Etikettarkiv: ansvarstagande

Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan: CSR-träff 23 februari

Sverige har en väldigt positiv självbild: vi kan så mycket och gör så mycket för omvärlden, andra länder får lära sig från vårt goda exempel. Detta får stöd i ett stort antal internationella index som visar att Sverige är ett demokratiskt jämställt land – när man sätter det i ett perspektiv.

freedoms

 

Men i verkligheten har även Sverige extremt mycket att förbättra.

Svenska företag flyttar produktionen utomlands, en stor del varor och ingående komponenter köps in från de lila områdena på kartan ovan – ”Not Free”. Vår konsumtion ökar: det skulle krävas 3,4 jordklot hade hela världen behövt lika mycket mat och prylar som här. Men det är inte bara vårt ekologiska fotavtryck som ökar, utan även vår påverkan på människor i de länder där varor som vi konsumerar produceras.

Hur stort ansvar har Sverige för det som sker utanför gränserna? Har vi något ansvar för det som vi inte ser eller kan påverka överhuvudtaget?

Det har vi, menar Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, som pratade på TEM:s senaste nätverksträff den 23 februari: ”It’s impact, not leverage, that matters.” Som en kund har vi ansvar när vi handlar, och genom vårt agerande signalerar vi att vi accepterar eller inte accepterar brott mot mänskliga rättigheter, korruption, kriminella aktiviteter och andra överträdelser.

20150223_132713Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, pratade bland annat om United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights

 

Självklart var alla deltagare i träffen den 23 februari övertygade om att vi har ansvar för leverantörskedjor, att vi bör påverka våra leverantörer och uppmana (upplysa, utbilda, hjälpa) dem att ta större hänsyn till mänskliga rättigheter.

Frågan bara är, hur gör vi detta?

En av grundpelarna här är förståelse. Tyvärr är det inte alla, till och med i Sverige, som förstår hur allvarlig problematiken är. De vägrar ta eget ansvar och skyller ofta på fantomer, som den mystiska företagsvärlden. Nej, det är inte företagsvärlden som har ansvar, det är människor, säger Sören Andersson, hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren, och citerar Milton Friedman från Chicago School of Economics.

BD

Och detta stämmer bra. Det är så lockande att lägga skulden på någon avlägsen abstrakt kollektiv. Vad är företagsvärlden om inte en samling av människor som driver och arbetar på företag? Var och en av dessa människor bör inkludera de grupper som inte syns vid första blicken, med som finns där, tillverkar och levererar, i ett bredare perspektiv. Sören berättade om de höga CSR-risker som finns inom den globaliserade byggbranschen, och ställde en retorisk fråga: vill vi verkligen ha mänskliga rättigheter, eller har vi blivit för bekväma i våra kontorsstolar och trivs egentligen med läget? De 80 rikaste personerna i hela världen äger mer är de 3 500 000 fattigaste, 15 av 100 företag på listan ”Global 100 Index – 2014” är fossilbränslebolag, och det verkar inte bli någon förbättring på den planen, menar Sören. Han erkänner dock att CSR-arbetet inom byggbranschen har utvecklats väldigt mycket under senaste några år.

20150223_150413 Sören Andersson är hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren – ett av Sveriges största företagen för teknikkonsulter

 

Dagens lagstiftning är inte stark nog att kunna garantera att företag följer upp arbetet med mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor, vilket innebär att mycket beror på goda avsikter och sund förnuft av enskilda individer. Många företag, inklusive Vattenfall, kräver från sina leverantörer att de ska signera en uppförandekod. Enligt Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall, ska företagets leverantörer skriva under en kod som baseras på fyra ansvarsområden som inkluderar bl.a. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, affärsetik och miljö. Om det visar sig att en leverantör har allvarliga brister i något/några av ansvarsområdena, försöker Vattenfall hjälpa med en konkret handlingsplan och regelbundna uppföljningar. Detta också är en del av vårt ansvar: inte bara kontrollera, utan även hjälpa korrigera.

