Ny projektassistent på TEM

Hej!

Jag heter Linnea Turnstedt och jag är TEM:s nya projektassistent. Tanken är att jag ska hjälpa till med diverse saker här på TEM; uppdatera utbildningar, arbeta med lagledning.se samt med nätverken CSR Skåne och NCSH bland annat.

Ursprungligen kommer jag från Småland. Men sedan 4 år tillbaka bor jag här i Skåne och även om jag saknar skogen ibland trivs jag väldigt bra här nere på dem öppna vidderna. För närvarande läser jag kandidatprogrammet i Miljövetenskap på Lunds Universitet och det är under min praktikperiod jag kommer att arbeta med TEM. Min bakgrund är naturvetenskaplig men det är till lika stor del samhällsutmaningarna som intresserar mig. Jag har alltid varit intresserad av samspelet mellan samhället och miljön, av problematiken (och möjligheterna!) som uppstår när båda måste tas hänsyn till. För en av de största utmaningarna är ju trots allt att utveckla strategier som är hållbara både för samhället och för miljön. Här på TEM får jag chansen att arbeta med detta!

I framtiden ser jag fram emot att arbeta mer med liknande projekt. Framför allt inom områden som CSR men även miljöutredningar och miljöledningssytem. Att utarbeta strategier för en hållbar utveckling av företag är ett av mina mål.

Om du vill kontakta mig finns jag på:

Telefon: +46 (0)70 – 333 42 09

Mail: linnea.turnstedt@tem.se

Händelserik oktober på TEM

Höstens andra månad på TEM är fullbokad med medlemsträffar med våra nätverk, utbildningar och andra spännande arrangemang:

Öppna evenemang / medlemsmöten:

13 oktober: Dialogmöte med Regeringskansliet
14 oktober: endagskurs CSR – ansvarstagande i praktiken
19 oktober: extra medlemsmöte med NCSH
20 oktober: endagskurs Hållbar sjukvård
22 oktober: nätverksträff Ansvarsfulla investeringar

Scrolla ner för mer information om de olika evenemangen och anmälan!

---

Övriga utbildningar och föredrag:

9 oktober: föreläsning Sustainable Healthcare – Miljöteknik, CSR etc i gränslandet Public/Private på Lunds Tekniska Högskola
15 oktober: utbildning för sjukvårdspersonalen av Region Halland
19 oktober: chefsutbildning i hållbarhet för Skånes Universitetssjukhus
22 oktober: föreläsning om CSR på Musikhögskolan

Pågående uppdrag:

Revisioner av ett stort antal verksamheter i Skåne
Miljöutredning åt ett ledande regional universitet

---

13 oktober: Dialogmöte kring hållbart företagande

TEM och CSR Skåne i samarbete med Regeringskansliet

När: 14.30-16.30 (inleds med kaffe kl. 14, avslutas med mingel efter 16.30)
Var: Stortorget 17, Malmö
Inbjudan: PDF >>
Anmälan: anna.yelistratova@tem.se

Regeringskansliet håller för närvarande på att utarbeta en Skrivelse om hållbart företagande. I samarbete med TEM inbjuder Regeringskansliet till en intressentdialog kring ett antal frågeställningar för att få ta del av olika intressenters syn på hållbart företagande. Ett av fyra dialogmöten genomförs i Malmö i samarbete med TEM och CSR Skåne.

---

14 oktober: CSR – ansvarstagande i praktiken

Endagskurs

När: 09.00-16.00
Var: Stortorget 17, Malmö
Anmälan: anna.yelistratova@tem.se

Utbildningen CSR — ansvarstagande i praktiken utgår ifrån kraven i standarden om socialt ansvarstagande, ISO 26000 och tar upp både strategiskt arbete och praktiskt metodik för införande och uppföljning av CSR-arbetet. Stor vikt läggs även vid kommunikation av hållbarhetsprestanda.

---

19 oktober: Extra medlemsmöte NCSH

Nordic Center for Sustainable Healthcare

När: 13.30-17.00
Var: Stortorget 17, Malmö
Inbjudan: PDF >>
Anmälan: daniel.eriksson@tem.se

NCSH första medlemsmöte hade vi den 3 september hos Swecare i Stockholm. Intresset var så stort att vi kommer att anordna ett extra möte  i Malmö. Det finns cirka 25 platser, först till kvarn!

---

20 oktober: Hållbar sjukvård

Endagskurs

När: 09.00-16.00
Var: Stortorget 17, Malmö
Anmälan: daniel.eriksson@tem.se

Kursen Hållbar sjukvård som ger dig kunskap om sjukvårdens specifika miljöproblem och lär dig hur hälso- och sjukvården kan lösa problemen med patientens säkerhet i fokus. Under denna kurs lär dig hur man kan applicera miljö- och hållbarhetsfrågor inom hälso- och sjukvården, med en mängd praktiska exempel från olika sjukvårdsverksamheter.

