Biogasstrategi utan strategi

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, ta fram ett förslag till en nationell sektorsövergripande biogasstrategi. Förslaget är nu ute på remiss. Av allt att döma kommer förslaget att få svidande kritik från flera olika håll. Jag kan bara hålla med. Huvudanledningen till kritiken är att biogasstrategin saknar mål och riktning och i stället är den bara ett konstaterande av hur situationen ser ut i dagsläget. Utredarna verkar inte vilja något. Vad skall man då med en strategi till?

Med ett så omfattande arbete som gjorts i utarbetandet av biogasstrategin så finns det även många bra delar. Den är en bra kartläggning över situationen idag och man drar flera bra generella slutsatser, t.ex. att det är viktigt att sluta kretslopp. Däremot har man förbisett flera positiva effekter, fr.a. när man använder biogas som fordonsbränsle. Biogasen orsakar mindre miljö- och hälsoskadliga utsläpp än andra jämförbara bränslen. Dessutom har man helt missbedömt hur mycket biogas som kan produceras. I förslaget räknar man med en maximal produktion av 3 TWh biogas i Sverige, vilket är lika mycket som andra räknar med att det kommer att produceras i enbart Skåne år 2020.

I utredningen konstaterar man att biogasens stora problem är kostnaden, d.v.s. att producenten tjänar för lite pengar i förhållande till investeringen. Detta håller jag med om, men just nu sker det en stark teknikutveckling inom både biogasproduktionen och biogasdistributionen vilket både sänker produktionskostnaden och höjer gasutbytet. Trots att man i utredningen uppmuntrar till en fortsatt forskning och teknikutveckling har man bara beräknat kostnader utifrån befintlig teknik. Att man inte tagit med alla positiva aspekter vid användandet av biogas, räknat med liten produktion av biogas och hög kostnad leder till att man drar fel slutsatser i utredningen. Om det är på grund av missbedömda slutsatser eller av någon annan anledning som man håller sig ”neutrala” vet jag inte, men det verkar inte som att utredarna har någon vilja eller önskemål om vad man skall uppnå. Därför blir också förslagen på åtgärder inte speciellt intressanta.

Jag hoppas regeringen har högre ambitioner på miljöområdet än så här!

Markus Paulsson

Peak Oil – och ingen bryr sig?

I förra veckan hörde jag på Klotet i P1 att Internationella Energiorganet (IEA) nu säger att 2006 var det år då det producerades mest råolja i världen och att det sannolikt aldrig någonsin kommer att produceras lika mycket råolja. Denna stora nyhet verkar helt ha gått förbi de flesta och debatten efteråt har varit obefintlig. Vad beror det på? Beror det på okunskap, ointresse eller på att det inte är så viktigt?

Om vi börjar från början så är Peak Oil, eller oljeproduktionstoppen, den tidpunkten när det produceras som mest olja i världen för att sedan minska igen. Tidpunkten när detta sker är beroende av en stor mängd faktorer varav mängden uppumpad olja, efterfrågan, mängden oljereserver, mängden nya oljefynd och hastigheten för hur snabbt man kan pumpa upp oljan är de viktigaste parametrarna. Det är alltså en blandning av tillgång, efterfråga och tekniska/fysiska möjligheter som avgör när oljeproduktionstoppen inträffar. När detta skulle ske har länge debatterats men innan den debatten avslutats har toppen alltså redan varit!

Vad innebär då detta? Det kommer att leda till att tillgången på råolja kommer att minska. Samtidigt finns det många växande ekonomier som efterfrågar mer olja. Resultatet blir att oljan blir dyrare. Att IEA nu erkänner att produktionstoppen var redan 2006 innebär att det nu är definitivt slut på eran med billig olja. Konsekvenserna kommer att bli flera (vilket jag var med om att beskriva i en rapport redan 2007) och den mest uppenbara är att energipriset går upp. Detta leder till stor påverkan på ekonomin men också till att nya affärsmöjligheter öppnar sig. Alla former av alternativa energikällor kommer att bli mer konkurrenskraftiga. I Sverige tänker vi då huvudsakligen på bioenergi, men i stora delen av världen tänker man i stället kol och tjärsand. Att använda kol och tjärsand som energikällor är mycket värre för miljön än att använda olja. Att IEA inte är så oroliga för energisituationen nu när oljan minkar beror just på möjligheten till dessa energikällor att hålla upp energiproduktionen.

Den mest troliga utvecklingen nu är alltså att vi kommer att få dyrare energi och en ännu smutsigare energiproduktion i världen. I Sverige borde vi satsa på att exportera vårt kunnande i fossilfri energiproduktion, både för att utnyttja affärsmöjligheterna och för att medverka till en renare framtid.

Om vi återgår till den ursprungliga frågan: vad beror avsaknaden av debatt på? Till stor del tror jag att det beror på okunskap men också på att IEA har varit så lugnande med att energiproduktionen kommer att kunna hållas uppe med andra bränslen och därmed har man missat hur viktig denna fråga är.

Jag tycker det var bra att Klotet lyfte fram frågan om Peak Oil och jag hoppas att den svenska debatten tar fart så att vi får belyst vad detta kommer att innebära för ekonomin, för världen och för miljön.

