Den biologiska mångfalden viktig i marken

Fick ett mail häromdagen som började med ”long time no seen” och det var det verkligen. Det var åratal sedan jag hade kontakt med min gamle handledare på dåvarande Ekologiska Institutionen på Lunds universitet. Det var ett rätt överraskande mail. Nu såhär ett decennium senare hade den sista av mina forskningsartiklar blivit publicerad. Kanske den jag är mest stolt över eftersom jag kämpade i ett år för att få den molekylära tekniken att fungera, en teknik som ingen på avdelningen tidigare använt. Och jag minns att det var hemskt kul när resultaten i slutändan blev rätt intressanta.

Efter att ha blivit något missförstådd då i början på 2000-talet hade artikeln legat till sig och tiden kommit i kapp så att säga, så med en mindre avdamning hade den lätt blivit publicerad nu 2013. Skoj!

Min yrkesbana har ju tagit en annan väg sedan dess, men i slutändan handlar allt om hållbarhet, då grundforskning på mikronivå, nu hållbarhetsfrågor på en mera strategisk nivå. Den publicerade studien handlade om hur förändringar i jordbakteriesamhällen sker. Att dessa samhällen fungerar optimalt är väldigt viktigt för att en av de grundläggande ekosystemtjänsterna som vi är beroende av ska fungera, nämligen näringsomsättning. Denna är en förutsättning för att det ska finnas tillgänglig näring för växter, som t.ex. viktiga jordbruksgrödor, att tillgodogöra sig.

Vad händer då när förutsättningarna i omvärlden förändras? I detta fallet handlade det om en ökning av pH. Slutsatserna av studien var att man kan säga att även om en anpassning till rådande förhållande sker så är det viktigt vilka egenskaper som organismerna som är på plats från början har. I detta försök tittade vi på en okoloniserad jord (utan bakterier) som kalkades upp och sedan på vad som hände när bakterier anpassade för olika förutsättningar (lågt och högt pH) fick möjligheten att åter kolonisera jorden. Och det syntes tydlig skillnad på hur bra tillväxten skedde beroende på var bakterierna kom ifrån dvs. vilket pH de var anpassade till. De som var vana vid ett högt pH växte till mycket snabbare än de andra och kunde dra nytta av all näring som fanns tillgänglig på ett bättre sätt.

Detta visar också indirekt på att den biologiska mångfalden är betydelsefull. Då vi lever på en planet där förutsättningarna förändras snabbare än någonsin i och med människans inverkan på klimatet mm känns det här rätt aktuellt. För att våra ekosystem ska fortsätta att fungera och ge oss den avkastning vi behöver är det viktigt att det finns en mångfald av individer med olika egenskaper för att det vid förändrade förutsättningar alltid ska finnas någon som kan ta över nischer och uppgifter i naturen som behövs för att ekosystemen ska fungera. Känns bra att ha bidragit till en liten pusselbit vad gäller förändringsmekanismer i naturen.

Nu lutar jag mig tillbaka och tänker lite nostalgiskt tillbaka på min tid som forskare i mikrobiologisk ekologi. Andra viktiga uppgifter har tagit vid, men det här var en väldigt lärorik period som gav mig en god grund att stå på inför andra utmaningar. Och en av de sista kommentarerna i mailet: ”det du gjorde var något av det mest intressanta jag var involverad i” kommer jag att bära med mig länge.

Pettersson M., Bååth E. (2013) Importance of Inoculum Properties on the Structure and Growth of Bacterial Communities during Recolonisation of Humus Soil with Different pH. Microb Ecol (abstract)

/Marie Pettersson

Veckans begrepp: habitat banking

Efter klimatkompensation får vi kanske i framtiden se mer av ekologisk kompensation, genom så kallad habitat banking. Liksom man kan kompensera för sina koldioxidutsläpp genom att köpa utsläppsrätter eller investera i förnybar energi kan man också kompensera för att man minskar den biologiska mångfalden genom olika typer av exploatering. Ekologisk kompensation kan ske genom habitat banking.