---

22 oktober: Ansvarsfulla investeringar

CSR Skåne

När: 13.00-16.00
Var: Stortorget 9, Malmö
Inbjudan: PDF >>
Anmälan: anna.yelistratova@tem.se

Höstens andra nätverksträff anordnar vi den 22 oktober hos Stena Fastigheter i Malmö. Träffens tema är ANSVARSFULLA INVESTERINGAR, och de talare som redan är bokade kommer från Europeiska Socialfonden, SEB och Sparbanksstiftelsen Skåne.

Har du missat vår träff den 29 september hos Massive Entertainment med tema CSR på arbetsplatsen? Läs vårt referat här >>

---

Läs mer om TEM här >>
Kontakta oss här >>

---

CSR på arbetsplatsen: träff den 29 september

CSR-engagemanget ska växa inifrån. Utan CSR inne på arbetsplatsen blir det inget ansvarstagande utanför.

---

Förmiddagen den 29 september spenderade 45 härliga människor på ett av Malmös mest framgångsrika företag – Massive Entertainment, en spelutvecklare som växer med ca 50 nya anställda varje år. Vi drack kaffe och pratade om CSR, engagemang, socialt ansvar – ja, precis som på våra andra träffar. Här kommer ett kort referat om föreläsningar av träffens sex fantastiska talare.

Massive Entertainment / GoodMalmö

With great power comes great responsibility

GoodMalmö – ett initiativ från näringslivet

”Varför gör politikerna inget åt det enorma problemet med segregation och utanförskap i Malmö?” sa någon under en middag där även David Polfeldt, VD:en på Massive Entertainment, var med. ”Varför gör inte vi något?” tänkte David och startade GoodMalmö. Det omtalade projektet som David drog igång med Malmö Stad, Arbetsförmedlingen och Boost by FC Rosengård, syftar på att engagera så många företag som möjligt att anställa minst en person för ett år med ett riktigt avtal, riktiga arbetsuppgifter och riktig lön.

David Polfeldt: ”Man ska vara obotligt naiv och obotligt ambitiös”

Hittills har 80 företag gått med i GoodMalmö, och över 80 personer som förmodligen aldrig skulle söka jobb just på dessa företag har fått ett års anställning. De flesta av de anställda är killar då det är mycket svårare att hitta en tjej från ett utsatt område i Malmö som vågar sticka ut. Potentialen av GoodMalmö och projektets påverkan på vårt samhälle är otroligt stora.

CGI

Varje gång man flyger hör man: ”sätt på luftmasken på dig själv innan du hjälper andra”

Cecilia Pfannenstill är chef för kvalitet och hållbarhet på CGI, ett företag som erbjuder alla typer av IT-lösningar och IT-tjänster. CGI som är medlem i CSR Skåne har redan berättat om hur de motarbetar barnsexhandel under vår träff den 12 november 2014 hos Skåne Stadsmission – ett otroligt tufft och viktigt arbete. Denna gång berättade CGI om sitt nätverk Women in CGI som riktar sig mot kvinnliga anställda på alla svenska orter där CGI är verksamma. I nätverket (där även män är såklart välkomna) kan man ta del av inspirationsföreläsningar, kurser, lästips, delta i workshops och studiecirklar.

IT är en tuff bransch för kvinnor, trots det består CGI högsta ledning i Sverige till 45% av kvinnor.

Cecilia poängterade att kvinnliga anställda ofta hamnar i “houseworking” på arbetsplatsen eftersom det finns en viss förväntan om att kvinnor ska prioritera att hjälpa andra. Tanken bakom nätverket är att stödja kvinnliga anställda i deras professionella utveckling – Cecilia citerade en undersökning som visar att 43% av kvinnor har ambitionen att nå den högsta nivån inom organisationen, jämfört med 35% av män.

King

Det är synergieffekterna inifrån som King bygger sitt CSR-arbete på

Klicka på bilden för fakta om King i Malmö

Varför jobbar King med mångfald? Enligt Karolina Frisk, HR chef på King, handlar det om tre viktiga bitar: att tjäna pengar, att främja innovation och att behålla talanger. Det interna engagemanget är avgörande för ett framgångsrikt CSR-arbete, och hänsyn till CSR-frågor på arbetsplatsen är en självklarhet för King. Många aktiviteter och initiativ som Kings medarbetare ägnar sig åt gör de för att de själva tycker att det är kul: Pride-festivaler där King gick med som en sponsor och deltagare, workshop Game Girl där flickor designar dataspel, MegaMind-utställningen på Tekniska Museet i Stockholm där barn kan lär sig om fysik (en investering i framtida programmerare, menar Karolina).

