Biogassatsning i Lundaland

Markus Paulsson på TEM arbetar sedan drygt en månad 3 dagar i veckan i ett EU-projekt som omfattar Lund med omgivande kommuner. Projektet syftar till att öka produktionen av biogas och du kan läsa en mer uttömmande artikel på Sydsvenskan.

 

 

 

 

 

 

Läs mer:

• Kommunal Coach ska få fler att satsa på gas – Sydsvenskan

/Daniel Eriksson

Biogasstrategi utan strategi

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, ta fram ett förslag till en nationell sektorsövergripande biogasstrategi. Förslaget är nu ute på remiss. Av allt att döma kommer förslaget att få svidande kritik från flera olika håll. Jag kan bara hålla med. Huvudanledningen till kritiken är att biogasstrategin saknar mål och riktning och i stället är den bara ett konstaterande av hur situationen ser ut i dagsläget. Utredarna verkar inte vilja något. Vad skall man då med en strategi till?

Med ett så omfattande arbete som gjorts i utarbetandet av biogasstrategin så finns det även många bra delar. Den är en bra kartläggning över situationen idag och man drar flera bra generella slutsatser, t.ex. att det är viktigt att sluta kretslopp. Däremot har man förbisett flera positiva effekter, fr.a. när man använder biogas som fordonsbränsle. Biogasen orsakar mindre miljö- och hälsoskadliga utsläpp än andra jämförbara bränslen. Dessutom har man helt missbedömt hur mycket biogas som kan produceras. I förslaget räknar man med en maximal produktion av 3 TWh biogas i Sverige, vilket är lika mycket som andra räknar med att det kommer att produceras i enbart Skåne år 2020.

I utredningen konstaterar man att biogasens stora problem är kostnaden, d.v.s. att producenten tjänar för lite pengar i förhållande till investeringen. Detta håller jag med om, men just nu sker det en stark teknikutveckling inom både biogasproduktionen och biogasdistributionen vilket både sänker produktionskostnaden och höjer gasutbytet. Trots att man i utredningen uppmuntrar till en fortsatt forskning och teknikutveckling har man bara beräknat kostnader utifrån befintlig teknik. Att man inte tagit med alla positiva aspekter vid användandet av biogas, räknat med liten produktion av biogas och hög kostnad leder till att man drar fel slutsatser i utredningen. Om det är på grund av missbedömda slutsatser eller av någon annan anledning som man håller sig ”neutrala” vet jag inte, men det verkar inte som att utredarna har någon vilja eller önskemål om vad man skall uppnå. Därför blir också förslagen på åtgärder inte speciellt intressanta.

Jag hoppas regeringen har högre ambitioner på miljöområdet än så här!

Markus Paulsson

Biogas i Lundaland

Jag har nu arbetat två dagar med att som projektledare och biogascoach främja biogasens utveckling i Lund med omnejd. Under denna korta tid har jag inte hunnit göra så mycket konkret än mer än, men det känns stimulerande att få vara med och påverka utvecklingen. Biogasen är det miljövänligaste bränslet som finns på marknaden idag och förutom att vara ett lokalt producerat bränsle som skapar sysselsättning så bidrar det till att binda ihop kretsloppen. Det blir alltså färre råvaror som behövs och mindre restprodukter produceras. Det finns mycket att göra på området och ibland går det trögt, men jag är övertygad om att biogasen har framtiden för sig – alternativen blir bara dyrare och dyrare.

Markus Paulsson

Skåne blir pilotlän för klimat och energi – debattartikel och dialogkonferens

Skåne blir pilotlän för klimat och energi, skriver miljöminister Andreas Carlgren och landshövdning Göran Tunhammar i en debattartikel i Sydsvenskan. De skriver bla:

År 2020 skall klimatutsläppen per person vara de lägsta i ett industriland. Hälften av energin skall vara förnybar. Fossil energi i värmesektorn skall fasas ut. År 2030 skall fordonsparken vara fossiloberoende. Skåne kan vara ledande i den utvecklingen. Därför kommer regeringen att utse Skåne till pilotlän för klimatarbete och förnybar energiomställning. Skåne blir därmed ett av tre pilotlän för att stärka och utveckla det regionala arbetet för minskad klimatpåverkan och effektiv energiomställning. Tidigare har Dalarna utsetts och ytterligare ett län skall lyftas fram. /Sydsvenskan

Hade själv förmånen att vara med på den dialogkonferens som anordnades med bla Andreas Carlgren, Göran Tunhammar och Anders Åkesson (mp) på MINC i går, perfekt synkroniserat med debattartikeln. Bla Malmö Stad, Helsingborg Stad och ett flertal företag presenterade sitt arbete och en och annan önskelista presenterades för miljöministern som hade bra och kloka svar på det mesta. Det var många diskussioner kring biogas, hur statsstöd inom miljö ska utformas kring transporter, energi och hållbar stadsutveckling m.m. En utfästelse som Andreas Carlgren gjorde, som jag tycker är klok, är att inga statsstöd ska gå- till energi och klimatinsatser som är lönsamma på egen hand inom en rimlig tidsperiod. Han nämnde vissa energieffektiviseringar som exempel på insatser där återbetalningstiden är väldigt kort, även utan stöd.