Habitat banking är ett marknadsbaserat system där en exploatör kan betala någon för att skapa värdefull natur på en plats som kompensation för att man förstör värdefull natur genom exploatering på en annan plats. Även om man genomför en exploatering med hänsyn tagen till naturen sker i normalfallet en minskning av den biologiska mångfalden. Genom habitat banking möjliggör man både bevarande av biologisk mångfald och utvecklingsprojekt genom att utvecklingsprojekten får ett verktyg som gör att de kan genomföras på ett mer ansvarsfullt sätt.

Värdet av den skapade naturen bör vara lika stort som värdet på det ekosystem som man förstör. Den som säljer tjänsten kan vara en markägare eller ett företag, som t ex återskapar en våtmark eller ängsmark och säljer värdet på de skapade ekosystemen som krediter. Marken som omvandlas ska vara mark som på något sätt är degraderad idag. Ett gammalt kalkbrott kan t ex bli en miljö som påminner om Ölands Alvar.

I USA börjar habitat banking bli stort och omsätter nu 3 miljarder dollar årligen. Även Tyskland, Frankrike och Storbritannien har kommit långt på området. Än så länge är habitat banking ett frivilligt system, men det kan mycket väl komma att bli tvingande. EU har som mål att det efter 2020 inte ska ske någon förlust av biologisk mångfald, och då krävs att någon form av kompensationssystem inrättas, som kan användas vid exploateringar. Precis som för klimatkompensation krävs det övervakning av systemet för att garantera att värdefull natur verkligen skapas.

/Elin Dalaryd

Världens värsta företag utsedda

Trevliga nyheter härunder. Nu blir det otrevligare. I förra veckan presenterade nämligen The Public Eye Awards vilka som tagit hem flest röster i årets omröstning om vilket som är världens värsta företag. Motiveringarna bjöd på deprimerande läsning. Vinnare av The Public Eye People’s Awards blev världens andra största gruvbolag Vale. Enligt Public Eye konstruerar Vale för närvarande en damm i mitten av Amazonas med förödande konsekvenser för regionens biodiversitet och ursprungsinvånare. Om bygget fortsätter kommer 40 000 ursprungsinvånare tvingas att lämna området och förstörelsen av ekosystemen riskerar att ödelägga invånarnas försörjning totalt. Vale’s sjuttioåriga historia är fylld av brott mot mänskliga rättigheter, inhumana arbetsförhållanden och hänsynslös exploatering av naturresurser, uppger Public Eye. Andraplatsen gick till Tepco, den japanska energijätten som negligerade säkerhetsåtgärder för att reducera kostnader – åtgärder som skulle kunna ha förhindrat Fukushima-katastrofen. Samsung knep tredjeplatsen bland annat på grund av sin användning av förbjudna giftiga ämnen. Användningen skedde utan de anställdas vetskap och enligt Public Eye har användningen lett till att 120 anställda drabbats av cancer och minst 50 unga medarbetare har dött.

Vinnare av The Global Award, som utses av Public Eye’s expertpanel, blev Barclays. Barclays’ investment banking-sektion som sysslar med livsmedelsspekulation växer snabbast Europa. Livsmedelsspekulation sägs driva upp priserna på livsmedel och skapa osäkra förhållanden för producenterna. Bara under andra hälften av 2010 så drabbades 44 miljoner människor av extrem fattigdom på grund av ökade livsmedelspriser. Nya europeiska regleringar skulle kunna stoppa spekuleringen, men den brittiska regeringen och dess allierade i den finansiella sektorn, såsom Barclay, hotar att blockera effektiv reglering, uppger Public Eye.

The Public Eye Awards organiseras sedan 2000 av Berne Declaration och Jordens vänner (sedan 2009 ersatta av Greenpeace) och är en årlig aktivitet i samband med World Economic Forum.

