Framtidens ekonomi är cirkulär

Ett begrepp som används mer och mer är cirkulär ekonomi. För att vi ska ha en möjlighet att minska på vår resursförbrukning som idag, åtminstone i västvärlden, är alldeles för hög, så måste vi ta till oss nya tankesätt och ekonomiska modeller. Cirkulär ekonomi innebär att cirkulära kretslopp snarare används än linjära processer som hittills har varit dominerande. Den cirkulära ekonomin tar avstamp i Cradle-to-cradle-rörelsen och strävar efter att avfall inte ska existera utan ses som en råvara.

I två intressanta rapporter från Ellen MacArthur Foundation analyseras förutsättningarna och möjligheterna med en cirkulär ekonomi i EU. Stora ekonomiska värden kan tas tillvara genom produktutveckling där återvinning och återanvändning står i centrum. Ju mer av värdet i en produkt man kan bevara desto större vinster kan göras. För mobiltelefoner skulle man t.ex. kunna spara upp till 50 % av den initiala materialkostnaden genom en bättre process för återvinning.

En cirkulär ekonomi skulle kunna leda till fler jobbtillfällen och i rapporten ger man exempel på områden där resurser kan tas tillvara. Genom att ta tillvara organiskt hushållsavfall i Storbritannien skulle man årligen kunna tjäna 2,4 miljarder USD genom generering av biogas och näringsämnen till åkrarna. Att samla in och återvinna textilier skulle också kunna leda till stora vinster, och flera goda exempel finns.

Den cirkulära ekonomin är ju på flera sätt redan på väg att införas, men vi behöver vara snabbare med att ta till oss grunderna och låta dem genomsyra en större del av vår marknad. För alla producerande verksamheter gäller det att:

1.    Ta bort miljöfarliga ämnen.
2.    Designa om produkterna så att de materialmässigt går att ta isär i sina beståndsdelar.
3.    Använda förnyelsebar energi till produktion och transporter.
4.    Återföra tillbaka material enligt önskvärdhetslistan ovan.
5.    Dela, hyra eller leasa produktionsmedel snarare än att äga dem själva, och på samma sätt hyra eller leasa ut produkterna till sina kunder snarare än att sälja dem. På så sätt säljer man ”funktionen” snarare än produkten.

Läs mer:
Circular Economy Reports, vol 1 och 2   Ellen MacArthur Foundation

/Marie Pettersson

Att jämföra eller inte jämföra

I P1 idag har det slagits upp stort att IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort en ”stor miljöstudie om förpackningar”. I nyheten presenterades att resultaten av studien var att vätskeförpackningar av kartong är bättre ur miljösynpunkt är vätskeförpackningar av glas och plast (PET och HDPE).

Att göra livscykelanalyser (LCA) som denna kan ge värdefull information om olika produkters miljöprestanda, men vad man väljer att ta med är avgörande för vilket resultat man får. I den aktuella studien har man jämfört Tetra Paks förpackningar och deras konkurrenter inom fyra olika segment. I studien kommer man fram till att förpackningar av kartong har minst total miljöpåverkan tack vare sitt förnybara ursprung (trä) och en låg vikt vid transporter.

Vad som inte står så tydligt i rapporten är att det bara är engångsförpackningar som finns med även när man jämför med glas och plast. Man har alltså inte jämfört med förpackningar med pant eller returförpackningar, där förpackningen används flera gånger. Resultatet från en sådan riktigt stor studie skulle vara mer intressant och utgöra ett bättre underlag för en diskussion om våra förpackningar och förpackningssystem än vad den nuvarande rapporten är.

Avgränsningar måste göras i sådana här studier och nu valde någon att inte jämföra engångs- mot flergångsförpackningar och därför vet vi inte hur det resultatet hade blivit. För flera år sedan visade TEM i en liknande LCA att pantburkar av aluminium är bättre ur miljösynpunkt än pantflaskor av glas. Det är alltså inte självklart att återanvända förpackningar är bättre än att återvinna materialet, men det vet man inte förrän man jämfört.