Kraftringen

På arbetsplatsen handlar CSR-frågor inte bara om heltidsanställda. Det är något som man aktivt arbetar med på Kraftringen – en elleverantör som inte bara har en FoU chef som jobbar 20% med forskning på LTH, utan även tar emot upp till 10 exjobbare per år – en mycket hög siffra jämfört med många andra verksamheter. Katarina Skalare, hållbarhetsstrateg på Kraftringen, berättade om de spännande exjobb som studenter nyligen har genomfört på Kraftringen: solenergi (kartläggning av alla tak i Lund som är lämpliga för solpaneler, potential av solenergi i Solbjer mm), fjärrvärme (sårbarhetsanalys av Lunds fjärrvärmenät, analys av fjärrvärmekunder mm), energieffektivitet av värmedrivna vitvaror, hushållselbesparingar och en mängd andra spännande forskningsområden. När man träffar studenter som vill skriva sitt examensarbete på Kraftringen ser man på dem som på möjliga framtida medarbetare. Och så blir det i många fall: några av exjobbarna stannar på Kraftringen och fortsätter jobba med energifrågor i olika befattningar. Forskning och samarbete med skolor och universitet är en stark drivkraft bakom CSR på arbetsplatsen för Kraftringen.

MINE

Mentorship, Inspiration, Networking and Education

Föreningen MINE jobbar med CSR inom personalfrågor från två perspektiv. Å ena sidan hjälper de utländska akademiker skaffa kontakter och erfarenheter med stöd av en mentor. Å annan sida hjälper de företag att engagera medarbetare i mentorprogram. Maja Mutsson, verksamhetsledare på MINE, har länge jobbat med personalfrågor och utlandsfödda akademiker. Hon berättade om ett antal mentor-adept par där personer som kom till Sverige för flera år sedan med en bra utbildning och mångårig arbetslivserfarenhet fick sin första riktiga anställning i Sverige med hjälp av en MINE mentor (precis som jag fick min första praktik och två veckors anställning på E.ON för 5 år sedan via MINE!). De program som MINE driver är win-win både för anställda från deltagande företag, som får gå en utbildning i mentorskap och dela med sig av sin erfarenhet och kunskaper, och för utländska akademiker, som får en bekantskap, kontaktnätverk och karriärmöjligheter.

Glasklart

Restaurangbranschen är mycket intressant på alla sätt och vis, och inte minst från ett CSR-perspektiv. Det är en bransch där man kan göra så otroligt mycket – och där man idag gör så väldigt lite.

Cecilia Irebo, restaurangansvarig och HR-ansvarig på Glasklart, en verksamhet som jobbar med ett helhetskoncept när det kommer till event och konferens, berättade om vilka CSR-utmaningar finns i branschen från ett HR perspektiv. Cecilia sa att när hon jobbade med sin presentation innan träffen insåg hon hur mycket potential det finns inom verksamheten och hur mycket man kan påverka. Enligt Cecilia blir diskrimineringsfrågan mindre akut (exempelvis är Glasklarts alla tre ledare kvinnor) av en rad anledningar. Den interna inställningen i köket och på golvet ändrades från en hård hierarki till ”vi är ett team”. I restaurangbranschen finns det alltid jobb vilket gör att branschen är mycket öppen och man blir van vid att arbeta med olika människor, och att behandla alla lika. Dessutom har populariseringen av restaurangjobbet via diverse TV-program bidragit på ett positivt sätt. Däremot är brister i sådana aspekter som säkerhet och hälsa fortfarande mycket stora. Trots att arbetet på en restaurang kan innebära att man går i 12 timmar på ett halt stengolv eller att man får bära tunga fat och bord så är det ovanligt med personalförmån som friskvård eller sjukvårdsförsäkring. En annan viktig fråga som behöver extra insatser är mobbning, både från kundernas och inte minst kollegornas sida.

---

Feedbacken från deltagarna var mycket positiv, och det är vi väldigt glada för!

Nästa gång träffas vi kl. 13.00 den 22 oktober hos Stena Fastigheter i Malmö och diskuterar ansvarsfulla investeringar.

Vi ses!

---

Bilder från träffen

David Polfeldt, VD på Massive Entertainment och initiativtagare bakom GoodMalmö

Cecilia Pfannenstill, chef för kvalitet och hållbarhet på CGI

Karolina Frisk, HR chef på King

Katarina Skalare, hållbarhetsstrateg på Kraftringen

”En extra intressant träff”, ”Spännande perspektiv” – några kommentarer från deltagarna

”Lärorikt att få höra hur andra jobbar!”

---

Läs mer om TEM:s nätverk och hur man blir medlem här >>

Så berörs företag av kommande lagen om hållbarhetsredovisning

Den 1 juli 2016 träder en rad lagändringar i kraft under samlingsnamnet ”Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy”, för att tillämpas under verksamhetsåret 2017. Det hela grundar sig i ett EU-direktiv om icke-finansiell rapportering som antogs 2014. Följden av detta blir att omkring 2 000 svenska företag plötsligt får lagkrav på sig när det gäller hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det helt ju frivilligt för företagen att rapportera om hållbarhet vilket leder till stora brister bl.a. vad gäller jämförbarhet från år till år och mellan företagen.

