Nu vet jag vad som hände med min regnskog!

Den blev en monokultur av Eukalyptusträd. Jag såg den på bild idag när jag slog upp morgontidningen. Det har redan skrivits här på bloggen om de fotbollsplaner regnskog vi köpte som barn och som gav oss hopp om framtiden och tro på vår egen makt att påverka.

Nu fick jag det svart på vitt, det som jag befarat så! De har gjort en monokultur av eukalyptusodlingar. Stora Enso slår på stort med en helsidesannons i SVD där rubriken STORA ENSO RÄDDAR REGNSKOGAR lockar mitt intresse. Men en snabb blick på bilden visar ett lanskap som inte på något sätt liknar den regnskog jag köpte. Här består hälften av prydliga rader av eukalyptusträd. Stora Enso hävdar i reklamen:

”På detta sätt kan den biologiska mångfalden i Atlantiska regnskogen återskapas”

Men detta är inte alls sant. Regnskogens flora och fauna kommer knappast att trivas bland eukalyptusträden. Dessutom växer eukalyptus snabbt och det innebär täta avverkningar som ytterligare stör de arter som lever i regnskogen bredvid.

Kampanjen kallas RETHINK, men allt jag har att säga är… Tänk om en gång till Stora Enso! Det har tagits bra initiativ i kampanjen också, men ägna gärna mer resurser åt att plantera riktig regnskog istället för eukalyptusodlingar.

Stora Enso Rethink

/Veronika Franzén

Brasiliens nye miljöminister kommer till Poznan med ambitiös målsättning

Brasiliens miljöminister Carlos Minc, som har ett långt förflutet inom landets miljöpartiet, kommer att resa till klimatkonferensen i Polen för att presentera Brasiliens ambitiösa målsättning när det gäller minskning av koldioxidutsläpp. Brasilien utlovar att skövlingen av den brasilianska regnskogen skall minska med 72% fram till 2017. Denna minskning innebär en utsläppsreduktion av koldioxid på 4,8 miljarder ton. Detta mål är mer långtgående än något åtagande inom ramen för Kyotoprotokollet.

Vad är då Brasiliens handlingsplan för att uppnå målet? För det första har man rensat upp med korruptionen i det statliga naturskyddsverket. För det andra stoppas timmerleveranser från regnskogsområdena via vägspärrar. Målet är att alla lastbilar med timmer skall stoppas så att ingen kan transportera timmer längre.

Ett annat initiativ för att stoppa avskogningen är Amazonasfonden. Tanken är att bönder som har rätt till avskogning skall kompenseras ekonomiskt för att låta bli. Norge har redan skänkt pengar till fonden, Sverige, Tyskland och Schweiz lovade att bidra till fonden. Ytterligare ett sätt att komma tillrätta med avskogningen är att ge de fattiga i Brasilien incitament att bruka regnskogen i stället för att avskoga. Den brasilianska regeringen har etablerat fasta priser för produkter som utvinns av regnskogen såsom gummi, kastanjer mm.

Slutligen skall skövlad regnskog återplanteras.

När jag läste om allt det här i Sydsvenskan i går söndag stannade jag upp. Någonting var annorlunda men jag förstod inte direkt var det var som var annorlunda. Just det,  positiva nyheter i en tidning med överlag negativa nyheter om bl. a. finanskrisen och alla uppsägningar mm. Jag hoppas verkligen att Brasilien kommer att få uppbackning i Poznan för sina ambitiösa planer, inte bara för Brasiliens skull utan för allas vår skull.

Läs mer om problematiken med skogsskövlingen:

• Skogsskövling största klimatboven

/Iris Rehnström

Biffen skövlar den Brasilianska regnskogen

På femton år har det skövlats regnskog motsvarande 38 gånger Skånes yta i Amazonas i Brasilien. Det är priset vi får betala för den Brasilianska oxfilen, sojaproteinet som finns i det mesta, samt den brasilianska etanolen. Naturkött har ju en positiv klang i de flestas öron, men när det handlar om att boskapen nästan bokstavligen äter upp skogen, då har något gått fel.

När en boskapsuppfödare som skövlat 50% av sin mark konfronteras med att han därmed personligen är delaktig i klimatförändringarna utbrister han:

”Du, du ska inte komma här och berätta för oss vad vi ska göra. Det här är vår skog. Vi bestämmer över den. Precis som alla andra länder huggit ned sin urskog har vi rätt att exploatera vår.”

Och det är ju delvis sant. Det finns knappast något land som inte exploaterat sina tillgångar mer eller mindre. Skillnaden nu är att vi har kunskap om vad denna exploatering får för konsekvenser på längre sikt. Vi borde helt enkelt veta bättre. I slutändan är det en ekvation med ekonomi och miljö som är mycket svårlöst.

Läs mer:

• Korna tar över regnskogen Sydsvenskan

/Marie Pettersson