20150223_135907Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall

 

Att samarbeta är oerhört viktigt, menar Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability Office från Sony Mobile Communications. Branschöverskridande projekt, utbyte av information och erfarenhet i en dialog, analys av best-practice från konkurrenterna är några exempel på ett samarbete som kan hjälpa förbättra situationen kring mänskliga rättigheter i leverantörskedjor. Och det finns mycket problem, e-waste, eller elektronikavfall, är ett av dem: det är nästan omöjligt att spåra återvinning av gamla mobiltelefoner och försäkra att inga brott begås när telefonerna plockas isär (av vem? var? hur?) och alla detaljer säljs vidare att hamna i kylskåp, flygplan och routers runtom i världen.
20150223_151746

20150223_151735

Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability på Sony Mobile Communications, om vikten med samarbete och förtroende

 

Enligt Per bör svenska företag fundera på hur stor påverkan de egentligen har på sina leverantörer. Till exempel, är det mycket vanligt att västerländska julhysterin bidrar till att mänskliga rättigheter kränks ytterligare runt julen eftersom leverantörer gärna vill tillfredsställa den eskalerande efterfrågan.

Utan en relation grundad i förtroende och respekt kan vi inte påverka våra leverantörer, mena Per. En dialog kan lösa och förebygga många problem. Men en dialog behövs inte bara mellan en kund och dess leverantör; även vi som konsumenter ska börja prata med företag och fråga dem om hur de jobbar med sitt ansvar. Ett bra exempel är eco-rating av mobiltelefoner som är mycket populär bland konsumenter i övriga länder men knappt används i Sverige vid försäljning av mobiltelefoner.

Alla vet att brott mot mänskliga rättigheter är mycket vanliga i vissa delar av världen – av någon slump är det precis där så många svenska företag handlar. ”Måste vi då ha tillverkning där?”, kom en fråga från publiken. Det kan hända att genom samarbete med länderna där det förekommer kränkningar och överträdelser kan man hjälpa dem inse hur destruktiva deras rutiner är, i alla fall enligt deltagarna i vår CSR-träff.

20150223_131336Anna Lindén, Head of Member Community på Media Evolution City, berättar om dess spännande verksamhet och historia

 

Träffens tema, Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, är enormt stort. Det går inte att besvara alla frågor under tre timmar, det går inte ens att ställa alla frågor som ska ställas. Men dagen var ändå mycket inspirerande och stämningen var optimistisk, tack vare våra passionerade nätverksmedlemmar och Media Evolution Citys trevliga lokaler.


Läs mer om TEM:s aktiviteter för våra nätverk:

16 mars: Workshop: regeringens riktlinjer kring mänskliga rättigheter >>

24 mars: Miljöträff Energieffektivisering: Innovationer från Skåne >>

26 mars: Workshop: Innovationsagenda Sustainable Healthcare >>

Läs mer om TEM:s nätverk och hur man blir medlem här >>

Hållbara investeringar en viktig drivkraft på CSR-området

För många verksamheter är investerare en viktig intressentgrupp då det är deras åsikter om företagets prestanda som avgör om aktien skjuter i höjden, eller störtdyker. Det har också på senare år blivit mer och mer uppenbart vilken makt finansbranschen har på CSR-området då en försäljning av ett innehav pga. bristande ansvarstagande ger en verksamhet en mycket tydlig signal om att dess ”License to operate” håller på att upphöra.

Ett exempel på detta är Stora Enso som nyligen ertappades med barnarbetare i Pakistan och kort efteråt blev uteslutna ur Swedbanks hållbarhetsfond. En tydlig markering av att det sätt Stora Enso sköter sin verksamhet på inte kan klassas som ansvarsfullt.

Det har länge varit en diskussion bland ekonomer om hållbara investeringar är lönsamma eller inte, och det finns en mängd undersökningar som pekar i olika riktningar. Det man bl.a. kommit fram till är att hållbara investeringar kan göras enligt olika strategier och att valet av strategi avgör hur lönsam investeringen blir.

Vid val av investeringsobjekt för en fond med en hållbar profil kan man välja att göra ett negativt urval, dvs välja bort företag med egenskaper man vill undvika, t.ex. inom vapen- eller porrindustrin. Det blir då en slags ”avstå-fonder”. En annan strategi är att istället välja ut de företag som ligger långt framme vad gäller hållbarhetsfrågor, dvs. göra ett positivt urval. Man tittar då på allt från risker för negativa miljöhändelser till risk för kränkning av mänskliga rättigheter och väljer ut de bästa företagen i varje bransch.