Kolla in listan här: http://www.publiceye.ch/en/ranking/

/Anna Åkerblom

Hur viktig är biologisk mångfald för ekosystemtjänster?

Rapporterna om att den biologiska mångfalden minskar på olika ställen på jorden duggar tätt och frågan om hur detta påverkar de för oss så viktiga ekosystemtjänsterna som matproduktion, lagring av kol m.m., är omdebatterad.

Har själv en gång I tiden studerat hur sammansättningen av arter påverkar ett ekosystems funktion. I mitt fall handlade det om jordbakterier. Nu har det kommit en intressant studie som behandlar lite ”större” system. I detta fall ett slättland med olika typer av gräs och örter.

Förut har man ansett att det räcker med ett fåtal arter i varje nisch i ekosystemet eftersom bortfallet av en art då skulle kompenseras av en annan art och att det alltså inte skulle göra så mycket om en del faller bort. I den nya studien har man dock kommit fram till en annan slutsats. Man har då även tagit med miljöförändringar i beräkningen. Vad händer när det sker omvärldsförändringar, om temperaturen ökar eller minskar, om torrperioderna blir längre etc.

Utifrån detta har man kommit fram till att en mycket större mängd arter behövs eftersom dessa är olika bra på att överleva under olika förhållanden. Olika arter kommer att växa och frodas i en ekosystemnisch beroende på om det t.ex. relativt sätt är kallt eller varmt, torrt eller fuktigt etc..

Biologisk mångfald och effektiviteten hos ekosystemtjänster har ett nära samband och att bevara en rik mångfald av arter är helt enkelt nödvändigt för regleringen av tjänster som vi människor är beroende av.

Läs mer:

• Biodiversity Critical for Maintaining Multiple ‘Ecosystem Services   ScienceDaily

/Marie Pettersson

Ekosystemtjänster och biologisk mångfald viktigt för läkemedelsindustrin

Läkemedelssektorn är som andra verksamhetssektorer mer eller mindre beroende av ekosystemtjänster och tillgången till biologisk mångfald. Detta förhållande beskrivs på ett intressant sätt i en ny rapport från KPMG Sustainability och the Natural Value Initiative. Man har här undersökt 10 stora läkemedelsföretags förhållande till BES (Biologisk mångfald och ekosystemtjänster) t.ex. Astra Zeneca, GlaxoSmithKline och Pfizer.

Läkemedelsindustrin är både beroende av och påverkar BES. Cirka 25-50 % av läkemedelsmarknaden inkluderar läkemedel med aktiva ingredienser från naturen och brist på dessa kan därför i vissa fall vara förödande. Härutöver är man i behov av rent vatten vid tillverkningsprocessen. Fiskolja, soja och titandioxid är exempel på andra ingredienser som ingår i läkemedlen och som vid framställning kan påverka miljön.

Ett viktigt område som behöver styrning är leverantörskedjan. De flesta undersökta företagen har mest tittat på sajt-specifik påverkan och inte på påverkan i tidigare led. Ett annat betydelsefullt område är läkemedlens påverkan när de kommer ut i miljön eftersom en stor del aktiva substanser kan gå igenom kroppen opåverkade och sedan inte brytas ned i reningsprocesser i reningsverk.

Genom att inte ta hänsyn till kopplingen till BES kan företagen få försämrat rykte och lida marknadsmässig skada och dessutom få problem att bedriva sin verksamhet om brist på material uppstår. Därutöver är det viktigt att följa utvecklingen av nationell och internationell lagstiftning som är under utveckling på området, inte minst CBD (Convention on Biological Diversity) som ska träda i kraft fullt ut under hösten 2012.

Investerare är en grupp av intressenter som kan ha extra stort intresse av att företagen har en god BES-styrning då det i annat fall kan ha negativ inverkan på deras investeringar. Ett minskat förtroende härifrån kan bli kännbart för företagen.