Från början skulle lagen endast omfatta ca 300 företag med enligt aktuellt förslag kommer ca 2 000 svenska företag att beröras. Det handlar om stora företag som t.ex. ingår i två av tre nedanstående kategorier, nämligen företag som har:

• en balansomslutning om 20 miljoner euro
• en nettoomsättning om 40 miljoner euro
• ett genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på 250 personer

Många av dessa företag lämnar i dagsläget inte någon som helst hållbarhetsredovisning och lagändringarna gör därför att de kommer att tvingas få igång arbetet med detta omgående, vilket kan kräva extern experthjälp.

Däremot kommer de nya lagförslagen antagligen inte att ha någon större effekt på de stora börsbolagen som ofta redan har hållbarhetsredovisning på plats. Det kommer mera att handla om att stämma av dagens hållbarhetsrapporter mot lagen, och möjligtvis införa mindre förändringar.

Den nya lagstiftningen innebär att förklara vilka risker som finns inom företagets verksamhet inom en rad olika hållbarhetsområden. Det innebär också att ett företag måste berätta hur de hanterar riskerna. I det fall ett företag inte arbetar inom ett område så behöver man utförligt berätta varför.

Tanken är att hållbarhetsrapporteringen ska tas på lika stort allvar, vara lika formaliserad och användas internt på företagen på samma sätt som den finansiella rapporteringen. Företaget behöver beskriva hur arbetet med hållbarhetsfrågor passar in i affärsmodellen, vilket gör att frågan nu troligen går från att ha varit en kommunikationsfråga till att bli en strategifråga som ligger på ledningens bord.

Läs mer:

• Regeringens promemoria om Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy
• Så kan TEM hjälpa ditt företag med CSR-frågor och hållbarhetsredovisning TEM:s hemsida

/Marie Pettersson

UPPDATERING: byte av talare. Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan 23/02

Nu är programmet för TEM:s nätverksträff den 23 februari klart!

– Radu Mares, Doctor of Law, Associate Professor, Raoul Wallenberg Institute

– Sören Andersson, hållbarhetskoordinator, Bengt Dahlgren

– Per Hökfelt, Director of Corporate Sustainability, Sony Mobile Communications

– Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Environment, Vattenfall

Vi är redan ca 40 deltagare, men det finns några platser kvar!

Anmäl dig och din kollega till senast den 20 februari.

Vi ses!

Samhäll(et)sansvar

Som CSR konsult jobbar man en del med ambitiösa företag, och spenderar oundvikligt mycket tid i sin lilla bubbla fylld med goda exempel, engagemang, kunskaper och förståelse av CSR problematiken. Bubblan kan bli väldigt bekväm och skön och framtiden kan verka ljus. Samtidigt är bubblan skör, och det krävs inte så mycket att få den att spricka.

Som CSR Specialist jobbar jag med kunduppdrag, utbildningar, ansvarar för CSR Skåne, och pratar även om CSR och hållbarhet i olika sammanhang. Det är precis då, under föredrag för icke-frälst publik som bubblan kan lätt spricka: nej, det är inte givet att alla – människor och företag – förstår allvaret med dagens globala och lokala problem; det är inte givet att framtiden är ljus och världen är på väg att bli bättre. Visst är jag medveten om den dystra bilden, men det är så skönt att fokusera på de goda exemplen från verksamheter som har insett, bestämt sig och börjat agera att man blir lite för optimistisk.

Ibland hör jag att man pratar om ”personligt CSR” eller ”mitt eget CSR” och det gillar inte jag. CSR hör inte hemma på soffan med ett glas ekologiskt rött, inte heller i påsar som sitter i källsorteringsbehållarna under vasken. CSR lever i huvudkontor, inköpsavdelningar, konferenslokaler, fabriksgolv, lastbilar. Där jobbar man med CSR – corporate social responsibility, eller företagsansvar.

Utanför är det samhällets ansvar som gäller. Medvetna konsumenter, bra medborgare. Och den biten av det globala hållbarhetsarbetet är precis lika viktig som CSR.

Varför brister det så mycket där? Det är väl enkelt att börja med den obligatoriska uttjatade sopsorteringen, välja matvaror och kläder noggrannare, kolla upp fonder innan man investerar, cykla eller åka buss de två korta hållplatserna till ICA, prata med barnen om de problem som världen möter idag och visa dem stt eget goda exempel… Ingen rocket science, eller hur?

