Hållbarhet – ett centralt ämne under Almedalsveckan

Redan efter vi har landat i Visby och fått tag i Almedalsguiden, som innehåller drygt 2300 evenemang, insåg vi att hållbarhet/CSR är ett viktigt ämne i Almedalen .  CSRtips.se är helt rätt i tiden och det finns ett stort intresse.

Vårt stora dilemma under veckan var att hinna med alla intressanta hållbarhetsevenemang.  Almedalen bjöd på både seminarier, paneldiskussioner och workshop där jämställdhets- och mångfaldsfrågor, miljöfrågor, korruptionsfrågor m.fl. varvades med ett tydligt budskap om att hållbarhet/CSR behöver bli en central del av företagens affärer och bidra till att skapa lönsamhet.

Några av de evenemang vi besökte var:

”Är mångfalden affärskritisk”, Resumé tillsammans med Swedbank och E.ON.

”Hur kan en bransch kommunicera hållbarhet på ett trovärdigt sätt?” Resumé tillsammans med Vattenfall

”Om ansvarsfullhet i alla investeringar”, Nordea

”Hållbart företagande – en förutsättning för framgång? ”, Almi

”Jämställdhetskrisen i chefsledet”, Ledarna

”Godhet lönar sig – hur byggs sociala företag som tjänar pengar på att förbättra världen?” Veckans Affärer med Postkodlotteriet”

Den stora nyttan med att medverka under denna vecka var att vi både fick lyssna på cases och forskning, kunde diskutera med representanter från näringslivet, ideell sektor, politiken och media.  Samtidigt fick vi också möjlighet att sprida kunskap om CSRtips.se och konferensen CSR North 2013.

Under hösten kommer CSRtips.se att lägga fokus på spridning av metoden. Är du intresserad av mer information kontakta gärna Jessica på jessica.andersson@foretagarna.se

På återseende

/Iris Rehnström, TEM

/Jessica Andersson, projektledare CSRtips.se

Rapport från Almedalen: Maten upprör och förvirrar

Almedalsveckan börjar lida mot sitt slut och efter att ha gått på högvarv i några dagar, euforisk av all kunskapsinhämtning, börjar jag nu att bearbeta alla intryck.

I ett program fullspäckat med miljöevenmang valde jag att fokusera på matfrågor i förhållande till miljön.  Dessa frågor berör ofta gemene man på ett annat sätt, det riktar sig ofta till att få privatpersoner att ansvara mer för sina inköp.

Det är därför inte så konstigt att matdebatter kopplade till miljö väcker starka känslor. En positiv aspekt med Almedalen är att även vanliga människor får komma till tals, genom de frågestunder som ofta efterföljer seminarier. Många av de ”vanliga” människors kommentarer jag hört har avslöjat en rädsla inför att få sin frihet av konsumtion inskränkt. Många har svårt att se sansat på de förslag som förs fram. En debatt om att införa en köttfri dag i veckan leder till oro för att vi inte kommer att få i oss de näringsämnen som vi behöver. Trots att vi i dagsläget äter mer kött än Livsmedelsverkets rekommendationer.

Ett förslag om att införa en köttskatt på två, tre kronor per kilo kött uppförstoras till att handla om avskaffandet av svenskt jordbruk och landskapens igenväxande. 

Många argumenterar att svenskt kött minsann bidrar till mycket lägre halter av västhusgasutsläpp. Ett önsketänkande från mångas sida, skulle jag tro. Möjligen kan produktionen vara mer miljöanpassad i Sverige, men faktumet att energiupptagningen i näringskedjan är oeffektiv kvarstår ju, oavsett var köttet producerats. Skillnaden mellan hyfast kött och riktigt dåligt kött är snarare mellan kött från självbetande kreatur och  kreatur uppfödd på importerad soja. Inte mellan svenskt och importerat kött som sådant.

Miljöaspekterna kring maten förvirrar också. Det är uppenbart att de senaste debatterna kring flaskvatten och godis inte slagit igenom fullt ut. Till exempel serverades det vatten på flaska på Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets seminarium kring matsvinn. Och på ett seminarium anordnat av MSC, ett fiskcertifieringsmärke, delades det ut godisfiskar till alla deltagare.