/Markus Paulsson

Biobränslen och klimatet

Det har kommit en ny rapport som grundligt går igenom olika biobränslens totala klimatpåverkan. Något som jag efterlyst i ett tidigare inlägg. För er som läste om det i tidningen Miljö & Utveckling men saknade länken kan jag ge er den här. Som väntat är det stor variation på hur stor påverkan är. Generellt kan man säga att forskarna dissar biobränsle från jordbruksgrödor medan biogas och andra generationens biodrivmedel från trä får bättre betyg. Andra generationens biodrivmedel finns ännu inte att köpa till rimliga priser medan biogas finns att köpa till ett lägre pris än bensin på ett stort antal ställen i landet.

I rapporten debatteras det också mycket kring lustgasens betydelse för olika alternativs påverkan på växthuseffekten. Enligt vissa bedömare är lustgasemissionerna från odling av energigrödor större än tidigare beräknat. Det har stor betydelse eftersom lustgas har nästan 300 gånger stakare effekt än koldioxid. Lustgas uppstår i kväverika marker med begränsad syretillgång, d.v.s. när det är fuktigt. I jordbruksbygder förekommer det sådana marker men även i marker där det är mycket nerfall av kväve från luften bildas det mycket lustgas. Därför tycker jag det saknas en aspekt i debatten mellan bensin och dieselbilar. Diselbilar har ofta kring 10% lägre utsläpp av koldioxid jämfört med bensinbilar men ofta 4-5 gånger högre kväveoxid-utsläpp. En undersökning hur mycket mer lustgas det innebär för dieselbilar skulle jag vilja se. Först då kan vi verkligen säga om diesel är bättre för klimatet än bensin. Gasbilar har ungefär hälften så mycket kväveoxid-utsläpp jämfört med bensinbilar så även på detta område vinner gasbilarna miljömatchen.

Markus Paulsson

Regeringen öppnar för gasen

Den stora uppgörelsen inom regeringsalliansen kan inte ha undgått många. Något som däremot få är medvetna om är att den inte bara handlade om kärnkraft. Stora delar handlar också om förnyelsebara bränslen. Men man öppnar också för en utbyggnad av naturgasen som ett sätt att introducera biogasen. Ett i min mening helt riktigt beslut.

Idag klarar inte biogasen att ensamt att bära de investeringar som krävs för att bygga ut infrastrukturen i en större skala. Kan man låta naturgasen bekostar utbyggnad av infrastrukturen är det en fördel även för biogasen. Samma ledningar kan användas för att transportera båda gaserna eftersom de (efter uppgradering av biogasen) kemiskt sett är lika. Målsättningen måste sedan vara att ersätta naturgasen med biogas. Idag sker det med biogas från rötning av avfall m.m. och så småningom kan det även komma från förgasning av trärester.

I överenskommelsen finns det även ett antal mål uppsatta och jag kan bara hålla med Anders Mathiasson om att ambitionen för förnyelsebara drivmedel är alldeles för låg. Att vi bara skall nå 10% år 2020 är fegt. Låginblandningen av etanol i bensinen och RME i dieseln står redan idag för nästan hälften av detta. Alla ekonomiska incitament talar för att man skall köra gasbil, vilket antagligen fler kommer att utnyttja när antalet tankstationer ökar. Etanolbilarna står idag för en tredjedel av nybilsförsäljningen (även om de flesta idag inte kör på E85). Enligt ett seminarium om framtidens transporter som jag besökte nyligen så kommer elbilar och laddhybrider att lanserar i större skala 2011-2012. Allt detta talar för att vi med råge kommer att uppnå 10%-målet långt innan 2020. Faran med ett för lågt satt mål är att vi uppnår mindre än vad vi annars skulle kunna göra. Målet borde höjas rejält!

Markus Paulsson

EU och miljöbilar

EU har som en av de drivande krafterna i världen en agenda för att minska bilarnas utsläpp av klimatgaser. December 2007 lade kommissionen fram ett kompromissförslag att 2012 ska bilarnas utsläpp vara högst 130 g CO2/km (120 g CO2/km om även kraven på däck m.m. inkluderas). Nu ska inte detta användas för varje enskild bil utan det räknas som ett medelvärde av varje biltillverkares försäljning. Om en tillverkare har ett högre medelvärde än 130 på sina sålda bilar får de böta i motsvarande omfattning. Böterna kommer dessutom att öka för varje år.

I Sverige har vi valt en annan väg som mer använder morot än piska (vilket inte mack-ägarna håller med om). Alla nya bilar som säljs till privatpersoner och som uppfyller kriterierna för miljöbil får en rabatt på 10 000 kr av staten. Företag går inte heller lottlösa eftersom tjänstebilar får ett reducerat förmånsvärde (20-40% rabatt). Jag har tidigare skrivit om att jag tycker att den svenska miljöbilsdefinitionen bör nyanseras eller åtminstone kompletteras. Man kan jämföra med EU som strävar efter samma mål som den bränslesnåla delen av den svenska definitionen av miljöbil utan att använda ett så knepigt begrepp som ”miljöbil”.