I praktiken blir det mycket svårt. Ofta upplever man människor som försöker vara hållbara på riktigt som något excentriska, som den här tjejen som påstår sig att inte producera några sopor alls. Det fungerar åt båda hål: en deltagare i CSR-kursen som jag höll förrförra veckan erkände att hon brukar vara en riktig ”ragata” och tortera butiksanställda med frågor om ekologiska och sociala aspekter av varorna (bra gjort tycker jag, inte alls en ragata!). Men frågan är inte hur långt vi ska gå, frågan är när vi äntligen ska börja.

Visst har en del av oss redan börjat, och olika åldersgrupper är olika bra på det där med att vara hållbara. Människor födda någon gång efter 1975 verkar ha leden.

Det visar sig att de flesta socially concerned consumers (det vill säga människor som vill (1) handla hos företag som ger tillbaka till samhället, (2) arbeta och (3) investera i sådana företag och till och med (4) betala mer för varor och tjänster från dessa företag) är under 40 år.

Människor som idag är 15-35 år gamla värderar “job satisfaction” högre än “financial gains”, till skillnad från sina föräldrar.

Personligen tycker jag (född 1985) att dessa siffror är realistiska. Men hur är det men yngre generationer? Ibland när jag pratar om socialt ansvar med ungdomar (15-20 år gamla) spricker min optimistiska bubbla och faller ner i bitar. Jag brukar använda väldigt många exempel från verkligheten att visa vilka problem som finns, hur hemska många av dem är och hur vi kan ta ställning till dem och försöka påverka. Och då ser man tydligt att många ungdomar inte har någon koll. Jag berättar om ett känt exempel på diskriminering som man själv tycker är mycket uttjatat – men det är knappt någon i publiken som har hört om det. Jag säger att turister som köper kopior av kända märken begår ett brott och finansierar kriminella verksamheter som utnyttjar människor som tillverkar kopiorna – men det är många som tycker att det ändå är OK, man ska ju ha en fin väska.

Samtidigt tycker jag inte att det är något fel på dagens ungdomar, de är varken sämre eller bättre än ungdomar för 50, 100 eller 150 år sedan. Problemet är att de ofta inte vet tillräckligt om dagens problem.

Jag växte upp i en väldigt musikalisk familj där pianot var en familjemedlem. Min mormor köpte pianot ca 1975 (efter några år i kö – shopping á-la Sovjet), ett vackert glansigt Zimmermann med benvita tangenter – elefantbenvita. Jag brukade fascineras över hur fina de tangenterna var, hur släta de kändes under fingertopparna. Hade någon berättat för mig då om tjuvjakten, utrotningshotade djur, och vad elefanter utsätts för, skulle tangenterna inte vara lika fascinerande. (Visst fanns det fler elefanter 1975 – 1 500 000, jämfört med 400 000 idag. Men det gör det inte mer OK att döda djur för deras ben.) Oavsett hur många informationskällor man har (och på den tiden hade jag bara en någorlunda trovärdig källa – min familj), är det de vuxnas (=de kunnigas) ansvar att upplysa och engagera.

Problemet ligger i stort sett i kommunikation: vi pratar alldeles för lite med ungdomar. Vi pratar mycket mot dem – men inte med dem. Det krävs en dialog, en interaktion där vi som kan och förstår ska ha tid och resurser att förklara och bevisa. Denna interaktion ska fortsätta när vi kommer hem från jobbet som CSR specialister, hållbarhetsansvariga eller miljöstrateger, drar på oss mjukisbyxor och pratar med familjen över middagsbordet.

I och för sig gäller det inte bara ungdomar. Under nätverksträffen med TEM:s Miljönätverk förra veckan poängterade en väldigt passionerad talare att människor överhuvudtaget vet så otroligt lite om dagens miljöproblem (hur många vet att svenska insjöarna växer igen lika snabbt som Östersjön?), och att det behövs mer offentliga sammanhang där experter kan slå larm. ”Vi vill klaga!” sa hon. Och det måste vi göra – vi som jobbar med hållbarhet. Vi måste våga klaga, våga vara excentriska ragator.

Brist på relevant information och för svagt engagemang från oss som kan och förstår – det måste vi börja jobba med. Det och sopsortering och ekomaten och allt det andra. Det ansvar som ligger på samhället är precis lika stort som företagens eller statens ansvar.

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat, allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor som får åskådliggöra vad jag tycker problemet är. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger of Sweden, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle vara optimerad för. Man kan prata hur mycket man vill om cirkulär ekonomi, återvinning av material etc. etc, men den största miljöaspekten är faktiskt många gånger är kvaliteten på de saker vi köper.

