Etikettarkiv: cirkulär ekonomi

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

20141127_081933_resized
Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat, allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor som får åskådliggöra vad jag tycker problemet är. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger of Sweden, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle vara optimerad för. Man kan prata hur mycket man vill om cirkulär ekonomi, återvinning av material etc. etc, men den största miljöaspekten är faktiskt många gånger är kvaliteten på de saker vi köper.

För ett 10-tal år sedan inbillade i alla fall jag mig att kvalitet kostar pengar, lägger man lite extra pengar så håller saken längre och man tjänar pengar i slutändan. Med andra ord en dyr skjorta håller längre, men det stämmer inte heller idag. Köpte en skjorta av ovan nämnda bolag och knapparna ramlade av efter en månad. Nu ska jag inte hänga ut dem för de är förmodligen inte bättre eller sämre än någon annan. Skosulor sliter jag numera ut på ett år, strumpor håller knappt att gå med nuförtiden. T-shirts får tunnare och tunnare tyg. Elektronik, inredningsartiklar etc etc får mer och mer karaktären av engångsprylar och du måste snart ha en årsbudget för tv, dator, kamera, telefon och köksstolar. När man var liten höll jeans för dagligt hasande i grus, nu slits dem sönder av min stoppade kontorsstol. Min Carlton resväska från 90-talet höll 15 år, sen den säckade ihop får jag köpa ny resväska varje år. Hjulen håller inte längre att rulla på, tydligen ska en resväska numera bara tåla att ligga still och då helst utan någonting i.

Det enda jag kan komma på där kvaliteten och hållbarheten faktiskt blivit bättre är LED-belysning, men det är helt drivet av lagstiftning. Kavajer har samma kvalitet och håller fortfarande länge, men nåt annat kommer jag inte på.

Mitt förslag är att vi alla konsumenter tvingar fram en bättre kvalitet. Självklart ska vi handla ekologiskt och se till att material får plats i en cirkulär ekonomi, men i alla fall jag tror att den viktigaste aspekten är kvalitet. Så om vi alla lämnar tillbaka alla trasiga saker inom garantitiden kommer företagen att bli tvungna att justera kvaliteten och naturligtvis då även priset. Den dåliga kvaliteten kan levereras eftersom du som kund accepterar det och inte nyttjar dina rättigheter som faktiskt finns i svensk konsumentköplag.

Vi behöver en ekonomi där hjulen snurrar lite saktare, företag levererar kvalitet som de får betalt för, vi konsumenter får produkter som håller, de som arbetar med att producera får vettiga arbetsförhållanden och en yrkesstolthet. För inte blir jag lyckligare av att jag får gå och köpa 50 par strumpor som går sönder direkt istället för 10 som håller. Jag betalar gärna för strumpor i bra kvalitet och får då mer tid för barn och familj, istället för att springa på stan och ersätta strumpor och allt annat skräp som gått sönder.

/Daniel Eriksson

Veckans begrepp: cirkulär ekonomi

Min kollega Marie Pettersson har tidigare skrivit om cirkulär ekonomi här på bloggen, och hur företag och andra organisationer kan arbeta för att gå över mot en sådan ekonomi. Nu fördjupar vi oss ytterligare i ämnet genom att reda ut begreppet under rubriken Veckans begrepp.

Begreppet cirkulär ekonomi hörs allt oftare, t ex i Johan Rockströms och Anders Wijkmans senaste bok Bankrupting Nature. Men hur fungerar en cirkulär ekonomi till skillnad från en linjär?

En cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som kan tillämpas i ett företag eller annan organisation som ett alternativ till en linjär ekonomi, som hittills varit den dominerande modellen. I en cirkulär ekonomi använder man cirkulära kretslopp, inspirerade av naturens kretslopp. Begreppet kommer från rörelsen Vagga till vagga, eller Cradle-to-cradle, och man ser till en produkts hela livscykel. Avfall ses som en råvara och man strävar efter att i första hand kunna återanvända produkter, i andra hand återvinna materialet (och återvinna näringen i biologiskt material) och i sista hand utvinna energi. Man strävar alltså efter att komma uppåt i avfallshierarkin. En form av återanvändning är så kallad redesign, där t ex en dryckesförpackning kan bli en väska.