Det finns även goda möjligheter för de företag som ligger i framkant vad gäller dessa frågor. Att t.ex. säkra att man vid utvinning av naturliga aktiva ingredienser inte negativt påverkar den biologiska mångfalden kan stärka varumärket. Ökat förtroende kan ge ökade investeringar. Och att säkra tillgången till viktiga material kan bli avgörande för verksamhetens framgång.

Inget av de undersökta företagen är idag omedvetna om BES eller dess påverkan på företagets affärer, men samtidigt har man en bit kvar till att aktivt jobba med dessa frågor på ett ansvarsfullt och trovärdigt sätt.

Läs mer:

Biodiversity and ecosystem services – Risk and opportunity analysis within the pharmaceutical sector   KPMG Sustainability and the Natural Value Initiative

/Marie Pettersson

Intressant rapport om biologisk mångfald, ekosystemtjänster och kopplingen till affärer

Tänkte tipsa om en intressant rapport som nyligen kommit ut angående BES, dvs. Biodiversity and Ecosystem Services. Det är KPMG tillsammans med UNEP FI och Fauna & Flora International som skrivit ”Sustainable Insight -The Nature of Ecosystem Service Risks for Business”.

Fortfarande är det endast ett fåtal verksamheter som förstår riskerna och möjligheterna med BES och som börjat jobba med dessa. Det finns naturligtvis en skillnad vad gäller vikten av dessa frågor mellan olika branscher. I rapporten identifierar man att följande sektorer är extra beroende av BES och därför tar en extra stor risk genom att inte adressera dessa frågor. Sektorerna är:

• Livsmedelsindustrin
• Olja- och gasindustrin
• Gruvindustrin
• Banker

Slutsatsen är att företag som redan nu börjar jobba med BES-frågor kommer att ha en konkurrensfördel framför de som inte gör det.

Läs mer:

• The Nature of Ecosystem Service Risks for Business   KPMG m.fl.
• Viktigt för företag att jobba med biologisk mångfald   TEM-funderingar
• Ekosystemtjänster är business   TEM-funderingar

/Marie Pettersson

Jobba strukturerat med biologisk mångfald

Än så länge är påverkan på biologisk mångfald eller biodiversitet inte något som företag i allmänhet tycker berör dem. Kunskapen om området är liten och enbart ett fåtal har hittills inlett ett aktivt arbete med frågan.

Men själv har jag på senare tid märkt att intresset ökar. Medieintresset för frågorna har blivit större och fler och fler artiklar i ämnet dyker upp. Antagligen är detta bara början på en trend som kommer att leda till att biologisk mångfald i slutändan blir en självklar del av ett företags CSR-strategi, eller liknande. Fast än så länge är begreppet biologisk mångfald ganska abstrakt för de flesta verksamheter och frågan är vad man som företag egentligen kan göra.

Det finns dock redan exempel på strukturerade modeller att använda sig av. Ett sådant verktyg har tagits fram av the European Business and Biodiversity Campaign. Verktyget kallas ”Biodiversity check” och ger verksamheten en överblick över hur olika avdelningar och processer i företaget påverkar den biologiska mångfalden. Verktyget baseras på grundtanken i  konventionen för biologisk mångfald (CBD), nämligen bevarandet av biologisk mångfald och hållbar användning av den resurs som mångfalden innebär.

Med hjälp av verktyget analyseras t.ex. hur management, inköp, logistik, produktion och HR påverkar frågan genom ett antal enkätfrågor. I slutändan får man en överblick över hur påverkan ser ut och vilka risker och möjligheter som finns för verksamheten.

Självklart varierar intresset för att jobba med biologisk mångfald mellan olika företag och andra verksamheter. För ett friluftsföretag som Vaude hamnar frågan t.ex. högt på agendan och de har också genomgått en biodiversity check. Utan att göra någon direkt undersökning kan man ju tänka sig att kunderna till den här typen av företag, vilka rör sig mycket ute i naturen, värderar området relativt högt och att det därför blir en konkurrensfördel att visa på ett aktivt arbete. Ett annat företag som genomgått en biodiversity check är TUI AG, ett stort europeiskt reseföretag, och även här känns ju kopplingen naturlig då påverkan från resebranschen är något som ständigt är aktuellt samtidigt som konceptet hållbart resande blir större och större.