Det finns uppenbarligen ett behöv av utbildning och samordning, så att det inte bildas stuprör inom varje enskild branch.  I dagsläget finns det för mycket motstridiga rön. Konsumenten ger ofta upp i sitt försök att handla rätt i virrvarret av budskap. Fortsatt utveckling av certifiering, i samband med att matvarubutikerna tar mer socialt ansvar, skulle kunna avlasta konsumenten från delar av ansvaret till aktörer med bättre kunskap. 

Idag finns det mycket certifiering av lismedel, Krav, Fair Trade, MSC, Svanen för att nämna några. Personligen hoppas jag på att detta sprids även till andra områden. Kläder kan till exempel vara nästa stora område.

/Cecilia Holmgren

Rapport från Almedalen: Matsvinn leder till stormarknadens död

I samband med Almedalsveckan släppte Jordbruksverket idag en ny rapport om matsvinn (läs mer här). I rapporten framkommer att en tredjedel av världens mat slängs, och då är inte restprodukter så som potatisskal och blast inräknat. I i-länderna är det konsumentledet i kedjan som står för det största slöseriet. Enligt Livsmedelsverket slänger svenska hushåll cirka 56 kilo fullt ätbar mat varje år. Det motsvarar en kostand på ungefär 5 300 kr, en summa pengar som hushållen skulle ha kunnat lagt på annat. Alla kan alltså vinna på att minska sitt matsvinn. Miljön skulle naturligtvis vara den största vinnaren. Livsmedelsverket beräknar att de livsmedel som slängs i konsumentledet står för nästan två procent av den samlade konsumentkonsumtionens klimatpåverkan. Och själva produktionen av livsmedel är en av de främsta orsakerna till människans miljöpåverkan.

Fenomenet matsvinn, som bara det senaste året har fått ett eget begrepp, väcker stor uppmärksamhet. Men ändå är de flesta omedvetna om att de själva bidrar till att mat slängs. Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket, hänvisade på dagens seminarium om matsvinn till en rapport som visar på att människor tror att de slänger mycket mindre än vad de i själva verket gör. Det vanligaste är att man slänger råvaror som har kort hållbarhetstid, exempelvis frukt och grönt. Dålig koll på vad ”bäst före”-märkning egentligen innebär är en annan anledning.

Ett vanligt synsätt, som både Livsmedelsverket och Jordbruksverket försökte motverka, är den att matavfall inte är ett problem eftersom det kan återvinnas i form av exempelvis biogas. Men vid återvinning tar man endast till vara på en tiondel av den energi som från början investerades i maten. Miljöförstöringen i och med produktionen har alltså varit till stor del varit till ingen nytta. EU har satt upp en avfallshierarki som är användbar:

1. I första hand skall man motverka att mat blir över
2. I andra han ska man återanvända maten, man kan till exempel använda den för att mata grisar
3. Först i tredje hand skall maten användas till återvinning, helst genom rötning

Hur kommer vi att anpassa oss efter dessa nya fakta i framtiden?
Mikael Robertsson, Coops miljöchef, utryckte i en framtidsspaning igår, Onsdag 6/7,  att stormarknadens dagar är räknade. Denna idé stärktes av dagens seminarium om matsvinn. Stormarknaden bidrar på flera sätt till att mat slängs.

• Många tar bilen till stormarknaden, vilket i sig är negativt för miljön
• Stormarknaden marknadsför ofta mängdrabatter, vilket gör att människor köper mer,
• och det finns enligt Jordbruksverket ett klart samband mellan konsumtion och avfall, vilket leder till att de som storhandlar också slänger mer
• Stormarknaden har fler märken och fler smaker av olika produkter, vilket gör det svårare att beräkna hur mycket som går åt, varpå mer mat måste slängas
• Stormarknaderna har ett större antal exklusiva varor, vilka även de är svårare att beräkna åtgång på

Personligen tror jag att en rad mattrender kommer att försvinna i och med att matsvinnet uppmärksammas mer och mer. Dekorationsfatet med frukt som inte äts utan slängs, maträtter med allt exklusivare råvaror och fräschhets-hysterikernas tendens att slänga allt som inte är purfärskt är några exempel.

En annan aspekt är att konsumenten kommer att behöva bli mer flexibel. I dagsläget beställer matvarubutikerna in för mycket mat av varje vara, eftersom de vill att hyllorna ska se fulla ut och för att inte någon kund ska bli utan. Självklart slängs därmed också mer varor. Denna lyx kommer vi nog snart att berövas. I framtiden kommer konsumenten att behöva vara mer flexibel, och anpassa sin matlagning efter vad som finns inne i butiken. Noggrann planering av matinköp, till exempel genom att ha koll på vad man redan har hemma är också viktigt.

