det brast. Jag saknade de miljömässiga och etiska aspekterna i alla de företagsanalyser vi genomförde och strategier vi formulerade.

Efter att jag gick en kompletterande mastersutbildning i miljöstyrning och politik i 2005, har arbetslivet fått en ny betydelse för mig. Nu brinner jag för det jag gör! Samtidigt så gläder sig businessekonomen i mig när jag ser ett ökande intresse för hållbarhet som en strategisk fråga i företagen. Tisdagens konferens, CSR Syd i Malmö, var ett intressant evenemang på många sätt. Jag blev speciellt inspirerad av Marie-Louise Elmgrens föreläsning om Nestlés hållbarhetsarbete (även med tanke på den nypublicerade kritiken över Nestlé hållbarhetsrapportering). Hon nämnde begreppet ”Creating Shared Value (CSV)”, myntat av den välkände professorn Michael Porter från Harvard som även ligger bakom några av de mest använda businessmodellerna. Baserat på detta begrepp har man nu börjat skapa och använda businessmodeller där hållbarhetsaspekterna är en del i analysen. I praktiken har detta stor betydelse för oss som jobbar med frågor relaterade till företagens samhällsansvar, eftersom vi nu pratar samma språk som företagsledningen.

Samtidigt som jag känner glädje över att företagens samhällsansvar är ett så hett tema, känner jag också en viss nervositet över att det dyker upp fler och fler CSR-initiativ som kanske inte är så genomtänkta men som man ändå använder sig av i företagets marknadsföring. Det är nämligen så att i motsats till tidigare megatrender (exempelvis kvalitets- och IT imperativet) är hållbar utveckling inte bara en businesstrend. Det handlar om att få planetens resurser att räcka till en växande population. Alla företag måste integrera hållbarhetstanken i sina affärer för annars kommer det inte finnas så mycket kvar att lämna över åt våra barn och barnbarn.

Miljömässiga och sociala konsekvenser av affärer är mycket komplexa frågor. För att framgångsrikt integrera dessa i företagens sätt att göra affärer behövs det människor som har en djup förståelse för miljömässiga och sociala konsekvenser av företagandet. Jag är fullt medveten om att det redan idag finns många mycket professionella människor som jobbar med dessa frågor i affärssektorn. För att skapa hållbara affärsmodeller kommer vi att behöva fortsatt ökad kunskap för samhällsansvar från företagsledningens sida och ännu bättre förståelse för företagsekonomiska frågor från hållbarhetsspecialisternas sida.

Läs mer:

Nestlé-kritik: http://www.lotcobistand.org/nestle-missbrukar-overvakningssystem

Michael Porter’s artikel: http://www.fsg-impact.org/app/content/ideas/item/435

/Hanna Savola

Intresset för att använda svenskt lövträ är bra för vår miljö

Marknaden gör att det produceras mer av sådant vi använder och intresserar oss för. Det som inte väcker intresse är det knappast någon som satsar på att producera. I skogen är det röjsågen som styr vilka träd som får stå kvar och växa sig stora.
Lövträd är vackra och bra för den biologiska mångfalden. Markägare lägger mest energi på att plantera och sköta om sådant som är uppskattat. De barrbaserade industriföretagen uppmanar markägare att plantera gran. Det finns många virkessäljare som ofta talar om att den finska björken är bra och att den nordamerikanska eken är bra. De globala marknaderna överför detta till en uppbyggnad av intresse för att sköta om finska björkar och nordamerikanska ekar. Finns det någon som jobbar på att sprida information om att de svenska lövträden är bra?

Andra talar om att deras produkter är bra.
Vi måste tala om att den svenska produktionen är bra.

Läs mer:

• Lövskogskonferens på Alnarp 25-26 november

/Reine

I.O.U.S.A. – Vad var det vi sa!

I.O.U.S.A. The 30-minute version

USA har helt klart varit värdens rikaste land. Med koppling till Demokraterna och Obama går inflytelserika aktörer nu ut med varningar som “Wake up, America! We’re on the brink of a financial meltdown …”

Filmen I.O.U.S.A aktualiserar att även stora starka aktörer riskerar att bli fattiga om de inte investerar i sund framtidsinriktad förnyelse. Vid Riokonferensen 1992 sade Bush d.ä. “The American life style is not negotiable”. Redan tidigare fanns det många indikationer på att den amerikanska livsstilen rationellt sett knappast är långsiktigt hållbar. De utvecklingsrisker som sedan länge har varit synliga ur ett vetenskapligt miljö- och hållbarhetsperspektiv blir nu allt tydligare även ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv.