För ett 10-tal år sedan inbillade i alla fall jag mig att kvalitet kostar pengar, lägger man lite extra pengar så håller saken längre och man tjänar pengar i slutändan. Med andra ord en dyr skjorta håller längre, men det stämmer inte heller idag. Köpte en skjorta av ovan nämnda bolag och knapparna ramlade av efter en månad. Nu ska jag inte hänga ut dem för de är förmodligen inte bättre eller sämre än någon annan. Skosulor sliter jag numera ut på ett år, strumpor håller knappt att gå med nuförtiden. T-shirts får tunnare och tunnare tyg. Elektronik, inredningsartiklar etc etc får mer och mer karaktären av engångsprylar och du måste snart ha en årsbudget för tv, dator, kamera, telefon och köksstolar. När man var liten höll jeans för dagligt hasande i grus, nu slits dem sönder av min stoppade kontorsstol. Min Carlton resväska från 90-talet höll 15 år, sen den säckade ihop får jag köpa ny resväska varje år. Hjulen håller inte längre att rulla på, tydligen ska en resväska numera bara tåla att ligga still och då helst utan någonting i.

Det enda jag kan komma på där kvaliteten och hållbarheten faktiskt blivit bättre är LED-belysning, men det är helt drivet av lagstiftning. Kavajer har samma kvalitet och håller fortfarande länge, men nåt annat kommer jag inte på.

Mitt förslag är att vi alla konsumenter tvingar fram en bättre kvalitet. Självklart ska vi handla ekologiskt och se till att material får plats i en cirkulär ekonomi, men i alla fall jag tror att den viktigaste aspekten är kvalitet. Så om vi alla lämnar tillbaka alla trasiga saker inom garantitiden kommer företagen att bli tvungna att justera kvaliteten och naturligtvis då även priset. Den dåliga kvaliteten kan levereras eftersom du som kund accepterar det och inte nyttjar dina rättigheter som faktiskt finns i svensk konsumentköplag.

Vi behöver en ekonomi där hjulen snurrar lite saktare, företag levererar kvalitet som de får betalt för, vi konsumenter får produkter som håller, de som arbetar med att producera får vettiga arbetsförhållanden och en yrkesstolthet. För inte blir jag lyckligare av att jag får gå och köpa 50 par strumpor som går sönder direkt istället för 10 som håller. Jag betalar gärna för strumpor i bra kvalitet och får då mer tid för barn och familj, istället för att springa på stan och ersätta strumpor och allt annat skräp som gått sönder.

/Daniel Eriksson

CSR-träff den 12 november: ”Ett annorlunda möte som väckte en hel del tankar om vad som verkligen är viktigt”

En hållbar utveckling är omöjlig utan samverkan mellan olika aktörer och krafter, både från näringslivet och offentlig sektor, från vinstdrivna företag och frivilligorganisationer. TEM:s ambition är att erbjuda en plattform där krafterna och engagemang kan mötas och idéer och inspiration kan spridas.

Vi tror att CSR-träffen den 12 november på Skåne Stadsmission blev en perfekt mötesplats för ett sådant meningsfullt utbyte. ”Vilken energi ni har i ert nätverk!”, som en av träffens gäster påpekade. Det är precis det som är vårt syfte: dela med oss av vår energi och vilja att förändra och förbättra, tillsammans med våra medlemmar. Träffen var fullsatt, precis som CSR-träffen den 29 september!

Dagens värd Skåne Stadsmission välkomnade oss i väldigt hemtrevliga lokaler. Det händer inte varje dag att man kommer till en nätverksträff och får ta av sig skorna! Och det är ingen slump. Denna typ av verksamhet ska bedrivas i en lugnande mysig miljö där alla känner sig välkomna och trygga. Verksamheten heter Unga Forum och ligger på Bangatan 7, en stenkast från Södervärn i Malmö. Unga Forum erbjuder alla typer av hjälp till tjejer mellan 13 och 20 år: man kan bara komma och prata, få psykologiskt stöd, juridisk rådgivning eller helt enkelt få hjälp med praktiska saker som hur man betalar en faktura. Det framgick tydligt från Liv n oerhört viktig och uppskattad verksamhet.

Teman som vi diskuterade i den hemtrevliga miljön var däremot långtifrån mysiga. Utsatthet, arbetslöshet, utanförskap, och inte minst barnsexhandel.

I början av träffen berättade Cecilia Bruhn, insamlingschef på Skåne Stadsmission, om hur de bidrar till samhällsnyttan genom olika sorter av samarbete med både offentliga aktörer och företag. Precis som en vinstdriven verksamhet jobbar Stadsmissionen på uppdrag – från utsatta människor av olika åldrar och bakgrunder som behöver individuellt stöd, påpekade Skåne Stadsmissions direktör Birthe Wallin. Och precis som en kunskapsbaserad verksamhet har Stadsmissionen expertis inom sitt område, och vill gärna dela med sig av sina kunskaper till företag och organisationer som vill engagera sig mer i socialt ansvarstagande.

Skåne Stadsmission lämnade ordet till en av sina samarbetspartner och vår nätverksmedlem PoolarnaClean. PoolarnaCleans VD Jovan Diec berättade om ett konkret projekt där man genom samarbete med Pantamera och Skåne Stadsmission skänker pantpengar från kunders/företags tomburkar som samlas in till de som behöver det som mest.