Än så länge har ett tiotal företag genomgått ”the biodiversity check” och slutsatsen är att verktyget fungerar som ett hyfsat avstamp för att jobba vidare med frågorna. Men att göra en ”biodiversity check” enligt framtagen mall är inte enda sättet att jobba med området. Inom EMAS finns nu indikatorer kopplat till biologisk mångfald liksom inom GRI och det kan även tänkas att den reviderade versionen av ISO 14 001 kommer att innehålla någon typ av krav på rapportering på området. Ribban håller alltså på att höjas ett snäpp i taget. Troligtvis kommer det att dröja innan det ultimata verktyget är på plats och tills dess kommer olika initiativ att existera parallellt.

Puma ligger i framkant just nu när det gäller att jobba med vad påverkan på miljön egentligen kostar. De utkom nyligen med en Environmental Profit & Loss Account. Här ligger dock fokus på ekosystemtjänster snarare än biologisk mångfald. Och just vad det gäller ekosystemtjänster har man kommit något längre med kopplingen till ekonomiska värden och vad man som företag kan göra. Den här kopplingen behöver göras i större utsträckning även vad det gäller biologisk mångfald.

När väl företagen i en nära framtid inser att hantering av verksamhetens påverkan på biologisk mångfald handlar om trovärdighet, riskhantering och affärsmöjligheter kommer fokus på ett aktivt arbete på området att bli större.

Läs mer:

• Assessing corporate impacts on the environment and biodiversity   OpenPR
• the European Business and Biodiversity Campaign
• Biodiversity checks   Business & Biodiversity Campaign
• PUMA and PPR HOME announce first results of unprecedented Environmental Profit & Loss Account

/Marie Pettersson

Nu vet jag vad som hände med min regnskog!

Den blev en monokultur av Eukalyptusträd. Jag såg den på bild idag när jag slog upp morgontidningen. Det har redan skrivits här på bloggen om de fotbollsplaner regnskog vi köpte som barn och som gav oss hopp om framtiden och tro på vår egen makt att påverka.

Nu fick jag det svart på vitt, det som jag befarat så! De har gjort en monokultur av eukalyptusodlingar. Stora Enso slår på stort med en helsidesannons i SVD där rubriken STORA ENSO RÄDDAR REGNSKOGAR lockar mitt intresse. Men en snabb blick på bilden visar ett lanskap som inte på något sätt liknar den regnskog jag köpte. Här består hälften av prydliga rader av eukalyptusträd. Stora Enso hävdar i reklamen:

”På detta sätt kan den biologiska mångfalden i Atlantiska regnskogen återskapas”

Men detta är inte alls sant. Regnskogens flora och fauna kommer knappast att trivas bland eukalyptusträden. Dessutom växer eukalyptus snabbt och det innebär täta avverkningar som ytterligare stör de arter som lever i regnskogen bredvid.

Kampanjen kallas RETHINK, men allt jag har att säga är… Tänk om en gång till Stora Enso! Det har tagits bra initiativ i kampanjen också, men ägna gärna mer resurser åt att plantera riktig regnskog istället för eukalyptusodlingar.

Stora Enso Rethink

/Veronika Franzén

Intryck från CSR syd 2011

CSR syd 2001 bjöd på många intressanta talare och ett intensivt minglande i pauserna – det blev en lyckad dag och TEM andas ut.  Först ut på podiet var Kevin Noone från the Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences som talade om olika scenarios för hållbar utveckling och gränserna för hur mycket jorden kan pressas innan ekosystemtjänster, biologisk mångfald etc påverkas negativt. Nedslående och skrämmande tyckte många, medan andra verkade känna sig utmanade att kämpa hårdare för att minska mänsklighetens negativa påverkan på jorden. Iris Rehnström, kollega från TEM, följde upp med att berätta om ISO 26 000, den nya vägledningen för socialt ansvarstagande. ISO 26 000, som vi hoppas blir ett praktiskt verktyg och ett gemensamt enande språk för hållbarhetsarbete, kan användas av både kommuner, företag och statliga verksamheter.