En organisation kan gå över till en cirkulär ekonomi genom att genomgå ett antal förändringar. Man ska då ta bort miljöfarliga ämnen ur sin produktion, designa produkterna så att det är lätt att plocka isär dem för återvinning, endast använda sig av förnybar energi till produktion och transporter och skapa slutna kretslopp för material enligt avfallshierarkin. Organisationen ska också försöka att äga så lite utrustning etc som möjligt, och istället dela/hyra/leasa det man behöver. Samma synsätt ska användas när det gäller de egna produkterna. Man ska alltså hyra ut/leasa produkterna till sina kunder istället för att sälja dem. På så sätt uppstår en önskan hos organisationen att skapa produkter som håller länge och som man kan ta tillbaka, reparera och hyra ut igen. Det blir en funktion man säljer istället för en produkt.

Stiftelsen Ellen Mac Arthur Foundation, som verkar för övergången till en cirkulär ekonomi, visar i två rapporter att det finns stora ekonomiska möjligheter i ett sådant paradigmskifte. Ett exempel är mobiltelefoner, där man skulle kunna spara 50 procent av den initiala materialkostnaden genom att ha bättre system för materialåtervinning. Rapporterna visar också att många nya jobb skulle kunna skapas i en cirkulär ekonomi.

/Elin Dalaryd

Framtidens ekonomi är cirkulär

Ett begrepp som används mer och mer är cirkulär ekonomi. För att vi ska ha en möjlighet att minska på vår resursförbrukning som idag, åtminstone i västvärlden, är alldeles för hög, så måste vi ta till oss nya tankesätt och ekonomiska modeller. Cirkulär ekonomi innebär att cirkulära kretslopp snarare används än linjära processer som hittills har varit dominerande. Den cirkulära ekonomin tar avstamp i Cradle-to-cradle-rörelsen och strävar efter att avfall inte ska existera utan ses som en råvara.

I två intressanta rapporter från Ellen MacArthur Foundation analyseras förutsättningarna och möjligheterna med en cirkulär ekonomi i EU. Stora ekonomiska värden kan tas tillvara genom produktutveckling där återvinning och återanvändning står i centrum. Ju mer av värdet i en produkt man kan bevara desto större vinster kan göras. För mobiltelefoner skulle man t.ex. kunna spara upp till 50 % av den initiala materialkostnaden genom en bättre process för återvinning.

En cirkulär ekonomi skulle kunna leda till fler jobbtillfällen och i rapporten ger man exempel på områden där resurser kan tas tillvara. Genom att ta tillvara organiskt hushållsavfall i Storbritannien skulle man årligen kunna tjäna 2,4 miljarder USD genom generering av biogas och näringsämnen till åkrarna. Att samla in och återvinna textilier skulle också kunna leda till stora vinster, och flera goda exempel finns.

Den cirkulära ekonomin är ju på flera sätt redan på väg att införas, men vi behöver vara snabbare med att ta till oss grunderna och låta dem genomsyra en större del av vår marknad. För alla producerande verksamheter gäller det att:

1.    Ta bort miljöfarliga ämnen.
2.    Designa om produkterna så att de materialmässigt går att ta isär i sina beståndsdelar.
3.    Använda förnyelsebar energi till produktion och transporter.
4.    Återföra tillbaka material enligt önskvärdhetslistan ovan.
5.    Dela, hyra eller leasa produktionsmedel snarare än att äga dem själva, och på samma sätt hyra eller leasa ut produkterna till sina kunder snarare än att sälja dem. På så sätt säljer man ”funktionen” snarare än produkten.

Läs mer:
Circular Economy Reports, vol 1 och 2   Ellen MacArthur Foundation

/Marie Pettersson