Skulle man göra Tetra Paks förpackningar riktigt miljövänliga kanske man skulle införa pant på dem, för då skulle återvinningsgraden öka betydligt. Ett sådant pantsystem skulle vara intressant att utforma.

• Här kan du läsa vad IVL skriver om rapporten
• Här kan du läsa vad Tetra Pak skriver om rapporten
• Här kan du läsa rapporten

/Markus Paulsson

Bra sopsida uppdaterad

Den utmärkta avfallsportalen sopor.nu har fått en ansiktslyftning. På hemsidan hittar du allt och lite till om avfall, sopor, skräp, återvinning m.m.Väl värd ett besök.

Läs mer:

• Sopor.nu

/Daniel Eriksson

Återvinning av LCD-skärmar

Numera en del av kretsloppet.

Jag är en av dem som fortfarande har min tjockTV kvar. Visst, den skymmer halva balkongdörren och imponerar inte på någon, men bilden är bra och jag hittar knapparna på fjärrkontrollen även i filmkvällsmörker. Anledningen till att jag inte byter ut mp3, mobil, TV och annan hemelektronik alltför ofta är nog att jag helt enkelt inte får någon kick av elektronikprylar.

En annan nog så viktig anledning är att elektronikskrot, trots lagar och regler, skeppas illegalt till Afrika och Asien där det plockas isär bit för bit, på en strand eller en soptipp någonstans. Ofta utförs arbetet av barn med flinka fingrar som enkelt kan skilja metaller och små komponenter åt.

Med den bilden surrande på näthinnan blir jag extra glad åt nyheten som jag läser i ett nummer av Elektroniktidningen från tidigare i vintras:

”Forskningsinstitutet Swedish LCD Center och återvinningsbolaget Hans Andersson Metal har i gemensam regi utvecklat en process för återvinning av själva panelen i LCD-skärmar. Det är den första i sitt slag i världen. En pilotanläggning står färdig i Borlänge och i början på nästa går startskottet för återvinning i större skala.”

Tidigare har man i Sverige skickat LCD-skärmar till förbränning (om de inte hamnat i en illegal container alltså…), får jag också veta.

LCD- skärmen innehåller polariserande film, glassubstrat, färgfilter, transparenta elektrodskikt, tunnfilmstransistorer och flytande kristall, där det transparenta elektrodskiktet är elektronik som sitter på glaset. Toppen att de planerar starta återvinning i Sverige. Varken att förbränna dem här i Sverige eller att skeppa dem illegalt till fattiga länder låter som någon bra idé.

Sverige först med återvinning av LCD-paneler Elektroniktidningen

/Veronika Franzén

Världsmiljödagen 2008: Skogen som mänsklig resurs

Skogsindustrierna propagerar för att öka nyttan av skogarna som koldioxidsänka och förnyelsebar resursproduktion. De vill öka skogens tillväxt och branschens produktion. Jag instämmer i att är det viktigt öka nyttan av skogarna som koldioxidsänka. Det är också viktigt att använda skogens produktion på ett sådant sätt att den ger stor mänsklig nytta, t.ex. genom att bygga jordbävningssäkra trähus, ersätta plast med trä och på ett effektivt sätt använda träbaserade produkter som energiråvara. Ur ett livscykel-perspektiv är potentialen allra störst om vi först använder träet, t.ex. för att bygga hus, därefter använder rivningsvirket som råvara, t.ex. för att tillverka papper som återvinns ett antal gånger och slutligen används som bränsle. För att öka nyttan av skogarnas produktion, som en möjlighet att ersätta fossila bränslen och energikrävande material som cement och plast, bör vi öka användningen av skogsbaserade material.

Utöver virkesproduktionen har Sveriges skogar ett välfärds-ekonomiskt rekreations-värde, som i tätbefolkade regioner överstiger virkesproduktionsvärdet. Dessutom är ett hållbart skogsbruk mycket viktigt för den biologiska mångfalden.