Xenofili betyder öppen för det okända och är motsatsen till xenofobi, och Malmöbaserade företaget Xenofilia fullständigt motsvarar sitt namn. Xenofilia är känt för sina spännande samhällsprojekt – boken Kryddor från Rosengård, odlingarna Stadsbruk, arbetsprojekt Sumak. Nu skapar Lena Friblick, Xenofilias VD, en ny mötesplats i Malmö, i den anrika Botildenborgen i Rosengård som ligger strategiskt som en knutpunkt mitt emellan mellan moskén och kyrkan. Xenofilia jobbar med maten i centrum för att knyta samman kulturer och överbygga skillnader. Kring maten kan vi alla samlas och bakgrund och hierarkier suddas ut är ett sätt att komma närmare varandra.

Stena Fastigheter har ambitionen att bli Sveriges ledande fastighetsbolag, och socialt ansvar är för dem lika viktigt som ekonomisk lönsamhet. Helen Welander-Möller, relationsförvaltare på Stena Fastigheter, berättade om hur de engagerar sig i en rad sociala utmaningar. Till exempel, startade Stena Fastigheter ett projekt där de erbjuder tonåringar sommarjobb som ska sökas som ett riktigt jobb, med ett CV, ett personligt brev och en gruppintervju vilket är första gången för många. Stena Fastigheter arbetar även med Skåne Stadsmission och hjälper med deras verksamhet Enter Mötesplats för flickor.

Redan kl 5 på morgonen den 12 november var Elin Swedlund, miljö- och CSR-koordinator från CGI, på tåget från Stockholm på väg till vår träff för att berätta om hur CGI motarbetar barnsexhandel – ett horribelt problem som tyvärr inte får den uppmärksamhet som det måste få. Trafficking är världens tredje största illegala industri efter droger och vapen: varje minut sprids hundratusental bilder på barn som blir sexuellt utnyttjade. Det är väldigt vanligt att förövarna använder cybervalutor och jobbdatorer för köp och lagring av bilder. Bilder av barn som blir utsatta för sexuella övergrepp identifieras av polisen och lagras i en global databas med ett unikt fingeravtryck. CGI erbjuder en programvara NetClean som känner av när det finns bilder med ett sådant fingeravtryck lagrade på en dator med programvaran installerad, och vid 100 %-träff skapas ett polisärende. Tillsammans med polisen och Finanskoalitionen (ett samarbete mellan svenska banker för att synliggöra och stoppa barnsexhandel) hjälper CGI stoppa betalningar för det kriminella bildmaterialet.

Enligt Elin är det oerhört viktigt att sätta högre tryck på sina internetleverantörer, researrangörer och hotelleverantörer. Dessutom behöver vi mycket mer diskussion om vad det är som vi egentligen vill ha – ett fritt internet utan kontroll eller ett öppet internet som fungerar i enlighet med demokratiska och etiska principer, menade Elin.

”En annorlunda träff som väckte en hel del tankar om vad verkligen är viktigt,” sa en av CSR Skånes medlemmar efter träffen. Vi kan inget annat än hålla med!

______________________________________________________________________________

Om din organisation vill gå med i TEM:s nätverk eller om du vill veta mer om våra aktiviteter, läs mer här eller kontakta oss.

______________________________________________________________________________

TEM:s nyhetsbrev september

Läs TEM:s nyhetsbrev för september:

– CSR-träff den 29 september och Miljöträff den 23 oktober

– Hållbar sjukvård i samarbete med Miljöaktuellt

– LED-belysningsprojekt i samarbete med ICA

– TEM:s konsulttjänster

Utbildningar i samarbete med Miljöaktuellt

I maj arrangerar TEM två utbildningar i samarbete med Miljöaktuellt, en tvådagars kurs i Malmö och en endags kurs i Stockholm.

Den 13-14 maj ska vi hålla i en tvådagars grundkurs CSR – ansvarstagande i praktiken i Malmö. Kursen är baserad på kraven i standarden om socialt ansvarstagande, ISO 26000. Under två dagar tar kursledare Marie Pettersson och Anna Yelistratova upp strategiskt arbete och praktiskt metodik för införande och uppföljning av CSR-arbetet. Stor vikt läggs även vid kommunikation av hållbarhetsprestanda. Anmäl dig till kursen här.

Under en dag den 20 maj kommer Daniel Eriksson hålla i kurs Hållbar sjukvård – så arbetar du effektivt med miljö och CSR i vården. Kursen ges i Stockholm och är fokuserad på sjukvårdens specifika miljö- och hållbarhetsutmaningar samt på konkreta och effektiva sätt att arbeta med dessa frågor. Teori varvas med en mängd praktiska exempel från olika sjukvårdsverksamheter. Anmäl dig till kursen här.