Miljökunskap och systemtänkande kring vad som krävs för en hållbar utveckling ger viktiga insikter i hur samhällets faktiska situation utvecklas. Sådana insikter är angelägna för att kunna förbereda sig för de omställningar som de nya förutsättningarna efter hand leder till. Den som inte investerar för en hållbar utveckling blir förr eller senare fattig.

Läs mer:

1. About the Film
2. Sverige Radio, Studio Ett, I.O.U.S.A, Måndag 25 augusti 17.00-17.45
3. I.O.U.S.A.: Documentary Worth a Peek

/Reine Karlsson

Miljöspråket sitter fast i att göra mindre fel!

De ledande företagen satsar allt mer på att använda intresset för miljö och hållbar utveckling som en positiv utvecklingskraft. Hållbarhetsengagemang blir en allt viktigare del i att visa att man är ett etiskt gott företag, som det är bra att ha att göra med. Etiken blir allt viktigare för imagen på produktmarknaden, för att kunna rekrytera och engagera kvalificerad personal och för att bli uppskattad som samarbets­partner och samhällsaktör. Miljövetenskapen blir en allt viktigare del av det framväxande kunskapssamhällets referensram och miljöintressena är nu vitala drivkrafter för helhetsmässig framtidsinriktad förnyelse.

Den ledande litteraturen om hållbar utveckling tar ofta upp ”empowerment” som en essentiell grund för att kunna klara de nödvändiga förändringarna. Dessa synsätt, på betydelsen av att stärka människor och grupper av människor, har tänkvärda analogier med hur litteraturen om innovation betonar betydelsen av mänsklig utveckling för ett företags utveckling. Det handlar om att våga ta sig an de grundläggande frågorna (trots att de är svåra), det handlar om sisu, att våga ta beslut och verkligen försöka förbättra de kritiska aspekterna. Det handlar om att stötta dem som försöker ta sig an de viktigaste frågorna.

Allt fler ledande miljötänkare betonar att vi måste satsa på att göra mer rätt och inte bara mindre fel, på ungefär samma sätt som detta under det senaste decenniet har betonats i den ledande business-litteraturen. De företag som skapar framtiden utvecklar framtidsprodukter och totalt sett klokare lösningar. För att sådana satsningar skall fungera affärsmässigt gäller det att skapa produkter med högre mervärden, på ett skickligare sätt – det gäller att göra produkterna och företagen mer attraktiva.

De hållbarhetsmässigt ledande företagen sätt att satsa kan benämnas affärsdriven hållbarhets­utveckling. De vanligaste tankesätten kring miljö är dock inriktade på att göra mindre fel, att analysera problem och satsa på miljöteknik – för att minska miljöbelastningen. Det finns nu språk för att tala om miljöanpassad produktutveckling och miljödriven affärsutveckling. Man bör dock notera att; miljö tenderar härvid att inordnas som ett medel i arbetet för att uppnå en lönsam produkt- och affärsutveckling, allt för ofta utan att man funderar djupare på målet för den aktuella produkt- och affärsutvecklingen. Ur ett strategiskt perspektiv är målet med ett företags vision att visa att företaget och produkterna har ett verkligt existensberättigande. Ekonomin är ett mycket viktigt medel för att kunna åstadkomma det vi vill. Lönsamheten är dock ”bara” ett medel för att kunna arbeta för visionen.

För att frambringa en mer hållbar utveckling bör företagen utveckla framtidsprodukter och satsa på sund etik och affärsdriven hållbarhetsutveckling. Det är viktigt att ta fram attraktiva lösningar, med naturlig konkurrenskraft på marknaden. Det är dock svårt att finna ett enkelt miljöspråk för att tala om betydelsen av att göra mer rätt.

Hur vi kan tala om affärsdriven hållbarhetsutveckling på ett enklare och tydligare sätt?

/Annika Balgård, Stiftelsen TEM och Reine Karlsson, Professor i Eco-design Högskolan i Kalmar