Efter pausen hade vi förmånen att få lyssna på Rosman Jahja, Communications Manager på Trelleborg AB, som belyste Trelleborgs arbete med bland annat hållbarhetsredovisning som de kommit långt med. Senare under dagen fick vi fler företagsexempel; Wihlborgs Fastigheter, APL Pharma Specials, Länsförsäkringar Skåne och Max Hamburgerestauranger fanns på plats för att visa konkret hur just deras CSR-resor sett ut – alla dessa presentationer var mkt givande! För egen del kände jag starkast för Pär Larshans historia om hur Max lyckats fånga sin hjärtefråga och kunnat arbeta aktivt med den; att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden. De har kommit långt med detta i sina egna restauranger och det har bidragit lägre personalomsättning, att de fått positiv uppmärksamhet i media och, viktigast av allt, att dessa personer hittat riktiga arbeten.

Representanter från Tetra Pak och WWF berättade om hur de lyckats med ett utveckla ett gemensamt samarbete som fört med sig många fördelar, inte minst för att man varit med och påverkat skogsbranschen och förpackningsmarknaden till att blir mer ansvarstagande. Detta hade varit svårare att uppnå om de arbetat enbart på var sitt håll.

Vi fick också nöjet att lyssna till Carsten Ingerslev från Center for CSR, Ministry of Economic and Business Affairs, Danmark, som gav oss en inblick i hur danska företags CSR-arbete kan leda till både ökad lönsamhet i verksamheter och till ett långsiktigt hållbart samhälle.

En annan av dagens höjdpunkter var Hanna Roberts från GES Investment Services som bjöd på ett matnyttigt föredrag om vad investerare är intresserade av när de bedömmer företag och hur man kan gå till väga för att analysera företag utifrån deras hållbarhetsarbete.

Detta var bara en del av vad dagen hade att bjuda på.  Nu ser vi redan fram emot – och planerar – CSR syd 2012!

/Veronika Franzén

Viktigt för företag att jobba med biologisk mångfald

De senaste åren har mycket fokus vad gäller miljöfrågor legat på klimat och klimatförändringar. Frågan är förstås viktig och många företag har aktivt börjat jobba med sin klimatpåverkan eftersom det är något som går att mäta och relatera ekonomiska vinster till.

Något som inte är lika enkelt men minst lika viktigt att jobba med är företagens påverkan på biologisk mångfald. Frågan kom upp ordentligt på agendan förra året då det internationellt var den biologiska mångfaldens år. Året kulminerade som bekant med konventionen för biologisk mångfald i Nagoya, Japan och en systerorganisation till IPCC nämligen IPBES (The Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) bildades.

I samma veva kom WWF´s Living Planet Report som täckte in 2 500 arter på 8 000 platser och som kom fram till att vi idag använder resurser som motsvarar ”avkastningen” från 1,5 jordklot varje år. Inte speciellt hållbart med andra ord. Och inte att förglömma är förstås TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity som visar på hur beroende ekonomin är av ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Nu uppmärksammas frågan om påverkan på biologisk mångfald hos fler och fler verksamheter.

”Biodiversity has to be part of the environmental equation for businesses nowadays”. Dax Lovegrove, WWF ´s head of business and industry.