Det känns verkligen som att man bor i rätt ände av Sverige om man vill vara med i framkanten i omställningen till ett hållbart samhälle och jag blev själv mycket inspirerad av gårdagens korta men innehållsrika dialogkonferens.

Läs mer:

• Skåne blir pilotlän för klimat och energi Sydsvenskan
• Klimatmål för Skåne Länsstyrelsen
• Region Skånes miljöprogram 2010-2020
• Så ska Skåne visa vägen Miljöaktuellt
• Skåne fortsätter att visa vägen… Femklövern

/Daniel Eriksson

Tillväxt och bistånd

Nu har regeringen gått ut och sagt att ekonomisk tillväxt är ett av de övergripande målen med biståndspolitiken. Huvudargumentet för detta är att mottagarländerna på sikt måste klara sig utan bistånd och för att de skall kunna göra det behöver de en större ekonomi. Den tidigare målsättningen med fattigdomsbekämpning har därmed delvis förskjutits då det nya målet om ekonomisk tillväxt också skall få plats. Den nya målsättningen har redan fått mothugg från flera håll. En del menar att tillväxt alltför ofta inte gynnar de fattiga och andra menar att det nya målet mest är till för att gynna svenskt näringsliv.

Ekonomisk tillväxt kan betyda många olika saker och i flera fall har det en tydligt negativ miljöpåverkan, vilket motverkar målet om hållbar utveckling. Men det finns också exempel där så inte är fallet. Själv anser jag att det projektet som jag genomför i Zambia är ett exempel på att man kan kombinera ekonomisk tillväxt och en förbättrad miljö. Vad vi gör är att vi förhindrar att avfall ligger och ruttnar utan i stället omvandlar vi det till biogas, vilket är en resurs som går att sälja. Miljöproblemet avfall blir alltså en ekonomiskt säljbar vara.

Min kollega Reine skrev tidigare att ”Om man ger en fattig en fisk får hon en måltid, om man lär henne fiska kan hon ordna mat resten av livet.” Men om det leder till att man fiskar så mycket att fisken tar slut är jag tveksam till att kalla det för en hållbar utveckling. Den typen av projekt där man inte har en helhetssyn har tyvärr varit alltför vanliga. Det behövs personer eller sammanslutningar som samtidigt som de har kunskap i frågan har en så god överblick att de kan göra en samlad bedömning ur ett systemperspektiv. Därför är det bra att samtidigt som den nya målsättningen införs inrättas Rådet för näringsliv och utveckling. Jag hoppas bara att de som företräder miljöintressena i rådet kan göra sig hörda så att det verkligen är hållbar utveckling som uppnås.

Markus Paulsson

Ny rapport om hur biogasens potential kan förverkligas

Energimarknadsinspektionen (EI) släppte i går rapporten ”Biogas kan göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen”. I den 130-sidiga rapporten kommer man fram till att biogas har stor potential i Sverige och kan utgöra en viktig del i energiomställningen, men att det finns ett antal problem som gjort att potentialen inte utnyttjas idag. De tre huvudorsakerna till problemen är: bristande lönsamhet; markanden är begränsad och fragmenterad samt att det är brist på infrastruktur. Nu är det så att dessa problem hänger ihop eftersom det är svårt att få lönsamhet om man inte kan sälja sin vara då man inte kan transporterar den till kunden.

EI har ett antal förslag på hur det skall underlättas att få lönsamhet på den miljövänliga biogasen.
1. Underlätta skatteteknist för samdistribution av biogas i naturgasnätet.
2. Inför ett system för ursprungsgarantier för gas
3. Uppgradering av biogas bör utgöra en del av nätverksamheten
Dessutom kan det finnas behov av ytterliggare startstöd för att få igång marknaden för biogas samt en översyn av lagstiftningen på gasområdet.

Inget av de tre förslagen innebär någon subvention till biogasen, utan de är regeländringar som gynnar biogasen genom att det underlättar marknadssituationen. Då biogasen är ett miljömässigt attraktivt bränsle som kan produceras lokalt tycker jag att det är värt att underlätta för dess marknadsintroduktion. Jag tycker att det här presenteras flera bra förslag som kan lösa en del av knutarna som håller tillbaka utvecklingen för biogasen. Sedan hade ett högre oljepris också hjälpt till.

Markus Paulsson

Nytt stöd till biogas (?)