Man kan fråga sig hur barnfamiljer och människor som jobbar på heltid ska ha tid att anpassa sig. En lösning kan vara att matvarubutikernas personal utbildas till att ge förslag på matlagning utefter de råvaror som för tillfället är bäst ur miljösynpunkt. De kan också ge rekommendationer för hur mycket av varje råvara som behövs. Det finns även massvis med bra recept och tips på nätet. En sida som kan vara av intresse är Love Food Hate Waste.

/Cecilia Holmgren

Var finns miljöfrågorna i valdebatten?

I september är det riksdagsval igen och då är det dags att avgöra vilken politik vi ska leva med de kommande fyra åren.

Hur stor betydelse har det här valet egentligen för miljön? Tja ”förr i tiden” skulle man med hyfsad säkerhet kunnat påstå att en vänsterregering varit bättre än en högerregering. Moderaterna har ju historiskt sätt varit ganska ointresserade av miljöfrågor. Nu är detta något som i och för sig ändrats på senare år i och med klimatdebatten och att m insett nödvändigheten av en grön profilering. Fast jämför man t.ex. Reinfeldts och Sahlins uttalanden i olika miljöfrågor nu inför valet så är Mona oftast mer specifik och utförlig, vilket ju pekar i en viss riktning.

Klimatfrågan som dominerat länge är ju inte lika het som vid samma tid förra året bl.a. pga. ihopklappningen vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn 2009. Personligen tycker jag att det finns fler frågor som är lika viktiga som klimat som spridningen av giftiga kemikalier i miljön och den minskade biologiska mångfalden. Jag hoppas därför att miljödebatten inom valdebatten kommer att innehålla mer än bara just klimatfrågan.

I Almedalen har det varit ganska tyst om miljöfrågorna, annat verkar stå i centrum för tillfället. Nu efter Almedalen kommer det väl att vara lite valstiltje, men framåt augusti ska det bli intressant att se i vilken mån partierna kan bjuda på lite miljömärkt valfläsk.

/Marie Pettersson

Almedalen – hjälp med att sålla fram de bästa CSR/miljöevenemangen

Det är antagligen inte många i Sverige som har missat att politikerveckan i Almedalen på Gotland pågår just nu. En av de hetaste  ämnena under veckan  är  CSR/miljö. Det finns en hel hög med evenemang kring CSR/miljö och detta är på gott och ont. CSR i praktiken har därför tagit fram en guide för att underlätta att hitta i  evenemangdjungeln, se nedan.

Som ni kan se i guiden så finns det en hel del intressanta evenemang som dessutom är gratis. Det enda som lär bli problem för alla som bestämmer sig i sista sekunden är att hitta ett ställe för övernattning på Gotland:)  

Kalender (CSR i praktiken)

Ha en trevlig sommar med eller utan Almedalsvecka

/Iris Rehnström

Många bilnyheter

Den senaste tiden har det kommit många miljöbilsnyheter. Maud Olofsson tillkännager idag på DN Debatt att Sverige och USA gemensamt ska ta fram en plug in-hybrid. Amerikanarna ska stå för laddstationen och Volvo för bilen. Maud är i Almedalen denna vecka tillsammans med alla andra partiledare och då passar Toyota på att visa upp sin nya plug in-hybrid som redan finns som prototyp och serieproduktionen väntas starta inom två år. Samtidigt som Toyotas plug in-hybrid kommer i seriproduktion 2010 kommer även Mercedes A-klasse att släppas som el-hybrid. Volvo i sin tur har annonserat att V50, S40 och C30 i höst kommer med snålmotorer med utsläpp under 120 gram CO2/km, vilket innebär att de klarar miljöbilsdefinitionen. Även Ferrari siktar på att bli miljövänligare och ska minska koldioxidutsläppen från sina sportbilar med 40 % till 2012, undrar om det räcker för att komma under 120 gram koldioxid per km…

Läs mer:

• Vi tar gemensamt fram den nya starka elbilen DN Debatt
• Premiär för ny miljöbil Hela Gotland
• Tre Volvofamiljer får gröna syskon Ny Teknik
• A-Klasse kommer som elhybrid Ny Teknik
• Ferrari gör miljöbil E24