Men vad kan man då konkret som företag göra. Att mäta sitt företags påverkan på biologisk mångfald är inte helt enkelt. Det går idag inte att mäta avtryck på samma sätt som man gör för koldioxid. Men istället kan man identifiera var riskområdena finns. Vilka processer inom företaget leder till minskad biologisk mångfald och vilka arter eller grupper av arter riskerar man att påverka negativt? Genom att analysera och värdera risker och även möjligheter får man ett underlag för att ta fram handlingsplaner på detta område och jobba med det inom ramen för strategisk resurshantering.

De ekonomiska fördelarna med att jobba med dessa frågor är på kort sikt kanske inte lika tydliga som när man jobbar med klimatfrågan, men de lokala fördelarna kan bli stora, liksom den positiva inverkan på företagets rykte och varumärke. PricewaterhouseCoopers undersökning 2010 visade att bara 18 av världens 100 största företag nämnde biologisk mångfald, eller ekosystem i sin årsrapport. Än så länge tittar man mest på leverantörssäkerhet. Man behöver här förstå det större perspektivet, att biologisk mångfald är en viktig del av företagets strategiska resurshantering.

Samtidigt börjar vd-arna se mera möjligheter än risker med biologisk mångfald, hela 59% enligt en undersökning av McKinsey, samma siffra vad gäller klimatförändringar var t.ex. 2007 endast 29%.

Fler och fler verksamheter tar nu ansvar för sin verksamhet i ett brett perspektiv som bl.a. inkluderar denna fråga. Frågan om värdering av biologisk mångfald kommer att stötas och blötas länge än. Men positivt är att så många verksamheter fått upp ögonen för och börjat jobba med denna viktiga fråga.

Läs mer:

• How to measure your firm’s biodiversity footprint The Guardian
• Staying power – the green economy concept IUCN
• Living Planet Report 2010 WWF
• The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB)

/Marie Pettersson

Ekosystemtjänster och biologisk mångfald på länsstyrelsens agenda

Rapporten om miljötillståndet i Skåne kom för ett tag sedan. Mycket arbete återstår för att nå de uppsatta miljömålen om tio år. Samtidigt ökar kunskapen om naturens påverkan på samhällsekonomin. Vi vet ju vid det här laget att det kostar en hel del att strunta i klimatförändringarna…

Extra kul är att man denna gång trycker på att biologisk mångfald är viktig för samhällsutvecklingen. Här knyter man an till rapporter som TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity) som ju handlar om att sätta en prislapp på olika ekosystemtjänster.

För Skånes del är ju bl.a. länsstyrelsen en viktig aktör för att bevara mångfalden tillsammans med Region Skåne och företagen I regionen. Flera nya reservat är på väg att bildas och åtgärder vidtas för att skydda hotade arter.

Läs mer:

• Miljötillståndet i Skåne 2010 Länsstyrelsen i Skåne län
• Ekosystemtjänster viktiga för företag TEM-funderingar

/Marie Pettersson

 

Forum för företag angående biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Det talas allt mer om ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Varenda miljötidning med självaktning har vid det här laget skrivit en artikel om ESR – Ecosystem Services Review och det är verkligen kul att man i större och större utsträckning knyter ihop miljö- och affärsnytta.

För intresserade företag finns ett antal internationella forum som behandlar vikten av att jobba för en biologisk mångfald och att främja  ekosystemtjänster, som exempel:

The Business and Biodiversity Offset Program, BBOP
Är ett samarbete mellan företag, regeringar och experter för att på ett strukturerat sätt jobba med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. BBOP tar fram metoder och verktyg för att jobba med detta.

Biodiversity in Good Company
Är ett annat samarbetsprojekt där bl.a. ett antal företag och Tysklands miljödepartement är med. Handboken Corporate Biodiversity Management Handbook – a guide for practical implementation har tagits fram inom projektet. Här finns åtgärder anpassade för olika branscher beskrivna.

European Business and Biodiversity Campaign
Europeiskt nätverk som stöds av EU-programmet Life. Här kan man ta kontakt med andra verksamheter som är anslutna, samt ta hjälp av experter inom området biologisk mångfald.

Väl värt att ta en titt på!

/Marie Pettersson