När man analyserat dessa två typer av fondstrategier har man kommit fram till att ett urval baserat ett negativt urval inte nödvändigtvis ger en högre avkastning även om riskerna minskas. Ofta ger ett negativt urval en sämre avkastning eftersom potentiellt lönsamma företag utesluts ur portföljen. Ett urval baserad på en positiv screening ger däremot som regel inte en sämre avkastning, utan i flera fall en bättre portföljavkastning än genomsnittet (Olsson, 2007, Environmental Risk and Portfolio Performance, Handelshögskolan Umeå).

Men för att driva utvecklingen framåt bör inte hållbara investeringar begränsas till en viss typ av fonder, utan behöver förekomma generellt i mycket större utsträckning än vad de gör idag. För att stödja investerare har FN tagit fram 6 principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Ett internationellt nätverk av investerare arbetar för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Målet är att man genom att integrera hållbarhetsprinciper i beslut om investeringar och ägarpraxis ska styra mot mera ansvarsfulla investeringar och därigenom driva på CSR-arbetet i företagen.

Ett annat betydelsefullt initiativ är Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som är en familj av index som utvärderar hur hållbara de 2500 största bolagen på Dow Jones Global Total Stock Market är, vilket kan verka som en drivkraft för ökat ansvarstagande.

Detta låter ju bra, men i praktiken finns det mycket kvar att önska vad gäller ansvarstagande i finansvärlden. Läste en artikel i Miljö & Utveckling för lite sedan som beskrev att det finns en stor okunskap i branschen och att man i stor utsträckning inte tycker att man behöver ta något speciellt ansvar eftersom man” bara” är en förmedlare av kapital och att det är kunden som avgör. Men skulle alla tänka så, hade CSR knappt existerat som begrepp överhuvudtaget.

Om man tittar på ett isolerat hållbarhetsproblem nämligen klimatförändringarna finns här en stor hållbarhetsutmaning för investerare eftersom enorma tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i fossila bränslen som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Genom att flytta dessa tillgångar till hållbarare investeringsalternativ som miljöteknik kan vi dels jobba för att minska klimatförändringarna men också minska riskerna för att våra pengar går upp i rök när kolbubblan spricker. För den som vill få en bättre förståelse för denna problematik finns det en väldigt pedagogisk grafik på Carbon Tracker Initiative (CTI) hemsida.

Sammanfattningsvis har finansmarknaden alltså nyckelroll att spela vad gäller att driva fram mer ansvarstagande företag. Det finns idag en mängd verktyg och initiativ på området, men än så läge är de hållbara investeringarna bara en droppe i börshavet.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Anmäl dig till ”CSR – ansvartagande i praktiken”

Du har väl inte missat vår kurs CSR – ansvarstagande i praktiken, som TEM håller tillsammans med Miljöaktuellt den 29-30 januari? Boka nu, det finns några platser kvar!

miljoaktuelltUnder dessa två dagar kommer våra deltagare att få grundkunskaper i CSR samt praktiskt metodik för CSR-arbete. Vi vill att fler ska förstå vikten med CSR och att fler företag ska kunna integrera CSR-tänkande i verksamhet och engagera sina medarbetare.

Vi ses om två veckor!

TEM samarbetar med Miljöaktuellt kring utbildningar

Nu samarbetar TEM med Miljöaktuellt, Sveriges största miljötidning som bevakar allt inom miljö och hållbar affärsutveckling. TEMs Marie Pettersson och Anna Yelistratova kör igång 29-30 januari 2014 med kursen CSR – ansvarstagande i praktiken i Malmö.