Att en skog har ett högt rekreationsvärde betyder inte att skogsbrukets intresse för virkesproduktion är oviktigt, och inte enbart negativt. Skogsbruket har också betydelse genom att den typ av skogar som de flesta föredrar för sin rekreation och sitt friluftsliv inte är skogar som är opåverkade av skogsbruk, utan snarare sådana där ett anpassat skogsbruk bedrivs. Ett och samma träd kan ge värde på flera olika sätt. Naturintresset talar för att fler former av plantor bör få stå kvar och få utrymme att växa sig stora. Totalt sett bör skogsbruket försöka arbeta med naturen, och inte mot naturen. Om skogsägarna inte ser någon ekonomisk vinst med vad ett visst trädslag producerar så är det dock stor risk att de plantorna röjs bort eller missköts.

Många svenska skogsägare har en fin tradition av att förena produktionsintressen och naturhänsyn. Skogs-industrins ambition är dock inriktad på volymproduktion av ett fåtal trädslag och historiken leder också tankarna till kalhyggen, hormoslyr och monokulturer. Hållbarhetsmässigt är det mycket viktigt att satsa på att öka nyttan av skogen och potentialen är stor, men det är inte okomplicerat.

/Reine Karlsson

Utveckling i Afrika

Jag är nyligen hemkommen från ett projekt i Zambia och kanske det är fler som är intresserade av vad som pågår där så jag skriver några rader här. I Projektet studerar vi avfallshanteringen i Lusaka, Zambias huvudstad och landets största stad.

Det först som Svenskar brukar tycka när de kommer ner dit är att det är skräpigt, vilket även jag tänkte första gången jag var där 2005. När jag nu återvände knappt 3 år senare ser jag en påtaglig förbättring av ”skräpigheten” i staden, det har med andra ord blivit mycket renare. Därmed inte sagt att det är fritt från avfall i stadsbilden och givetvis är det stor variation mellan olika stadsdelar. Avfallsenheten på stadsförvaltningen arbetar aktivt med att förbättra insamlingen och har gått från en insamlingsgrad på 15% 2002 till 40% 2007 samtidigt som invånarantalet ökat med ett par hundra tusen personer. Man har tagit ett stort steg på vägen men man har också långt att gå innan man når full insamling. Men i dagsläget är de alltså långt bättre än i Neapel.☺

En annan sak som också slog mig denna gång var att trafiken ökat. Det har varit ekonomisk tillväxt i flera år nu och det syns bl.a. på mängden bilar. I de centrala delarna tar det numera ganska lång tid att ta sig fram så nu börjar det pratas om att bygga ringleder (jag tycker jag känner igen de tongångarna hemifrån). Å andra sidan är trafiksituationen fortfarande mycket bättre än i t.ex. Dar es Salaam.

Den ekonomiska tillväxten har också lett till att det byggts flera nya köpcentra och att konsumtionen ökar. I projektet ingår också att studera möjligheten att öka återvinningen av avfall vilket förhoppningsvis kommer att leda till minskade mängder avfall som går till soptippen trots konsumtions- och befolkningsökningen.

Markus Paulsson

Återvinningen av avfall ökar

Till glädje för alla hängivna sopsorterare så kom Naturvårdsverket nu i januari 2008 ut med en rapport som visar att återvinningen ökar och material- och energiutnyttjandet ligger högt i Sverige. Observera att rapporten handlar om 2006, inte 2007.

Totala återvinningen (material- och energiutnyttjande) för samtliga förpackningsslag för år 2006 låg på drygt 80 procent. Återvinningen är högst för glasförpackningar (91 procent) och plastförpackningar (81 procent).

Även sopor.nu rapporterar siffror från 2006 och då mer specifikt att 50 % av all plast i Europa återvanns under året. 20 % materialåtervanns, 30 % energiåtervanns (eldades upp) och resterande 50 % hamnade i bästa fall på deponi.

Sopor.nu rapporterar också att över 1 000 ton överblivna/kasserade läkemedel lämnades in på Apoteken 2007.

Mer läsning:

• Hur går det med återvinningen av förpackningarna? Naturvårdsverket
• Samla in, återvinn! Rapport från Naturvårdsverket (pdf)
• Sopor.nu
• PlasticsEurope
  
• Överblivna läkemedel sökes Håll Sverige Rent

/Daniel Eriksson