Den förste oktober lanserade regeringen ett nytt stöd för produktion, distribution och användande av biogas. På en presskonferens berättade Maud Olofsson att regeringen satsar 150 miljoner kronor för att stödja biogasprojekt som idag inte är riktigt konkurrenskraftigt. I en intervju med Sveriges radio menar Maud Olofsson att det ska ses som ett stimulansstöd för att få fram kommersiell teknik.

Det här tyckte jag lät bra eftersom biogas har många miljö- och klimatfördelar jämfört de flesta andra energikällor, men markanden är ny och många tvekar om de vågar investera mycket pengar och samtidigt vara osäker hur lönsamheten blir. Därför behövs det stöd initialt för att få igång marknaden. Det nya stödet skulle också innebära ett kompletterande stöd till tidigare stöd för biogas-investeringar.

Efter regeringens presskonferens letade jag efter mer detaljerad information om vad stödet innebär men den informationen lyste med sin frånvaro. Nu, två veckor efter lanseringen av stödet, finns det fortfarande ingen information att tillgå, varken på regeringens hemsida eller på Energimyndighetens. Ändå ska det börja gälla från 1 november 2009. Jag hoppas det inte bara är tomma tunnor som skramlar utan att det finns lite substans i detta som visar sig snart.

Markus Paulsson

TEM i media

Ett flertal projekt på TEM har uppmärksammats i media senaste tiden, vilken naturligtvis är mycket roligt. Vi planerar att fortsättningsvis gå ut med pressmeddelanden kring projekt på TEM som har någon form av nyhetsvärde. Vi ska med andra ord försöka bli lite bättre på att kommunicera allt nytt och spännande som händer på TEM. Några artiklar i urval:

• TEM utvecklar biogas i Zambia Branschnyheter
• CSR-nätverk för sydsvenska företag Miljörapporten
• Nystartat CSR-nätverk i Skåne Miljö & Utveckling

Pressmeddelanden:

• TEM utvecklar biogassektorn i Zambia Newsdesk
• CSR Skåne – Nätverk med fokus på socialt ansvarstagande Newsdesk

/Daniel Eriksson

Biobränslen och klimatet

Det har kommit en ny rapport som grundligt går igenom olika biobränslens totala klimatpåverkan. Något som jag efterlyst i ett tidigare inlägg. För er som läste om det i tidningen Miljö & Utveckling men saknade länken kan jag ge er den här. Som väntat är det stor variation på hur stor påverkan är. Generellt kan man säga att forskarna dissar biobränsle från jordbruksgrödor medan biogas och andra generationens biodrivmedel från trä får bättre betyg. Andra generationens biodrivmedel finns ännu inte att köpa till rimliga priser medan biogas finns att köpa till ett lägre pris än bensin på ett stort antal ställen i landet.

I rapporten debatteras det också mycket kring lustgasens betydelse för olika alternativs påverkan på växthuseffekten. Enligt vissa bedömare är lustgasemissionerna från odling av energigrödor större än tidigare beräknat. Det har stor betydelse eftersom lustgas har nästan 300 gånger stakare effekt än koldioxid. Lustgas uppstår i kväverika marker med begränsad syretillgång, d.v.s. när det är fuktigt. I jordbruksbygder förekommer det sådana marker men även i marker där det är mycket nerfall av kväve från luften bildas det mycket lustgas. Därför tycker jag det saknas en aspekt i debatten mellan bensin och dieselbilar. Diselbilar har ofta kring 10% lägre utsläpp av koldioxid jämfört med bensinbilar men ofta 4-5 gånger högre kväveoxid-utsläpp. En undersökning hur mycket mer lustgas det innebär för dieselbilar skulle jag vilja se. Först då kan vi verkligen säga om diesel är bättre för klimatet än bensin. Gasbilar har ungefär hälften så mycket kväveoxid-utsläpp jämfört med bensinbilar så även på detta område vinner gasbilarna miljömatchen.

Markus Paulsson

Regeringen öppnar för gasen

Den stora uppgörelsen inom regeringsalliansen kan inte ha undgått många. Något som däremot få är medvetna om är att den inte bara handlade om kärnkraft. Stora delar handlar också om förnyelsebara bränslen. Men man öppnar också för en utbyggnad av naturgasen som ett sätt att introducera biogasen. Ett i min mening helt riktigt beslut.

Idag klarar inte biogasen att ensamt att bära de investeringar som krävs för att bygga ut infrastrukturen i en större skala. Kan man låta naturgasen bekostar utbyggnad av infrastrukturen är det en fördel även för biogasen. Samma ledningar kan användas för att transportera båda gaserna eftersom de (efter uppgradering av biogasen) kemiskt sett är lika. Målsättningen måste sedan vara att ersätta naturgasen med biogas. Idag sker det med biogas från rötning av avfall m.m. och så småningom kan det även komma från förgasning av trärester.