Intresset för CSR ökar hos företag, och det blirmiljoaktuellt uppenbart att kunskaper inom CSR ska finnas på olika nivåer och olika avdelningar. Vi har skräddarsytt utbildningen till personer som behöver en grundläggande CSR utbildning som avstamp inför framtida arbete och som idag jobbar i företagsledningen, inköp eller har andra uppdrag som involverar praktiskt arbete med CSR-frågor både inom privata och offentliga organisationer.

kursledare

CSR – ansvarstagande i praktiken är en baskurs som ger grundläggande kunskaper inom CSR, ifrån internationella ramverk och normer till företagsanpassade CSR projekt och handlingsplaner. Några andra stolpar som vi tar upp inom kursen:

kursledare2

  • drivkrafter
  • inflytandesfär
  • intressentanalys
  • intressentdialog
  • väsentlighetsanalys
  • CSR-strategi
  • uppförandekod och dess implementering
  • CSR i leverantörskedjan
  • hållbarhetskommunikation, intern och extern
  • hållbarhetsredovisning

Och självklart innehåller utbildningen många intressanta diskussioner och workshops!

Mer info kring kursens program och kontaktuppgifter finns här. Anmäl dig här.

CSR-Skåne nätverksträff om hur man skapar en företagskultur präglad av ansvarstagande/CSR

Nästa CSR-Skåne träff  börjar närma sig. Den  7/5 kl. 13.30 – 16.00 kommer CSR-Skånes medlemmar i Kinnarps Interiors lokaler i Malmö att diskutera hur CSR-perspektivet kan genomsyra hela organisationen, vilken vision som kan engagera medarbetare och hur CSR-perspektivet kan byggas in i en organisations beslutsfattande. Bl. a. kommer vi att få lyssna på Hanna Claesson, miljöchef på Wihlborgs Fastigheter och Hanna Nilsson,  Manager Environmental Labellings Kinnarps AB och efter föredragen är det dags för workshop.

Vill du vara med på denna träff för att testa om nätverket passar ditt företag hör gärna av dig till mig på iris.rehnstrom@tem.se eller 0708 927 303

logo_CSR_liggande

Vi på TEM ser fram emot intressanta föredrag och inspirerande diskussioner

/Iris Rehnström

CSR mycket mer än bara välgörenhet

CSR, Corporate Social Responsibility är ett begrepp som på senaste tiden förvandlats till ett riktigt modeord. Det mesta kan numera tryckas in under CSR, eftersom det är ett så brett område. När man pratar om CSR kan det handla om allt från miljö till mänskliga rättigheter och det finns otaliga delområden där man kan göra sina CSR-insatser.

Är detta då ett problem? Är begreppet för urvattnat? Både ja och nej skulle jag säga. Eftersom CSR handlar om ett företags ansvarstagande gentemot samhället så måste det innefatta mycket. Samtidigt blir det problematiskt när ett företag gör en insats inom ett väldigt begränsat område och sedan blåser upp det till att de nu minsann har ett riktigt CSR-arbete.

Dessa små punktinsatser vad gäller CSR handlar ofta om välgörenhet. Man sponsrar ett beaktansvärt område, gärna en grupp socialt utsatta människor i Sverige, eller i ett annat land och vips har man förbättrat sitt samvete tiofalt och kommit på banan med CSR. Tror man. Till hjälp finns det ett antal mer, eller mindre seriösa konsulter som hjälper företagen att köpa sig fria från sitt ansvar.

På miljöområdet har man länge pratat om Greenwashing, att ett företag med stor miljöpåverkan genom en minimal, men väldigt synlig miljöinsats, försöker förbättra sin image på miljöområdet. Nu tycker jag mig kunna se ett analogt CSR-washing.

Läste en intressant krönika i dagens Sydsvenska om CSR och hur det hanteras av företagen. Ett aktuellt exempel är Google. Google har länge jobbat med välgörenhetsprojekt som att bidra till förbättrad världshälsa och till förnyelsebara energikällor m.m. Jättebra med sådana intiativ förstås. Samtidigt så är det ju externa åtgärder som inte har någon riktig koppling till företagets verksamhet.

Det var då Google slutligen bestämde sig för att stänga sin censurerade kinesiska version av sökmotorn som man gjorde en verklig CSR-insats. De hade då insett att det var genom att ta ansvar för sin kärnverksamhet som de verkligen kunde bidra till globala förbättringar, i detta fallet mänskliga rättigheter. För det är först när man som företag vänder blickarna inåt mot sin egen verksamhet och identifierar vilken påverkan man själv har och vilka åtgärder som krävs för att ta ansvar för denna påverkan, som man på allvar kommit igång med sitt CSR-arbete.

Läs mer:

/Marie Pettersson