EU satsar alltså, helt rätt enligt min mening, på en minskning av utsläppen genom effektivisering. Tyvärr visar alla tidigare erfarenheter att besparingarna snabbt äts upp av ökat utnyttjande och därmed uteblir effekten. Hur man ska tackla det problemet har jag inte sett att de funderar på, men attityd och beteendeförändringar behövs för att få framgång (ett högt oljepris kanske också hjälper till).

Ett kompletterande sätt att minska på koldioxidutsläppen är att använda förnyelsebara drivmedel, något som EU inte tar hänsyn till när de räknar på koldioxidutsläppen från bilarna. Detta har EU fått mycket kritik för från framför allt svensk sida. I klimatstrategin ingår också att det ska det införas ett certifieringssystem för biobränslen och låginblandning av biobränslen i bensin respektive diesel. Förutom låginblandningen gör certifieringen det möjligt för varje enskilt medlemsland att införa skatteregler som gynnar biobränslen som garanterat är bättre för klimatet än bensin och diesel. På så sätt kan vi (förhoppningsvis) få en dubbel minskning av koldioxidutsläppen från våra bilar. Sedan kan vi komma ännu längre om vi förändrar vårt beteende också!

/Markus Paulsson

Världsmiljödagen 2008: Fler biobränslen

Tillhör du dem som tyckte det var enklare förr när man kunde välja mellan att tanka bensin eller diesel? Sedan några år har vi fått vänja oss vid en ökande flora av drivmedel till våra fordon och då fr.a. förnybara varianter som RME, biodiesel, etanol, metanol, biogas, vätgas m.fl. Nu kommer vi att få lära oss ett till: flytande biogas. Volvo har via sitt riskkapitalbolag VTT m.fl. satsat på teknik för att producera flytande biogas samtidigt som Swedish Biogas International m.fl. satsar på att bygga en anläggning för flytande biogas i Lidköping. En kapplöpning är alltså på gång om vem som bygger Sveriges första verk.

Nu är tekniken inte så unik som det först låter, t.ex. har man i Norge i flera år kört båtar på flytande naturgas och eftersom både naturgasen och den renade biogasen består av ca 98% metangas är de tekniskt sett identiska. Fördelen med flytande biogas jämfört med komprimerad gas är att det är lättare att hantera och att man kan få med sig mer när man tankar. Nackdelen är att det är dyrt att kyla ner gasen så mycket att den blir flytande, att tankarna måste vara välisolerade och att man måste regelbundet använda fordonet om man inte vill att bränslet skall försvinna upp i luften. Därför passar inte bränslet för privatbilar men det passar mycket bra för yrkesmässig distanstransport.

Att det dyker upp många nya bränslen kan upplevas som jobbigt, att man har fler saker att välja mellan, men man kan också se det som ett tecken i tiden. Vi lever i en föränderlig värld och jag tror att vi kommer att få leva med ett större antal bränslen framöver än vad vi gjort förr, därmed inte sagt att alla dagens varianter kommer att finnas kvar om 25 år. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer det även att produceras syntetisk bensin och diesel i stor skala av t.ex. trä. Det kommer att behövas en ordentlig utredning om de olika bränslenas totala miljöpåverkan för att utröna vilka varianter som är lämpligast!

/Markus Paulsson

Läs mer:

Volvo kan bli först med flytande naturgas Ny Teknik.

Skogsindustrins klimatmanifest – ett smart sätt att tjäna pengar?

Såg en artikel om att Skogsindustrin nyligen gått ut med ett klimatmanifest innehållande fem åtagande och ett krav. I korthet var dessa följande:

• att till år 2020 öka tillväxten i skogen med 20 procent
• att öka uttaget av biobränsle motsvarande 20 TWh
• att inte använda fossila bränslen i tillverkningsprocessen
• att minska utsläppen av koldioxid från transporter med 20 procent
• att fördubbla resurserna till forskning

Dessa åtaganden kommer att göra skillnad för klimatet. Vi vill visa att vi tar vårt ansvar och att svensk skogsindustri är en resurs att räkna med när vi tillsammans ska bygga ett hållbart samhälle för framtiden.

Södras koncernchef Leif Brodén

Låter ju bra och ansvarstagande i dessa klimatkristider… eller? Börjar sedan fundera på vad det egentligen innebär i praktiken. Hur ökar man tillväxten i skogen med 20 %, samt uttaget av biobränsle motsvarande 20 TWh? Borde inte gå utan betydande påverkan på naturmiljön, den biologiska mångfalden m.m. Är det fler jättekalhyggen och trista monokulturer vi kommer att få se? Finns det något annat sätt att göra det på?

Är detta klimatmanifest kanske bara ett snyggt alibi för att öka produktionen i klimatets namn och tjäna mer pengar på naturmiljöns bekostnad? Hoppas inte.

Läs mer:

• Land Skogsland
• Branschnyheter.se
• Pressmeddelandet från Skogsindustrierna
• ”Skogsindustrin – En naturlig del av Sverige” rapport från Skogsindustrierna (pdf)

/Marie Pettersson