I överenskommelsen finns det även ett antal mål uppsatta och jag kan bara hålla med Anders Mathiasson om att ambitionen för förnyelsebara drivmedel är alldeles för låg. Att vi bara skall nå 10% år 2020 är fegt. Låginblandningen av etanol i bensinen och RME i dieseln står redan idag för nästan hälften av detta. Alla ekonomiska incitament talar för att man skall köra gasbil, vilket antagligen fler kommer att utnyttja när antalet tankstationer ökar. Etanolbilarna står idag för en tredjedel av nybilsförsäljningen (även om de flesta idag inte kör på E85). Enligt ett seminarium om framtidens transporter som jag besökte nyligen så kommer elbilar och laddhybrider att lanserar i större skala 2011-2012. Allt detta talar för att vi med råge kommer att uppnå 10%-målet långt innan 2020. Faran med ett för lågt satt mål är att vi uppnår mindre än vad vi annars skulle kunna göra. Målet borde höjas rejält!

Markus Paulsson

Bidragsfusk och biogas

Det har sedan ett tag tillbaka pratats mycket inom gaskretsar om ett investeringsbidrag för nya biogasanläggningar på lantbruk. Nu har förslaget kommit i skarp version från Jordbruksverket. Lantbruk föreslås kunna få 30% bidrag till investeringen (max 2 miljoner kronor) om minst 50% gödsel används i biogasproduktionen. Att använda gödsel till biogas bidrar till en mycket stor reduktion i utsläppen av växthusgaser (vilket jag skrivit om tidgare).

Glädjen över att det satsas på biogas inom lantbruk förbyttes mot förvåning och förundran när jag insåg hur bidragets finasiering är planerat. Pengarna ska komma från landsbyggdsprogrammet som redan idag ger investeringsbidrag på 30% för investeringar inom jordbruk. Skillnaden i bidragen blir minimal för redan idag kan det bidraget användas till att investera i biogasanläggningar. Jordbruksverket vill alltså ta pengar från bönderna och ge dem till bönderna, pengar som dessutom urspungligen kommer från EU. När man marknadsför detta som en stor satsing på biogas från lantbruk tycker jag det är snudd på ”bidragsfusk”.

Nya pengar satsas först 2010, d.v.s. under nästa mandatperiod. Varför vill inte den nuvarande regeringen satsa pengar på miljön? Om staten går med många miljarder i överskott borde det finnas utrymme för att bidra till att göra investeringar som ger mer jobb i Sverige och som dessutom förbättrar handelsbalansen och miljön.

/Markus Paulsson

Världsmiljödagen 2008: Fler biobränslen

Tillhör du dem som tyckte det var enklare förr när man kunde välja mellan att tanka bensin eller diesel? Sedan några år har vi fått vänja oss vid en ökande flora av drivmedel till våra fordon och då fr.a. förnybara varianter som RME, biodiesel, etanol, metanol, biogas, vätgas m.fl. Nu kommer vi att få lära oss ett till: flytande biogas. Volvo har via sitt riskkapitalbolag VTT m.fl. satsat på teknik för att producera flytande biogas samtidigt som Swedish Biogas International m.fl. satsar på att bygga en anläggning för flytande biogas i Lidköping. En kapplöpning är alltså på gång om vem som bygger Sveriges första verk.

Nu är tekniken inte så unik som det först låter, t.ex. har man i Norge i flera år kört båtar på flytande naturgas och eftersom både naturgasen och den renade biogasen består av ca 98% metangas är de tekniskt sett identiska. Fördelen med flytande biogas jämfört med komprimerad gas är att det är lättare att hantera och att man kan få med sig mer när man tankar. Nackdelen är att det är dyrt att kyla ner gasen så mycket att den blir flytande, att tankarna måste vara välisolerade och att man måste regelbundet använda fordonet om man inte vill att bränslet skall försvinna upp i luften. Därför passar inte bränslet för privatbilar men det passar mycket bra för yrkesmässig distanstransport.

Att det dyker upp många nya bränslen kan upplevas som jobbigt, att man har fler saker att välja mellan, men man kan också se det som ett tecken i tiden. Vi lever i en föränderlig värld och jag tror att vi kommer att få leva med ett större antal bränslen framöver än vad vi gjort förr, därmed inte sagt att alla dagens varianter kommer att finnas kvar om 25 år. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer det även att produceras syntetisk bensin och diesel i stor skala av t.ex. trä. Det kommer att behövas en ordentlig utredning om de olika bränslenas totala miljöpåverkan för att utröna vilka varianter som är lämpligast!

/Markus Paulsson

Läs mer:

Volvo kan bli först med flytande naturgas Ny Teknik.