Hållbara investeringar en viktig drivkraft på CSR-området

För många verksamheter är investerare en viktig intressentgrupp då det är deras åsikter om företagets prestanda som avgör om aktien skjuter i höjden, eller störtdyker. Det har också på senare år blivit mer och mer uppenbart vilken makt finansbranschen har på CSR-området då en försäljning av ett innehav pga. bristande ansvarstagande ger en verksamhet en mycket tydlig signal om att dess ”License to operate” håller på att upphöra.

Ett exempel på detta är Stora Enso som nyligen ertappades med barnarbetare i Pakistan och kort efteråt blev uteslutna ur Swedbanks hållbarhetsfond. En tydlig markering av att det sätt Stora Enso sköter sin verksamhet på inte kan klassas som ansvarsfullt.

Det har länge varit en diskussion bland ekonomer om hållbara investeringar är lönsamma eller inte, och det finns en mängd undersökningar som pekar i olika riktningar. Det man bl.a. kommit fram till är att hållbara investeringar kan göras enligt olika strategier och att valet av strategi avgör hur lönsam investeringen blir.

Vid val av investeringsobjekt för en fond med en hållbar profil kan man välja att göra ett negativt urval, dvs välja bort företag med egenskaper man vill undvika, t.ex. inom vapen- eller porrindustrin. Det blir då en slags ”avstå-fonder”. En annan strategi är att istället välja ut de företag som ligger långt framme vad gäller hållbarhetsfrågor, dvs. göra ett positivt urval. Man tittar då på allt från risker för negativa miljöhändelser till risk för kränkning av mänskliga rättigheter och väljer ut de bästa företagen i varje bransch.

När man analyserat dessa två typer av fondstrategier har man kommit fram till att ett urval baserat ett negativt urval inte nödvändigtvis ger en högre avkastning även om riskerna minskas. Ofta ger ett negativt urval en sämre avkastning eftersom potentiellt lönsamma företag utesluts ur portföljen. Ett urval baserad på en positiv screening ger däremot som regel inte en sämre avkastning, utan i flera fall en bättre portföljavkastning än genomsnittet (Olsson, 2007, Environmental Risk and Portfolio Performance, Handelshögskolan Umeå).

Men för att driva utvecklingen framåt bör inte hållbara investeringar begränsas till en viss typ av fonder, utan behöver förekomma generellt i mycket större utsträckning än vad de gör idag. För att stödja investerare har FN tagit fram 6 principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Ett internationellt nätverk av investerare arbetar för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Målet är att man genom att integrera hållbarhetsprinciper i beslut om investeringar och ägarpraxis ska styra mot mera ansvarsfulla investeringar och därigenom driva på CSR-arbetet i företagen.

Ett annat betydelsefullt initiativ är Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som är en familj av index som utvärderar hur hållbara de 2500 största bolagen på Dow Jones Global Total Stock Market är, vilket kan verka som en drivkraft för ökat ansvarstagande.

Detta låter ju bra, men i praktiken finns det mycket kvar att önska vad gäller ansvarstagande i finansvärlden. Läste en artikel i Miljö & Utveckling för lite sedan som beskrev att det finns en stor okunskap i branschen och att man i stor utsträckning inte tycker att man behöver ta något speciellt ansvar eftersom man” bara” är en förmedlare av kapital och att det är kunden som avgör. Men skulle alla tänka så, hade CSR knappt existerat som begrepp överhuvudtaget.

Om man tittar på ett isolerat hållbarhetsproblem nämligen klimatförändringarna finns här en stor hållbarhetsutmaning för investerare eftersom enorma tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i fossila bränslen som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Genom att flytta dessa tillgångar till hållbarare investeringsalternativ som miljöteknik kan vi dels jobba för att minska klimatförändringarna men också minska riskerna för att våra pengar går upp i rök när kolbubblan spricker. För den som vill få en bättre förståelse för denna problematik finns det en väldigt pedagogisk grafik på Carbon Tracker Initiative (CTI) hemsida.

Sammanfattningsvis har finansmarknaden alltså nyckelroll att spela vad gäller att driva fram mer ansvarstagande företag. Det finns idag en mängd verktyg och initiativ på området, men än så läge är de hållbara investeringarna bara en droppe i börshavet.

Läs mer:

• Principles for responsible investment (PRI)   UNEP
• Swedbank utesluter Stora Enso   SvD näringsliv
• Carbon Tracker Initiative (CTI) interactive

/Marie Pettersson

B2B intervjuar Daniel Eriksson

B2B, en bilaga av Dagens Industri, intervjuade TEM:s Daniel Eriksson om CSR, hållbarhetsfrågor i svenska näringslivet och vägen till en bättre värld. Läs hela intervjun här.

Intervjun med Daniel publiceras i B2B nummer 1 för mars 2014.

/Anna Yelistratova